Kvalitetsarbete Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Åsa Johansson Marie Joling Solveig Västerstig Johansson
Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 4 Eget formulerat mål... 4 Läroplanens mål... 4 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 7 Dokumentation... 7 Information till vårdnadshavare... 8 Uppföljning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Pedagogernas insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Koppling till forskning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens utveckling... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokumentation... Fel! Bokmärket är inte definierat. Information till vårdnadshavare... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvärdering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Pedagogernas insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens upplevelser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens utveckling... Fel! Bokmärket är inte definierat. Koppling till forskning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av utvärderingen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultatets betydelse för fortsatt arbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2
Grundfakta och förutsättningar Barngrupp: Under hösten består barngruppen av 21 femåringar, 11 flickor och 10 pojkar. Barnen kommer från de fyra andra avdelningarna på Dingle förskola samt tre barn som kommer utifrån. Personalgrupp: Arbetslaget består av två förskollärare som båda arbetar 100 % och en barnskötare som arbetar 80 %. På fredagar slås Brandbilen ihop med avdelningen Skeppet. En personal från Brandbilen är med till avdelningen. Lokaler och miljö: Lokalerna är placerade i gamla brandstationen i Dingle. Lokalen är endast godkänd för femårsverksamhet. Barnen har tillgång till tre rum och en hall, samt ytterligare en hall för på-avklädning. Lokalerna är i anknytning till en parkering och på andra sidan parkeringen ligger förskolegården där vi oftast är när vi har uteverksamhet. Kartläggning av barnens intressen Barngruppen är helt ny för personalen. Efter att ha följt barnen genom observationer och samtal under några veckor, kunde vi inte urskilja något större gemensamt intresseområde. Vi plockade upp en tråd och valde att utveckla den. Några samtal som ägde rum vid frukostbordet handlade om månen och rymdgubbar. Vi uppmärksammade även ett intresse för olika farkoster. Genom dessa observationer valde vi att väcka ett intresse för rymden. För att kartlägga vad barnen hade för förkunskaper om rymden, ställde vi två intervjufrågor till dem. Frågorna vi ställde var: Vad vet du om rymden? Vad skulle du vilja lära dig om rymden? 3
Mål Eget formulerat mål Vårt mål är att barnen ska få ökad kännedom om vad som finns i rymden. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn - ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld - utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och fysikaliska fenomen Barnens utveckling Genom intervjuerna framkom det vad barnen hade för förkunskaper. Vad vet du om rymden? Det finns stjärnor, flicka (5,3 år) Det finns djur, maneter, planeter och sol. Raketer kan flyga upp, måne. Sen vet jag inte, flicka (5,6 år) En som flyger, en gubbe som kör raketen, pojke (4,9 år) Det finns månen, stjärnor, rymdraketer. Jag vet redan hur det ser ut i rymdraketer. Jag har sett det på Musse Pigg, dom åkte iväg med den, pojke (5,4 år) Stjärnor, Planeter, Raket. Planeter som svävar, stjärnor som åker ner. Det har landat en bredvid mig där jag bor, när jag var ute och cyklade, pojke (5 år) Att lagar och bygger en rymdraket, som man kan åka rakt upp till månen. Man ser stjärnor och månar. Man kan se rymdgubbar på studsplaneten. Det är jättemånga stjärnor och stjärnfall. Jorden är en planet i rymden, flicka (5 år) 4
Insatser åtgärder för att nå målet Samtidigt som vi startade upp med intervjufrågorna, valde vi att göra små förändringar i miljön. Vi bytte plats på vår jordglob så att den kom mer i centrum och att den alltid är tänd. I hallen bytte vi från ljusa till mörka gardiner och satte en stjärna bakom som vi tänder. Vi lånade en "rymdmobil" från en annan avdelning som svävar ute i hallen. Vi har synliggjort ett par böcker som har med temat att göra. Utifrån svaren vi fick på frågan "Vad skulle du vilja lära dig om rymden?", fick vi några förslag: - Hur man kör raket. - Nån planet. - Hur månen blir halv och hur månen blir hel. - Vad astronauterna gör och vart stjärnorna är när dagen har börjat. - Rymdraketer, rymdvarelser. - Nej tack! Vi pedagoger sammanställde allas förslag på vad de vill lära sig mer om. Tillsammans med barnen upptäckte vi att det var två förslag som förekom flera gånger. Det ena förslaget var rymdraketer och det andra var rymdvarelser. Några exempel på vad barnen ville lära sig om rymdraketer: Hur kör man rymdraket? Hur landar dom? Är det astronauter som kör rymdraketer? Exempel på vad de ville veta om rymdvarelser: Hur kommer rymdvarelserna till planeterna? Var bor dom? Hur kan dom flyga? Hur ser dom ut? Är dom gröna? 5
När alla intervjuerna var klara fick barnen se några kortare filmer som blev startskottet på temaarbetet. Vi gjorde sedan en demokratisk omröstning om vilket utav de två förslagen, rymdraket och rymdvarelser, vi skulle börja med och resultatet blev att vi börjar med att lära oss mer om rymdraketer. Kreativiteten får flöda, alla barn får börja med att tillverka sin egen rymdraket. Vi har bestämt att dela in barngruppen i två grupper. För att besluta vad de två grupperna skulle heta, samlade vi en grupp barn och de fick säga saker som de förknippade med rymden. Dessa ord/ saker skrevs ner på post-it lappar. 17 olika förslag skulle bli två. Åsa (som inte visste vad det stod på någon lapp) fick dra två stycken. Våra grupper heter nu Sol och Lavabergsplaneten. Vi har sparat alla förslag, detta vet barngruppen om rymden i ett tidigt skede. Vår tanke är att göra en post-it samling ytterligare två gånger. En någonstans i mitten av arbetets gång och en mot slutet. Vi ska ställa de två intervjufrågorna till barnen i slutet av vårt temaarbete, för att se om barnen kan mer och har utvecklats. Efter en tids temaarbete "landade" en rymdraket i vår hall!! 6
Koppling till forskning När vi ställer intervjufrågorna till barnen måste vi som intervjuare vara aktiva. Genom att vi ställer följdfrågor uppmanas barnet till att utveckla en uppfattning om något (Doverborg & Pramling, 1995). Britta Olofsson skriver i sin bok Meningsfull samling i förskolan, att valet av temaområde kan komma från barnen men att det inte är fel att pedagogerna introducerar ett tema (Olofsson, 2010). Detta lutar vi oss mot då vi gjort valet att väcka intresset för temat rymden. En av förskolans riktlinjer är att följa Barnkonventionen. Barn har rätt att få kunskap om rymden och planeter. De har även rätt att höra talas om rymdfarare (Stalfelt, 2009). Dokumentation I portfolion kommer vi att sätta in svaren på intervjufrågorna och där ser vi vad barnen svarade vid första tillfället och sedan hur svaren blev efter ett temaarbete. Ute i hallen ska vi presentera, utan namn, vad vi på Brandbilen kan om rymden och vad vi vill lära oss. Vi vill att teckningar, piccollage, citat och andra alster ska genomsyra verksamheten. Detta kan sättas upp på avdelningen såväl som i hallen på väg upp. En del av temaarbetet kommer sedan att sättas in i barnets egen portfoliopärm. Genom att lätt kunna ta sin pärm, kan barnet följa sin egen utveckling under förskoletiden. Vi tänker ha en "stjärnhimmel" med dokumentation på (piccollage) i entrén som föräldrar och barn kan ta del av. 7
Information till vårdnadshavare Vi kommer att informera/introducera temat rymden på vårt föräldramöte i början på oktober. Där berättar vi kort om kartläggning och val av tema. Vi visar på hur vi introducerat temat men också hur barnen är delaktiga i arbetet. Den dagliga kontakten är viktig och att vi kan berätta något positivt till föräldrarna som de tar med sig hem. Kvalitetsarbetet ska hänga väl synligt i hallen så att vårdnadshavarna kan ta del och följa vårt arbete. Dokumentationen läggs även ut på Munkedals kommuns hemsida. Månadsbrev skickar vi på mail samt hänger upp i entrén. Detta gör vi ca en gång i månaden. Detta sätt att ta del av information har föräldrarna varit med och beslutat. I samverkan med föräldrarna har vi också beslutat att fortsätta att skriva på dagkalendern varje dag. Där berättas något kring verksamheten. Vi valde att placera den i entrén, då vi tror att fler tar del av den. 8