Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Relevanta dokument
Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].


Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

RELATIONER OCH FUNKTIONER

SF1625 Envariabelanalys

24 Integraler av masstyp

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Diskreta stokastiska variabler

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Sfärisk trigonometri

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

SF1625 Envariabelanalys

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Sammanfattning, Dag 9

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Kontinuerliga variabler

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Komplexa tal. j 2 = 1

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Matematiska uppgifter

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

13 Generaliserade dubbelintegraler

Finaltävling den 20 november 2010

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Grundläggande matematisk statistik

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Integraler och statistik

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

9. Bestämda integraler

Stokastiska variabler

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Matris invers, invers linjär transformation.

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Dagens teman. Mängdlära forts. Relationer och funktioner (AEE 1.2-3, AMII K1.2) Definition av de naturliga talen, Peanos axiom.

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

Notera att ovanstående definition kräver att funktionen är definierad i punkten x=a.

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

10. Tillämpningar av integraler

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Exponentiella förändringar

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

ARCUSFUNKTIONER. udda. arcsin(x) [-1, 1] varken udda eller jämn udda. arccos(x) [-1, 1] [ 0, π ] arctan(x) alla reella tal π π. varken udda eller jämn

Tips : Vertikala asymptoter kan finnas bland definitionsmängdens ändpunkter och bland diskontinuitetspunkter.

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

Föreläsning 7: Trigonometri

arcsin(x) udda ( x) varken udda eller jämn alla reella tal ( 0, ) 1. y=a 1 x udda/jämn Värdemängd derivatan Definitionsmängd Arcusfunktioner

Tillämpad Matematik I Övning 2

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

9. Vektorrum (linjära rum)

Tavelpresentation grupp 5E

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Tillämpad Matematik I Övning 4

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Transkript:

Deinitionsmängd FUNKTIONER. DEFINITIONSMÄNGD OCH VÄRDEMÄNGD. Deinition En unktion (eller vbildning ) rån en mängd A till en mängd B är en regel som till någr element i A ordnr högst ett element i B. Att unktionen vbildr vbilds på betecknr vi eller ( ) =. Om () säger vi tt är bilden v originlen. Att är en unktion rån A till B betecknr vi på öljnde sätt : A B Mängden A är unktionens strtmängd (eng: initil set ). Mängden B är unktionens målmängd (eng: inl set trget set ) : A B Deinitionsmängden (eng: domin) D till unktionen är mängden v ll originler dvs mängden v ll på vilk tillämps (den gul mängden i gren). Värdemängden (eng: rnge) V är mängden v ll bilder som ås då genomlöper deinitionsmängden eller mer precis V ( ) : D }. { Noter skillnden melln strtmängden och deinitionsmängen; värdemängden V och målmängden B ). Generellt gäller: D Aoch V B. Sid v

Deinitionsmängd I envribelnls som stndrd gäller öljnde överenskommelse: Om vi inte nger på eplicit sätt deinitionsmängden ör en unktion =() menr vi tt unktionens deinitionsmängd består v ll reell ör vilk () är ett reellt tl. Dvs vi menr tt D ( i ett sådnt ll) är den störst möjlig deinitionsmängden ör (). Eempel. Låt : R R där ( ). För den här unktionen är strtmängden= R målmängden = R deinitionsmängden=[-] och värdemängden =[0] Eempel. (Ett diskret eempel) För unktionen som deiniers med hjälp v gren gäller: : A B strtmängden=a= { 4 } målmängden = B { b c d e} deinitionsmängden är D { } värdemängden är V { c}. ================================================================ I den här kursen (Envribelnls) betrktr vi reell unktioner = () v en reell vribel med ndr ord både och är reell tl. Alltså i vår kurs gäller otst : R R För tt deinier en unktion måste vi nge. unktionens deinitionsmängd D. och. ett uttrck = () ( dvs en regel som till vrje D ordnr ekt ett reellt tl () ). Lägg märke till tt vi kn beteckn vribler med ndr bokstäver: T e vi betrktr ( ) 8 R och g( t) t 8 t R som två lik unktioner Sid v

Deinitionsmängd Funktionens värdemängd V ärr mängden vv ll () då vrier inom deinitionsmängden dvs V { ( ) : D } D Deinitionsmängden ör unktionen ( ) i iguren till höger är ( 8 ] D medn värdemängden består v två intervll V ( 4) [68] Gren till en unktion G är mängden m vv ll punkter ( ( )) ) då vrierr inom deinitionsmängden dvs G= {( ( )) : }. Motsvrnde kurv i -plnet klls unktionskurv. För vrje i deinitionsmängden D hr vi ekt en punkt ( ()) på unktionsgren. D igur A igur B () Kurvn i igur A är en unktionskurv ( ör vrje reellt tl = hr vi högst en motsvrnde punkt på unktionskurv. [Om ligger i deinitionsmängden dåå hr vi ekt en motsvrnde punkt på unktionskurvn.] Kurvn i igur B (en ellips) ärr INTE en unktionskurv ( ör minst ett = hr vi minst två motsvrnde punkter på gren. ------------------------------------------------------- Sid v

Deinitionsmängd Två unktioner ( ) : D och g ( ) : D är lik om och endstt om D D och () g() ör D ll D. T e [5] och [0] är två olik unktioner. RESTRIKTION AV EN FUNKTION. Låt och g vr två unktioner med deinitionsmängder respektive B där B A. Om ( ) g( ) ör ll B säger vi tt g är restriktionen v unktionen till B. A Med ndr ord en restriktion g hr smm regel som ( uttrck ()= =g() ) men deinitionsmängd ( B A ). hr en mindre T e. Om ( ) D g med deinitionsmängden D [ 5] [ 4] då är g restriktionen v unktionen till [ 4] och g( ) med Eempel : Rit unktionen därr. Bestäm unktionens värdemängd. Lösning: Funktionens deinitionsmängd är mängden v ll reell tl sådn tt. Alltså D D { R } som vi skriver på kortre sätt D [ ). Vi ritr den del v prbeln. därr Lägg märke till tt punkten ( 4) inte tillhör gren. Vi ser tt 0 4. Därmed är unktionens värdemängd { R : 0 4} V Vi skriver på kortre sätt Eempel : V [0 4). Sid 4 v

Deinitionsmängd Låt. Bestäm unktionens deinitionsmängd ( dvs den störst möjlig deinitionsmängd) och värdemängd. Rit gren till unktionen.. Lösning. är ett reellt tl om och endst om 0. Funktionen ntr ll värden 0 Svr : D [ 0 ) V [ 0 ) Deinitionsmängd ör elementär unktioner. ) Följnde elementär unktioner är deinierde ör ll reell 5 7 sin cos rctn rccott där 0 t e e 5 polnom n n 0 n är ett nturligt tl. b) Funktionen c ) ln() är är deinierdd om 0 d) är deinierd om 0 deinierd om 0 e ) rcsin är deinierd om ) rccos är deinierd om g ) Potensunktionen där är ett reellt tl är deinierd åtminstone ör >0. I ) Om eponent är positivt heltl då är deinierd ör ll Sid 5 v

Deinitionsmängd 4 t e unktionen hr D ( ) II ) Om eponent är negtivt heltl då är deinierd ör ll 0 4 t e unktionen är deinierd ör ll 0 4 III) Om eponent är ett positivt tl men inte heltl då är t e unktionen är deinierd ör ll 0. III) Om eponent är negtivt tl men inte heltl då är / t e unktionen är deinierd ör ll 0. deinierd ör ll 0 deinierd ör ll 0 Anmärkning: Lägg märke till tt öljnde två unktioner och inte hr smm deinitionsmängd: är deinierd ör ll även negtiv t e 8 medn är deinierd ör 0. De två unktioner är lik endst ör 0. Alltså är korrekt endst om 0!!! Eempel : Bestäm deinitionsmängden till 5 8 sin 4cos e rctn rccot Svr : D ( ) R (R= mängden v ll reell tl) Sid 6 v

Deinitionsmängd. Funktionen u() är deinierd om u() 0. Eempel 4: Bestäm deinitionsmängdenn till Lösning. 0. Svr: D [ ) Eempel 4: Bestäm deinitionsmängdenn till Lösning. 0. ör ll. D Svr: D ( ) Eempel 5: Bestäm deinitionsmängden n till sin Lösning. sin 0 k k där k 0 Svr: Funktionen är deinierd om k k där k 0. Funktionen ln( u( )) är deinierd om u( ) 0. Eempel 6. Bestäm deinitionsmängdenn till ln( 4) Lösning. 4 0 eller Svr: D D ( ) ( ) 4. Den rtionell unktionen p( ) q( ) är deinierd om q() 0. Sid 7 v

Deinitionsmängd Eempel 7. Bestäm deinitionsmängden till 4 9 Svr: Funktionen är deinierd om 5. Funktionen sin tn är deinierd om cos 0 cos dvs om k 6. Funktionen cos cot är deinierd om sin 0 sin dvs om k Eempel 7. Bestäm deinitionsmängden till tn( ) Lösning. cos( ) 0 k k 6 Svr: Funktionen är deinierd om k 6 7. Funktionen rcsin( u( )) u ( ) är deinierd om 8. Funktionen rccos( u( )) u ( ) är deinierd om Eempel 8. Bestäm deinitionsmängden till rccos( ) Sid 8 v

Deinitionsmängd Lösning. Svr: D [ ] Eempel 9. Bestäm deinitionsmängden till unktionen 4. Lösning: 4 ) Funktionen är deinierd om 0. 0 4 0 + + + 0 + 4 + 0 ej + de Deinitionsmängden : D ( 0] ( ) Eempel 0. Bestäm deinitionsmängden ör ln(6 5 ) Lösning: b) Villkor : 6 5 0 0 6 5 0 ( 5)( ) 0 ( 5)( ) 0( teckenstudium) 5 0 ( ) 0 ( teckenstudium) 0 eller Sid 9 v

Deinitionsmängd Båd villkoren är upplld ör 5. Svr: < < 5 Eempel. Bestäm deinitionsmängden ör unktionen ( ) ln( ) rcsin( ) e sin Lösning: Villkor : 0 Villkor : Villkor och ger: Svr: Eempel. Bestäm deinitionsmängden ör unktionen ( ) ln( ) rccos( ) 4 4 cos Lösning: Villkor : 0 Villkor : ( vi dderr +) Villkor och ger: Svr: Eempel. Bestäm deinitionsmängden ör unktionen ( ) ln( ) e 6 Sid 0 v

Deinitionsmängd Svr: 4 Eempel 4. Bestäm deinitionsmängden ör unktionen ( ) ln(50 ) sin( 4) rctn Svr: 5 Sid v