Lemshaga Akademi 101124. Plan för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling - Lemshaga Akademi 10/11

Lemshaga Akademi 101124 Plan för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling - Lemshaga Akademi 10/11 1

Innehållsförteckning Lemshaga Akademi arbetar för likabehandling och tar avstånd s. 3 från alla tendenser till kränkningar och trakasserier Plan för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling s. 3 Lemshaga Akademis värdegrund s. 3 Främjande arbete s. 4 - Främjande arbete på Lemshaga Akademi s. 4 - Pedagogisk profil s. 4 - Lokal pedagogisk planering s. 5 - Ledarskap och relationskompetens s. 5 - Lägerskoleverksamhet s. 5 - Samarbete skola och hem s. 5 - Österholmsmodellen s. 5 - Organisation s. 6 - Åtgärder 2010/2011 inom ramen för främjande arbete s. 6 Förebyggande arbete s. 7 - Kartläggning s. 7 - Analys s. 8 - Trygghetsgruppen s. 9 - Kamratstödjande verksamhet s. 9 - Mentorskap på Lemshaga Akademi s. 9 - Övriga förebyggande åtgärder s. 10 - Mål och måluppfyllelse inom ramen för förebyggande åtgärder 09/10 s. 10 - Mål beträffande förebyggande arbete inför läsår 10/11 s. 12 Åtgärdande arbete s. 14 - Trygghetsgruppen s. 14 - Kamratstödjande verksamhet s. 15 Handlingsplanet och policys s. 15 Bilagor Gör så här om du eller någon du känner blir kränkt eller mobbad! s. 16 Handlingsplan mot mobbing s. 17 Kamratstödjarnas uppdrag s. 18 Handlingsplan för allvarliga konflikter, hot och våld s. 19 Handlingsplan mot diskriminering, rasism och främlingsfientlighet s. 20 Handlingsplan om elev blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av vuxen s. 21 Österholmsmodellen s. 22 2

Lemshaga Akademi arbetar för likabehandling och tar avstånd från alla tendenser till kränkningar och trakasserier Skolans verksamhet och organisation är utformad på ett sätt som främjar goda relationer och trygga lärmiljöer och syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla som arbetar på Lemshaga Akademi verkar för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Rektorerna på Lemshaga Akademi tar bestämt avstånd från alla tendenser till och former av trakasserier och kränkande behandling. Plan för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling Till grund för Plan för arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling ligger 1 kap. 2 och 14 a kap. i skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa lagar har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagarna har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Från Barnkonventionen tillämpas att barnens bästa alltid skall komma i främsta rummet. Om inte Lemshaga Akademi har den nödvändiga kompetensen för att hantera en situation, tas hjälp utifrån, det kan vara BUP, socialtjänsten, polisen, skolverket. Lemshaga Akademis värdegrund Vi vill skapa en miljö där alla känner sig inbjudna till gemenskap med andra och där man samtidigt uppmuntras till att utveckla sin egen unika personlighet! att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga! att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.! att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.! vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och!ett uppskattande av olikhet. 3

Främjande arbete (Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) Skolans främjande arbete: syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del i det vardagliga arbetet Främjande arbete på Lemshaga Akademi Pedagogisk profil Lemshaga Akademi har två huvudsakliga inriktningar som berikar och kompletterar varandra och som genomsyrar hela verksamheten; Reggio Emiliainspirationen samt Visible Thinking. På Reggio Emiliainstitutets hemsida beskriver man att grundläggande för denna pedagogiska filosofi är: bejakandet av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning Detta synsätt genomsyrar såväl Lemshaga Akademis värdegrund som pedagogiska profil. Beträffande vår värdegrund så finns den att läsa ovan. I vår pedagogiska profil står under lärande att vi strävar efter att: ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Hur vi i varje praktiskt moment tolkar och i praktiken realiserar vår pedagogiska profil samt nationella styrdokument finns beskrivet i skolans lokala planeringar, se nedan. Även Visible Thinking vilar på en värdegrundsmässig grund. Visible Thinking betonar fyra tankeideal; förståelse, rättvisa, sanning och kreativitet. Rättviseidealet syftar till att: - Öka elevernas medvetenhet beträffande dagliga moraliska frågor som de möter - Tränar eleverna i att hantera situationer med förvirring, tvivel och konflikter - Involvera eleverna i reflektion och kommunikation som främjar förmågan att reflektera kring moraliska och etiska dilemman - Utveckla elevernas känsla för rättvisefrågor för att de ska 4

uppmärksamma dem även i situationer som inte känns laddade. Att Visible Thinking bidrar till att levandegöra vår värdegrund fick vi bekräftelse på i den observationsrapport som vi mottog under våren -10 där man betonade just detta: Vi upplever att Lemshaga Akademi präglas av ett mycket gott förhållningssätt mellan elever och pedagoger. En grund till den goda stämningen tror vi är deras förankring i Visible Thinking. Lokal pedagogisk planering Vår lokala pedagogiska planering innebär en kvalitetssäkring beträffande att våra pedagoger verkligen följer lokala och nationella styrdokument i sin dagliga undervisning. Varje lärare ska planera sin undervisning utifrån denna mall och hänvisa vad i läroplan, kursplan och lokal pedagogisk profil som ligger till grund för det man ska arbeta med tillsammans med eleverna. Dessa planeringar läggs sedan ut på hemsidan, för att skapa tydlighet, trygghet och trovärdighet beträffande vårt arbetssätt. Även arbetet med individ och grupputveckling på mentorsgruppsnivå planeras med hjälp av vår lokala pedagogiska planering. Ledarskap och relationskompetens Trygga, tydliga och professionella ledare skapar trygga elevgrupper. På Lemshaga Akademi har vi de senaste tre åren haft ett utvecklingsprojekt kring just ledarskap som från och med i år permanentas som en del av vår pedagogiska profil. Inom ramen för detta får samtliga medarbetare ett exemplar av Relationskompetens i pedagogernas värld som utgör grunden för gemensamma reflektioner i arbetslagen. Målet är att att relationen mellan elev och mentor har en sådan kvalitet att eleven känner at han/hon kan vända sig till sin mentor med olika slag av problem och frågor. Lägerskoleverksamhet Varje termin inleds med lägerskolor i olika utformning beroende på ålder med målsättningen att stärka såväl gruppen som individens självkänsla. Samarbete skola och hem Samarbetet med vårdnadshavarna är en av grundpelarna i Lemshaga Akademis pedagogiska profil. För att skapa bra förutsättningar för detta utbildas personalen i samtalsteknik och vi har en policy för utvecklingssamtal och hur vi vill att kommunikationen mellan skola och hem ska se ut. Föräldrakoordinatorsgruppen har även i samarbete med arbetslagen tagit fram ett förväntansdokument som skola och vårdnadshavare förväntas skriva under och leva upp till. Österholmsmodellen På Lemshaga Akademi följer vi även de kriterier för förebyggande arbete som 5

sammanfattas i Österholmsmodellen, se bilaga 7. För att alla ska vara väl uppdaterade så tas denna modell upp så att samtliga pedagoger får ta del av den då vi reviderar vår likabehandlingsplan i augusti varje år. Organisation På Lemshaga Akademi strävar vi efter att skapa och hela tiden utveckla en organisation som stöttar vår värdegrund. Därför har vi: Hög personaltäthet och välutbildad personal. Gemensamma regler som varje hus enats kring En väl inarbetad värdegrund som bygger på välkomnandets etik Delat ledarskap på samtliga nivåer, i elevråd, arbetslag och skolledning, som främjar och betonar samarbete och dialog. Små elevgrupper i de yngre klasserna: - År F-3: 18 elever per klass - År 4-5: 24 elever per klass - År 6-9: 26 elever per klass Mentorer som tar ett särskilt ansvar för en mindre grupp elever och har tid att skapa trygga relationer till dessa genom regelbundna mentorssamtal. Elevråd som också deltar i Samordningsgruppens respektive den Pedagogiska utvecklingsgruppens möten. Trygghetsgrupp som hanterar mobbingärenden och leder kamratstödjarna. Kamratstödjare Ett väl fungerande elevhälsoteam bestående av rektor, skolsköterska, skolkurator, specialpedagog och speciallärare som träffas varje vecka och har en utvecklad plan för hur man arbetar kring olika åtgärder och utvärderar dessa. Åtgärder 2010/2011 inom ramen för skolans främjande arbete Målsättning Åtgärd När? Utvärderas Ansvarig Öka medarbetarnas kunskaper och kompetens beträffande mobbing och konflikthantering Föreläsning kring mobbing och konflikthantering September - 10 April -11 Öka samtliga medarbetares förmåga att bemöta barn med särskilda behov Övergripande mål för verksamheten 2010-2011: Vi ska utveckla det autentiska lärandet genom att göra Föreläsning kring barn med särskilda behov Tre studiedagar ägnas till att implementera detta mål, vilket konkretiseras i våra lokala November -10 April -11 Läsåret 2010-2011 April -11 Rektor Anna- Lena Bengtsson Rektor Anna- Lena Bengtsson Rektorerna Anna-Lena Bengtsson och Jill Sterner 6

våra relationer med omvärlden till en daglig del av verksamheten och öka elevernas globala medvetenhet utifrån begreppet demokrati planeringar Förebyggande arbete Förebyggande arbete, syfte enligt styrdokumenten (Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer Kartläggning Under läsåret 09/10 har vi gjort kartläggningar beträffande barnens trygghet på följande sätt, vilket vi kommer att fortsätta med men också utveckla under kommande läsår: På individnivå I enskilda mentorssamtal Skolsköterskan har enskilda samtal med eleverna i år F, 4, 6, 8 och frågar då om elevernas trygghet och trivsel Varje år genomförs kundundersökningen Pilen i år F, 2, 5 och 8. I denna undersökning tas frågor om trygghet och likabehandling upp. På gruppnivå Klasskonferenser sker varje termin Varje vecka har eleverna i år 1-3 livskunskap och de äldre eleverna har mentorstid i grupp. Vid dessa tillfällen pratar man om trygghet, trivsel och genomför övningar för grupp och individutveckling. Till grund för dessa samtal har man även haft så kallade känslotavlor för de yngre eleverna, eleverna får sätta kort med olika färger på en gemensam tavla, och de olika färgerna representerar olika känslotillstånd. De äldre eleverna har använt tryggburkar, i vilken de lägger lappar med olika färger som visar hur de känner sig. Eleverna i år 6-9 har Livskunskap en gång per termin i samarbete med Svenska Kyrkan. 7

Varje arbetslag har en representant i Trygghetsgruppen som träffas varje vecka och följer upp det sociala läget i de olika husen. Till sin hjälp har trygghetsgruppen brevlådor, i vilka medarbetarna lämnar lappar som beskriver oroande incidenter, vilka Trygghetsgruppen sedan kartlägger och organiserar eventuella insatser utifrån. Trygghetsgruppen ansvarar för kamratstödjare i år 4-9 och träffar dessa regelbundet för att få information om hur eleverna upplever stämningen i sina respektive hus. Trygghetsgruppen ansvarar även för att organisera en fortbildningsdag och att ta fram ett gemensamt kontrakt för kamratstödjarna. På personalnivå Varje år genomförs en så kallad Organisationsbarometer, där medarbetarna får tillfälle att ge uttryck för och diskutera det sociala tillståndet i organisationen samt lägga upp en handlingsplan för att utveckla arbetslaget. Analys Årligen återkommande Varje vår i mars/april genomförs en utvärdering av läroplanens olika målområden, samt de lokalt uppsatta målen. Utifrån denna utvärdering görs en analys och man lägger upp en plan på organisationsnivå som sammanfattas av rektorerna i Verksamhetsplanen. Arbetslagen gör utifrån utvärderingen en analys beträffande eventuella riskfaktorer och en plan över vad man ska koncentrera sig på i arbetslag och mentorslag, vilket sedan utgör ett underlag för de lokala pedagogiska planeringarna. I augusti varje år revideras likabehandlingsplanen gemensamt av pedagogerna och utkastet tas sedan upp för bearbetning i följande forum: Arbetslagen Kamratstödjarna Föräldrakoordinatorsgruppen Därefter läggs den slutliga reviderade och daterade upplagan av likabehandlingsplanen ut på intranät och på hemsidan. Regelbunden Varje måndag träffas arbetslagen och tar upp frågor kring elevvård och elevernas sociala situation Mentorslagen som har hand om elever i samma årskurs träffas varje vecka och anpassar den lokala pedagogiska planeringen av arbetet på mentorstiden till de behov som uppstår kontinuerligt. 8

I varje personalrum finns en brevlåda i vilken medarbetarna kan lägga i lappar på vilka de beskriver oroande incidenter, som dock inte kan ses som pågående mobbing, utifrån vilka trygghetsgruppen gör en kartläggning och planerar insatser. Trygghetsgruppen I varje hus finns minst en representant i trygghetsgruppen. I gruppen ingår rektor och skolsköterska. Utöver åtgärdande arbete planerar Trygghetsgruppen också det förebyggande arbete som vi genomför varje läsår tillsammans med samtliga personal under studiedagar/kvällar på skolan. Målen för trygghetsgruppens arbete är följande: Alla på Lemshaga Akademi skall känna sig trygga Alla på Lemshaga Akademi skall veta var man vänder sig för att få stöd när man inte känner sig trygg Eleven ska få rätt stöd i rätt tid. Kamratstödjande verksamhet Kamratstödjande verksamhet har startats under läsåret 07/08 och finns i år 4-9. Målet med gruppens verksamhet är att alla elever ska få känna sig trygga. Eleverna ansöker om att få vara med och Trygghetsgruppen och pedagogerna utser en representant från varje klass. Vi försöker skapa grupper med jämn könsfördelning. Kamratstödjarna träffas varannan vecka. Utöver den kamratstödjande verksamheten har vi också ett elevskyddsombud. Uppgiften innebär att: Att arbeta utifrån ett gemensamt skapat kontrakt, se bilaga 3. Arbeta för trygghetsgruppens mål, se ovan. Kamratstödjaren stöttar kompisar på lektioner och raster genom att lyssna och prata. Kamratstödjaren har möte var 14:e dag i en timme med andra kompisstödjare och lärare som handledare. Kamratstödjaren får utbildning på mötena ovan och en halvdag per år. Kamratstödjaren ges möjligheter att hålla i rastaktiviteter. Mentorsskap på Lemshaga Akademi Mentorsskapet är grundläggande för trygghetsarbetet på Lemshaga Akademi och mentorerna ansvarar för: Planering och genomförande av lägerskolor vid läsårsstart med målsättningen att stärka såväl gruppen som individens självkänsla. Att utifrån årlig och kontinuerlig kartläggning upprätta och genomföra en lokal pedagogisk planering med grupp och individstärkande värderings- och 9

samarbetsövningar utifrån bl.a. arbetsmaterialet SET, Lion s Quest eller Österholmsmodellen som finns tillgängliga på skolan och i varje arbetslag. Att inom ramen för arbetet med elevens IUP sätter man upp mål för och följer upp såväl social som kunskapsmässig utveckling och inleder vid behov dokumentationsarbetet enligt Plan för Elevvårdsarbete på Lemshaga Akademi. Att relationen mellan elev och mentor har en sådan kvalitet att eleven känner at han/hon kan vända sig till sin mentor med olika slag av problem och frågor. För enskilda samtal har varje mentor en schemalagd timma i veckan. Att samarbetet mellan skola och hem är av god kvalitet och gynnar elevens lärande Övriga förebyggande åtgärder: Rastvärdar med västar finns såväl ute som inomhus och har ett specifikt updrag och område att ansvara för. Skolsköterskan har öppet två timmar fyra dagar i veckan Lärare äter tillsammans med elever Brevlåda för rapportering av misstänkt mobbning finns Fadderverksamhet mellan äldre och yngre elever Samtliga medarbetare på Lemshaga Akademi förväntas följa riktlinjerna inom ramen för Österholmsmodellen, se bilaga 1. En av skolans pedagoger har 15% i sin tjänst som elevcoach för att arbeta med individ-, grupp och ledarskapsutveckling i de fall där kartläggningen identifierat ett behov av detta. Mål och måluppfyllelse inom ramen för förebyggande arbete läsåret 09/10 Arbeta vidare mot vår målsättning Ett mobbingfritt läsår. Ansvara för en fortbildningskväll för samtliga medarbetare kring trygghetsfrågor och vår likabehandlingsplan. Vidareutveckla och formalisera ett eget program för förebyggande arbete mot mobbing och trakasserier som bygger på Individ, Grupp och Ledarskapsutveckling utifrån bl.a. videoupptagningar och gruppdiskussioner samt söka en samarbetspartner på universitetsnivå för kvalitetssäkring. Vi kommer sedan kanske att använda detta i kombination med något annat material/metod som utvärderats i den granskning som för Vi ser en radikal sänkning av antalet anmälda mobbingfall. Genomfördes och kommer i fortsättningen utgöra ett återkommande inslag varje läsår. Vi har kommit överens om efter många och långa diskussioner i Trygghetsgruppen att våra lokala planeringar från och med HT -10 ska utgöra basen för det förebyggande grupp och individutvecklande arbetet. Beträffande elevcoachens arbete så har i tagit fram en mall för detta så att det blir lättare att följa upp effekterna av dessa insatser. 10

närvarande görs på skolverket (Farstametoden, Friends, Koment, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolmedling och StegVis) och på sikt troligtvis ersätta Lion s Quest. En av våra pedagoger har i sin tjänst 25% som elevcoach för att ansvara för att arbeta med trygghetsfrågor och framtagande av detta program. Sammanställa en social matris i samarbete med skolans pedagogiska utvecklingsgrupp. Revidera och se över skolans likabehandlingsplan och tillsammans med skolans beredskapsgrupp säkerställa att skolans Beredskapsplan och Likabehandlingsplan överensstämmer och kompletterar varandra utan att överlappa varandra. Vidareutveckla vårt arbete med kamratstödjarna och bl.a. låta dem få uppgifter i rastverksamheten samt utveckla användandet av Tryggburkarna. Utbilda fler medlemmar i Trygghetsgruppen i hur man genomför mobbingsamtal. Synliggöra trygghetsgruppens arbete bl.a. genom egen hemsida och bord på skolans dag. Prova Barnens Fyrarummare såsom ett förebyggande redskap i trygghetsarbetet. Detta arbete har påbörjats, men inte slutförts och trygghetsgruppen kommer nu att lämna sin grundstruktur vidare till PUG. Då nya riktlinjer för hur en likabehandlingsplan ska vara utformad kommit från skolverket under detta läsår kommer vi att göra en genomgripande revidering av skolans likabehandlingsplan under uppstartsdagarna i augusti -10. Beredskapsgruppen har inlett arbetet med att samköra dessa respektive planer, men denna målsättning kommer vi att arbeta med i augusti, se ovan. Eleverna har under året tagit fram tryggburkar, ett diskussionsunderlag, som samtliga klasser provat på, samt varit aktiva i rastverksamheten, något vi vill utveckla ytterligare. Detta gjordes. Samtliga har nu fått fortbildning. Återstår att utveckla. Vi gjorde ett litet pilotförsök, men detta föll inte väl ut, så mentorerna beslöt att använda den s.k. känslotavlan med de yngre eleverna och tryggburkarna med de äldre. Det är glädjande att se att vi ökat något sedan förra året och att vi ligger högre än genomsnittet på Värmdö på följande frågor, det visar att vi är på rätt väg! Men än finns det utmaningar att ta sig an, se nedan. 2. Mitt barn/jag känner sig/mig trygg i skolan 11

LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,7 3,5 3,5 3,6 3,5 5. Personalen/De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa LA -07 LA -08 LA -09 LA -10 Värmdö 3,5 3,4 3,3 3,4 3,3 I observationsrapporten fick vi också ett bra omdöme, 3,4, samt följande kommentar: Vi upplever att Lemshaga Akademi präglas av ett mycket gott förhållningssätt mellan elever och pedagoger. En grund till den goda stämningen tror vi är deras förankring i Visible Thinking. Arbetsron varierar mellan klasser och ämnen. Det kreativa arbetssättet kan bidra till att arbetsron försämras, det blir för högt i tak. Arbetet med att förbättra arbetsron som skolan redan har påbörjat bör fortsätta. Arbetssättet skapar möjlighet för alla individer att komma till tals, inte alltid på ett positivt sätt. Arbetssättet kräver pedagoger som är trygga i sin ledarroll, som också skolan har som fortbildningsområde. Eftersom pedagogens ledarskap är viktig och avgörande för Visible Thinking, bör även nyanställd personal också få ta del av den treåriga satsningen på ledarskap. Det finns ett övergripande helhetstänkande som genomsyrar verksamheten. Pedagogerna har ett engagerat och medvetet förhållningssätt som vi ser när de möter eleverna, bland annat genom att regelmässigt stå för gruppindelningen av elever och påminna om hur de ska förhålla sig inför sin arbetsgrupp. Ett område vi tror kan upplevas av eleverna som otrygg är utrymmet utanför matsalen och det finns behov av gemensamma rutiner och regler. Mål beträffande förebyggande arbete inför läsår 10/11 Målsättning När? Utvärderas Ansvarig Revidera Aug/Sep April och Likabehandlingsplanen i augusti - enlighet med riktlinjerna från 11 skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Låta elevrådet, föräldrakoordinatorerna och kamratstödjarna vara delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen i sin nya utformning. Komplettera Pilenundersökningen med frågor från denna kring trygghet som samtliga elever och föräldrar Trygghetsgruppen och rektor A-L Bengtsson HT -10 April -11 Rektor A-L Bengtsson 12

ska besvara inför varje utvecklingssamtal, för att få en rättvisare bild av hur det ser ut på hela skolan. Föra in frågor om trygghet i relation till arbetsmiljö i elevernas underlag för utvecklingssamtal och göra det i enkätform för att möjliggöra en analys som mäter tryggheten på hela skolan varje termin. Låta den lokala planeringen utgöra underlag för den individ- och grupputvecklande verksamheten i klasserna och spara dessa på hemsidan för ömsesidig inspiration och tydlighet. Utveckla kamratstödjarnas deltagande i rastverksamheten. Utbilda samtliga personal i Österholmsmodellens samtalsteknik för att på sikt skapa större delaktighet i hanteringen av mobbingärenden, då vi ser detta som ett gemensamt ansvar som inte kan delegeras till en grupp. Utbilda samtliga medarbetare i konflikthantering, föreläsning Skapa en åtgärdstrappa, för att tydliggöra hur insatserna ökar och blir mer och mer genomgripande ju allvarligare eller mer upprepat ett problem blir. Synliggöra trygghetsgruppens arbete. Den i observatörsrapporten omnämnda entrén till Storgården har redan ändrats. Kamratstödjarna har läst och kommit med förslag som ledat som underlag till den reviderade likabehandlingsplanen HT - 10 April -11 Rektor Jill Sterner Läsåret 10/11 Läsåret 10/11 April -11 April -11 Sep. -10 April -11 Sep. -10 April -11 Läsåret 10/11 Läsåret 10/11 Åtgärdat Aug -11 Aug -11 Samtliga mentorer Trygghetsgruppen Rektor A-L Bengtsson Rektor A-L Bengtsson Rektorerna Jill Sterner och Anna-Lena Bengtsson Trygghetsgruppen Nov -10 VT-10 Arbetslagen 13

Kamratstödjarna har identifierat otrygga ytor på skolan, skolledningen har redan ändrat rastvaktsschemat i enlighet med vad som framkommit och arbetslagen har fått i uppgift att lägga upp en plan för att göra dessa ytor tryggare. Föräldrakoordinatorsgruppen har läst och reviderat likabehandlingsplanen och lyft fram integration som ett viktigt utvecklingsområde, då de upplever elevgruppen som för homogen och i avsaknad av etnisk mångfald. Detta hamnar inom ramen för övergripande mål, se ovan. Föräldrakoordninatorsgruppen vill även betona arbetet med genusfrågor på skolan och vill bjuda in till en föreläsning om detta. Okt/Nov -10 Läsåret 10/11 VT-10 April -10 Kamratstödjarna, Arbetslagen och skolledningen Skolledningen och arbetslagen VT-10 April -10 Föräldrakoordinatorsgruppen och skolledningen Åtgärdande arbete Åtgärdande arbete, syfte enligt styrdokumenten (Ur Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Trygghetsgruppen I varje hus finns minst en representant i trygghetsgruppen. I gruppen ingår rektor och skolsköterska. Medarbetarna i Trygghetsgruppen träffas varje vecka. De har ansvar för att ta upp och agera utifrån anmälningar från arbetslagen, elever och vårdnadshavare beträffande främst mobbing, men även stötta medarbetarna i arbetet med kränkningar, trakasserier och diskriminering. I hantering av mobbingärenden utgår man från Österholmsmodellen, se bilaga 2. Trygghetsgruppens ansvar är att utreda och agera för att bryta pågående mobbning samt följa upp att den upphört. De som ingår i trygghetsgruppen utbildas i hur man 14

håller i utredande och uppföljande samtal i samband med mobbing, kränkningar, trakasserier och diskriminering mellan elever. I varje klassrum finns information om hur man ska agera om man utsätts eller ser någon utsattas för mobbing; Gör så här om du eller någon du känner blir kränkt eller mobbad! se bilaga 1. Rektor ansvarar för att utreda och följa upp mobbing, kränkningar, trakasserier och diskriminering som sker mellan vuxen och elev Kamratstödjande verksamhet Kamratstödjarnas uppgift är främst förebyggande, men de är också extra ögon och öron beträffande att upptäcka och informera vuxna om de uppmärksammat mobbing eller trakasserier. Handlingsplaner och policys Nedan finns planer för olika former av åtgärdande arbete, samt en sammanfattning av Österholmsmodellen. 15

Bilaga 1 Gör så här om du eller någon du känner blir kränkt eller mobbad! Vad ska du göra om du blir utsatt för kränkning eller mobbning? Du måste berätta det för någon. Det är svårt att få hjälp om ingen vet. Ge inte upp. Om du märker att du inte blir trodd eller förstådd ska du försöka berätta för någon annan. Vem vänder du dig till om du blir utsatt för kränkning eller mobbning i skolan? Mamma eller pappa Mentor/fritidspersonal Speciallärare/annan lärare En kompis, en kamratstödjare Skolsköterskan Judith Johansson Rektorerna: Anna-Lena Bengtsson/Jill Sterner Skolkurator: Linda Ulfsdotter Rastvärd Annan vuxen på skolan Barnens hjälptelefon tel. 020 91 00 91 Vad ska du göra om en kamrat blir utsatt för kränkning eller mobbning? Berätta för någon vuxen på skolan eller hemma. Följ med kamraten till någon vuxen och berätta hur det är. Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för. Ta upp det du sett med kamratstödjarna. Var själv en bra kamrat Vad är kränkande behandling, mobbning? Kränkande behandling är när någon säger något elakt eller gör något dumt mot någon annan. Mobbning är när ett eller flera barn/elever upprepade gånger och under längre tid är dumma, elaka mot samma barn/elev. 16

Bilaga 2. Handlingsplan mot mobbing På Lemshaga Akademi finns Trygghetsgruppen som arbetar med behandling av pågående mobbning samt med förebyggande arbete mot diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling. Gruppens medlemmar är: LisaMarie Lind Mellangården Lill Cronås Storgården Margit Norberg - Ladan Mats Sterneby Fritidspedagog Patrik Engström Ladan Anna-Lena Bengtsson Rektor Judith Johansson - Skolsköterska Vad är mobbing? När en eller flera personer under en längre tid trakasserar en annan person fysiskt eller psykiskt eller bägge delarna. Enstaka händelser räknas ej som mobbing. Åtgärder vid mobbing: Då barn kränker barn ansvarar närmaste pedagog för att situationen avstyrs, reds ut samt dokumenteras. Vid misstänkt mobbning kontaktas någon i Trygghetsgruppen och anmälan görs med blankett för ändamålet som finns i varje hus. Den kontaktade bedömer tillsammans med någon annan från Trygghetsgruppen om det aktuella fallet är att klassificera som mobbning eller inte. Elevvårdsteamet står till förfogande vid osäkerhet. Om det inte rör sig om mobbning bestäms vad som ska göras och av vem. Information hämtas in från vuxna och elever på skolan eller från de som är utsatta för mobbning för att finna konkreta mobbningssituationer. Samtal med såväl utövaren och den utsatta eleven där två vuxna närvarar av vilka en är aktiv och den andra observerar och dokumenterar. Vårdnadshavare till samtliga inblandade informeras via samtal. Skriftlig information lämnas inte ut. Samtalen följs upp tills mobbningen har upphört. Om kränkningarna inte upphör kontaktas elevhälsoteamet. 17

Bilaga 3. Kamratstödjarens uppdrag: Jag ska jobba aktivt för att förhindra mobbning. Jag ska arbeta aktivt både enskilt och med hjälp av andra. Jag lovar att inte berätta för andra om det vi talar om i kamratstödjargruppen. Jag ska själv inte kränka andra. Jag ska försöka vara en god kamrat och hjälpa den som är mobbad eller ensam. Jag ska rapportera mobbning, trakasserier eller kränkningar till trygghetsgruppen. Förtydligande: Kontraktet gäller från att det skrivits på. Mobbning är när någon eller några är dumma flera gången mot en person som är ensam, rädd eller i underläge. Mobbning kan vara svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning, krokben, utfrysning m m. Mobbning kan vara hot, miner, suckar, gester, skratt, fniss, klotter, anonyma brev, m.m. Enligt skollagen är mobbning förbjudet. Namn: Skola: 18

Bilaga 4. Handlingsplan för allvarliga konflikter, hot och våld Elev elev Den/de vuxna som finns i närheten hjälps åt att avvärja eller avbryta det pågående hotet/våldet. De inblandade skiljs åt till olika lokaler tillsammans med någon vuxen. Skolledningen kontaktas och informeras om händelsen. Samtal förs med de inblandade var för sig. I första hand leder klassföreståndare eller annan lärare som känner eleven samtalet men om händelsen är allvarlig deltar någon i skolledningen i samtalen. Om bedömning görs att samtalet inte kan ske samma dag, avvakta till nästa. De inblandade träffas tillsammans med de vuxna som haft samtalen. En bedömning görs om elevernas föräldrar ska delta på samtalet, annars informeras de alltid per telefon. Skolledningen gör en bedömning om händelsen ska polisanmälas. Incidentrapport ska fyllas i och lämnas till rektor Elev - personal/personal - elev Den/de vuxna som finns i närheten hjälps åt att avvärja eller avbryta det pågående hotet/våldet. De inblandade skiljs åt till olika lokaler. Rektorerna kontaktas. Samtal förs med de inblandade var för sig. Om bedömning görs att samtalet inte kan ske samma dag, avvakta till nästa dag. Därefter träffas de inblandade och reder ut vad som hänt tillsammans med ansvarig skolledare och eventuell annan berörd personal. Om bedömning görs att inblandad personal behöver stöd utanför skolan kontaktas nära anhörig. Av skolledningen utsedd person informerar berörda elever och lärare. Skyddsombud och fackliga ombud informeras. Skolledningen ansvarar för uppföljning och gör en bedömning om händelsen ska polisanmälas. Incidentrapport ska fyllas i och lämnas till rektor 19

Bilaga 5. Handlingsplan mot diskriminering, rasism och främlingsfientlighet På Lemshaga Akademi accepteras inga rasistiska, främlingsfientliga, diskriminerande eller andra kränkande symboler, elaka kommentarer eller t.ex. musik med ett sådant budskap. Åtgärder vid rasism, främlingsfientlighet och diskriminering vid Lemshaga Akademi: Vid spridning av rasistiskt, främlingsfientligt eller annat diskriminerande material såsom t.ex. flygblad eller affischer har all personal på skolan ansvar att genast stoppa denna spridning. Skolledningen skall därefter snarast informeras om materialet och om vem som spridit detta. Om någon på skolan bär rasistiska, främlingsfientliga eller andra diskriminerande symboler eller spelar musik med samma budskap är det personalens skyldighet att säga till personen att detta inte är tillåtet och rapportera till skolledningen som beslutar om ev. fortsatta åtgärder som t.ex. polisanmälan. Personalen på skolan skall ingripa om någon använder skällsord med rasistisk, främlingsfientlig eller diskriminerande innebörd. Om detta ändå inte upphör rapporteras detta till skolledning. Skolledning tar beslut om åtgärder såsom kontakt med Trygghetsgruppen, kontakt med vårdnadshavare, information till berörda lärare, insatser från elevvården eller polisanmälan. Den person som utsatts för rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering erbjuds stödjande samtal hos kurator på skolan. Även stödjande samtal med föräldrar kan vara aktuellt. I det fall personal på skolan ger uttryck för främlingsfientlighet, rasism eller diskriminering skall detta direkt anmälas till skolledning som ansvarar vidare för ärendet. Arbetet dokumenteras fortlöpande. 20

Bilaga 6. Handlingsplan om elev blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av vuxen Den som får kännedom om att elev har blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av vuxen informerar någon av rektorerna. Rektor ansvarar för att en utredning av händelsen görs och en plan upprättas. Samtal för att inhämta information sker med elev och föräldrar. Den vuxne som har utsatt eleven kallas till samtal med ansvarig skolledare. Beroende på ärendets art vidtas de åtgärder som är lämpliga Skolledaren utvärderar och följer upp ärendet med den utsatte samt den vuxne. Information till föräldrar sker kontinuerligt under ärendets gång. Skolledaren ansvarar för att dokumentation av ärendet sker och att det arkiveras. 21

Österholmsmodellen Bilaga 7. Ett forskningsbaserat handlingsprogram mot mobbning som visar sig sänka mobbningen med mer än 80%. Alla vuxna bör vara goda förebilder, bry sig, vara positiva mot eleverna och varandra, kunna sätta gränser Alla vuxna griper in vid allt dåligt beteende och rapporterar till mobbningsteam av vuxna som i samråd med elevvården utreder och ta hand om ev. mobbning. Några elever i varje klass är kamratstödjare och samarbetar under vuxen handledning, ger information och råd och stöttar ensamma och utfrysta elever Klassföreståndaren träffar föräldrar och elever och informerar om hur skolans antimobbningsarbete beskrivs samt om hur föräldrar och elev kan arbeta förebyggande mot mobbning. Alla elever informeras om att mobbning inte får förekomma, varken i skolan eller utanför, på nätet eller mobil m.m. och att de kan vända sig till mobbningsteamet eller annan vuxen för att få hjälp. Enkäter där man frågar om hur eleverna bemöter varandra och även om skolpersonalens uppträdande mot eleverna. Klassföreståndaren intervjuas enskilt om hur denne trivs och om mobbning och om elever har kamrater. Dessutom frågar man eleverna om hur varje annan elev i gruppen har det i dessa frågor. Får man höra att någon inte har det bra frågar man vad eleven kan göra för att hjälpa. Sedan förs informationen vidare till mobbningsteamet. Åtgärder: Mobbningsteamet undersöker fallet och någon vuxen har enskilda samtal med de elever som mobbar. I samtalet talar man om att mobbningen inte får förekomma och frågar vad eleven själv kan göra för att det ska ta slut. Positiva förslag uppmuntras och föräldrarna informeras snarast om samtalet Skulle mobbningen inte upphöra hänvisas till elevvårdskonferensen och i samråd med föräldrarna beslutas om åtgärder för mobbaren. Dessa kan bl.a. vara gruppbyte eller vuxenstöd eller, om inget hjälper, hänvisning till socialtjänsten. Grova fall av mobbning bör polisanmälas om eleven är tonåring. Den elev som blivit mobbad bör naturligtvis få mycket stöd av elevhälsan och övriga på skolan. Även mobbaren kan behöva stöd. Förebyggande: Varje vecka bör man ha vänskapsövningar, samtal i ring, värderingsövningar, 22

lära känna varandra- och samarbetsövningar m.m. för att eleverna ska fungera bättre i grupp Många roliga rastaktiviteter, många vuxna bland barnen, rastvärdar Vuxna får aldrig acceptera dåligt beteende, inte ens på skoj. Säg: Man skojar inte på det viset! Trivsel och ordningsregler som ska följas av alla Vuxna gör alltid gruppindelningar, så att ingen elev blir ensam All skolpersonal ska kunna konfliktlösning och arbeta aktivt med det Skolpersonalens beteende mot eleverna bör utvärderas Ingen vuxen får kränka. Drama, forumspel, dockteater, sagor, uppsats, bilder, barnmassage används i förebyggande syfte. 23