Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Duvan Hösten 2013 1
Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan, att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas. Från och med 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk, diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. Lagarna förbjuder diskriminering och kränkande behandling, och ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika värde och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. På förskolan skall vi arbeta för alla barns lika värde och rättigheter oavsett kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Utdrag ur FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 2 En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Utdrag ur Lpfö98 2
Definition av diskriminering Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Definition av trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att barnets värdighet kränks. Exempel på detta kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier) Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling. Man behöver inte haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Vision På vår förskola skall varje barn känna trygghet, få utveckla sin egen identitet och känna sig respekterad. Barnet ska utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar och behov i nära samarbete med hemmet. Alla som vistas på förskolan ska visa respekt, omtanke och empati gentemot varandra. Till dig som förälder Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska du alltid vända dig till personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn diskriminerar, trakasserar eller kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. 3
Kartläggning och nulägesanalys Vår barngrupp består av 17 barn, 7 flickor och 10 pojkar. Vi har 7 barn som nyligen är inskolade. Vi har 4 barn med annat modersmål än svenska. Vi har 3 barn med två hemspråk svenska+ annat språk Vi har flera barn med särskilt behov av stöd. Vi är tre personal som arbetar heltid. En arbetar med hälsoarbete för kommunens personal 25 % och under den tiden finns vikarie för henne. Vi har också en resurs på 20 timmar i veckan. Riskbedömning: Personal och barn har upplevt oro bland barnen vid framförallt rutinsituationer, t ex toalett besök och mellan förflyttningar mellan aktiviteter. Det har förekommit knuffar, småbråk och fula ord. Förflyttningar: Förflyttningar mellan olika aktiviteter, byte av aktivitet. Förflyttning, tvättning före efter lunch, När vi går in och ut vid utelek. Åtgärd: Som personal vara med vid de olika situationerna, prata mycket med barnen om förhållningsätt vid de olika situationerna, vid små samlingar, vid matborden Dela upp barnen, få barn i hallen samtidigt, 1 personal tar med sig några barn ut och tar sen emot de andra. Dela upp barnen i olika rum när vi går in, ge barnen en uppgift t ex läsa, pyssel låda när de väntar på maten. Vi vuxna är förebilder. Ge barnen ansvar efter deras förutsättningar. Toalettbesök, blöjbyten: Gå med barnen, se till att dom får lugn och ro, integritet, att dom inte blir störda. Att dom kan låsa om sig, följa dom barn som vill ha vuxenstöd. Lyssna in vad barnen vill. Skötrum, stänga dörren så att barnen inte känner sig utlämnade vid byte, duschning. Utbyggnad det är otryggare för barnen att gå på toaletten, stora barnen kan inte längre gå in själva på toaletten, risk att dom inte hinner på toaletten. Sårbart när vi inte kan använda 4
grovingången. Tills vi kan använda grovingången igen får vi följa alla barn på toaletten och även följa barnen genom korridoren när vi går ut och in. Lilla rummet ett rum där barnen tycker om att stänga in sig och leka. Här är det lätt att det kan ske kränkningar av olika slag, t ex barn som inte får vara med, roll status, barn som blir styrda och inte vågar säga ifrån. Åtgärd: Vara mer observanta på vilka som är där och leker, gruppsammansättning, vilka sorts lekar, hur barnen samarbetar och som personal gå in och stötta där det behövs. Prata med barnen vid t ex maten, vad lekte ni idag. Viktigt att respektera att barnen vill leka åtskiljt. Barnen ska alltid känna att dom kan komma till personal och få hjälp och stöd när det är något som inte känns bra. Ge alla barn tillgång till rummet. Utelek: Barnen mer utsatta, större ytor, även ställen där vi inte alltid ser och hör barnen Åtgärd: Som personal är det viktigt att vi ser vilka som är med i lekar och inte, vilken roll barnen har i leken. Hjälpa de barn som har svårt att komma igång, vara med och guida leken vidare. Vara mer observanta på vilka leker tillsammans, gruppsammansättning, vilka sorts lekar, hur barnen samarbetar och som personal gå in och stötta där det behövs. Prata med barnen vid t ex maten, vad lekte ni idag. Rutiner och regler Det är viktigt att vi i arbetslaget är överens, så att vi har samma regler och rutiner. Det är viktigt att informera vikarier så att det blir tydligt för dem hur vi arbetar. Språkbruk Vi arbetar medvetet med hur vi använder vårt språk på vår avdelning. Nedlåtande kommentarer och svordomar accepterar vi inte. Detta gäller både barn och vuxna. Kroppsspråk Vi tillåter inte nedåtlåtande grimaser/miner, utfrysning, knuffar, slag o.s.v. Detta gäller både barn och vuxna. 5
Barnens inflytande Barnens intressen ligger till grund i vår pedagogiska verksamhet. Vi observerar och samtalar med barnen om deras intressen och använder oss av det i vår planering. Föräldrakontakt föräldramöte 1 gång/ år (höstterminen) utvecklingssamtal 2 gånger/år inskolningssamtal extra föräldrasamtal vid behov, t ex för föräldrar till barn med behov av extra stöd och för föräldrar med annat hemspråk, här är det viktigt att det finns tillgång till tolk. daglig tamburkontakt brukarrådsmöte 2 gånger/år föräldraenkät sommarfest för barn och föräldrar förskolans dag Arbetsklimat Vi i arbetslaget arbetar ständigt med att ha en öppen dialog och ett positivt bemötande mot varandra. Mål Vi accepterar inte några former av diskriminering eller kränkande behandling. Det är all personals skyldighet att vara mycket tydlig i markeringar när det gäller kränkande eller diskriminerande ord och handlingar. Vi skall reagera direkt och tydligt. När föräldrar eller andra vuxna finns i förskolan gäller planen mot diskriminering och kränkande behandling även för dem. Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på vår förskola. Tydliga rutiner och regler för vikarier. Alla barn ska känna sig delaktiga i våra aktiviteter och deras intressen ska tas tillvara, utifrån deras egna förutsättningar. Bra kontakt med föräldrar. Bra arbetsklimat. 6
Lyfta fram barnens olika kulturer. Ge en positiv bild av alla våra olikheter. Åtgärder Trygga barn För att barnen ska känna sig trygga på vår avdelning delar vi in dem i smågrupper, vi har olika innedagar med planerade aktiviteter och lek. Detta gör att barnen lättare får den tid och uppmärksamhet de behöver. Rutiner och regler Vi har uppdaterat vår vikariepärm. Alla ansvarar för att muntligt informera vikarier om våra rutiner och arbetssätt. Vi har vårt dagsschema (för både barn och personal) för aktiviteter och ansvarsfördelning. Språkbruk/kroppsspråk Vi i arbetslaget ansvarar alla för att vi använder ett vårdat språkbruk och kroppsspråk. Barnens inflytande Vi ska arbeta vidare med att ta tillvara på barnens intressen, tankar och funderingar, genom att vara lyhörda, nyfikna och engagerade. Vi ska samtala med föräldrar om vad barnen intresseras av. Vi ska ta tillvara på spontaniteten hos barnen och spinna vidare på deras idéer, genom att samtala och observera. Ett bra tillfälle för samtal är under matsituationerna, dem sätter vi stort värde i. För att stödja och underlätta för barnen ska vi använda oss av bilder som stöd och vid behov även tecken. Alla i arbetslaget ansvarar för att detta används i dagliga rutiner och vid samlingar. Arbetsklimat Vi arbetar för ett bra arbetsklimat genom att ha en öppen dialog, ett trevligt och positivt bemötande. Kultur 7
Vi ska bjuda in föräldrar/familjer att vara med i vår verksamhet och berätta (eller visa) något från deras kulturer och olika bakgrunder. Vi lär av varandra och barnen får en positiv bild av att få uppleva människors olikheter. Genom att alla i arbetslaget visar intresse väcks också en positiv nyfikenhet hos barnen. Rutiner för akuta situationer Så här går vi tillväga när kränkande situationer uppstår. A. När personalen ser: 1. Avbryt situationen. Vad har hänt? 2. Berätta för arbetslaget om det som inträffat. 3. Samtala med vårdnadshavare för att få reda på om barnet berättat något hemma. 4. Åtgärd. Vad/hur gör vi? Se Fortsatta åtgärder. 5. Samtala med vårdnadshavare (så här går vi vidare ). B. När föräldrar berättar eller när barnet själv säger till eller visar: 1. Observation av barnets sociala situation på avdelningen. 2. Samtala med vårdnadshavare, barnet och eventuellt andra inblandade barn och vuxna. 3. Samtala med arbetslaget och vid behov även specialpedagog och rektor. 4. Åtgärd. Vad/Hur gör vi? Se Fortsatta åtgärder. 5. Samtala med vårdnadshavare (så här går vi vidare ). C. När vuxen kränker barn: 1. Ta upp enskilt med den vuxna vad du reagerat på. 2. Samtala i arbetslaget. 3. Informera rektor om det fortgår. 4. Rektor tar kontakt med den vuxne för att komma åt problemet och tillsammans med denne komma överens om hur man ska gå vidare. D. När vuxen kränker vuxen: 1. Ta upp enskilt med den vuxne vad man reagerat på. 2. Samtal i arbetslaget. 3. Vid behov kontakta rektor. 8
Fortsatta åtgärder för situationer under A och B 1. Utse en ansvarig pedagogisk personal. Viktigt att dokumentera åtgärder som görs. 2. Arbeta enskilt med det berörda barnet. Till exempel att stärka och lyfta fram det berörda barnets sociala plats i gruppen. 3. Arbeta med hela barngruppen. Till exempel genom tema arbeten, läsa böcker, se film som handlar om berörda problem. 4. Uppföljning i arbetslaget vid avdelningsplanering. 5. Uppföljning med föräldrar inom tre veckor. Är problemet löst så är åtgärden klar. 6. Förankra hos specialpedagog och rektor i samråd med vårdnadshavare och personal. 7. Arbetslaget utvärderar. Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad ska vi dra för lärdomar av detta? Vad gör vi vid liknande situationer? 8. Utvärdering tillsammans med vårdnadshavare. Fortsatta åtgärder för situationer under C och D 1. Rektor följer upp genom samtal med berörd vuxen utifrån överenskommen tidsperiod. Viktigt att dokumentera åtgärder som görs. 2. Rektor har särskilt ansvar för att följa upp och att utvärdera samspelsklimatet på aktuell avdelning/förskola under ett år framåt. Utvärdering När vi har vår avdelningsplanering (1 gång/månad) diskuterar vi hur långt vi kommit i vårt arbete med målen, vi utvärderar det som vi hittills gjort. De erfarenheterna tar vi med oss när vi efter ett år (i augusti) ska göra en större utvärdering av planen. Vi har då fått en ny barngrupp och behöver diskutera vad vi ska arbeta med just då, och gör kompletteringar i den plan som finns. 9