1(5) MINNESANTECKNINGAR Laboratoriemedicinskt råd 2004-10-07 Närvarande: Ina Dagis Åsa Arne Kötz Halmstad Minni Dahlén Kungsbacka Tom Lundahl Halmstad Carina Davidsson Halmstad Margareta Lundgren Åsa Daniella Dobrescu Halmstad Kerstin Månsson Laholm Boel Heed Halmstad Richard Otteblad Särö Jeanette Jansson Varberg Gunvor Persson Falkenberg Marita Karlsson Kungsbacka Henning von Schenck Halmstad Ann-Christine Kubicka Slöinge Viktigt meddelande angående LM-rådets minnesanteckningar Minnesanteckningar kommer i fortsättningen endast att publiceras på laboratoriets hemsida på Lina/Internet. Vid varje publicering kommer ett e-postmeddelande med direktlänk till LM-rådets minnesanteckningar. Föregående utgåva finns tillgänglig på hemsidan. Länk till hemsidan: http://www.lthalland.se/kliniskkemi 1 Kvalitetssäkring / Carina Davidsson Carina D rapporterade om Equaliskontrollen på Hb, Glukos och CRP. Antalet Equalisdeltagare är idag 36 st, varav 6 st är privata. Det finns fortfarande ett antal privata husläkarmottagningar med vårdavtal som ej deltar i Equalis kvalitetssäkringsprogram. Tre vårdcentraler har ej anmält till Equalis att de analyserar P-Glukos, vilket innebär att de hamnar i fel grupp i sammanställningen från Equalis och får ett sämre CV%. Allmän diskussion om betydelsen av variationskoefficient (CV = coefficient of variation) fördes. CV anges i procent, %. Om exempelvis metodens medelvärde från Equalisgruppen för patientnära P-CRP är 40 mg/l och CV är 12 %, så innebär detta att värdet för CRP kan variera mellan 30-50 mg/l. Generellt medför ett högt CV att spridningen blir stor. 2 PSA nya beslutsgränser / Tom Lundahl Tom L berättade om tolkning av PSA. Det är viktigt att påpeka att prov för PSA kan tas efter palpation av prostata. I en nyligen publicerad avhandling visades att PSA stiger efter febril urinvägsinfektion. Förhöjning kvarstår en längre tid. Prov bör tas efter några veckor efter utläkt UVI. Urinstämma och cystoskopi leder även till ökning av PSA. För mer information, se Laboratoriet informerar Nr 8 på Lina/Internet. 3 TSH referensintervaller / Tom Lundahl Vi inför härmed i enlighet med internationella riktlinjer nytt referensintervall för P-TSH. Vid en nyligen genomförd studie (1) på vuxna friska individer, utan autoimmunitet och utan hereditet för tyreoideasjukdom, beräknades ett nytt referensintervall. I studien exkluderades försökspersoner som uppvisade tecken till autoimmunitet mot tyreoideasjukdom eller med andra ord de personer som var positiva för S-TPO-ak. Det nya referensintervallet med enbart tyreoideafriska försökspersoner medför att den övre referensgränsen sänks till 4,00 miu/l. Primär hypotyreos hos vuxna orsakas i allmänhet av autoimmun sjukdom.
2(5) Det tidigaste tecknet på pågående autoimmunitet är påvisandet av S-TPO-ak. Hos en del, men ej alla progredierar tillståndet och övergår i subklinisk hypotyreos (P-TSH 4,00-10,00 miu/l med normala P-T4, fritt och P-T3, fritt), och därefter i klinisk behandlingskrävande hypotyreos (P-TSH>10 miu/l)(2). Vid misstanke på tyreoideasjukdom beställs enbart P-TSH. Har patienten P-TSH i intervallet 0,40-4,00 miu/l är patienten eutyreoid. Avviker resultatet från ovanstående utför laboratoriet alltid med automatik analys av P-T4, fritt. Nytt referensintervall: P-TSH 0,40-4,00 miu/l 4 Digoxin nya terapeutiska riktlinjer / Tom Lundahl I en placebokontrollerad studie (DIG trial) inkluderande 6 800 individer har effekten av digoxin vid hjärtsvikt åter studerats (1). Resultatet visade att digoxin ej minskar mortalitet, men att digoxin minskade antalet inläggningar på sjukhus på grund av hjärtsvikt. I DIG trial inkluderades patienter med hjärtsvikt och sinusrytm. Inga patienter med förmaksflimmer ingick. Studien genomfördes åren 1991-95. Patienterna hade S-Digoxin i intervallet 0,6-2,6 nmol/l. I två efteranalyser (2,3) av DIG trial har det framkommit skillnad mellan män och kvinnor avseende mortalitet; kvinnor hade en lätt ökad mortalitet av digoxinbehandling. I artikeln (3) visades att mortalitet i grupperna var relaterat till digoxinkoncentrationen. Sammanfattningsvis föranleder resultaten från dessa rapporter dvs för patienter med sinusrytm och hjärtsvikt en sänkning av den terapeutiska övre gränsen för S-Digoxin <1,4 nmol/l. Det förefaller som det optimala målvärdet är cirka 0,9 nmol/l, då uppnås den optimala hemodynamiska och neurohormonella effekten. Vår förhoppning med det sänkta terapeutiska riktområdet är en förbättring för hjärtsviktpatienter och färre biverkningar. Studien omfattar ej förmaksflimmer. För barn gäller att slutsatser från ovan ej kan göras. Nytt terapeutiskt riktområde: S-Digoxin <1,4 nmol/l För referenser, var god se Laboratoriet informerar Nr 8, 2004. 5 Luftvägsinfektioner nya metoder på mikrobiologen / Arne Kötz Långvarig hosta hos vuxna Långvarig hosta hos vuxna kan orsakas av en rad olika virus, men också av några bakterier. Dessa bakterier diagnostiseras på olika sätt. Vanlig nasofarynx-odling kan påvisa förekomst av Streptococcus pneumoniae, beta-haemolyserande Streptokocker A, C eller G, Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis. Dessutom finns numera två PCR-analyser tillgängliga, den ena för kombinerad påvisning av Mycoplasma pneumoniae och Chlamydia pneumoniae och den andra för påvisning av Bordetella pertussis. En studie utgående från Klinisk mikrobiologi i samarbete med några allmänläkare i Halmstad visade förekomst av en bakteriell och därmed behandlingsbar orsak till långvarig hosta i 20 % av fallen (patientantal: 40). Provtagningsmaterial för PCR: För pertussis och från nph, tunn PCR-pinne, grön kork (Centralförrådet art nr 60 556). Vid enbart Mycoplasma- och Chlamydiafrågeställning är svalgsvabb att rekommendera, tjock PCR-pinne, vit kork (Centralförrådet art nr 60 554).
3(5) Luftvägsinfektioner hos småbarn Förra säsongens nasofarynxaspirat-prover från barn med bronkiolitsymtom analyserades retrospektivt för humant Metapneumovirus (hmpv) och Humant Coronavirus-NL63 (HCoV-NL63), två virus som upptäcktes nyligen. Undersökningen visade att hmpv förekom i 7 % av materialet och att ett prov var positivt för HCoV-NL63. hmpv verkar därmed också vara den näst vanligaste orsaken till bronkiolit även här i Sverige. Det har studier från andra länder redan visat. Kliniskt är det inte möjligt att skilja RSV och hmpv åt. På mikrobiologen kommer därför RSV och hmpv att analyseras i kombination fr o m nästa säsong (start omkring november 2004). Detta görs med PCR-teknik. Provtagningsmaterial: Helst nasofarynxaspirat, Sugset (Centralförrådet art nr 60 546), eventuellt också nasofarynx-pcr-pinne, tunn PCR-pinne, grön kork (Centralförrådet art nr 60 556) 6 Hemsidor / Boel Heed Boel H Mikrobiologen rekommenderar att ni besöker hemsidan som kommer att finnas på www.lthalland.se under Vård och hälsa, antingen via För Vårdgivare eller via Länssjukhuset i Halmstad Kliniker Klinisk mikrobiologi och vårdhygien http://www.lthalland.se/extra/page/?action=page_show&id=176&module_instance=25sida Här håller vi på att lägga in provtagningsanvisningar i en sökfunktion och information om provtagningsmaterial såsom öppettider, Mikroben m m. Det kommer även att finnas en liten nyhetsblänkare t ex om att influensasäsongen kommit igång osv. Så småningom kommer mikrobiologens sida på LINA och sidan på landstingets web att sammanföras. 7 Biobankslagen / Boel Heed På hemsidorna finns även länkar till landstingets information om Biobankslagen, nejtalongen osv. För mikrobiologens del gäller lagen ett litet antal serologiska analyser som vi markerat på remissen. Serum vid dessa tester sparar vi för att ha som jämförelse vid nya testtillfällen m m. 8 Kriterier för P-Glukos / Henning von Schenck För att kunna ställa diagnosen diabetes mellitus måste P-Glukos uppfylla såväl kriterier för metoden som för preanalytiska förhållanden. Klinisk Kemi Halland har granskat om laboratoriets egna metoder för P-Glukos klarar kraven på metodbias (<0,1 mmol/l) och CV (<2,5 %) som definierats av WHO och ADA (Amerikanska Diabetes Association). Laboratoriets våtkemiska metod klarar metodkriterierna. Kraven från WHO och ADA på den preanalytiska provhanteringen är antingen att venblod centrifugeras inom 10 min och att plasma avpipetteras, eller att provet ställs i isbad och centrifugeras inom 60 min varefter plasma avpipetteras. Klinisk Kemi Halland har valt att rekommendera av praktiska skäl att centrifugering sker inom 30 min. Glukolysen som leder till lägre glukoskoncentration i provet är mycket begränsat inom dessa 30 min. Laboratoriets patientnära metod klarar för närvarande metodkriterierna på metodbias och CV. Eftersom den preanalytiska provhanteringen med direkt analys av kapillärblod helt undviker glukolyspromblematiken kan laboratoriets patientnära instrument för närvarande användas för diagnos av diabetes mellitus. LM-rådet beslutade att alla vårdcentraler granskar sina patientnära instrument på metodbias, (finns på Equalis rapporter sedan övergången till P-Glukos, maj 2004) och på CV (beräknas från minst 30 resultat av internkontrollen). Vårdcentraler, vilka ej har beräkningsprogram kan få hjälp med att beräkna CV% av Klinisk Kemi Halland. Målsättningen är att vårdcentralens metodbias och CV för det patientnära instrumentet möjliggör att instrumentet kan användas för diagnos och uppföljning.
4(5) Klinisk Kemi Halland återger här också igen de medicinska beslutsgränser som gäller för diabetes mellitus, icke-diabetisk fastehyperglykemi (IFG), nedsatt glukostolerans och normoglykemi, se tabell. Medicinska beslutsgränser vid bestämningar av P-Glukos För slumpmässigt taget artärprov ap-glukos [NPU21533] gäller samma beslutsgränser som för kapillärt taget prov. 9 Transferrinreceptor vid järnbristutredning / Henning von Schenck Vid utredning av förmodad järnbristanemi används traditionellt: Järn, Transferrin, Järnmättnad och Ferritin. När järndepåerna har tömts och bristorsakerna såsom exempelvis blödning eller malabsorption består, uppkommer järnbristanemi (iron deficiency anemia, IDA). Man finner då fortsatt fallande plasmajärn, sjunkande järnmättnad och låga plasmaferritinvärden. Plasmaferritin kan dock vara normalt eller högt vid sekundäranemi när samtidigt en infektion, leversjukdom eller malignitet föreligger (anemia of chronic disease, ACD). En ny analys, Transferrinreceptor i plasma (P-sTfR) är av stort värde vid diagnostik av järnbrist vid inflammatorisk reaktion. Receptorn för Transferrin återfinns i cellmembranet på i stort sett samtliga celler, men framför allt på erytropoetiska celler samt celler med intracellulär järnbrist. Transferrinreceptorn uppregleras vid järnbrist. Den frigörs av cellerna även till blodbanan. Vid järnbrist stiger således transferrinreceptorns koncentration i plasma. Då receptorns plasmakoncentration inte påverkas av inflammatorisk process kompletterar den väl Ferritin, Järn och Transferrin vid utredning av järnbrist. Av särskilt värde är analysen hos patienter med exempelvis reumatoid artrit, kroniska infektioner, samt för att tidigt fånga upp begynnande järnbrist hos tonårsflickor och gravida. Se även Laboratoriet informerar Nr 9, 2004.
5(5) 10 U-Albumin, ny remiss / Henning von Schenck Henning informerade om hur den nya remissen fylls i vid beställning av U-Albumin när albumin anges som koncentration (mg/l) som index (Alb/Krea) och som utsöndring (mg/d eller µg/min). 11 Urin-Testremsa / Henning von Schenck Urintestremsor kan avläsas visuellt eller instrumentellt. Instrumentell avläsning är säkrare än visuell avläsning. Instrumentell avläsning kan göras så att resultaten anges i SI-enheter eller arbiträra enheter. LM-rådet vill införa att enbart SI-enheter används i framtiden. På så vis blir resultaten från olika testremsor jämförbara. Kliniska beslutsgränser kan bli enhetliga. På kommande LM-råd kommer kliniska beslutsgränser för de olika testfältsresultaten att diskuteras. År 2006 ska alla användare av urintestremsor, dvs vårdcentraler, mottagningar och avdelningar ha enhetliga kliniska beslutsgränser i länet. Nästa LM-råd: 2005-04-14 (vecka 15)