Att ta emot internationella gäster på Vilda



Relevanta dokument
Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Västanvind

Handikappersättningen

Säkerhets PM Landvetter Scoutkår

Nordiskt Forum Malmö 2014

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Patientsäkerhetsberättelse Stockholm Spine Center

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

Trygghetsplan för Hästens förskola

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Kvarngårdens Trygghetsplan

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Regional samverkanskurs 2014

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Brf Herden 8

Turismutbildning 2.0

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Näringslivspolitiskt program

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Förskolan Västanvind

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Leverantörskvalificering

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB Nytt

IF Friskis&Svettis Älmhult VT HT 2017

Vem gör vad? Ansvarsfördelning vid utlandspraktik. Sjuksköterskeprogrammet. Röntgensjuksköterskeprogrammet. Specialistsjuksköterskeprogrammet

Uppdaterad information om integritetspolicy

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

:r: skolelevers levnadsvanor år 2015

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

Folkhälsoplan för 2015

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

YH och internationalisering

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom samt stöd till deras anhöriga i Upplands Bro

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Workshop kulturstrategi för Nacka

Att planera och organisera

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA. Innehåll

Leda digitalisering 21 september Ale

Integritetspolicy Bokförlaget Nona

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun Nytt

Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Kunskapsmål Produktionskoordinator Baserat på Skillsets befattningsbeskrivningar

Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019

Verksamhetsplan KSA

Aktivister kampanjar mot abortförbudet på Irland under Hörby marknad 1-2 juli. Läs mer om hur det har gått under sommarkampanjen på sida 2

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker

Vad betyder hållbar utveckling?

Ansökningsunderlag - LCA* för anläggning av fiberkabel

Transkript:

Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande ch ibland lite utmanande. Dialg kan vara en nyckel till framgång ch är viktigt för att skapa rätt förväntningar, stilla eventuella rsmment, förhindra knflikter ch planera praktiska detaljer. En öppen dialg leder till trygghet ch skapas genm kntinuerlig kmmunikatin kring allt det ni själva ch era gäster själva tycker är viktigt att prata m. För att främja öppen dialg ch se till att både ni själva ch era gäster får ut så mycket sm möjligt av Vilda, har vi samlat tips på vad sm kan vara bra att kmmunicera kring innan lägret, inm lägerkmmittén, med era scuter, men framförallt med era internatinella gäster. Dialg är tvåvägskmmunikatin. Därför finns versin av detta dkument på engelska, för att kunna skickas till era gäster. Vilda 2014 Bx 420 34 Telefn: +46 8-555 065 00 Webb: vilda2014.scuterna.se Scuterna 126 12 Stckhlm Fax: +46 8-555 065 99 E-pst: vilda@scuterna.se 1

Bra att prata m med gästerna Förberedelser Att packa Persnlig utrustning Hygienartiklar Kläder (regnkläder, skr, badkläder, t.ex.) Mediciner Allmän utrustning Tält - Kan vi bistå med tält. Hur många? - Måste gästerna ha med sig egna tält? Köksutrustning Lägerutrustning Någt att visa upp från sitt land Att inte packa Vad sm inte behöver packas Vad sm inte får packas Scuternas alkhlplicy Samtliga arrangemang i Scuternas regi, där medlemmar under 18 år deltar, ska vara fria från alkhl. Med arrangemang i Scuternas regi menas såväl natinella sm internatinella arrangemang ch läger samt arrangemang ch löpande verksamhet i lkala kårer ch distrikt. Det gäller även när man representerar Scuterna på exempelvis läger utmlands eller på knferenser. När man representerar Scuterna, även i de fall då alla deltagare är över 18 år, får man självklart inte uppträda berusad, vare sig av alkhl eller av andra berusningsmedel. All verksamhet i Scuterna ska vara helt fri från narktika. Tänk på: Vilda är någt vi skapar tillsammans. Vilken del av prgrammet kan ni kmma överens m att hjälpas åt med? Vad kan gästerna bidra med ch vad behöver de då ha med sig? 2

Lägerplatsen Berätta Se till att gästerna lär känna lägerplatsen, även innan Vilda, ch även m det kan kännas sm småsaker. För att de ska kunna förbereda sig både mentalt ch praktiskt är det bra att infrmera m bl.a. tillgången till elektricitet, vatten ch taletter. Se ch använd gärna listan sm finns att ladda ned på Vilda-webben, där ni enkelt kan fylla i detaljer kring lägerplatsen ch skicka till era gäster för att underlätta deras planering. Fråga För att skapa en trygg ch trevlig stämning för alla är det viktigt att invlvera även gästerna. Ta hjälp av dem för att skapa lägermiljön! Vad har de för förväntningar på lägerplatsen? Har de kulturella eller religiösa preferenser att ta hänsyn till? Tänk på: I Sverige har vi ganska bra kll på vad vi kan förvänta ss av en vanlig lägerplats. Tänk på att era internatinella gäster trligtvis inte alls vet vad de ska vänta sig. Ha därför en öppen dialg kring just lägerplatsen ch uppmana dem till att ställa frågr. Mat ch bende Mat Hur lagar vi? Strmkök, strkk, öppen eld eller spis? Patrullvis, avdelningsvis eller av kck? Vad lagar vi? Särskilda matpreferenser (t.ex. vegetariskt, ej fläsk, allergier) När äter vi? Hur många mål m dagen? Vid vilka tider äter vi vanligast? Tänk på: Vad sm äts ch inte äts skiljer sig väldigt mycket både mellan ch inm lika kulturer ch trsuppfattningar över hela världen. Var inte rädda för att fråga era gäster m eventuella kulturella matpreferenser ch rutiner kring livsmedel. Be m tips ch råd! Bende Var br vi? Ute eller inne? Har ledare möjlighet att b inmhus? Vilka br tillsammans ch vilka gör det inte (t.ex. ledare ch deltagare, flickr ch pjkar)? Vilka bekvämligheter finns? Finns t.ex. dusch (för ledare eller deltagare), vattentaletter, tillgång till drick- ch diskvatten? Ladda ned checklistan från Vilda-webben där ni enkelt kan fylla i detaljer m lägerplatsen. 3

Språk ch kultur Engelska Kan ledarna engelska? Kan deltagarna engelska Tänk på: Barn brukar kunna lära sig att kmmunicera ch kmma väl överens trts språkbarriärer. Kultur Ta vara på möjligheten att lära känna ett annat lands kultur! Var nyfikna ch uppmana gästerna till att visa upp sig, t.ex. under lägrets ceremnier. Fråga gästerna m eventuella behv ch preferenser. Kanske behöver de tillgång till en avskild böneplats, särskild mat eller speciella bendeknstellatiner? Transprt ch resa Praktiskt Hur tar de internatinella gästerna sig till lägerplatsen? Bil, flyg, buss, tåg eller båt? Kan ni rdna med skjuts? Kan ni rdna vägbeskrivning? Vilken är närmaste stad? Hur lång är resan från flygplatsen? Hur får man lättast tag i biljetter ch vad kan de räkna med att det kstar? Säkerhet Turism Har ni möjlighet ch lust att hjälpa gästerna med att få se mer av Sverige innan lägret? Kan ni bidra med tips på eller planering ch genmförande av aktiviteter? Trygga möten Alla ledare i Scuterna ska vara utbildade i Trygga Möten. Mer infrmatin m webbkursen hittar du på Scuternas hemsida. De internatinella ledarna förväntas ta del av det Trygga Möten-materialet sm tgs fram för Wrld Scut Jambree 2011 i Sverige. Det materialet ligger på vilda2014.scuterna.se under English. Försäkringar Internatinella gäster måste ha egna försäkringar. Vilka aktiviteter måste försäkringarna täcka? Sjukvård Vad finns det för sjukvårdsberedskap på lägret? Hur fungerar svensk sjukvård i övrigt? 4

Sverige Vad kan vara intressant ch viktigt att veta m Sverige? Sverige sm land Scuting i Sverige Kultur ch traditiner, både inm Scuterna ch i samhället i strt Klimat ch väder Natur Bra att prata m inm lägerkmmittén Lägeravgif t Ibland använder svenska kårer sig av ett slidaritetssystem för att ge utländska scuter möjligheten att delta i deras läger, fta genm att scuterna i kåren betalar en någt högre deltagaravgift för att kunna subventinera gästernas kstnader. Från vilket land är gästerna? För gäster sm kmmer från länder med samma inkmstnivå sm Sverige kanske det finns mindre anledning att kmpensera än m gästerna är från länder med sämre möjligheter. Hme hspitality Hme hspitality är ett vanligt sätt att maximera utländska deltagares upplevelse genm att låta dem b ch leva hs svenska scuter ch deras familjer t.ex. ett par dagar innan lägret. Aktiviteter innan lägret Vilka möjligheter har ni att hjälpa gästscuterna med att få se mer av Sverige i samband med Vilda? Kan ni planera ch genmföra aktiviteter eller bara ge era bästa tips? Långsiktiga samarbeten Vilda innebär trligtvis början på många nya internatinella vänskapsrelatiner scuter emellan. Har ni övervägt möjligheten att frtsätta relatinen med era internatinella gäster även efter Vilda, t.ex. genm ett vänkårssamarbete? Vad har ni för möjligheter ch ambitiner, ch vad tänker era gäster? Bra att prata m med scuterna Hur kan vi lära känna ch lära ss m scuterna innan de kmmer? Hur kan vi visa våra gäster vad Sverige ch svensk scuting är? Prata m språk Det kan vara bra att prata m gästernas språk ch hur vi pratar med dem under lägret. För att gästerna ska känna sig välkmna kan en lösning vara att ha sm plicy att prata bara engelska när någn sm inte kan svenska är närvarande, även när vi svenskar pratar med varandra. I aktivitetsbanken finns aktiviteter kring kmmunikatin sm kan väcka intressanta tankar inför en internatinell scutupplevelse. Hur kan vi använda ss av våra nya internatinella kntakter i vårens terminsprgram? 5

Invlvera scuterna i planeringen av Vilda, kanske tillsammans med de internatinella gästerna över Skype. Kan de få en uppgift att lösa tillsammans med sina nya scutkmpisar innan lägret? Ägna någt eller några möten under terminen åt att lära känna gästerna. Ni kan t.ex. väldigt enkelt använda Skype för att prata, utbyta lekar ch sånger, intervjua varandra, m.m. (Aktivitetspaket för internatinell dialg finns bland terminsprgrammen på Scutservice.se) Vad vill ch kan vi lära ss m våra gäster? - Scuting på ett annat sätt Vad vill ch kan vi lära våra gäster m ss själva? - Scuting på vårt sätt Målspåret Förståelse f ör mvärlden Spåraren får möta lika kulturer i Sverige ch i världen. Scuten utvecklar ett öppet ch nyfiket förhållningssätt till lika sätt att leva. Upptäckaren får möta lika kulturer i Sverige ch i världen. Scuten får insikt m att människr har lika villkr ch förutsättningar. Scuten kan sätta sig in i andras situatin ch känner engagemang för människr både lkalt ch glbalt. Äventyrarscuten får lära känna andra kulturer än sin egen. Scuten reflekterar över människrs lika villkr ch förutsättningar. Scuten får insikt m hur hans eller hennes handlingar kan få både psitiva ch negativa knsekvenser på en glbal nivå. Utmanaren får möjlighet att reflektera över ch lära sig m varför människr (i Sverige ch i världen) har lika villkr ch förutsättningar. Under sin tid i utmanarna kmmer scuten till insikt m hur hans eller hennes handlande kan få glbala knsekvenser samt hur mvärlden påverkar hans eller hennes dagliga liv. Rverscuten inser hur det egna agerandet får glbala knsekvenser ch hur mvärlden påverkar det dagliga livet. Scuten utvecklar verktyg för att förstå sin egen ch andra kulturer ch lär sig sätta dem i relatin till varandra. Rverscuten känner engagemang för samhällsfrågr. 6