Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ



Relevanta dokument
Barnkliniker Universitetskliniker

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Läkemedelsregistret hur använda det bäst? Hur använda registren för att få bäst information om läkemedel? Helle Kieler & Morten Andersen

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

PsoReg (Register för Systembehandling av

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Nationellt kvalitetsregister

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Innehållsförteckning 1. Utbildningsstatistisk årsbok 2005 TABELLER

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

BESLUT. Datum TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

En guidad tur i kostdjungeln

The national SIMSAM network (I)

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd)

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Autism Spectrum Disorder

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Hjärtinfarkter

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

> 30 SveDem-publikationer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Lähde: THL, Tartuntatautirekisteri

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av?

Stillasittande & ohälsa

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Autism Spectrum Disorder

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Policy Brief Nummer 2016:2

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Statistiska metoder. - Praktiska erfarenheter från Riksstrokes forskning

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

CHILD INJURIES AT HOME

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Hälsoeffekter av luftföroreningar

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Malmö Kost Cancer undersökningen

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Äldre kvinnor och bröstcancer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Klicka här för att ändra format

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Transkript:

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic Review 1963 The special economic problems of medical care can be explained as adaptations to the existence of uncertainty in the incidence of disease and in the efficacy of treatment (p. 941)

Incitament Val Alternativkostnad

Alan Williams kopplingsschema från 1987

Nationella register hos Statistiska centralbyrån Longitudinell integrationsdatabas för Sjukförsäkringsoch Arbetsmarknadsstudier (LISA) Flergenerationsregistret Kvalitetsregister Hälsodata Demografiska data

Pliktverkets mönstringsdata för män födda 1955-1979 Global hälsa, längd, fysisk prestation, blodtryck, fetma Kognitiv förmåga Statistiska centralbyrån Flergenerationsregistret Grundskolereformen => Föräldrars utbildning

Författarnas slutsatser Mödrars utbildning förbättrar söners hälsa Global hälsa, längd Kognitiv och icke-kognitiv förmåga Fäders utbildning ej signifikant

Utbildning Hälsa

? Utbildning Hälsa

Svenska barndiabetesregistret, personer födda 1972-1978 Fyra befolkningskontroller (födelseår, bostadskommun) Statistiska centralbyrån Flergenerationsregistret, LISA [Socialstyrelsen] Patientregistret, Läkemedelsregistret

Effekten av typ 1 diabetes på slutbetygets medelvärde i grundskolan och gymnasieskolan (Persson et al, Diabetologia 2013) β±se 95% CI p value Compulsory school Model 1: unadjusted effect of diabetes (n = 11,955) 0.09 ± 0.02 0.12, 0.54 <0.001 Model 2: effect of diabetes after controlling for confounders (n = 11,236) 0.07 ± 0.02 0.10, 0.04 <0.001 Model 3: effect of age at diagnosis of diabetes after controlling for confounders (n = 11,236) Controls (reference group) Onset of diabetes at 0 4 years 0.15 ± 0.05 0.24, 0.06 0.001 Onset of diabetes at 5 9 years 0.07 ± 0.02 0.12, 0.03 0.001 Onset of diabetes at 10 15 years 0.06 ± 0.02 0.10, 0.02 0.003 Upper secondary school theoretical programmes Model 1: unadjusted effect of diabetes (n = 4,078) 0.06 ± 0.03 0.11, 0.01 0.029 Model 2: effect of diabetes after controlling for confounders (n = 3,840) 0.07 ± 0.02 0.11, 0.03 0.001 Model 3: effect of age at diagnosis of diabetes after controlling for confounders (n = 3,840) Controls (reference group) Onset of diabetes at 0 4 years 0.11 ± 0.05 0.20, 0.01 0.025 Onset of diabetes at 5 9 years 0.11 ± 0.03 0.17, 0.05 <0.001 Onset of diabetes at 10 15 years 0.03 ± 0.03 0.08, 0.02 0.236 Upper secondary school vocational programme Model 1: unadjusted effect of diabetes (n = 4,369) 0.05 ± 0.02 0.09, 0.00 0.031 Model 2: effect of diabetes after controlling for confounders (n = 4,098) 0.02 ± 0.02 0.06, 0.01 0.181 Model 3: effect of age at diagnosis of diabetes after controlling for confounders (n = 4,098) Controls (reference group) Onset of diabetes at 0 4 years 0.03 ± 0.06 0.14, 0.08 0.644 Onset of diabetes at 5 9 years 0.01 ± 0.02 0.04, 0.05 0.833 Onset of diabetes at 10 15 years 0.04 ± 0.02 0.09, 0.00 0.066

Slutsats Insjuknande i typ 1-diabetes tycks ha en negativ effekt på medelbetyg i grundskolan sannolikheten att ha gymnasiebetyg medelbetyg på gymnasiers teoretiska program Pågående studie av samma kohort analyserar konsekvenser för högskoleutbildning och förvärvsinkomst

Type 1 diabetes with early onset and educational field at upper secondary and university level: Is own experience an asset for a health care career? STEEN CARLSSON K; LOVÉN I for the Swedish Childhood Diabetes Register Study Group Poster #854 at the EASD 2015, Stockholm Skiljer sig utbildningsvägarna för personer som insjuknar typ 1 diabetes före 15 års ålder från matchade befolkningskontroller? Svenska barndiabetesregistret, personer födda 1962-1975 Typ 1 diabetes n=2,756 Fyra befolkningskontroller (födelseår, bostadskommun; n=11,020) Statistiska centralbyrån Flergenerationsregistret, LISA

Type 1 diabetes with early onset and educational field at upper secondary and university level: Is own experience an asset for a health care career? STEEN CARLSSON K; LOVÉN I for the Swedish Childhood Diabetes Register Study Group Poster #854 at the EASD 2015, Stockholm

Average marginal effect measured as percentage unit difference in the probability of an orientation in upper secondary school. By multinomial logit estimation controlling for year of birth, not born in Nordic country, parental characteristics (non-nordic background, education, mother s age at child-birth)

Type 1 diabetes with early onset and educational field at upper secondary and university level: Is own experience an asset for a health care career? STEEN CARLSSON K; LOVÉN I for the Swedish Childhood Diabetes Register Study Group Poster #854 at the EASD 2015, Stockholm Skiljer sig utbildningsvägarna för personer som insjuknar typ 1 diabetes före 15 års ålder från matchade befolkningskontroller? Slutsats Personer med typ 1 diabetes hade större sannolikhet att genomföra hälsoorienterade utbildningar Gymnasiet Universitetet Hälsoorienterade utbildningar leder till yrken i olika delar av lönefördelningen

Alan Williams kopplingsschema från 1987

PsoReg, nationellt kvalitetsregister för moderat till svår psoriasis Socialstyrelsen Patientregistret, Läkemedelsregistret Statistiska centralbyrån LISA

Hälsomått och livskvalitetsmått mäter olika saker Korrelation mellan sjukdomsspecifikt livskvalitetsmått och generiska EQ-5D starkare än mellan EQ-5D och kliniskt mått (PASI)

Livskvalitet med EQ-5D Före och efter start av biologisk behandling Största förbättringen hos personer med mest besvär (störst PASI)

Alan Williams kopplingsschema från 1987

Målsättningar Nya riskekvationer för kardiovaskulära händelser Akut hjärtinfarkt Hjärtsvikt Icke-akut ischemisk hjärtsjukdom Stroke Skillnad i risk för första och andra kardiovaskulär händelse?

Nationella Diabetes Registret, NDR 29,034 personer med typ 2-diabetes registrerade i NDR 2003-2008 Socialstyrelsens patientregister

Stor skillnad i risk för första och andra hjärt-kärlhändelse Viktigt att beakta detta i simuleringsmodeller

Ekonomiska simuleringsmodeller Systematisk jämförelse av två eller flera alternativ med avseende på såväl kostnader som konsekvenser Bygger ihop kunskap från flera källor Samband, riskekvationer Effekter Resursanvändning Priser

Är kohortmodellen tillräckligt bra på att göra prognoser för diabeteskomplikationer? Mata modellen med baseline och utfallsdata från kliniska prövningar och observationella studier Hur väl predikterar modellen observerade utfall?

Lundqvist et al 2014 Plos ONE, Figure 1: Alla utfall

Lundqvist et al 2014 Plos ONE, Figure 6 Endast makrovaskulära utfall

Slutsats Kohortmodellen gav fullt acceptabla prognoser för diabeteskomplikationer trots gruppnivådata definitionsmässigt icke-linjära samband Kontextrelevanta data kan ha stor betydelse för modellvaliditet NDR-baserade ekvationer predikterade makrovaskulära händelser bäst

Avslutningsvis axplock av ekonomiska frågeställningar Faktorer som påverkar hälsa Utbildning => hälsa Hälsa => utbildning Hur mäter vi hälsa? Vad är dess värde? Livskvalitet mm Metoder för att utvärdera behandlingar Simuleringsmodeller mm (och så finns det ytterligare 5 boxar )