HANTERBARHET
HANTERBARHET Handlar om att kunna möta utmaningar, att ha vissa resurser under kontroll vare sig det är egna eller andras som man kan lita på. Om man har en hög känsla av hanterbarhet riskerar man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna. Resurser Kontroll Bemästra / Coping Belastningsbalans Kunskap Påverka
Resurser Alla individer har mer resurser än vad de är medvetna om Tillit (anknytning) gör att man vågar testa sina (nya) förmågor En trygg miljö ökar förutsättningarna för att lära sig nya förmågor
Social kapacitet / kompetens..är relativt stabila färdigheter, kunskaper och förhållningssätt som möjliggör etablering och upprätthållande av sociala relationer
Social kapacitet - Att vara tydlig, klargörande och kunna bekräfta andra - Att kunna visa tillfredsställelse - Att kunna ta andras perspektiv - Att kunna umgås med folk som är på ett annorlunda sätt - Att vara hjälpsam och belönande mot andra - Att fråga efter och konfirmera information - Att kunna vänta på sin tur - Att ha en förmåga att kunna lösa svårigheter och konflikter på ett smidigt sätt (coping) - Att kunna höja andras status - Att kunna visa solidaritet, vara lojal och ärlig - Att ha egna åsikter - Att kunna uttrycka känslor, önskemål och intryck - Att ha en förmåga att kunna visa förståelse
Social kapacitet - Att kunna se vad som är rätt och fel (moral) - Att ha en förmåga att hantera och möta förändringar - Att ha en förmåga till humor - Att kunna vara följsam och smidig - Att kunna be om ursäkt och säga förlåt - Att kunna hjälpa andra som behöver hjälp - Att ha en förmåga att skapa intresse hos motparten - Att ha en förmåga att hålla kommunikationen vid liv - Att ha en förmåga att både kunna ge och ta - Att ha en förmåga att kunna ge och ta kunskaper - Att ha ett kongruent kroppsspråk och ögonkontakt - Att ha en balans mellan att; * betona andra på sin egen bekostnad * betona sig själv på andras bekostnad
Social kapacitet Marte Meo tekniker vid utredning av barn/ungdomars sociala kapacitet / kompetens Är ungdomen initiativrik? Tar ungdomen tydliga initiativ / har lätt att göra sig förstådd? Hur ser initiativen ut? Verbala, icke verbala etc. Är initiativen åldersadekvata? Har ungdomen förmåga att välja rätt initiativ i förhållande till situationen? Uppmärksammar ungdomen andras initiativ, vuxnas eller jämnåriga? Söker ungdomen vägledning hos vuxna och/eller kamrater? Har ungdomen förmåga att presentera sig / ge tydliga signaler till kamrater i gruppen? Har ungdomen förmåga att tolka egnas och andras signaler - t ex stoppsignaler? Kan ungdomen vänta på sin tur / ta turer med andra? Kan ungdomen uppfatta och följa instruktioner - i vilka situationer?
Kontroll Hardiness Engagemang Kontroll Utmaning Empowerment Makt Kontroll Självtillit
Kontroll Intern respektive extern kontrolluppfattning Med inre kontroll (inre locus of control) menar man att individen har en upplevelse av att själv kunna påverka och styra utvecklingen av sitt liv Vid yttre kontroll (yttre locus of control) menar man att individen inte har en egen upplevelse av att själv kunna påverka och styra utvecklingen av sitt liv
Stress Fysiologiska förändringar Motoriska beteendeförändringar - stresshormonerna i kroppen ökar - Muskelspänningar - Förhöjt blodtryck - Darrningar - Ökad hjärtfrekvens - Stela rörelser Förändrad tankeverksamhet - tenderar att generalisera - Tenderar att dra förhastade slutsatser - Tenderar att överskatta eller underskatta problem - Tenderar att tappa nyanser, att tänka i termer av antingen eller - Försämrad koncentrationsförmåga - Försämrat minne Störda känslor - Rädsla - Ångest - Vrede - Skam - Skuld
Coping / Bemästra Framgångsrik coping brukar definieras som att på ett medvetet sätt, på en kognitiv nivå handskas med stress så att det inte leder till problem
Copingstrategier Problemfokuserade strategier Aktivitet motion Diskutera problemet Ser problemet objektivt Upprätthålla kontroll Finns syfte / mening Försöka ändra på situationen Söker stöd hos andra Söker efter lösningar Användning av tidigare lösningar Hanterar situationen stegvis Sätter mål Informationssökning Söker socialt stöd Stödjande strategier Sätta problemet åt sidan Låta andra lösa problemet Prövar allt Be Resignation - hopplöshet Sova Inte oroa sig Kompromissa Inte göra något, vänta ut Hoppas på förbättring Skrattar bort det Resignation p g a ödets inverkan Accepterar situationen Drar sig undan situationen Langius- Eklöf, A. (2004). Salutogenes och känsla av sammanhang. I Klang Söderkvist, B. (red). Patientundervisning. Studentlitteratur, Lund.
Copingstrategier Känslomässiga strategier Övriga Oro Optimism Pessimism Äta / röka Fighting spirit Hjälplöshet Dagdrömma Förnekande Önskefullt tänkande Bli arg Undvikande Humor Bli nervös Självkontroll Konfrontation Skylla på andra Fatalism Självömkan Ta spänning ut på andra Droger Undertryckande Förvänta det värsta Distansering Isolering Önskan att vara själv Ju högre KASAM desto mindre används undvikande, fatalistiska och känslomässiga strategier Langius- Eklöf, A. (2004). Salutogenes och känsla av sammanhang. I Klang Söderkvist, B. (red). Patientundervisning. Studentlitteratur, Lund.
Copingstrategier Problemfokuserad coping Emotionsfokuserad coping 8 olika copingmekanismer: Konfrontation, distansering, självkontroll, söka socialt stöd, ta ansvar, flykt-undvikande, planerad problemlösning och positiv omtolkning Lazarus, R. S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer. Folkman, S. & Lazarus, R. S. (1988). Manual for the ways of coping questionnaire. Palo Alto, CA: Consulting Psychologists Press.
Copingstrategier Aktivt kognitivt - emotionellt inriktade strategier Försökte se svårigheterna på ett positivt sätt Försökte få distans till situationen Bad andra om råd och vägledning Undvikande - emotionellt inriktade strategier Förberedde sig på det värsta Lät det ibland gå ut över andra Försökte reducera anspänningen genom att äta mer Behöll känslorna för sig själv Aktivt kognitivt - probleminriktade strategier Övervägde olika tänkbara alternativ Tog en sak i taget Förlitade sig på tidigare erfarenheter Aktivt beteendeinriktade - probleminriktade strategier Försökte ta reda på mer om situationen Talade med någon kunnig person Gjorde något positivt åt situationen Talade med make/maka eller andra närstående om det inträffade Billings, A. G., Moos, R. H. (1981). The role of coping responses and social resources in attenuating the stress of life events. Journal of Behavioural Medicine. 4, 139-157. Rydén, O. & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom.
Copingmönster Copingstrategier Logiska analyser och mentala förberedelser Omdefiniera den hotfulla situationen Förneka det hotfulla Söka information Lösa problem Söka alternativa former för tillfredsställelse Emotionell återhållsamhet Ge utlopp för känslor acceptera -Demografiska faktorer och personlighetsfaktorer -Situationella faktorer -Sociala faktorer Moos, R. H. (1986). Coping with life crises. New Yorkk: Plenum Press. Rydén, O. & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Bonniers AB.
Copingstrategier Positiv omtolkning Att man försöker se problemet mera utifrån en positiv synvinkel Substitution Försöker undvika problemet genom att själsligt eller fysiskt engagera sig i något annat Önsketänkande Hoppas och önskar att problemet skall försvinna Problemlösning / framförhållning Engagerar sig aktivt i att lösa problemet genom någon handlingsplan Accepterande / resignation Resignerar - ger upp Söker socialt stöd Söker råd, stöd och uppmuntran från släkt, vänner eller andra professionella hjälpare Jämförelse med andra Drar egna slutsatser där andra människor är sämre än en själv Katharsis Att man lättar på trycket genom att uttrycka känslor. Avreagering, befrielse från bortträngda känslor genom att dessa tillåts få utlopp, så att de inte längre skapar problem Självkritik Förebrår sig själv att inte lyckas lösa problemet Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. (1995). Coping with life span crises in a group at risk of mental and behavioral disorders: from the Lundby study. Acta Psychiatr Scand, 91, 322-330.
Copingstrategier Bedövning Använder alkohol eller droger för att lugna ner sig Söker professionell hjälp Söker hjälp av vuxna / professionella Konfrontation Går till attack Flykt / undvikande Flyr från problemet eller undviker att hamna i bekymmer genom att försvinna Diskvalificering Att diskvalificera problemet och andra som är delaktiga i processen Rigiditet Att man fastnar i ett stelt förhållningssätt till problemet. Har svårt att ändra strategi Passivitet Att man är overksam i förhållande till problemet. Denna passivitet kan vara avsiktlig men också oavsiktlig, som vid trötthet, håglöshet eller depression till exempel Humor Försöker se en humoristisk aspekt av situationen Optimism Försöker att uppfatta problemet från en mer positiv synvinkel eller se det mer som en utmaning snarare än ett hot Magi Att man har tillit till god tur, förtrollning, ritualer etc. Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. (1995). Coping with life span crises in a group at risk of mental and behavioral disorders: from the Lundby study. Acta Psychiatr Scand, 91, 322-330.
Copingövning Tänk på en situation som har varit problematisk eller stressig för dig men som Du ändå har klarat bra. Ta gärna en konkret situation. Vad var det som gjorde att Du klarade den bra? Tror du denna/dessa strategi går att generalisera till andra sammanhang? T ex i ditt arbete
Copingstrategier Hur kan man hantera denna förståelse och kunskap? Kontroll Känna igen tidiga tecken Dominerande strategi? Utöka sin repertoar Träna
Resultat av Avslappningsövningar Lättare att somna Mindre behov av tobak, alkohol och psykofarmaka Ökad känslomässig kontroll och förmåga till självpåverkan i stressituationer Ökad förmåga att kunna koncentrera sig Ökad självkänsla Sänkt ångestnivå Ökad prestationsförmåga
Stress - sårbarhetsmodellen Symtomutveckling STRESS Maximum Förändringar Individer med - Livshändelser psykisk ohälsa - Övergång i ny u.v.-fas - Stora krav - liten kontroll - Små bemästringsstrategier - Separationer - Traumatiska upplevelser - Relationsstörning Friska individer Känslotryck (expr emotion) Minimum - Kritik, fientlighet Låg SÅRBARHET Hög - Överengagemang Arv Pre / perinatal
Stress - sårbarhetsmodellen Behandlingsmöjligheter STRESS Lugn och ro Lagom takt i förändringar Anpassade lagom krav Förutsägbarhet i tillvaron Struktur Lågmäld miljö Lugnt känslomässigt klimat Familjesamarbete Ett steg i taget Friska individer Individer med psykisk ohälsa SÅRBARHET - Eventuell medicinering - Kognitiva tekniker, coping
Belastningsbalans Känslan av hanterbarhet utvecklas genom erfarenheter av belastningsbalans (mellan hög och låg arbetsbelastning) Betala tid för reflektion och rekreation Organisera arbetsåret så att ordentliga perioder av låg arbetsbelastning förekommer Organisera veckan så att det finns en huvudsaklig tyngdpunkt i arbetsinsats och en annan pol av återhämtning och reflektion
Ställtid ställtid - intervention - reflektion Jönsson, B. (1999). Tio tankar om tid. Brombergs
Kunskap Påståendekunskap Förtrogenhetskunskap Josefsson, I. (2002). Vad är kunskap? Referat av Ingela Josefssons föredrag: Skolans betydelse för barns utveckling - en dag om social kompetens, den 25 oktober 2001. Psykisk hälsa. Nr 3, 228-240.
Påverka Föreställningarnas oerhörda kraft vi tror på att denna förändring kommer att lyckas Det är knappast möjligt att göra ett förändringsarbete om man är i konflikt
Påverka Positiva förväntningar (placebo) Interventionens (behandlingens trovärdighet) Personalens (lärarens, behandlarens) trovärdighet Ungdomens förmåga att känna tilltro Personalens (lärarens, behandlarens) övertygelse om att interventionen har effekt Rydén, O. & Stenström, U. (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Bonniers utbildning AB.
Salutogent synsätt i skolan Hanterbarhet Att benämna och lyfta fram resurser och förmågor Att ge mycket beröm Att lära ut specifika färdigheter Att stödja eleven i att övervinna svårigheter Att arbeta med elevens samarbetsförmåga Att lära eleven att få ett mer konstruktivt sätt att reagera på sina misstag
Salutogent ledarskap Hanterbarhet Att benämna och lyfta fram resurser och förmågor Att ge mycket beröm och trygghet Att lära ut specifika färdigheter (kunskap) Att stödja medarbetaren i att övervinna svårigheter Att arbeta med medarbetarens samarbetsförmåga Att stödja medarbetaren i konflikthantering Att låta medarbetaren känna att hon / han kan styra utvecklingen av sitt yrkesliv Betala tid för reflektion och rekreation Organisera arbetsåret så att ordentliga perioder av låg arbetsbelastning förekommer Organisera veckan så att det finns en adekvat belastningsbalans mellan arbetsinsats och återhämtning / reflektion Arbetet skall främja en balans mellan jobb och privatliv
Arbetsplatsens känsla av sammanhang Hanterbarhet Resurser och stöd Material och verktyg, Människor, Tydliga organisationer, Klara riktlinjer. Påverkansmöjligheter Arbetstakten, Arbetets planering, Beslut. Kompetens Yrkeskunnande, Social kompetens, Kommunicera. Ork Fysisk ork, Psykisk ork, Distansering, Pauser Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Studentlitteratur. Lund.
Samverkan utifrån ett salutogent synsätt Hanterbarhet Det är viktigt att varje enhet fördjupar sin egen professionalitet och kompetens för att kunna bidra (påverka) med sin del Klargöra vilka resurser som finns till förfogande (ekonomi, tid, lokaler och resurspersoner) Klargöra vilka resurser / kunskaper som eventuellt behöver tillföras för att samverkan skall falla väl ut Det är viktigt att hitta en rimlig belastningsbalans mellan de olika samverkanspartnerna Det är viktigt med tydlig ledning både övergripande och i samverkansgruppen Hur vet vi att vi talar om samma sak? Ledaren har ansvar för att tydliggöra beslut - vad har vi beslutat? Vem gör vad? Etc.
HANTERBARHET RESURSER KONTROLL BEMÄSTRA / COPING BELASTNINGSBALANS KUNSKAP PÅVERKA Tillgångar Salutogena samtal Konfirmatorisk process Social kompetens Positiva omformuleringar Inre och yttre locus of control God impulskontroll Kontroll, känna igen tidiga tecken Träna En bra balans mellan över och understimulering Hur gör man? Hälsosamtal Film Upplysning KASAM, hälsa Affektsmitta Modellinlärning Föreställningarnas oerhörda kraft Ungdomens och personalens kongruens botar