[2012-2013] LYCKSL KOMMU SCOD CHAC SCHOOL, AC LYFTT & SUSCTUM: nspiration i tillgänglighet och jämställdhet till dig som planerar utbildningar för ledare, arbetstagare och/eller elever Arbetsmarknadsenheten Lycksele Kommun SF projekt esurscentrum, Second Chance School & AC-Lyftet[
nnehåll Bakgrund... 3 Vad betyder tillgänglighet för oss?... 3 Vad betyder jämställdhet för oss?... 4 Hur jobbade AC - Lyftet med jämställdhet och tillgänglighet i utbildningsinsatser?... 5 Upphandling... 5 Förberedelser... 6 nbjudan... 7 Välkomstbrev... 8 Genomförande... 9 Uppföljning...10 Hur jobbar Second Chance School med jämställdhet och tillgänglighet i utbildningssituationen?...11 Så här har vi jobbat med tillgänglighet i Second Chance School:...11 Så här har vi jobbat med jämställdhet i Second Chance Shool...13 Genushanden...13 Lärande miljöer...15 xempel på Värderingsövningar:...15 2
Bakgrund Genom uropeiska socialfondens programområde 1 & 2 har vi tre projekt i tätt samarbete/under samma organisation. Syftet är att stärka individer till att komma närmare arbetsmarknaden samtidigt som vi vill öka företag och arbetsgivares sociala ansvar. Vår erfarenhet av projekten har visat på att just tillgänglighet och jämställdhet är vår gemensamma nämnare för att nå projektresultat. Via denna handbok vill vi ge dig inspiration och tips på hur man kan jobba med jämställdhet och tillgänglighet i projekt, på arbetsplatsen eller i skolan. esurscentrum PO 2 Second Chance School PO 2 AC-Lyftet PO 1 Vad betyder tillgänglighet för oss? Vår erfarenhet är att begreppet tillgänglighet har varit svårt att greppa och har därför brutit ner det i två delar, fysisk och social tillgänglighet. Social tillgänglighet har varit det allra viktigaste i projektet för att kunna påverka attityder mellan människor inom organisationer och bemötande mot människor som kommer i kontakt med organisationen. Den fysiska tillgängligheten i projekten har handlat om kurslokalens utformning, hjälpmedel vid utbildningstillfället och information. Den sociala tillgängligheten har till stora delar handlat om bemötande. Bemötande är också en viktig del i de utbildningar som vi genomfört. Vi tror att när vi utvecklar de mellanmänskliga relationerna med ökad förståelse för varandras olikheter kan också attityden till människor med någon funktionsnedsättning påverkas till det positiva. Att arbeta med tillgänglighet med elever har inneburit att utifrån individens förutsättningar skapa olika lärmiljöer. Under projektets gång har vi lärt oss bredden av begreppet tillgänglighet. Att det kan vara de små sakerna som gör att fler människor ingår naturligt i det som är gemensamt för alla. arbetet med tillgänglighet i både planering, genomförande och utvärdering har vi i projektorganisationen breddat våra kunskaper i begreppet tillgänglighet. Vi har sett vilken tillväxtfaktor det är genom bemötande och att kunna ta tillvara varandras olikheter för ökad tillväxt i regionen. Tillgänglighet har i projektet varit en pågående process som vi hoppas fortsätter efter projektets slut. 3
Vad betyder jämställdhet för oss? Jämställdhet handlar om kön och fokuserar på skillnader och likheter som möter män och kvinnor. Jämställdhet har i projektorganisationen betytt att vi analyserat vårt eget sätt att jobba genom att till exempel försöka bryta traditionell arbetsfördelning. verksamheten har vi arbetat kvantitativt och kvalitativ med jämställdhet. Kvantitativt har vi tänkt i varje moment allt från sammansättning av styrgrupp till jämn könsfördelning på utbildare. Vi har även löpande utvärderat genom enkät för att snabbt se om något behöver ändras i utbildningen för att ge likvärdig service till kursdeltagarna. Kvalitativt har vi genom dialog med utbildare löpande diskuterat utbildningsinnehåll t.ex. hur kön framställs i PowerPoint och annat utbildningsmaterial. Vi har även genom enkäter analyserat om vi stöttat lika vid utbildningstillfällena och om vårt utbildningsutbud tilltalat både män och kvinnor? Vi har sett i projektet att jämställdhetsarbete har fungerat bäst om det varit en längre eller återkommande utbildning. Det har gett möjlighet att analysera och föra dialog med utbildaren och på så sätt justerat inför kommande utbildningsinsats. Att arbeta med Jämställdhet med elever har inneburit att öka kunskapen och inte reducerat det till en åsiktsfråga. Arbetet med jämställdhet och likabehandling har fått ta tid, för att ge möjlighet att uppnå ett bestående resultat. Människor måste bearbeta sina egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar och lära sig se könsmönster och diskriminering i sin egen vardag. Jämställdhet och likabehandling har i utbildningen till elever också handlat om makt, vem som tillåts att få utrymme, inflytande och resurser i skolan och i arbetslivet etc. Traditionella normer och vanor, det vill säga att göra som vanligt, bevarar obalansen mellan könen. 4
Hur jobbade AC - Lyftet med jämställdhet och tillgänglighet i utbildningsinsatser? Våra utbildningsinsatser har varit riktade mot ledare och medarbetare inom privat och offentlig sektor. Utifrån projektets tre delmål arrangerade vi olika utbildningar, seminarier och workshops. AC Lyftet delmål är desamma som Socialfondens programmål i PO 1: 1. Kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta att utvecklas i takt med arbetslivets krav 2. Öka kunskaper i arbetslivet om hur diskriminering motverkas 3. Motverka sjukskrivning och främja hälsosamma arbetsplatser Upphandling Genom offertförfrågan ställa krav på anbudsgivaren att beskriva hur de arbetar med jämställdhets- och tillgänglighets frågor. xempel: U P P H A D L G 5
Genom krav i offertförfrågan och utvärderingsmodellen har vi gett tydliga signaler till anbudsgivare att dessa frågor är avgörande för om de får anbudet eller inte. Det har resulterat i att företag som inte fått uppdraget ringt och frågat hur de kan bli bättre när det gäller jämställdhet och tillgänglighet. Det har gett oss möjlighet att visa på vilka brister som vi sett i deras anbud när det gäller våra skallkrav i tillgänglighet och jämställdhet. Förberedelser AC-lyftet har vi sett att det inte räcker att bara ställa krav i offerterna utan det är mycket viktigt att föra dialog med utbildare kring utbildningsmaterialet. T ex behöver man öka medvetandet om hur upplägget på utbildningen och pedagogiken påverkar delaktigheten i utbildningsinsatserna, samt vikten av att bilder i utbildningsmaterialet inte bara speglar ett kön eller en grupp av människor. Lokalens storlek är av betydelse i förhållande till gruppstorlek, stor lokal har en tendens till att minska kursdeltagarnas delaktighet i utbildningen. är vi tittat på lokaler har vi använt oss av Handisams checklista Tillgänglighetssäkrad konferens vilket har varit till stor hjälp. Vid till exempel behov av hörselslinga kan man höra med kommunen om det finns att låna mobil hörselslinga. F Ö B D L S 6
nbjudan Vid inbjudan har det varit viktigt att innehållet i utbildningen framgått tydligt samt tid och datum. Här kan man också fundera på vilka kanaler som kan användas för spridning. Vi har sett i projektet att annonser i tidningar eller annonsblad inte haft någon större genomslagskraft utan kommunens företagssändlista och nyckelpersoner i kommuner som i sin tur spridit information har haft störst genomslagskraft. B J U D A 7
Välkomstbrev inbjudan är det viktigt att det tydligt framgår hur man tar sig till utbildningslokalen samt vilka hjälpmedel som finns att tillgå. Det är också viktigt att visa på möjligheten att kontakta ansvarig om behovet finns av alternativ mat eller annat behov av tillgänglighet. Välkomstbrevet har skickats ut en vecka innan utbildningen så att kursdeltagarna fått tid på sig att komma med önskemål samt att vi i projektorganisationen fått tid att tillgodose behoven. edan ser ni exempel på utskick. xempel: V Ä L K O M S T B V Sida 1 8
Sida 2 Genomförande n viktig del i genomförandet är att kursdeltagarna känner sig trygga. Att utbildningssamordnaren finns på plats eller går att nå via telefon om problem skulle uppstå eller om det finns synpunkter kursdeltagaren vill framföra. Det är också viktigt att utbildaren använder sig av en pedagogik som gör att kursdeltagarna blir delaktiga i utbildningen och att de får utrymme till att ställa frågor. Genom att vi har gjort löpande utvärderingar har vi kunnat korrigera utbildningspedagogiken så att fler kursdeltagare känner sig delaktiga. G O M F Ö A D 9
Uppföljning fter utbildningen har vi delat ut en enkel utvärderingsenkät i syfte att mäta kursdeltagarnas upplevelser kring kurspedagogik, delaktighet och nytta av utbildningen i det egna arbetet. edan ser ni exempel på utvärderingsenkät. xempel: U P P F Ö L J G 10
Hur jobbar Second Chance School med jämställdhet och tillgänglighet i utbildningssituationen? Projektet riktar sig till unga vuxna 16-29 år som står utanför den öppna arbetsmarknaden och pågår fram till sista juni 2014. Vi erbjuder en dörr in och stöd till individer som är i behov av att fullfölja grundskola, gymnasiestudier eller tillgodogöra sig någon annan utbildning. vår verksamhet jobbar vi för tillgänglighet. Detta innebär att vi arbetar mot målsättningen att alla individer som deltar i projektet ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar och behov, det vill säga att de ska kunna delta på lika villkor, oavsett funktionsnedsättning eller inte. Projektets övergripande princip som gäller i all verksamhet är att varje deltagare ska mötas utifrån sina individuella förutsättningar, behov och ambitioner. F Y S S K Så här har vi jobbat med tillgänglighet i Second Chance School: Fysisk tillgänglighet: Lokalerna där deltagarna är och vistas, samt mötes- och konferenslokaler ska vara tillgängliga, samt att det finns tillgänglig utrustning. Vi använder oss av Handisam checklista som de upprättat, den följs upp kontinuerligt och säkerställas. Kommunikativ tillgänglighet: Den moderna tekniken nyttjas för att öka tillgängligheten. Webbplatsen är tillgänglig. Vi använder oss av Arbetsförmedlingens och Tannbersgskolans resurser vid behov för att säkerställa att vi har kommunikativ tillgänglighet på det sätt som efterfrågas, t.ex. tolk, hörselslinga etc. 11 K O M M U K A T V
Tillgänglig verksamhet: Verksamhetens förhållningssätt, bemötande och kunskap är en mycket viktigt grund för att vi ska kunna vara ett tillgängligt projekt, samt för att sprida kunskapen om vad tillgänglighet är och vilka kunskaper vi förvärvat i projektet. Genom att alltid ta med punkten tillgängligheten på dagordningen vid projektmöten, i möten med deltagare och vid samverkan, så säkerställer vi att projektet har tillgänglighet och sprider kunskap om det. Alla våra aktiviteter är individanpassade för deltagarna, för att alla ska få samma förutsättningar att få ny kunskap och tillgång till olika lärande miljöer. edan ser ni exempel på individanpassad studieplanering. V K S A M H T Studieplanering amn: lsa riksson Studie- och yrkesvägledare: Charlotte Jansson Mål med deltagande i SCS: Långsiktig: Behörighet till högskolan. Kortsiktig: Fungerande närvaro. Kompletteringsbehov: Ma2b Samhällskunskap 1b aturkunskap 1a1 VT- 13 Annat behov: Social träning. Körkortsteori Få ordning på rutiner HT-13 Samhällskunskap 1b distans via onny Ma2b 130415-130610 Körkortsteori Sommar -13 aturkunskap 1a1 via Hermods 130610-130820 Plugga på högskoleprovet Omfattning: (100%) Praktik kommunservice 25% för att ökas på. Omfattnings studier:50% Studier 25% för att ökas på nformativ tillgänglighet: informationen är tydlig och ges på olika sätt via webbplatsen, muntligt och tryckt på papper. Vid behov tas information fram i andra format, t.ex. inläst eller med stor stil. För deltagare med bristande kunskaper i svenska språket anlitas tolk. F O M A T V 12
Så här har vi jobbat med jämställdhet i Second Chance Shool Kvinnor och män ska ha lika möjlighet till Vision/Uppgift påverkan, inflytande och individuell stöttning och hjälp syftet är att de ska ntegrera jämställdhetsaspekter i kunna göra ett välgrundat val i utbildning SCS och kunna slutföra tidigare påbörjade studier, som ger dem större anställningsbarhet på den öppna arbetsmarknaden. För att nå målet arbetar vi kontinuerligt med: Utbildningar/föreläsningar i jämställdhet Jämn könsfördelning i olika grupper Styrgruppen kommer att på varje dagordning ha en stående punkt om jämställdhet. Styrgruppen kommer att säkerställa att hela projektet integrerar jämställdhet på alla nivåer. Genom bland annat ge direktiv till projektledare, samt ta in information från projektledare för hur projektet jobbar och säkerställer detta. Undervisning i jämställdhet genom utbildning som alla deltagare genomgår. nformationssatsningar om ättigheter och skyldigheter i arbetslivet bland annat diskrimineringslagen Ge alla deltagare lika möjligheter och förutsättningar att klara uppsatta mål utifrån den enskildes förutsättningar och behov individuella planeringar Uppmuntra och stödja otraditionella studie- eller yrkesval genom professionell vägledning, där vi visar på olika alternativ, genomför yrkesvalstester med elever, studiebesök vid olika företag etc. Värderingsövningar Checklistor Genushanden vårt arbete med jämställdhet med elever använder vi oss av genushanden, som i början har tagits fram för sjukvården. Metoden Genushanden har tagits fram på en vårdcentral i syfte att öka kvaliteten i vården för kvinnor och män. Genom att granska journalhandlingar kunde de se, att de tvärtemot vad de själva hade för ambitioner, hade ställt helt olika frågor till män och kvinnor. De kunde även se att våld är ett stort problem till ohälsa som det sällan pratas om. Vi i Second Chance School har omarbetat den, för att den ska passa vår skola. Vid varje möte med individer där det ska göras någon form av bedömning som ska leda till någon insats (såsom kompetensutveckling, Hur hade jag tänkt kring detta om det var en man som sa det som kvinnan nu säger? Hade det gjort någon skillnad och i så fall vilken skillnad? Om det gjort skillnad, vad får det för konsekvenser? För individen, för projektet? Vill vi ha dessa konsekvenser? Om inte, hur ska vi göra istället? praktik, behandling osv,) kan det vara fruktbart att tänka tvärtom vad det gäller kön. Gäller det exempelvis en kvinna behöver man reflektera: För att få in detta tvärtom-tänk kan det fungera bra att vara två vid bedömningssituationer. Det hjälper också att använda ett systematiserat arbetssätt. Så som att använda samma 13
frågeformulär och ställa frågorna i samma ordning, liksom att systematisera processen (antal träffar och omfång på träffarna i tid). Detta minskar även risken att göra köns stereotypa bedömningar. Det kanske inte helt och hållet går, eller alltid är önskvärt med helt könsneutral bedömning. Men det är viktigt att hela tiden aktivt fundera över dessa frågor så att var och en får så individuella bedömning som möjligt. Handens fem fingrar får här symbolisera fem olika ingångar och uppmaningar: F Ö S T A K O T A K T Kommentar: Tumme: byggt på föreställningar om pojkar och flickor här kan det handla om att vi kan förebygga traditionella yrkesval och uppmuntra elever som vill prova på otraditionella yrkesval, samt att vi berör alla frågeställningar oavsett kön Pekfinger: hur ser individens hem/familjesituation ut- kan inbegripa frågan om stöd hemifrån Långfinger: har individen någon form av funktionshinder, t.ex. ADHD, dyslexi ligger till grund för de två kommande frågeställningarna ingfinger: hur sådana tilldelas och vad anser eleven själv de är i behov av, samt vilka är de i behov av Lillfinger: utformningen av lärandemiljöer, blandning teori och praktik, d.v.s. hur lär du dig bäst TÄK TVÄTOM ALLTD! Om eleven hade haft annat kön, hade du tänkt annorlunda då? 14
Lärande miljöer projektet utgår vi alltid från individens behov och önskemål. Vad passar bäst? xempel på anpassade studier kan vara att eleven varvar mellan teori och praktik, är på arbetsplatsförlagda utbildningar, eller deltar i andra riktade aktiviteter som stärker individen. U D U T B L D G Det arbetsplatsförlagda utbildningarna sträcker sig över tre månader och innebär att eleven får en chans att prova på ett yrke samtidigt som det ger meriter xempel på Värderingsövningar: Värderingsövningar (även kallat aktiva värderingar) är ett strukturerat sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar, tex. frågor om könsroller och demokrati. värderingsövningar får deltagarna tillfälle att: tänka efter och ta ställning, träna sig i att uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter och träna sig i att lyssna på andra. 15
Vill du veta mera om våra projekt kontakta: Projektledare esurcentrum Malin Ackermann malin.ackermann@lycksele.se Projektledare Second Chance School Marlene Fällgren marlene.fallgren@lycksele.se Projektledare AC - Lyftet Beatriz Axelsson beatriz.axelsson@lycksele.se LYCKSL KOMMU SUSCTUM, SCOD CHAC SCHOOL & AC LYFTT 16