Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 16 juni 2015

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 16 juni 2015

Ärende 1

TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningskontoret Datum Vår beteckning Agneta Blohm 2015-06-01 2015-6096 1 Utbildningsnämnden LJUS - utvärdering av Östra Bro förskolor rapport. Förslag till beslut Utbildningsnämnden tar del av rapporten. Sammanfattning Under våren 2015 genomfördes en LJUS utvärdering vid Östra Bro förskolor. Utvärderingsledare var Agneta Blohm, utbildningskontoret och utvärderingsgruppen bestod av en förskolechef, två förskollärare varav en också är pedagogista, från Lidingö. Utvärderingen har sammanfattats i en rapport som delgetts verksamheten. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse, den 1 juni 2015 LJUS - rapport Östra Bro förskolor Ärendet I april 2015 genomfördes en LJUS utvärdering av Östra bro förskolor LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro och innebär kollegiala utvärderingar av skolor och förskolor i de två kommunerna med syftet att utveckla kvaliteten och öka måluppfyllelsen. Utvärderingarna förbereds noga genom att utvärderingsgruppen tar del av enhetens dokument för planering, utvärdering, organisation m.m. Utvärderingsgruppen besöker enheten och samtalar med ledning, personal, föräldrar och barn samt iakttar verksamheten. Detta skedde 21, 22, 23 april. En rapport, som bygger på utvärderarnas iakttagelser har sammanställts av utvärderingsledaren. Utvärderingsgruppen har iakttagit normer och värden, utveckling och lärande, det systematiska kvalitetsarbetet samt barns inflytande. I rapporten finns bedömning och sammanfattande slutsatser, rekommendationer om utvecklingsområden samt lärande exempel. Rapporten har delgetts skriftligt (till förskolechef och biträdande förskolechef) och muntligt till ledning och pedagoger. Barnperspektiv Kollegial utvärdering enligt LJUS på kvalitets metodik syftar till att utveckla kvaliteten och öka måluppfyllelsen för barn och elever.

2(2) UTBILDNINGSKONTORET Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilaga: LJUS - rapport Östra Bro förskolor

LJUS på kvalitet Samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro Östra Bro förskolor Rapport Maj 2015

2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp 3 1.2 Genomförande 3 2. Iakttagelser 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5 2.3 Systematiskt kvalitetsarbete/uppföljning, utvärdering och utveckling 5 2.4 Kommunens utvärderingsområde 6 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser 7 4. Utvecklingsområden 7 5. Lärande exempel 8 Rapportmall förskolan rev. 15-02-03 www.ljuspakvalitet.se

3 (8) Inledning LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö och Upplands-Bro kommuner. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. För ytterligare information hänvisas till www.ljuspakvalitet.se. Östra Bro förskolor består av tre förskolor i Bro - förskolan Blomman, förskolan Rosenängen, förskolan Finnstaberg.. Förskolan Blomman består av 5 avdelningar, (80 barn), Rosenängen av 6 avdelningar (ca 115 barn) och Finnstaberg av 6 avdelningar (ca 110 barn). 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av utvärderingsledare Agneta Blohm, utredare Upplands-Bro kommun och utvärderarna Therese Ek Sjödin, förskollärare och pedagogista, Lidingö stad, Ola Österström, förskollärare och arbetslagsledare, Vittra förskolor, Lidingö stad och Thomas Nilsson, förskolechef, Blåkulla förskola, Lidingö stad. 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med att ett urval av dokument studerades och enheten besöktes av utvärderingsgruppen den 2015-04-21 23. Under besöket genomfördes samtal med barn, pedagoger, föräldrar och enhetschefer. Vidare har utvärderingsgruppen varit närvarande i den dagliga verksamheten inom enheten. Ett utkast av denna rapport har skickats till förskolechef en vecka före den muntliga återrapporteringen. En muntlig återrapportering av utvärderingsgruppens iakttagelser genomfördes den 2015-06-02. Vid denna deltog hela utvärderingsgruppen Therese Ek Sjödin, Ola Österström, Thomas Nilsson, förskolechef Åsa Stefansson, biträdande förskolechef Anette Fagerholm samt pedagoger från enheten. I samband med den muntliga återrapporteringen överlämnades även denna skriftliga rapport till enhetschefen. Rapportmall förskolan rev. 15-02-03 www.ljuspakvalitet.se

4 (8) 2. Iakttagelser 2.1 Normer och värden Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser En röd tråd för Östra Bro förskolor är likvärdigheten för de tre olika förskolorna, att skapa sammanhang. Detta sker genom det projekterande arbetssättet. Likvärdigheten främjas också av de gemensamma fyra hörnen, månadsbrevspolicyn, likabehandlingsplanen och strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet. Likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkande behandling är tydlig och levande och har diskuterats på alla föräldramöten samt vid utvecklingssamtalen. Utvärderingsgruppen upplevde likabehandlingsplanen/plan mot diskriminering och kränkande behandling genomarbetad. Riskpromenader på gården har genomförts tillsammans med barnen och zoner har skapats där det alltid ska finnas pedagoger på plats för att undvika/förbygga eventuella kränkningar och konflikter. Pedagogerna uppmuntrar barnen, bekräftar när de gör det som förväntas av dem och tilltalar dem med milda röster. Jag ser att du kan, plocka upp korken du tappade bra! Barnen uppmuntras också att dela med sig och visa det de gjort för varandra. Pedagogerna har pratat om att våga säga till varandra när de tycker någon gör eller säger något som inte är helt bra. Några har arbetat med sagan om den fula ankungen med efterföljande diskussion, andra med hjärtestunder, dramatiserande med handdockor, och kompissolar. Utvärderingsgruppen såg flera exempel på hur pedagogerna hjälper barnen att lösa konflikter Barnen uppmuntras att göra saker tillsammans, göra fint i miljön och gruppuppgifter som att bygga broar. Barnen uppmuntras också att ta hjälp av sina kompisar Barnen kan välja platser vid matbordet på några avdelningar. Föräldrarna uttrycker att personalen lyssnar till dem, att de möter upp deras önskemål. De anser att de blir väl bemötta. Genusperspektiv finns med i framtagandet av nya aktiviteter och i likabehandlingsplanen. Pedagogerna beskriver de fyra hörnen som genusneutrala. Det varierar mellan avdelningarna hur man arbetar med att barnen hjälper till med städning Materialet i de fyra hörnen är tillgängligt för barnen. Det är stor tolerans hos personalen som låter barnen använda materialet. En avdelning har tydliggjort vad barnen behöver, för att sova bäst (till exempel vilket gossedjur barnet vill ha). Teckenspråk används vilket underlättar för alla barn att förstå. Rapportmall förskolan rev. 15-02-03 www.ljuspakvalitet.se

5 (8) 2.2 Utveckling och lärande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser En likvärdig tanke om utveckling och lärande genomsyrar de tre förskolorna Alla arbetar med hundraspråklighet dvs. alla former av uttryck. Förutom det verbala språket ges barnen möjlighet att utrycka sig genom att rita och måla, bygga och konstruera samt genom lera, rörelse, drama. Projektet genomsyrar all verksamhet inomhus och vid utflykter. Alla arbetar med årets projekt Liv i vatten och utifrån barnens intressen och sommaruppgifter har fördjupningsområden bildats till exempel, bävern, fiskar, snäckor, änder. Barnen söker information via lärplattan, De arbetar i lera, genom att rita och måla, bygga osv. Pedagogerna dokumenterar barnens lärande genom att skriva, fotografera, filma och reflektera över dokumentationerna under avdelningsreflektionerna.. På alla avdelningar finns de 4 hörnen med materialet tillgängligt. Miljöerna är tillgängliga för barnen och det varierar mellan avdelningarna hur materialet tillhandahålls och används. I aktiviteterna arbetas medvetet med ett språkutvecklande arbetssätt, genom att pedagogerna till exempel använder rätt begrepp och upprepar det. Några exempel; använda begreppet snäckor (och inte sniglar), att klappa barnens namn under en samling, räkna tre snäckor, prata om avstånd som långt bort och nära, Ord på barnens modersmål synliggörs också via projektarbetet och till exempel med bilder av ord på olika språk på väggarna. Pedagoger använder teckenspråk tillsammans med barnen. Utvärderingsgruppen såg exempel på arbete med matematik, språk, NA och rörelse. 2.3 Systematiskt kvalitetsarbete/uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Östra Bro förskolor har en tydlig plan för det systematiska kvalitetsarbetet med årsplanering för det pedagogiska året, arbetsmiljöfrågor, det systematiska kvalitetsarbetet och föräldrasamverkan. Verksamheten utvärderas och analyseras utifrån mål vid olika tillfällen - reflektionsforum avdelningsvis (all personal) på fredagar, mittermins- och storreflektioner. Det nya årets verksamhet bygger på reflektion och analys av innevarande års dokumentationer. Vid utvecklingsforum på måndagseftermiddagarna (varannan termin för förskollärare och varannan för barnskötare) arbetar man i år med att utveckla de pedagogiska miljöerna. Reflektionsprotokollen finns samlade i pärmar på avdelningarna. De lämnas till förskolechefen en gång i månaden. Rapportmall förskolan rev. 15-02-03 www.ljuspakvalitet.se

6 (8) Barnen är med och reflekterar över projektarbetet i mindre eller större grupper. Barnens utveckling och lärande kan följas av pedagoger, barn och föräldrar i portfoliopärmar på avdelningarna. Pedagogistan har arbetat fram en så kallad superstruktur som synliggör arbetsfördelningen i arbetslagen. En samordnare per förskola har bland annat ansvar för anskaffande av vikarier. Förskollärarna har schemalagd planeringstid i enlighet med kommunens policy. Planerings- och dokumentationstid för barnskötarna möjliggörs i arbetslagen. Det varierar mellan avdelningarna hur dokumentationen presenteras. Pedagogistan har bland annat ansvar för den pedagogiska dokumentationen, förhållningssätt, aktuell forskning och introduktion av nyanställda. Aktuell forskning och litteratur förmedlas också genom VFU studenterna. Många pedagoger har deltagit i utbildning i pedagogisk dokumentation genom Wåga & Wilja i Järfälla. Utvecklingssamtalen bygger till hösten på de observationer som gjorts av vad barnen gör och är intresserade av och på våren vad barnen har gjort och intresserat sig för. 2.4 Kommunens utvärderingsområde barns inflytande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser Projektarbetet utgår från barnens intressen. Pedagogerna följer barnen och fångar upp och utvecklar det de är intresserade av. Utifrån det övergripande temat Bro, vår närmiljö och årets sommaruppgift, Liv i vatten, har avdelningarna fokuserat på olika teman utifrån barnens intressen som till exempel snäckor, bäver, fiskar, änder och svanar, krabbor och kräftor samt kartor. Pedagogerna tolkar vad barnen behöver och bygger miljöerna utifrån det. Barnen kan vara med och påverka hur rummen ska se ut Materialet är tillgängligt för alla barn Barnen har möjlighet att arbeta själva med det de är intresserade av och att fortsätta projektet vid andra tillfällen än då det är inplanerat (oftast förmiddagar tre dagar i veckan) Några pedagoger har intervjuat barnen om att välja matplatser Röstning används. Ett exempel; barnen fick lämna tre förslag på hur de skulle kunna limma fast fötter på den bäver de hade skapat. Därefter röstade de. Barnen har möjlighet att välja stationer På avdelningen med buffé tar barnen mat själva (1-2 år) En avdelning uppmuntarar barnen att byta sin egen blöja Pedagogerna på en avdelning har inventerat vad barnen behöver för att sova bäst Rapportmall förskolan rev. 15-02-03 www.ljuspakvalitet.se

7 (8) 3. Bedömning och sammanfattande slutsatser En samlad bedömning har skett av det underlag som utvärderingsgruppen fått fram genom dokumentstudier, iakttagelser och samtal. Utvärderingsgruppen upplevde en verksamhet där barnens lärande tydligt är i fokus. Alla arbetar med ett projekterande arbetssätt och projektet syns i miljön. Verksamheten har en tydlig struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningen har arbetat medvetet med att skapa likvärdighet mellan de tre förskolorna för att skapa sammanhang. På varje avdelning har man inrättat fyra hörn med gemensamt material för bygg och konstruktion, lera, lärplattan och ett hörn där barnen kan rita, måla, klippa, klistra. Detta finns alltid tillgängligt för varje barn. En månadsbrevspolicy har utarbetats bland annat för att skapa en röd tråd och ett sammanhang för föräldrarna att följa projekten på ett tydligt sätt. Likabehandlingsplanen har arbetats fram med föräldrarna på föräldramöten. Gruppen upplevde den genomarbetad. Barnen bemöts respektfullt och med mjukt tonfall. Pedagogerna hjälper barnen att lösa konflikter. Utvärderingsgruppen upplevde en tydlig struktur stort sett på alla avdelningar. Barnen visste vad de skulle göra och vad som förväntades av dem. Arbetsfördelningen mellan pedagogerna var tydlig genom superstrukturen. Variation mellan avdelningarna ordning, plocka undan, materialet, presentation av dokumentationen, NA, fasta grupper eller inte i projektet 4. Utvecklingsområden För att höja verksamhetens kvalitet rekommenderar utvärderingsgruppen följande utvecklingsområden: Utemiljön och uteverksamheten på alla tre förskolorna Genusarbetet Organisationen för barnfri tid fungerar olika mellan avdelningarna Utveckla och synliggöra de pedagogiska miljöerna för naturvetenskap, teknik och matematik Tydliggöra informationen om barnens utveckling, uppmärksamma portfoliopärmarna för föräldrarna det varierar hur uppdaterade de är. Lära av varandra mellan avdelningarna. Våga prata kollegor emellan när man har någon kritik. Reflektera tillsammans kring värderundsarbetet i vardagen (ej i projektet) En förälder utryckte att utvecklingssamtalen var för pedagogstyrda. Föräldrarna utryckte att bemötandet från personalen är beroende av person. Arbetet med lärplattan Utveckla framtagandet av likabehandlingsplanen så att det unika för varje förskola framgår. Rapportmall förskolan rev. 15-02-03 www.ljuspakvalitet.se

8 (8) 5. Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel på utvecklingsarbete som kan vara av särskilt intresse för andra enheter: Det systematiska kvalitetsarbetet Superstrukturen Reflektionsmötena Utvecklingsforum Arbetet för att skapa tre likvärdiga förskolor Det projekterande arbetssättet med sommaruppgift Grodden genomtänkt arbete och dokumentation av projektet med snäckor Buffén på Junibacken arbetet med barnens självständighet Det tydliga projektarbetet på Vindpusten Hur barnen väljer matplaster Hur barnen städar upp efter sig För ytterligare information kontakta: Agneta Blohm Rapportmall förskolan rev. 15-02-03 www.ljuspakvalitet.se

Ärende 2

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Utbildningskontoret Sara Lauri Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 695 02 sara.lauri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-06-02 2015-6090 Tillsynsrapport förskolan Fjärilen Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets tillsynsrapport för förskolan Fjärilen. Sammanfattning Förskolan Fjärilen drivs av Mubarak Utbildning AB och verksamheten fick sitt godkännande av Utbildningsnämnden den 21 oktober 2014 UN 63. Förskolan Fjärilen startade upp i februari 2015. Utbildningskontorets utredare Agneta Blohm, Emilia Kihlstrand och Sara Lauri har genomfört en förstagångstillsyn för att följa upp Utbildningsnämndens beslut om godkännande. Utbildningskontorets utredare bedömer att förskolan Fjärilen har en fungerande verksamhet med fem identifierade utvecklingsområden. Utvecklingsområdena kommer följas upp vid nästa tillsynsomgång. När det sker är ännu inte bestämt. Beslutsunderlag Tillsynsrapport förskolan Fjärilen den 2 juni 2015 Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Utbildningskontoret avser att följa upp hur verksamheten fungerar för nystartade fristående förskolor. Den första tillsynen bör ske efter cirka tre månader. Inför tillsynen lämnade förskolan ett skriftligt underlag, Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015. Den första delen, den 12 maj 2015, var en träff mellan den fristående verksamheten och Upplands-Bro kommun med utgångspunkt i det underlag som förskolan skickat in. Vid det andra tillfället, den 22 maj, granskade utbildningskontorets när den var igång, det vill säga då både pedagoger och barn fanns i lokalerna. Utbildningskontoret har därefter sammanställt en tillsynsrapport som verksamheten fått ta del av. Fjärilen har inkommit med ett tillägg om personalens utbildning. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) 2015-06-02 2015-6090 Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1 Tillsynsrapport förskolan Fjärilen den 2 juni 2015 2 Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015 Beslut sänds till Förskolan Fjärilen

Tillsynsrapport förskolan Fjärilen 2015-06-02 www.upplands-bro.se

Tillsynsrapport förskolan Fjärilen Tillsynsrapport förskolan Fjärilen Granskad verksamhet Förskolan Fjärilen Mubarak Utbildning AB Adress: Förskolan Fjärilen Fjärilsstigen 4 197 35 Bro Ansvarig chef Birgitta Mikalsen Persson mobil: 0708-637346 e-post: b_salorinne@hotmail.com Verksamhetens webadress http://mubarak.se/forskolan-fjarilen/ Tillsynens genomförande En tillsyn bidrar till trygg miljö, goda resultat och en likvärdig förskola för fler barn inom Upplands-Bro kommun. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för förskolan samt kommunens fastställda riktlinjer. Syftet med förstagångstillsynen är att kontrollera att huvudmannen och förskolan arbetar utifrån de planer som tillståndet bygger på och att en nyetablerad huvudman ska kunna få råd och vägledning tidigt i uppbyggnaden av verksamheten. Beslutet som tas i Utbildningsnämnden bör vara en utgångspunkt för förskolans utvecklingsarbete framöver. Detta är en första granskning sedan förskolan startade i februari 2015. Dessa förstagångsgranskningar genomförs efter cirka tre månader av nystartade fristående förskolor i Upplands-Bro. Tillsynen genomfördes vid två tillfällen. Den första delen, den 12 maj 2015, var en träff mellan den fristående verksamheten och Upplands-Bro kommun. Från kommunen deltog Utbildningskontorets utredare Agneta Blohm, Emilia Kihlstrand och Sara Lauri. Representanter för förskolan var Mahad Muhamad, VD för Mubarak utbildning AB, förskolechef Birgitta Mikalsen Persson och förskollärare Gomaa Mohamed. Vid det andra tillfället, den 22 maj, granskade utbildningskontorets utredare Agneta Blohm och Sara Lauri verksamheten när den var igång, det vill säga då både pedagoger och barn fanns i lokalerna. Inför tillsynen lämnade förskolan ett skriftligt underlag, Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015. Innan tillsynsomgången startade genomfördes ett dialogmöte mellan Utbildningskontorets utredare och företrädare för verksamheten. Syftet var att i 2

Tillsynsrapport förskolan Fjärilen ett tidigt skede skapa dialog och att utbyta information på plats. Dialogmötet skedde den 2 mars 2015. Intryck och bedömning av verksamheten Förskolan Fjärilen är en fungerande verksamhet med goda ambitioner och vissa utvecklingsområden. Förskolan utmärker sig positivt i sitt arbete med mångfald genom att se mångfald som en styrka och tillgång. Intrycket är att förskolan är stolt över den mångfald som finns i både personalgrupp och barngrupp. Huvudmannen ser till att det finns förskollärare i förskolan som är behöriga för den undervisning de bedriver. Förskolechefen arbetar medvetet med att rekrytera ytterligare en behörig förskollärare för att få en högre kompetensgrad inom förskolan och en högre personaltäthet. Huvudmannen ser dessutom till att personalen i förskolan ges möjligheter till den kompetensutveckling som krävs, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. (2 kap. 34 skollagen; Lpfö 98, 2. Mål och riktlinjer, 2.7 Förskolechefens ansvar) Utvecklingsområden 2015 Vid tillsynen har Utbildningskontorets utredare kunnat se några utvecklingsområden. Förskolan får i uppdrag att arbeta med dessa utvecklingsområden till nästa tillsynsomgång. Utbildningskontoret avser att följa upp nedanstående utvecklingsområden. Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet behöver synliggöras ytterligare. Skolverkets Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete lyfter fram vad huvudmannens ansvar är när det gäller att skapa rutiner för detta. Skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete som ett verktyg för att utveckla verksamheten innebär att en plan ska utarbetas för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Detta är något som även behöver tydliggöras vid förskolan. Styrdokument Kopplingen till styrdokumenten är svag och barnens lärande behöver synliggöras. Enligt skollagens 2 kap. 8 är det huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Inom ramen för detta ska alla barn ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (3 kap. 3 skollagen). Det är något som vid tiden för tillsynen framstår som otydligt för Utbildningskontorets utredare. Grundläggande värden I Lpfö 98/10 står att läsa att vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickor och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 3

Tillsynsrapport förskolan Fjärilen Utbildningskontorets utredare bedömer att delar av förskolans material återspeglar traditionella könsroller. Fjärilen kan ta stöd av Skolverkets Allmänna råd för förskolan i det fortsatta arbetet med planering av miljön och hur förskolan ser till att både flickor och pojkar får möjligheter att utveckla sina förmågor utan stereotypa begränsningar. Matematikprofil Förskolan har angett att man har en matematikprofil. Utbildningskontoret bedömer att denna profil är otydligt utformad och befinner sig i en startfas. Förskolechefen informerar vid dialogmötet om att förskolan ska arbeta mer med detta då verksamheten kommit igång bättre, men att man tänker sig räkning av naturföremål utomhus, exempelvis kottar och pinnar. Utbildningskontoret bedömer att detta ingår i de allmänna målen för utbildningen inom förskolan, enligt Lpfö 98/10 och på så sätt inte utgör en särskild profil. Pedagogisk miljö Utemiljön behöver utvecklas då det finns behov av ytterligare stimulans för barnen. Förskolan utreder för närvarande kostnaden att flytta stängsel och att bygga en sandlåda. Utbildningskontorets utredare har förståelse för att detta är en process som tar tid. Inomhus har pedagogiskt material och möbler köpts in, men lokalen behöver fortfarande utvecklas. Verksamhetens organisation och innehåll Vid tillsynen framkom följande utöver den information som framgår i Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015. Antal barn i verksamheten Totalt är 13 barn inskrivna vid tiden för tillsyn. I juni kommer ytterligare tre barn att skrivas in i verksamheten. Nio flickor och sju pojkar med en ålderfördelning på barnen födda från 2009 tom 2014. Antal barn enligt tillståndet är 65 barn när verksamheten är fullt utbyggd i båda lokalerna. Antal personal i verksamheten Se Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015. Förskolechef arbetar med att rekrytera en förskollärare. Öppettider Förskolan följer kommunens ramtider mellan 06.30-18.30. För tillfället är behovet av verksamhetens öppettider mellan kl. 06:30-17:00. Lokaler Verksamheten bedrivs idag i lokalerna på Fjärilsstigen. Ett av rummen är ännu inte iordningställt. Det planeras att bli ett personalrum, då personalen idag tar sin rast i förskolechefens kontor eller i köket. På sikt finns även, enligt förskolans tillstånd, möjlighet att utöka verksamheten till andra lokaler. 4

Tillsynsrapport förskolan Fjärilen Förskolan är medveten om att lokalerna behöver utvecklas och man anger att det finns en plan för en framtida användning. Utemiljö I utemiljön har det inte hänt så mycket sedan förskolan öppnade. Förskolan utreder för närvarande kostnaden att flytta stängsel och att ha sandlåda på framsidan, alternativt baksidan. Förskolan använder sig av grönområden runtomkring och lekplatsen utanför, men ett problem som ofta uppstår är att det inte är så välstädat. Avgifter i verksamheten Vid tillsynen framkom att förskolan inte tar ut några föräldraavgifter. VD:n anger att företaget inte vill göra det under det första verksamhetsåret av administrativa skäl. Föräldrar informeras om att verksamheten är avgiftsfri när de antagit platsen. Planen är att ta ut föräldraavgifter från och med 2016. Kost Förskolan tillagar maten som barnen äter i det kök som finns i lokalerna och använder kött som är halal-slaktat. Förskolan ser det som en mångkulturell kosthållning, och inte en religiös kosthållning, och uppger att det finns en efterfrågan på halal-slaktat kött i Bro. De signaler förskolan fått är att en del anser att kommunen inte kan tillgodose detta behov. Förskolechefen menar att när förskolan endast erbjuder halal-slaktat kött så skingras den oro som många föräldrar i området har. Fjärilen tillagar inte fläskkött. Även Mubarak utbildning AB:s andra enheter i Stockholm stad och Sigtuna serverar halal-slaktat kött. Om någon förälder efterfrågar något annat får förskolan ta ställning till den förfrågan när den uppkommer. Enligt Skolinspektionens 1 bedömning kan det faktum att djur, vars kött senare serveras i skolan, slaktats på ett sätt som är förenligt med viss religion inte i sig utgör ett konfessionellt inslag i utbildningen. Kökspersonalen har fått utbildning i livsmedelshygien. Barnsäkerhet Se Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015. Barn i behov av särskilt stöd Se Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Fjärilen den 5 maj 2015. Pedagogisk grundsyn Förskolans pedagogiska grundsyn är mångkultur med fokus på barnens språkutveckling i främst svenska, och de olika modersmålen. På förskolan finns barn med många olika modersmål till exempel kurdiska, arabiska, spanska och somaliska. Pedagogerna behärskar svenska, enligt förskolechefen, 1 Skolinspektionens beslut i ärende 41-2013:5524 5

Tillsynsrapport förskolan Fjärilen och talar i stor utsträckning barnens modersmål. Den pedagog som deltog vid tillsynsbesöket talade flytande svenska. Mångfald ses som en styrka och tillgång. Pedagogerna arbetar också med barnens förståelse av matematiska begrepp. För övrigt beskrivs att barnen ska erbjudas en lustfylld och stimulerande verksamhet som bygger på lek och där varje barns individuella utveckling står i centrum. Varje barn ska känna sig välkommet, tryggt och bekräftat. Pedagogerna har deltagit i en kvällskurs vid Reggio Emilia institutet och fått information om pedagogisk dokumentation. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolechefen anger att det finns en plan för vårterminen där de hållpunkter som kommer upp i det systematiska kvalitetsarbetet finns med. Vidare anges att den innehåller utvärderingar vid arbetsplatsträffar, skyddsrond och effektmål som innebär att det finns ett mål att alla barnen ska vara trygga i verksamheten i oktober. Vidare finns även mål för januari 2016 som innebär att alla rutiner sitter i verksamheten. Dessa rutiner kan exempelvis innebära att det finns ett antal ansvarsbarn per pedagog. Dessutom ska den pedagogiska dokumentationen fungera. Samordnaren Sara Karlsson arbetar med observationer, exempelvis inför framtagandet av likabehandlingsplanen. Barnunderlaget får också styra verksamheten. Föräldrasamverkan Under våren har förskolan haft föräldramöte. Förskolechefen anger att det var bra uppslutning på mötet och att förskolan bjöd på middag för att stärka gemenskapen med föräldrarna. Fjärilen ordnade med en grillfest på förskolans dag och alla föräldrar deltog. I juni planeras för ett till så kallat öppet hus. Sammanfattande kommentar Detta är en inledande tillsyn för en nystartad verksamhet och tillsynen har en utvecklingsinriktad utgångspunkt. Hänsyn till detta har tagits vid granskningen och bedömningen. Syftet med förstagångstillsynen är att kontrollera att huvudmannen och förskolan arbetar utifrån de planer som tillståndet bygger på och att en nyetablerad huvudman ska kunna få råd och vägledning tidigt i uppbyggnaden av verksamheten. Det är huvudmannens ansvar att utbildningen i förskolan uppfyller de centrala kraven i författningar som till exempel skollagen och läroplanen för förskolan. Huvudmannen ska se till att utbildningen och omsorgen är av en jämn och hög kvalitet. Alla barn ska ges förutsättningar att utvecklas i enlighet med de nationella målen och utbildningen ska därmed kompensera för barns olika förutsättningar och behov. Vid nästa tillsynsomgång förutsätts att förskolan Fjärilen arbetat med de påvisade utvecklingsområdena. 6

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Verksamhetens namn: Förskolan Fjärilen Mubarak Förskolor AB Adress: Förskolan Fjärilen Fjärilsstigen 4 19735 Bro Ansvarig chef namn: Birgitta Mikalsen Persson mobil: 0708-637346 e-post: b_salorinne@hotmail.com Lokaler Fjärilsstigen 4 Fjärilen har i stort sätt välfungerande lokaler. De flertaliga rummen kan användas på olika sätt i den pedagogiska verksamheten. Rummen anpassas ständigt efter den växande barngruppen. Vi är dock under uppbyggnad och alla rum i lokalen används inte ännu. Plan för framtida användning finns dock. Lekrummet har leksaker som passar barn i olika åldrar. Här finns bla en rutschkana, byggklossar, utklädningskläder, bilar, lego och ett kök som bara fantasin sätter gränser för. I matrummet finns en hylla där barnen själva kan hämta pussel och spel. De kan ohindrat plockas fram innan och efter måltiderna. I anslutning till matrummet finns också en myshörna med tillgång till böcker, sackosäckar att krypa upp i och ett upphängt tält att krypa in i när man vill läsa en bok eller bara sitta och mysa. Här kan man också lyssna på musik. Vilorummet som också fungerar som samlingsrum har mattor på golvet att sitta på, instrument att ta till vid samling och rörelse samt känslokort uppsatta att användas för att lättare kunna uttrycka känslor, utveckla empati och sympati. I hallen har varje barn en egen plats för ytterkläder och ombyteskläder. Barntoalett med handfat i anpassad höjd och skötbord samt en personaltoalett. Ateljén har utrymme för så väl vattenlek, måla med olika sorters färger och pyssla samt annan kreativ verksamhet. Här finns också en utgång till förskolans baksida Ingångsgården använder vi för tillfället som en liten lekplats för de minsta barnen. Verksamhetens webadress : http://mubarak.se/forskolan-fjarilen/ 1

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Antal barn enligt tillstånd: 20 barn Antal barn (inskrivna): 16 barn är inskrivna, 2 barn kommer i juni. Beskriv ålders- och könsfördelning bland barnen: 9 flickor, 7 pojkar. Barn födda: Antal: 2014 5 st (3p, 2f) 2013 7 st (3p, 4f) 2012 2 st (1p, 1f) 2011 1 st (1p) 2010 0 st 2009 1 st (1p) Antal personal: Gomaa Mohamed Heltid Maana Mahamed 75% Farhiya Hussein Heltid Sara Karlsson Samordnare, 10 år som lärare i grundskolans år 0-6. Birgitta MikalsenPersson Förskolechef Personalens utbildning Gomaa Mohamed Förskollärare Maana Mahamed Barnskötarutbildning Farhiya Hussein - Sara Karsson Lärarhögskolan i Kalmar, 1 år enskild kurs i engelska. Birgitta MikalsenPersson 1-7 Sv/So, engelska Beskriv personalens arbetslivserfarenheter Gomaa Mohamed Har arbetat som förskollärare i flera år och på olika förskolor. Maana Mahamed Har arbetat i förskolor och på fritids. Farhiya Hussein Lokalvårdare på förskolor och skolor. Sara Karlsson Samordnare och arbetande platschef. Birgitta MikalsenPersson Lärare på högstadiet, Komvux, rektor samt biträdande rektor. Personalens fortbildning Genusperspektiv utifrån Modiga prinsessor och ömsinta killar Reggio Emiliakurs i främst dokumentation Anlita en föreläsare i specialpedagogik 2

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Kökspersonalen kommer att gå en hygienutbildning och en utbildning om specialkost. Öppettider Vi har öppettider mellan 06.30-18.30. För tillfället är behovet på öppettider mellan kl 06:30-17:00. Avgifter i verksamheten Vi tar för närvarande inga avgifter. Kost Vi serverar näringsriktig kost (halal) som tillagas i förskolans lokaler. Barn i behov av särskilt stöd Vi ser alla barn som enskilda individer med individuella styrkor och förmågor men också med individuella behov. Vi utformar den pedagogiska verksamheten för alla barn. Barn kan behöva extra stöd tillfälligt eller mer varaktigt. Pedagogerna är hela tiden närvarande, iakttagande och delaktig i barnens lek och är observanta på avvikelser, ändrad sinnesstämning etc. De noterar hur samspelet med andra barn fungerar, om något barn halkar efter eller drar sig undan, agerar aggressivt eller på annat sätt indikerar att något är fel. Förskolechefen kommer kontinuerligt att ha dialog med pedagoger och vårdnadshavare om barn med behov av särskilt stöd. Fokus på att upptäcka behov tidigt och att sätta in stödåtgärder så snabbt som möjligt. Dialogen med vårdnadshavare är viktig för att kunna arbetar tillsammans för barnets bästa, både på förskolan i hemmet, och nå resultat. Förskolechefen ansvarar för att behov utreds och att åtgärder vidtas. Behov av stöd kan variera över tid och inte enbart bero på barnets egna förutsättningar utan också på tillfälliga svårigheter som nära anhörigs bortgång, skilsmässa etc. Gemensamt för alla situationer är att vi som pedagoger är observanta, lyhörda och verkligen ser varje barn som en egen individ och skapar trygghet och stöd så att barnet kan utvecklas på bästa sätt efter sina förutsättningar. Vi har tillgång till ytterligare resurser inom elevhälsan som kan sättas in vid behov som t.ex. specialpedagog, kurator och talpedagog. Barnsäkerhet Klämskydd, grindar, haspar samt dörrstopp har satts upp på alla dörrar för att undvika klämrisken eller andra skador hos barnen. Barnstolar har säkerhetsbälte för att undvika att barnen själva ställer sig upp och trillar ner. 3

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet 4

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Utemiljö På lilla gården vid ingången används bollar, bilar och gunghäst. Här tränas grovmotoriken främst för de yngre barnen. Vid lekplatsen finns möjlighet till gungor, klätterställning och gräsytor för att utveckla grovmotoriken för de äldre barnen. Bilfritt område med lekplatser samt grön- och skogsområden. Vi håller på att lära känna vår närmiljö genom att vistas i den och samtala om den och samla material till vår ateljé. Använder kottar till att räkna och samtala om. Pedagogisk grundsyn Vår förskola ska erbjuda en lustfylld och stimulerande verksamhet som bygger på lek och där varje barns individuella utveckling står i fokus. Varje barn ska känna sig välkommen, trygg och bekräftad. Vi hjälper varje barn att utvecklas efter sina förutsättningar samtidigt som vi i lek och aktiviteter förmedlar och förankrar respekt för varandra, kunskap om mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Vi arbetar utifrån barns perspektiv, medverkan och inflytande. Vi vill stimulera och utveckla varje barns nyfikenhet. Barnen ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade till både individuellt och i grupp. De får både lära sig att gör sin röst hörd, men också att lyssna på andra och att rösta om och påverka gemensamma aktiviteter. Vi ser mångfald som en styrka och tillgång. Att barnen kommer från olika länder och kulturer ser vi som en inspirationskälla till berättelser, kunskap men också som en manifestation av allas lika värde. Vi har speciell fokus på barnens språkutveckling i främst svenska men även i hemspråket. Våra pedagoger är flerspråkiga. Vi fokuserar dessutom på att med ett lustfyllt sätt i aktiviteter och lekar skapa förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Vi skapar trygghet genom tydliga vardagsrutiner och dokumenterar tillsammans med barnen lärprocessen genom anteckningar, bilder, foto etc. Vi har en aktiv dialog internt och med vårdnadshavarna om varje barns individuella situation och framsteg. Styrdokument Vi arbetar enligt skollagen, Lpfö 98 samt kommunala riktlinjer för förskola. Med förskolans läroplan som grund och vår speciella profil inriktad på att stärka barnens mångkulturella förståelse, språk och matematik vill vi ge barnen en stabil 5

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet grund som också kommer att underlätta deras övergång till annan skolform i framtiden. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef och personal kommer att gemensamt sätta kvantitativa och kvalitativa mål i enlighet med läroplanen för förskola och övriga relevanta delar av styrdokumenten. Målen uttrycks i en årlig verksamhetsplan som följs upp och utvärderas/revideras halvårsvis i augusti och februari. En styrelse för förskolan kommer att utses av huvudmannen, med uppgift att övervaka och delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta sker i samarbete med förskolechef, personal, föräldrar och barn. Utvärderingen kommer att genomföras löpande som ett instrument för kontinuerliga förbättringar och blir samtidigt ett verktyg för dialog och utveckling. I arbetet deltar personal, barn efter ålder och mognad samt vårdnadshavare. Som ett resultat av uppföljningen kommer åtgärder att beslutas inför kommande år. Förskolans styrelse kommer att övervaka att den pedagogiska dokumentationen uppfyller de krav som styrdokumenten ställer. Klagomålshantering Som nämnts ser vi ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna som en förutsättning för att vi tillsammans ska främja varje barns möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar. När barnet börjar i förskolan får vårdnadshavarna en introduktion om verksamheten och vid detta tillfälle får de också information om vilka möjligheter de har att framföra klagomål om verksamheten. Klagomål kan framföras direkt till personal eller till förskolechef, muntligt eller skriftligt via e-post eller brev. Alla klagomål ska dokumenteras av förskolechef, åtgärder ska göras och följas upp. Klagomål kan också framföras direkt till huvudman genom direktkontakt via hemsida eller telefon eller genom att utnyttja huvudmannens låsta brevlåda vid entrén. Alla klagomål följs dessutom upp av den av huvudmannen utsedda styrelsen för förskolan. Likabehandlingsplan Likabehandling och respekt för varandra och varandras olikheter kommer att genomsyra verksamheten. Varje år kommer en likabehandlingsplan att utarbetas av förskolechef och personal baserat på en vision av att alla har lika värde och rätt till likabehandling. Vi har tolerans för varandras olikheter och behov. Alla skall vara trygga i sin miljö och barnen kan alltid anförtro sig till någon och alla skall känna till att hur man kan få hjälp om man blir utsatt för kränkande behandling. 6

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Likabehandlingsplanen kommer att hänvisa till styrdokumenten och klargöra definitioner och ansvar för att skapa en miljö av likabehandling utan kränkande behandlingar och trakasserier. Det förebyggande arbetet kommer att specificeras liksom hur man upptäcker kränkande behandling, rapporterar och åtgärdar samt utvärderar. Varje år kommer en kartläggning att göras baserat på observationer, samtal med barnen och föräldrakontakter samt enkäter. Med kartläggningen som grund kommer mål och åtgärder att beslutas som sedan utvärderas inför nästa års likbehandlingsplan. Värdegrund Med läroplanen för förskolan som grund vill vi skapa en förskola som genomsyras av öppenhet, ett interkulturellt förhållningssätt och allas lika värde där barnen bemöts med respekt, blir lyssnade till och känner sig trygga. Likabehandling och ett demokratiskt förhållningssätt skall genomsyra vår verksamhet där vi medvetet tar hänsyn till genusperspektivet genom att bredda barnens lekmönster och intressen över traditionella gränser samtidigt som vi respekterar barnens kulturella identitet. Värdegrunden kan symboliseras genom lekaktiviteter, diskussioner med barnen individuellt och i grupp och därigenom på ett lättsamt sätt kommuniceras till barnen. Värdegrund och förhållningssätt kommer att kontinuerligt diskuteras med och kommuniceras till vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och vid föräldramöten. Vi kommer även att följa upp värdegrundsarbetet i enkäter som ingår i den löpande kvalitetsuppföljningen. Samverkan med föräldrar Vi ser samverkan med vårdnadshavarna som en förutsättning för att vi tillsammans skall främja varje barns möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. När barnet börjar i förskolan får vårdnadshavarna en introduktion om verksamheten och får möjligheter att ge synpunkter och ställa frågor. Vid detta tillfälle informeras de dessutom om vilka möjligheter de har att framföra klagomål om verksamheten. Personalen har fortlöpande samtal med vårdnadshavarna om barnets trivsel, utveckling och lärande. Pedagogerna är självklart lyhörda för föräldrarnas synpunkter. I utvecklingssamtal diskuteras barnets utveckling mer specifikt med den pedagogiska dokumentationen som grund. 7

Underlag för tillsyn av enskilt driven verksamhet Vårdnadshavarna informeras dessutom löpande om verksamheten i stort genom föräldramöten och genom det systematiska kvalitetsarbetets redovisning på anslagstavlor och hemsida. Övriga upplysningar 8

Ärende 3

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Utbildningskontoret Sara Lauri Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 695 02 sara.lauri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-05-27 2015-6093 Upphörande av rätt till bidrag pedagogisk omsorg Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att: 1. Rätten till bidrag upphör den 31 juli för verksamheten I ur och skur Skeppsråttorna som drivs av Cecilia Fetter. 2. Rätten till bidrag upphör den 10 augusti för verksamheten I ur och skur Rävarna som drivs av Katarina Norgren. Beslutsunderlag Tjänsteanteckning om avslut av verksamheterna den 26 maj 2015 Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 27 maj 201 Ärende Utbildningskontoret har fått information om att, I ur och skur Skeppsråttorna som drivs av Cecilia Fetter och I ur och skur Rävarna som drivs av Katarina Norgren, båda avser att avsluta sin verksamhet. Sista verksamhetsdag för I ur och skur Skeppsråttorna är den 31 juli 2015. Sista verksamhetsdag för I ur och skur Rävarna är den 10 augusti 2015. Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) 2015-05-27 2015-6093 Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1 Tjänsteanteckning om avslut av verksamheterna den 26 maj 2015 Beslut sänds till Cecilia Fetter, I ur och skur Skeppsråttorna Katarina Norgren, I ur och skur Rävarna

TJÄNSTEANTECKNING 1 (1) Utbildningskontoret Sara Lauri Kvalificerad utredare Utbildningsstaben 08-581 695 02 sara.lauri@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-05-26 2015-6093 Tjänsteanteckning Cecilia Fetter (I ur och skur Skeppsråttorna) har kontaktat Utbildningskontorets utredare Agneta Blohm och informerat om att hon avser upphöra med sin verksamhet den sista juli 2015 av privata skäl. Katarina Norgren (I ur och skur Rävarna) har informerat Utbildningskontoret att hon avser upphöra med sin verksamhet den 10 augusti 2015 för att börja arbeta på den nystartade fristående förskolan i Säbyholm. UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Ärende 4

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Utbildningskontoret Jesper Sjögren Stabschef Utbildningsstaben 08-581 692 76 jesper.sjogren@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-05-29 2013-6047 Yttrande om införande av ett tionde skolår i Upplands-Bro Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner Utbildningskontorets yttrande om införandet av ett tionde skolår. 2. Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta i enlighet med Utbildningsnämndens yttrande. Sammanfattning Anders Eklöf (FP), har i en motion till Kommunfullmäktige den 13 mars 2013 föreslagit att ett tionde (frivilligt) skolår införs i grundskolan i Upplands-Bro, för elever som inte är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan. Utbildningsnämnden redovisade den 4 juni 2013 ett yttrande om motionen vilket tillstyrkte att en utredning borde göras om detta vilket också blev beslutat i Kommunfullmäktige. Sedan dess har motionen varit vilande i väntan på nytt lagförslag från regeringen. Beslutsunderlag Motion, Anders Eklöf (FP) angående ett tionde skolår 13 mars 2013 Tjänsteskrivelse, Yttrande över motion om att införa ett tionde skolår i Upplands-Bro 21 maj 2013 Protokoll Utbildningsnämnden 4 juni 2013 Utredning, Ett tionde skolår 28 maj 2015 Tjänsteskrivelse Yttrande om införande av ett tionde skolår i Upplands- Bro 29 maj 2015 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Huvudregeln i skollagen är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra sin skolplikt. En elev som har slutfört årskurs nio när skolplikten upphör utan att ha nått de kunskapskrav som minst ska uppnås vid utgången av den högsta årskursen, har rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år. Det innebär dock inte att skolplikten förlängs (7 kap. 12-15 ). En elev som inte har uppnått de lägsta Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum 2 (2) 2015-05-26 kunskapskraven har således rätt att slutföra utbildningen i grundskolan innan eleven tar steget till gymnasieskolan. I motionen hänvisas till att andra kommuner har infört ett frivilligt tionde skolår i grundskolan, istället för att eleverna går vidare till någon av de former av introduktionsprogram som anordnas i gymnasieskolan för elever som saknar behörighet. Enligt motionärens mening bör det tionde skolåret fungera som ett alternativ eller komplement till introduktionsprogrammet, dock inte ersätta det helt. Utbildningskontorets yttrande Utbildningskontoret anser att det inte finns något behov av att organisera ett tionde skolår för elever som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan i enlighet med den utredning Utbildningskontoret tagit fram utifrån tidigare yttrande i frågan. Barnperspektiv Utbildningskontorets förslag till beslut är utarbetat med hänsyn till elevernas bästa. Utbildningskontoret Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor: 1. Motion, Anders Eklöf (FP) angående ett tionde skolår 13 mars 2013 2. Tjänsteskrivelse, Yttrande över motion om att införa ett tionde skolår i Upplands-Bro 21 maj 2013 3. Protokoll Utbildningsnämnden 4 juni 2013 4. Utredning, Ett tionde skolår 28 maj 2015

Utbildningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning 2013-05-21 2013-6047 1 Utbildningsnämnden Yttrande över motion om att införa ett tionde skolår i Upplands-Bro Förslag till beslut Utbildningsnämnden tillstyrker att frågan om ett organiserat tionde skolår i grundskolan i Upplands-Bro utreds. Sammanfattning Anders Eklöf (FP), har i en motion till kommunfullmäktige den 13 mars föreslagit att ett tionde (frivilligt) skolår införs i grundskolan i Upplands-Bro, för elever som inte är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan.. Beslutsunderlag Motion om att införa en att införa ett tionde skolår i Upplands-Bro Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 21 maj 2013. Utbildningskontorets kommentarer Skolplikten för en elev upphör normalt vid utgången av vårterminen det nionde året. Om eleven inte gått ut högsta årskursen vid det tillfället upphör skolplikten istället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. I motionen hänvisas till att andra kommuner har infört ett frivilligt tionde skolår i grundskolan, istället för att eleverna går vidare till någon av de former av introduktionsprogram som anordnas i gymnasieskolan för elever som saknar behörighet. Motionären motiverar förslaget med att ett sådant sätt att organisera verksamheten med mindre grupper, skickliga lärare och höga förväntningar har lett till att projekt med ett tionde skolår har lyckats bra. Enligt motionärens mening bör det tionde skolåret fungera som ett alternativ eller komplement till introduktionsprogrammet, dock inte ersätta det helt. Att införa ett sådant tionde år reser en del frågeställningar. Är underlaget i Upplands-Bro tillräckligt stort för att eleverna skulle kunna erbjudas verksamheten vid den grundskola där de redan går eller behövs en samordning? I vilka fall ska det tionde året erbjudas, och när ska istället siktet vara inställt på ett introduktionsprogram? Hur ska resursfördelningen ordnas? Idag är det inom gymnasieskolan som det finns budgeterade medel för att ta emot elever på introduktionsprogram. En förskjutning till grundskolan skulle antingen