KVALITETSREDOVISNING för

SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING för SKOLENHET NORD Läsåret 2008-2009

Innehållsförteckning Förord 3 Skolområdets organisation 4 Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen 7 Uppföljning och redovisning av läsåret 2007-2008 8 års insatser för utveckling Presentation av prioriterade mål för perioden 2008-2009 16 Redovisning 17 Målområde i skolan: Normer och värden med uppföljning av likabehandlingsplanen 17 Elevers ansvar och inflytande 19 Utveckling och lärande 21 Resultatuppföljning av ämneskunskaper 22 Skolans eget målområde - Skola och hem 24 Uppföljning av skolbiblioteksverksamhet 25 Uppföljning av enhetens IKT -plan 26 Fritidshemmens mål 28 Förskolornas mål 30 Familjedaghemmens målområden 32 Skolledningens tankar 33 sidan 2

Förord 2004 fick jag förtroendet att som rektor styra och leda verksamheterna i det då nybildade skolområdet, Skolenhet Nord, bestående av Gärsnäs, S: t Olof och Kivik. Många viktiga arbeten och processer har pågått sedan dess och pågår fortfarande på enheten. Ett viktigt verktyg i arbetet har varit arbetet med kvalitetsredovisningar, inte minst för att tydliggöra och förverkliga en mål- och resultatstyrd skola med barn och verksamhet i fokus. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. Enhetens erfarna och kunniga personal med pedagogerna i spetsen utgör det viktigaste redskapet för att hjälpa och stödja barnen i deras lärandeprocesser. Som rektor har det varit och är min uppgift att visa på vägen mot målen och att ständigt uppmuntra och påverka personalen till utveckling mot en allt högre måluppfyllelse utan att ge avkall på skolans viktiga uppgift i samhället med att säkra en hållbar utveckling för oss alla. Kivik, september 2009 Helena Carlsson rektor och enhetschef för skolenhet Nord 3

Skolområdets organisation Skolenhet Nord är ett större rektorsområde som sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun. De tre byarna Gärsnäs, Kivik och S: t Olof utgör s.k. tre arbetsenheter med förskolor, familjedaghem, fritidshem och F-6 skolor. Från och med 1 juni 2009 har enheten även hand om kommunens särskola med åk 1-6, träningsskola åk 1-10 samt särvux. På förskolorna arrangeras också avgiftsfri allmän förskola för 4-5-åringar. Verksamheten är förlagd till tre dagar per vecka; tisdag - torsdag och följer skolans terminer och lov. Skolledningen består av rektor och tre verksamhetsledare. Verksamhetsledarna är anställda på deltid som skolledare och två av dem kombinerar uppdraget med tjänstgöring som specialpedagog och förskollärare i förskola. Skolenheten har en heltidsanställd administrativ enhetsassistent. Grundfakta och förutsättningar Aktuella siffror över antalet barn och elever vårterminen 2009 i Skolenhet Nord: Kivik S: t Olof Gärsnäs Förskoleverksamhet inkl. familjedaghem 37 38 39 Skolbarnsomsorg 54 38 55 Förskoleklass 17 10 28 Grundskola 105 70 117 Antal elever i särskola 1-6 och träningsskola 1-10 - - 9 resp.6 Elever med annat modersmål än svenska i skolan Barn med annat modersmål än svenska i förskolan 7 5 9 2 4 3 Elever som får studiehandledning på modersmålet 0 3 0 Elever som läser ämnet svenska som andraspråk 0 6 2 Elever som får modersmålsundervisning Barn som får modersmålsstöd i förskolan 3 2 0 0 0 0 Elever med behov av särskilt stöd 13 21 18 Elever som får särskilt stöd 13 21 18 Elevantal (F-6) vid Skolenhet Nords grundskolor 2006-2009, samt prognos år Kivik S:t Olof Gärsnäs 2006 118 89 152 2007 126 81 145 2008 126 79 142 2009 (ht) 128 68 154 2010 127 63 148 2011 125 66 139 Från och med hösten 2009 ser vi ett minskat elevantal. Diskussionerna om samordningsmöjligheter mellan de mindre byskolorna i Kivik och S: t Olof har tagit fart och diskuteras nu på både politisk nivå och lokal skolnivå. Föräldrarepresentanter har under våren 2009 varit med i diskussionerna. 4

Lokaler Eleverna från S: t Olofs skola åker till Kivik för att ha slöjd där och i viss utsträckning även idrott i Kiviks stora sporthall. Gärsnäs och Sankt Olof har integrerade skol- och folkbibliotek i skolornas lokaler. På Gärsnäs skola finns det ett tillagningskök som lagar skollunch. Förskola och fritidshem får också frukost och mellanmål. Likaså har Skogsbackens förskola i S: t Olof ett eget tillagningskök. Övriga verksamheter får sin mat från tillagningskök i Simrishamn. Diskussioner pågår om ett tillagningskök i Kivik. Personal Vi har behöriga lärare anställda på skolorna. Förutsättningarna för att nå måluppfyllelse är goda med tanke på att det i varje skola finns lärare med särskild kompetens i såväl SV/SO som MA/NO. Skolenheten har en egen rytmik- och musikpedagog anställd som arbetar i både förskola och skola. Enheten har flera specialpedagoger och en speciallärare anställd. Skolområdet har sedan våren 2009 en s k pedagogisk skolvaktmästare anställd. Vi har personal med lång erfarenhet av att arbeta med barn på enhetens tre fritidshem. Förskollärare och barnskötare arbetar i arbetslag i förskolan och bidrar gemensamt med sina olika kompetenser till barns utveckling och lärande. Det finns fritidspedagoger anställda på varje enskilt fritidshem. Enheten har haft tillgång till en extern talpedagog som under läsåret gett handledning till berörda elevers specialpedagoger men som också har arbetat direkt med barnen. Enheten har haft vissa svårigheter att finna personal till studiehandledning på elevers modersmål. Resursfördelning Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i skolan har i skolområdet varit 16 elever per heltidsanställd exkl. resurser till elever i behov av särskilt stöd. Extra medel s.k. tilläggspeng, som enheten ansöker om hos förvaltningschefen, har även tillförts skolorna utifrån behov. Rektor har tilldelat extra resurser till en av förskolorna som har två barn som har behov av modersmålsstöd. De elever som har en språk- och/eller en språkförsening med behov av stöd i form av talterapi har fått detta stöd. Enheten har skolkurator och skolsköterska knutna till elevvårdsarbetet och dessa ingår i Stödteam Nord och respektive skolas lokala stödteam. I fritidshemmen har beräkningsgrunden varit 19,5 barn per heltidsanställd. På fritidshemmet i Gärsnäs är två barn placerade som går i särskola. Fritidshemmet har under hösten 2008 fått extra personalresurser av resursenheten för att möta barnens behov men dessa resurser har dragits in från förvaltningen under våren. Enheten har under våren omfördelat egna resurser till fritidshemmet. Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i förskolan har under våren 2008 varit 6,75 barn per heltidsanställd personal, ekonomibiträdet exkluderat och under hösten något högre personaltäthet med ca 6,5 barn per heltidsanställd. Under våren 2009 har de ekonomiska förutsättningarna försämrats vilket gjort att personaltätheten minskat inom både skola och förskola. Beräkningsgrunden totalt sett är 6, 75 barn per heltidsanställd. Men då förskolornas resurser ska täcka upp behovet av stöd åt enskilda barn på de förskolor dessa barn går i, blir den faktiska verkligheten en annan. 5

Behovet av modersmålsstöd, studiehandledning och modersmålsundervisning engelska rumänska thai franska litauiska bosniska ryska norska polska filippinska polska filippinska norska danska litauiska franska thai rumänska engelska bosniska ryska danska Vid skolenhet Nords tre skolor var det 406 elever inskrivna under vårterminen 2009. 20 av dessa elever har annat modersmål än svenska. Av dessa 20 barn som inte har svenska som modersmål fördelar sig språken enligt tabellen ovan. Modersmålsundervisning planeras av resursenheten. Under läsåret har elever vid S: t Olofs skola fått stöd i form av studiehandledning på sina respektive modersmål. Samma stöd har inte kunnat ges till en elev vid Gärsnäs skola. Dock har lärare gett enskilt stöd åt denna elev. I förskoleverksamheten är det 115 barn placerade och nio av dessa har annat modersmål än svenska. 6

Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Varje år fastställs några prioriterade målområden av barn- och utbildningsnämnden. Dessa målområden konkretiseras på enheten i lokala arbetsplaner. Enhetens mål är nedbrutna från den nationella läroplanen och den kommunala skolplanen. De har anpassats efter enhetens lokala förhållanden och förutsättningar. Enhetens lokala arbetsplan är uppbyggd i två nivåer. En del med enhetsövergripande mål och hur enheten tar reda på om målen har uppnåtts. Den andra delen bygger på de olika arbetslagens mål. I år har rektor valt att i KR fokusera på de av BUN prioriterade målområdena och på en uppföljning av förra kvalitetsredovisningens (KR 2007/2008) föreslagna åtgärder för utveckling där också arbetet med enhetens skolutvecklingsplan beskrivs mer ingående. Arbetslagens delaktighet i enhetens kvalitetsredovisning är stor genom att arbetslagen genomför hela kvalitetsprocessen från att ange konkretare egna mål för arbetet till att färdigställa kvalitetsredovisningar i slutet av läsåret (juni 2009). I dessa beskrivs resultat, bedömning av måluppfyllelse samt åtgärder för utveckling. Enhetens kvalitetsredovisning blir slutligen ett underlag till kommunens övergripande kvalitetsredovisning som sammanställs under sen hösttermin 2009. Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger på arbetslagens kvalitetsredovisningar och kommunens centrala undersökningar. I början av varje målområde finns utvalda citat hämtade ur nationella eller lokala styrdokument för att visa kopplingen mellan enhetens mål och arbetssätt till styrdokumenten. Då arbetslagen är många på enheten och respektive arbetslag har redovisat flera målområden har rektor valt ut några exempel som ger en representativ bild av läget. Rektor har även skickat uppföljande frågor på kvalitetsredovisningarna, via mejl, till arbetslagen där förtydligande varit önskvärda och av intresse för rektor. För att materialet ska kunna bearbetas och en samlad bild av enhetens upplevda behov och utveckling ska kunna beskrivas, har ett flertal olika instrument använts; elevenkäter, personalenkäter, föräldraenkät, nationella ämnesprov, bedömningar i läsutveckling i samtliga skolår. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser, observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser. I kvalitetsredovisningen framgår en prioritering av de utvecklingsområden och insatser som rektor och verksamhetsledare anser vara viktigast inför kommande läsår, se sidan 33. 7

Uppföljning och redovisning av läsåret 2007-2008 års insatser för utveckling Med kursiverad stil anges de planerade insatser för utveckling så som de beskrevs i 2007-2008 års kvalitetsredovisning. Efter den kursiverade texten kommer kortare uppföljande beskrivningar som exemplifierar genomförda och/eller pågående åtgärder. I de fall insatsen har täckt flera utvecklingsbehov beskrivs insatsen enbart på ett ställe, i övrigt med sidhänvisning. Normer och värden med likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan samt uppföljning av Likabehandlingsplanen Att organisera arbetet åldersblandat har visat sig vara ett bra sätt för att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor och utveckla respekt för varandra, menar flera arbetslag. Arbetslagen kommer att fortsätta med denna organisation där det bedöms vara möjligt och lämpligt. Fadderverksamhet är viktig och denna verksamhet ska fortsätta, likaså att alla vuxna på skolan tar tag i konflikter och samtalar med de inblandade. På Piratenskolan har eleverna i åk 1 varit faddrar åt förskoleklasseleverna för att skapa trygghet och de har arbetat åldersintegrerat i temaområden för åk F-2. När arbetslaget analyserade resultaten av ett temaområde (Må bra- temat) fann man resultat som visade att de allra flesta eleverna fått större kunskapsinsikt i ämnet men att arbetssättet som skulle främja de sociala målen inte fick samma goda resultat. Pedagogerna lade märke till att de elever som tidigare visat behov av att träna mer på att visa hänsyn och samarbetsvilja, gjorde inga eller små förändringar under temaperioden. Pedagogerna menar att de vuxna i högre grad själva behöver gå in i leken och sätta igång kamratfrämjande lekar för att påverka barnen. Lärarna ska fördjupa sina didaktiska kunskaper i att bedriva undervisningen i demokratiska arbetsformer. Rektor har ett särskilt ansvar för att höja personalens kompetens i detta avseende. En utvecklingsprocess där grundläggande demokratiska värderingar såsom jämställdhet får lov att genomsyra verksamheten ska startas upp på enheten. Rektor har under läsåret arbetat fram och fastställt en skolutvecklingsplan för skolenheten. Utvecklingsprocessen har satts igång under vårterminen 2009 genom gemensam upptakt, introduktion och en påbörjad förankring av processen, kallad Alla kan. Gruppledare och genussamordnare har utsetts och varje lärare har valt ett område att fördjupa sig inom. Varje område bildar en s.k. lärgrupp som ständigt ska belysas genom ett genusperspektiv. Lärgrupperna har under våren 2009 haft tre möten. I lärgrupperna har en kompetensutvecklingsinsats i grupp, men även för den enskilde pedagogen, påbörjats där erfarenhetsutbyte och reflektion i grupp är tänkt att fördjupa pedagogernas medvetenhet och didaktiska förståelse. Arbetet med likabehandlingsplanen ska få fortsatt stort utrymme på förskolorna och skolorna för att verka förebyggande men även för att komma tillrätta med kränkningar, mobbning och svordomar som förekommer. 8

S: t Olofs skola har utformat åldersblandade s.k. trygghetsgrupper på skolan som man använder vid tematiska arbeten. Resultaten visar att eleverna uttrycker glädje i samband med fadderverksamhet och trivselenkäten visar på att mellan 96 %-98 % av eleverna ger uttryck för att de trivs bra eller mycket bra och att de aldrig eller sällan blir kallade för fula ord i skolan. Enheten har en kamratstödjarverksamhet som växt under läsåret. På alla tre skolorna har ansvarig för kamratstödjarna träffat eleverna ett tillfälle varannan vecka. De pratar om läget i klasserna och på skolgården. Man arbetar med övningar och diskuterar olika teman. En gång per termin träffas alla kamratstödjarna från våra skolor och då utbildas eleverna genom gruppdiskussioner, forumspel och övningar. Under hösten 2008 väcktes idén om att informera och visa upp sig för allmänheten. I slutet av maj månad samlades kamratstödjarna i Nord på torget i Simrishamn och framförde sitt budskap genom sång, information och kontakt med allmänheten. Man besökte även nämndens politiker och berättade om vad man gör. Barnen fick god respons av de vuxna som stärkt deras motivation och vilja. Elevers ansvar och inflytande Flera arbetslag menar att de behöver arbeta vidare med att ta tillvara elevernas idéer. De vill hjälpa elever som har svårt att ta eget ansvar. De ska få färre valmöjligheter som sedan ska utökas efterhand. Att arbeta tematiskt kan vara ett medel för att eleverna lättare ska involveras i arbetssätten. Lärarna vill ta mer tid till planering av teman och för att följa upp temaarbeten. Lärarna säger att de behöver bli bättre på att göra eleverna uppmärksamma på när och hur eleverna ska involveras i arbetssätt och i undervisningens innehåll. Detta kan ske genom tydligare lektionsplaneringar som synliggörs för eleverna. Arbetslag 5-6 i S: t Olof beskriver i sin kvalitetsredovisning hur eleverna har fått göra val i skolarbetet, både vad gäller innehåll (vad de vill lära sig och arbeta med) och med upplägg (hur de lagt upp sitt arbete under veckan). Lärarna upplever att de flesta elever tar ansvar för sitt skolarbete och i enkätundersökning (Pesok 1 ) har eleverna angett relativt högt värde (3,2 av 4) på frågan om elevmedverkan och inflytande. När eleven har svårt att engagera sig väljer läraren åt eleven. I ett gemensamt tekniktema på skolan i S: t Olof var elevernas engagemang särskilt stort. Vad berodde detta på? En av pedagogerna hade följande tanke: Jag tror att elevernas intresse berodde på att de visste att det skulle bli en musikal i slutänden av arbetet. Det kan ha varit en sporre för många elever. Innan vi gav oss in på att träna musikalen så tog eleverna reda på fakta kring sin uppfinning. De arbetade, utifrån fakta de hittat, och tog fram ett eget manus, med hjälp av bl.a. Lina (rytmikpedagogen). Detta tror jag har sporrat dem ytterligare. De fick även välja ut lämplig musik till sitt framförande och någon grupp hade även ett dansinslag. Denna kombination av egna idéer samt hjälp av oss vuxna och framförallt Lina, tror jag har bidragit stort till att eleverna tyckte att det blev ett både roligt och ansvarsfullt arbete. 1 PESOK står för pedagogisk och socialt klimat i framgångsrika skolor; Lennart Grosin, Ped.inst., Stockholms univ. 9

Begreppet arbetsro ska fortsatt diskuteras. Ett gott arbetsklimat underlättar lärandet. Arbetsro innebär inte att det ska vara knäpp tyst i ett klassrum, utan att den yttre förutsättningen i arbetsmiljön är stödjande så att eleverna kan arbeta och ta till sig ett lärande genom de arbetsuppgifter och undervisningens innehåll som sker på lektionerna. Vi ska synliggöra arbetsron genom att prata om den återkommande, t.ex. genom att göra eleverna medvetna om varför arbetsro är viktigt och koppla det till kunskapsmålen så att det blir konkret för dem. Lärarna ska bekräfta elevernas arbete med konstruktiv kritik så att de får fortsatt motivation till att inhämta kunskaper. Lärarna har påpekat betydelsen av att ha var sak på sin plats i klassrummet för att förhindra oro, tidsspill och osämja. Genom att låta eleverna samtala med varandra i s k bikupemodell får eleverna i handling erfara hur arbetsro i ett flerstämmigt klassrum ser ut i motsats till den enstämmiga och tysta miljön, som enligt skolverket bedöms ge sämre förutsättningar som lärandemiljö. I arbetsro ingår inte bara ljudnivå, samtalsformer utan även övrig upplevd arbetsmiljö. Sexåringarna på Gärsnäs skola fick frågan hur de skulle vilja ha det med ljudnivån och var de ville sitta i klassrummet. En elev t.ex. ville sitta i soffan för att få plats med alla matematiksaker. Ett annat barn föreslog att klassrummet skulle delas i en lekdel och en del för undervisning. Inte sällan uttrycker lärare en viss förvåning över att eleverna upplever arbetsron olika under en och samma lektion. Sexåringarna på Gärsnäs skola har fört kloka resonemang om arbetsro. Så här skriver förskolläraren: Om vi återgår till elevernas inflytande till att skapa en miljö kring arbetsro så måste jag erkänna att deras arbetsro inte är min arbetsro. När eleverna hade omorganiserat sig och valt sin egen bästa arbetsmiljö upplevde jag att det blev mer ljud i klassrummet. När vi sedan hade utvärdering efter en lektion säger eleverna att de alla har haft arbetsro och hunnit med det de hade planerat. När jag sa till eleverna att jag upplevde mer ljud i klassrummet nu än innan svarade de att jag var ju inte i det. Jag tänker att det stämmer. Jag var inte i deras lärprocess, den de själva äger. Jag var med dem. Jag har lärt mig av eleverna att arbetsro och arbetsmiljö hör ihop och att min arbetsro och deras inte är detsamma men att vi ska vara ärliga mot varandra och respektera varandra för arbetsro skapar vi tillsammans. Ett exempel på en situation i skolarbetet där eleverna fått direkt konstruktiv kritik som de har blivit stärkta och upplevt sig motiverade av, är genom arbetet med den digitala webbapplikationen med individuella utvecklingsplaner. Den kommer samtliga klasser att få ta del av under kommande läsår. Utveckling och lärande och uppföljning av ämneskunskaper Skolans lärare ska iaktta och ta tillvara lärdomar om undervisningsmetoder som är mer framgångsrika i att ge eleverna kunskaper. De undervisningsmetoder som visar sig vara framgångsrika ska spridas inom enheten. Skolan är en lärande organisation och med detta som grund ska vi bygga en organisation som möjliggör många tillfällen till erfarenhetsutbyte och lärande, t.ex. genom utvärdering, reflektionsbaserade arbetslagsmöten mm. I en skolutvecklingsplan ska vi tydliggöra målstyrningen genom att vi beskriver vart vi ska, vad vi ska göra och hur vi tänker oss göra detta. Nords utvecklingsplan ska dels vara övergripande för alla verksamheter inom enheten men också uppdelad med en tydligare konkretare plan för förskola respektive grundskola. 10

Specialpedagogerna på S: t Olofs skola har under våren genomfört ett eget projekt kallat TIL Tidig Intensiv Lästräning med syftet att öka alla elevers läs och skrivförmåga genom tidiga insatser. Projektet har hitintills visat att de fem elever som deltog hade ökat sin fonologiska medvetenhet, läsförmåga, skrivförmåga och läshastighet. Alla fem befann sig efter träningen inom medelvärdet för läsförmåga enligt Provia 2. Resultaten visade alltså på mer än tillfredsställande resultat. TIL är tänkt att spridas till övriga två skolor inom enheten. Eleverna på skolan kommer att följas t.o.m. ämnesproven i åk 5. Rektor har under läsåret, tillsammans med personalrepresentanter i enhetens skolutvecklingsgrupp, arbetat fram och fastställt en skolutvecklingsplan för skolenheten, se också sidan 8. Andelen elever som inte når målen i ämnet matematik är stort. Med mål för lärande i matematik redan i förskolan och ett utvecklat samarbete mellan lärare från förskolans första år till grundskolans senare år bör det finnas goda förutsättningar för bättre resultat än vad vi kan se idag. Enheten bedriver sedan hösten 2007 en utvecklingsprocess i förskolan som ska ge mål för lärande i matematik på enheten men även en mer jämställd förskoleverksamhet. Utvecklingsprocessen Nord flyger har bl.a. utmynnat i en gemensam lokal arbetsplan som under våren 2009 tagits fram av representanter från förskolorna tillsammans med skolledningen. I den har förskolorna fokus på olika områden under rubrikerna Utveckling och lärande och Normer och Värden. Utifrån denna plan har sedan respektive förskola ytterligare konkretiserat arbetet på den enskilda förskolan. Matematik, språk och jämställdhetsfrågor utgör viktiga delar i planen. Gärsnäs skolas utvecklingsområden är att framförallt öka andelen elever som når målen i ämnet matematik. Piratenskolan har överlag goda resultat. S: t Olofs skolas utvecklingsområde är att öka andelen elever som når målen i svenska och engelska. De nya fördjupade undervisningsmetoderna i svenska och matematik som lärarna kompetensutvecklat sig i under 2007 och 2008 ska vi använda oss av. Metoderna i svenska går att överföra i ämnet engelska. Vi ska sprida goda erfarenheter mellan lärarna och mellan skolorna i Nord. Utomhuspedagogik är en undervisningsmetod som kan hjälpa skolorna att få fler elever att nå målen inom t.ex. de naturorienterade ämnena. På Gärsnäs skola har metoden utomhuspedagogik använts för en mindre grupp elever i ämnet matematik under våren 2008. Under läsåret 2008-2009 har utomhuspedagogiken gjorts som rörelsematte och praktisk matematik inomhus. Detta har gjorts med de elever som behövt stöd i ämnet. Vi vill säkerställa att skolan har en dokumenterad kunskap om var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och vilka mål de klarat av så att vi inte är så känsliga om t.ex. en lärare hastigt slutar. Detta ska vi göra genom att alla lärare dokumenterar för varje elev och ämne och att dokumentationen förvaras på skolan. 2 Provia är testverktyg för Lexia och med Provia kan t.ex. lärare prova elevers grundläggande språkliga färdigheter inför och under läs- och skrivinlärning. Lexia är ett datorbaserat program vars syfte är att med hjälp av programmet erbjuda anpassade övningar till barn, ungdomar och vuxna med språkligt betingade inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, dyslexi etc. och/eller förvärvade språkliga funktionshinder, afasi 11

Genom det statliga direktivet om skriftliga omdömen finns numera skriftlig dokumentation på samtliga skolor. Gärsnäs skola har även använt sig av ett webbaserat program för dokumentation. Alla elevers individuella utvecklingsplaner diarieförs och arkiveras en gång per termin på expeditionen i individuella akter. Skola och hem När vi bedömer måluppfyllelsen av detta målområde är det inte enbart allmän information om skolan som vi vill ge våra föräldrar utan vi vill även att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer. Inför varje arbetsområde och temaområde är det viktigt att läraren ger information till både eleverna och deras vårdnadshavare om målen. Särskilt viktigt är det att läraren berättar och tydliggör för eleverna vilka kunskapskvaliteter de förväntas tillägna sig. Skolan kan bli bättre på att berätta om de förväntningar som skolan har på föräldrar och vi på skolan kan bli bättre på att lyssna till föräldrars förväntningar. Det pågår ett förvaltningsövergripande arbete med att ta fram riktlinjer för ökad samverkan mellan skola och hem. Detta ska Skolenhet Nord sätta sig in i under kommande läsår. Under våren har tre medarbetare i Nord gått utbildning i att leda föräldrakurser med syfte att ge stöd i föräldraskapet. Föräldrakurser är tänkta att komma igång under hösten 2009. Rektor deltog i det förvaltningsövergripande arbetet i att ta fram riktlinjer för ökad samverkan mellan skola och hem. Enligt dessa ska varje skolenhet införa dialogkvällar, minst en helst två per läsår, där olika frågeställningar belyses och diskuteras. Vi ska på föräldramöten eller studiecirklar mellan dialogkvällarna avsätta viss del av tiden till information och diskussioner utifrån konkreta frågeställningar, som kan utgöra framgångsfaktorer för att nå beskrivna syften och mål. Enheten har genomfört delar av dessa beskrivna metoder men inte med den systematik som eftersträvas. Denna del av arbetet återstår. Sång, musik, rörelse och rytmik En mer sammanhängande period av rytmik på de olika skolorna och förskolorna bidrar till en kontinuitet som i vissa fall har saknats under hösten men förbättrats under vårterminen. Det är enklare för rytmikpedagogen att följa barnens utveckling och samarbetet mellan rytmikpedagogen och arbetslaget om perioden är längre. Detta hade också underlättat vid insamling av resultat och bedömning av elevernas kunskaper. Sammanhängande rytmikperioder infördes under ht 08 och vt 09. Denna kontinuitet underlättade både planering och utvärdering av rytmikämnet. Rytmikpedagogen blev en del av de olika verksamheternas arbetslag. Rytmikpedagogen ska verka för att tillsammans med lärarna göra tydliga mål för hela terminens arbete och skapa mindre grupper för att kunna se och bedöma vilken kunskapsnivå eleverna ligger på. Mindre grupper underlättar även för individuellt spel och musicerande eftersom det inte finns instrument till hela klasser. Enheten ska köpa in en del instrument och material under nästa läsår och detta kommer att leda till att målen lättare kommer att nås. 12

Att skapa mindre grupper för att kunna bedöma elevernas kunskapsnivå har genomförts på några av skolorna i åk 3-6. Musikinstrument har inhandlats bestående av trumset, eloch akustiska gitarrer, elbas samt sånganläggning. Detta har lett till att eleverna har en större möjlighet att uppnå målen i åk 5. Gärsnäs skola har dessutom erbjudit körverksamhet utanför skoltid. Ett tjugotal barn deltog i kören. Hälsa och livsstil Alla arbetslag på enheten ska utarbeta mål och åtgärder för detta målområde. De arbetslag som är igång vill vidareutveckla utomhuspedagogiken till att bli mer omfattande i tid än vad den hittills har varit. I förskolan vill man ha än fler ekologiska råvaror än vad som finns idag vilket man vill lyfta till kostchefen. Arbetslaget för de yngre skolbarnen på Piratenskolan vill göra kontinuerliga motoriska observationer för att medvetandegöra eleverna om deras motoriska utveckling. Flera arbetslag har mål för detta målområde, dock inte alla. Utomhuspedagogiken vidareutvecklas mellan lärarna genom det, under våren, påbörjade arbetet i de s.k. lärgrupperna. Förskolornas ekonomibiträden är numera underställda kostchefen vilket möjliggör en rakare väg i dialogen. På Gärsnäs förskola planeras en större samordning mellan tillagningskök och förskolans mathantering under hösten 2009. Effekterna av detta ska bli intressant att följa. Rektor ska till förvaltningen lyfta behovet om extra simträningsmöjligheter i simhallen för de elever som inte uppnått simkunnighet. Efter diskussion i rektorsgruppen har det getts bättre möjligheter till extra simträning än tidigare år. Skolornas olika storlek har utgjort ett kriterium för tilldelning av tid i simhallen vilket inte var fallet före diskussionen. Piratenskolan har även köpt in extra tid av simtränare för att nå målen för några äldre elever. Miljöfrågor Tuvans fritidshem har bestämt att fortsätta arbetet runt allemansrätten och källsortering. Målen till nästa år bör vara tydligare för att lättare kunna utvärderas. Enkäten bör innehålla frågor runt allemansrätten och källsortering. Förskolan i Gärsnäs vill satsa på att köpa en kompostbehållare. De vill planera för att alla barn på förskolan ska få möjlighet till att gå till komposten och att sortera sopor. Piratenskolans arbetslag F-2 kommer att införa s k utedagböcker för att bättre kunna följa barnens lärande och kunna utvärdera det egna arbetet. Tuvan tog med frågor i sin enkät gällande miljö och Allemansrätt. Resultat visade att barnen hade stor kunskap om Allemansrätt och arbetslaget har bedömt att de nått sitt mål. Förskolan skaffade en kompost och barnen får nu delta både vid sopsortering på förskolan och vid sopstationen. 13

Fritidshemmens mål Fritidshemmet i S: t Olof vill verka för att alla föräldrar gör sin röst hörd t.ex. genom enkätsvar och personalen kommer att anstränga sig för att få in så hög svarsfrekvens som möjligt när de skickar ut enkäter. De ser gärna att samarbeten med andra fritidshem fortsätter för att göra barnens värld samt kontaktnät lite större. Barnen på de olika fritidshemmen har träffats ett par gånger. På fritidshemmen i S: t Olof och Kivik pratar barnen med varandra över nätet. I våras åkte några barn per fritidshem till Simrishamn för gemensam aktivitet under Havsresan. Kiviks fritidspersonal vill fortsätta att erbjuda barnen aktiviteter och ta tillvara barnens egna intressen och utifrån det erbjuda aktiviteter. S: t Olofs fritidshem fortsätter arbetet med att få alla barn delaktiga i de aktiviteter som erbjuds. De ska fortsätta med att prioritera tid för gemensam planering med skolans lärare. Arbetet med att få alla barn delaktiga i de aktiviteter som erbjuds har lett till varierande utbud på fritidshemmen. Varje dag får barnen leka lekar som de själva väljer t.ex. att cykla, hoppa och spela boll. BombiBitts fritidshem har valt att vid samlingar fråga barnen vilka intressen som finns. Textil- och träslöjd, rörelse i sporthall, bakning, frågesport är några av de intressen som barnen uttryckte. Utifrån dessa önskemål har fritidshemmet sedan erbjudit aktiviteter. Personalen väljer också lekar som de presenterar för barnen eller låtar alla barn delta i. Varje vecka går S: t Olofs fritidshem till skogen och en annan dag går de till gymnastiksalen för inomhusaktiviteter. Allt för att kunna variera de fysiska aktiviteterna. Förskolornas mål Arbetet med att ständigt uppmuntra till språkutveckling i vid bemärkelse ska fortsatt vara i fokus. Särskilt viktigt är att vidareutveckla arbetet med att intressera barnen för skriftspråket. Modersmålsstöd i förskolan är relativt nytt för oss och vi kommer att särskilt följa detta arbete. I vår läroplan står det uttalat att Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. För att försäkra oss om att vi når målet ska arbetet fortsatt dokumenteras och utvärderas under 2008/2009. På Gärsnäs förskola har man särskilt arbetat med att få igång intresset hos barnen för det skrivna språket. Man har gjort rimböcker med barnen och barnen lekskriver, kopierar och härmar skriven text. De vuxna har i högre grad än tidigare använt skriven text i vardagen tillsammans med barnen. Nio av våra 115 förskolebarn har annat modersmål än svenska. En av förskolorna har med hjälp av extern personal gett aktuella barn stöd i just deras modersmål. På förskolan har träningen konkret gått ut på att barnen har tränat på färger och former, matematiska begrepp, siffror, pratat om djur, mat, läst sagor och haft många dramaövningar på sitt hemspråk. Övriga barn, med annat modersmål än svenska, har kunnat få stöd tillgodosett av ordinarie personal. 14

Skogsbackens förskola vill kunna erbjuda föräldrar hembesök vid inskolning och fortsätta att lyssna till föräldrarnas önskemål om innehåll på föräldramöten. På Skogsbackens förskola har man erbjudit föräldrar hembesök under inskolningsperioden och de flesta föräldrar väljer att tacka ja till erbjudandet. Vid tidigare föräldramöte bestämdes det att förskolan skulle skicka hem en blankett till föräldrar där de kunde skriva ner önskemål om innehåll på föräldramöten och andra utvecklande aktiviteter. Dessa har sedan förskolan tagit upp och tillgodosett. Bl.a. genomfördes en föreläsning; Våga vara förälder. Skolenhetens kurator höll i föreläsningen. På Äppellunden vill man förändra den fysiska innemiljön och skapa mindre rum i rummet i den stora lekhallen, inspirerade av Montessoripedagogiken. Detta som ett led i att möjliggöra mindre grupperingar av barngruppen som kan innebära att varje barn är i fokus. Äppellundens förskola har förändrat den fysiska miljön i den stora lekhallen genom att med låga bokhyllor inrama fyra olika aktivitetsområden. Pedagogerna har numera bättre översyn och kan se och styra hur barnen grupperar sig. Detta får till följd att det blivit en lugnare miljö och att barnen därmed stannat kvar längre och mer koncentrerat i de olika aktiviteterna. Även ljudnivån har blivit lägre i och med de här åtgärderna. Familjedaghemmens målområde Lek och rörelse Dagbarnvårdarna vill fortsätta arbetet med att utveckla detta målområde, bl.a. vill de utveckla barnens intresse för dans. Dagbarnvårdarna vill även ta fram fler egna målområden. De vill vidareutveckla sig i att informera sina föräldrar om familjedaghemmens mål och kvalitetsredovisning. I sporthallen har barnen rört sig till musik, vilket varit uppskattat av både vuxna o barn. Dagbarnvårdarna har tagit fram ett andra målområde som de arbetet med under året; Matematik i vardagen. 15

Presentation av prioriterade mål för perioden 2008-2009 Varje år fastställs det av Barn- och utbildningsnämnden (BUN) i kommunen prioriterade mål som enheten särskilt ska beskriva resultat och genomfört kvalitetsarbete kring. De prioriterade målen anges under följande rubriker för förskoleklass och grundskola: Normer och värden Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv, ett likabehandlingsperspektiv och ur ett resursfördelningsperspektiv? Utveckling och lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen? Elevers ansvar och inflytande Hur arbetar man för att skolplanens intentioner ska nås? Skolans eget valda mål De prioriterade målen för förskola, familjedaghem och fritidshem beskrivs med dessa rubriker: Två egna valda mål för familjedaghem Hur arbetar familjedaghemmet för att uppnå den önskade situationen inom de valda områdena? Utveckling och lärande Inom området kan man välja att redovisa arbetet med tidig språkutveckling eller arbetet med matematisk medvetenhet hos barnen. Förskola och hem Föräldrasamverkan är en grundläggande utgångspunkt för förskolans verksamhet. Samverkan mellan hem och förskola ska bygga på öppenhet, ömsesidighet och respekt. Hur har föräldrarna deltagit i förskolans kvalitetsutveckling? Två egna mål väljs ut för fritidshemmen utav följande områden: Komplettera skolan, Meningsfull fritid, Lek och skapande, Stöd i undervisningen Social kompetens och självständighet eller Kost och fysisk aktivitet. 16

Redovisning Här följer en redovisning av de prioriterade målområdena. Redovisningen följer till större delen upplägget där enhetens övergripande mål beskrivs. I rutorna visas citat från nationella måldokument som enheten valt ut att särskilt arbeta mot. Med blå fet text framgår de frågor som förvaltningen särskilt valt att få belyst. Därefter följer i löpande text en beskrivning av genomförda insatser, arbetssätt för att nå målen med resultat från både arbetslag men också övergripande resultatbilder från enheten och värdering av måluppfyllelse. I slutet av varje målområde presenteras exempel på åtgärder för utveckling som arbetslagen har diskuterat fram. Skolledningens tankar om det fortsatta kvalitetsarbetet för att förbättringar skall bestå och kvaliteten höjas presenteras som en avslutande diskussion i slutet av redovisningen. Målområde i skolan: Normer och värden med uppföljning av likabehandlingsplaner Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Ur Lpo 94, sid. 10) Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv, ett likabehandlingsperspektiv och ur ett resursfördelningsperspektiv? Enhetens mål Elever och vuxna visar respekt för och hänsyn till varandra med sitt språkbruk och handlande. Eleverna arbetar i demokratiska former. Därigenom utvecklar de sitt demokratiska tänkande. Alla föräldrar blir positivt bemötta av skolans personal. Barn och elever vid skolenhet Nord är trygga och känner arbetsglädje och arbetsro. Genomförda insatser och resultat som vi funnit För att få en likvärdighet ur ett genusperspektiv och ur ett likabehandlingsperspektiv har lärarna bl.a. strävat efter att fördela ordet mer jämnt mellan barnen i klasserna. De har granskat läromedel ur ett genusperspektiv för att inte ge eleverna material som innehåller t.ex. bilder på könstraditionella roller. På S: t Olofs skola beskriver arbetslaget att de är medvetna om genusperspektivet vid olika gruppsammansättningar. Med detta menar de att de ibland har blandade pojk- och flickgrupper och ibland rena pojk- och flickgrupper. Målet med dessa grupperingar är att pojkar och flickor ska få bestämma och kunna göra sig hörda lika mycket. Medvetenheten om att det finns skillnader i resultat hos pojkar och flickor gjorde att man på S: t Olofs skola valde att genomföra ett tema bland eleverna i F-2 där lärarna särskilt försökt stimulera pojkarnas läslust och skrivande. Skillnaden mellan detta läs- och skrivtema och tidigare läs- och skrivteman är, menar pedagogerna, att de inte tidigare har utgått på samma sätt från elevernas intressen. 17

Vi har under flera år märkt att vi "tappat" en del pojkar i tvåan vad gäller läslust och som bekant kan det vara svårare att väcka intresset för böcker hos pojkar som kommer igång sent med läsning och skrivning. Vi har många pojkar som är mycket tekniskt intresserade och speciellt intresserade av fordon. Detta har vi genom iakttagelser under raster och fri lek bl.a. noterat. Därför valde vi föregående läsår att försöka hitta litteratur med sådant innehåll så att vi skulle kunna locka dessa elever in i böckernas värld på ett för dem lustfyllt sätt. Och se, det lyckades! Vi jobbade tematiskt med böckerna på det sättet att vi utgick från exempelvis "Castors punka" och tog hit en cykel med punktering som vi lagade tillsammans, ritade sen en text- och bildserie om hur man gör för att laga en punktering, lärde oss cykelns delar, pratade om cykelutflykter och andra utflykter, barnen fick berätta om utflykter de gjort osv. När barnen sedan gick och lånade på biblioteket noterade vi att de lånade de böcker vi jobbat med tillsammans och andra böcker i samma serie. Att elevernas arbetsmiljö är sådan att de känner kraft, vilja, lust och motivation att arbeta är viktigt. En förutsättning för att detta ska bli verklighet är de förväntningar och signaler, både verbala och icke verbala, som lärarna skickar till eleverna om arbetsmiljöns betydelse. I den förvaltningsövergripande enkätundersökningen bland kommunens årskurs 5 elever angav eleverna höga värden, på den fyragradiga skalan. På påståendet Mina lärare anser att det är självklart att det skall vara en god arbetsro i klassrummet blev värdet över 3, 5 vilket räknas som ett bra resultat. Likaså gav de höga värden på påståendet Lärarna ser till att det är arbetsro i klassrummen. Med andra ord tycks lärarna i Nord inte bara uttrycka rätt förväntningar utan också förverkliga en god arbetsmiljö i klassrummen. Enkätundersökningen prövade också elevernas uppfattning om lärarnormer på skolorna avseende respekt. Eleverna angav höga värden (över 3,5) på följande påståenden; Lärarna i skolan visar eleverna respekt och påståendet Lärarna i skolan kräver att eleverna ska visa respekt. Det är eftersträvansvärt att skolans elever upplever respekt och visar varandra respekt men lika viktigt är det att eleverna genuint känner att lärarna hjälper och stödjer dem framåt med en kärleksfull hand. Med ett värderesultat runt 3,5 på påståendet I den här skolan verkar alla lärare bry sig om alla elever indikerar eleverna att de känner av just detta positiva sociala klimat. Arbetslagen anger åtgärder för att förbättra resultaten och/eller upprätthålla den kvalité de är nöjda med. Särskilt vill de att utvecklingsprocessen som startade under våren genom Alla kan ska ge den fortbildning de anser sig behöva för att öka likvärdigheten ur ett genusperspektiv. De vill själva bidra till varandras kompetenshöjning genom att föra pedagogiska diskussioner också i arbetslagen. Specialpedagogerna vill aktivt bidra med handledning och erbjuder lärarna detta. De vill också samtala med barnen individuellt för ett ge bättre stöd i elevers sociala utveckling. Lärarna inser vidare att de måste ha uthållighet i arbetet med nolltolerens mot kränkningar och fortsätta arbetet med aktiviteter som stärker god arbetsmiljö. Kamratstödjarverksamheten upplevs som en mycket bra verksamhet som alla vill ska fortsätta och vidareutvecklas. Där åldersblandade grupperingar har en positiv och stärkande effekt ska de fortsatt tillämpas. 18

Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever (Lpo 94, sid. 15) Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Ur Lpo 94, sid. 7) Hur arbetar man för att skolplanens intentioner ska nås? Enhetens mål Efter hand som eleverna blir äldre tar de del i planeringen av undervisningen, sitt eget skolarbete och sina hemuppgifter. Eleven medverkar i frågor som rör deras arbetsmiljö och sociala samvaro. Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden. Föräldrarna upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla. Vi har arbetsro i skolan. Eleverna trivs i skolan. Genomförda insatser och resultat som vi funnit När arbetslagen beskriver hur de har arbetat med inflytande i skolan så beskriver lärarna ofta formella åtaganden som de har uppdrag att genomföra i enlighet med mål och riktlinjer. Exempel på detta är klassråd, elevråd, individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen och elevens val. Men de anger även mer informella dimensioner av elevinflytande såsom projektarbeten, elevens egen studieplanering, klassens timme, olika samarbeten, grupparbeten eller tillskapandet av grupper med elever som arbetar med förändring i skolan t.ex. skolgårdsgruppen på Gärsnäs skola. Specialpedagogerna på S: t Olofs skola beskriver hur de har låtit eleverna få arbeta med specialintressen inom ordinarie ämnen såsom matematik, svenska eller engelska. Att ha fokus på djupkunskaper i dialog med eleverna, såsom S: t Olofs specialpedagoger beskriver, är ett utmärkt exempel på elevinflytande, menar inte minst Myndighet för skolutveckling i en slutrapport. 3 De utmanar dessutom landets skolor i rapporten genom att beskriva nya dimensioner av elevinflytande där de nämner elevstyrda utvecklingssamtal. I den förvaltningsövergripande enkätundersökningen bland kommunens årskurs 5 elever angav eleverna mycket höga värden på påståendet Vi har klassråd minst en gång i månaden. De anger dock betydligt lägre värden på påståenden om elevmedverkan och elevdelaktighet t.ex. Vi elever får vara med om att planera och diskutera vad vi skall göra i undervisningen. Lägst värden anger Piratenskolans elever. Värdet måste anses för lågt för att vara acceptabelt medan Gärsnäs elever anger knappt acceptabel nivå. Inte heller fick påståendet kring elevmedverkan i elevernas egna intresseområden så höga värden. På påståendet Eleverna i den här skolan ordnar ganska ofta saker själva som dans, cafeteria, teaterpjäser och sådant var det enbart S: t Olofs skolas elever som angav acceptabla värden. 3 Slutredovisning av regeringsuppdrag om Elev- och föräldrainflytande av Myndighet för skolutveckling. Dnr 2005:256 19

Vad tänker lärarna kring detta med att eleverna också ska vara aktiva i initiativfasen? Alla lärare på skolorna som undervisar i 1-6 har fått värdera likartade påståenden av förvaltningen. På påståendet Eleverna bedriver många aktiviteter i skolan som de själva initierar har lärarna satt låga värden, vilket rimmar med elevernas värden. I arbetslagens analyser av de resultat man funnit nämns vikten av strukturerad planering för att eleverna ska kunna arbeta mer självständigt. Eleverna har behov av att veta vilka förväntningar som ställs på dem men samtidigt måste pedagogerna planera för att lärandet behöver någon form av drivkraft såsom vilja, lust, motivation. Att ta tillvara elevernas egna idéer brukar stimulera viljan och lusten. Hur upplever föräldrarna utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och lärare? Vad visar resultaten från enhetens egen föräldraenkät, genomförd maj 2009? På påståendet Utvecklingssamtalet med mitt barns lärare känns alltid meningsfullt får vi höga värden av föräldrarna. På en skala mellan 0-10 anger Gärsnäs föräldrar så högt värde som 9,0 och Piratenskolans föräldrar och S: t Olofs skolas föräldrar anger 8,7. Enhetens målsättning är att minst nå värdet 8,5, vilket vi klarade i år. Arbetslagen uttrycker att arbetet med demokrati i skolan är viktigt men de menar att det är de vuxna, de själva som pedagoger som måste agera annorlunda. De vill i högre grad utgå från elevernas intressen och för att detta ska kunna ske måste de bl.a. ta reda på barnens intressen innan de planerar nya kunskapsområden eller arbeten. Lärarna vill också att skolan ska signalera till föräldrar hur betydelsefulla föräldrarna är för elevens skolresultat. Inte minst stödet vid hemuppgifter. Utemiljön behöver förbättras i Gärsnäs och eleverna ska ges stor delaktighet i detta arbete. Skolgårdsgruppen, där elevrepresentanter är med, är tänkt som forum för detta. Arbetslagen uttrycker också förväntan på att få tillgång till det av kommunen planerade webbapplikationsverktyget för arbetet med individuella utvecklingsplaner, som de tror ska ha positiv effekt på elevernas ansvarstagande och inflytande över egna studier. 20

Utveckling och lärande Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. (Ur Lpo 94, sid. 12) Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen? Enhetens mål Eleverna upplever läslust och har uppnått god läsförmåga i slutet av skolår 3. Eleverna har ett väl utvecklat tal- och skriftspråk. Eleverna i år 5 når kunskapsmålen enligt Mål att uppnå. Genomförda insatser och resultat som vi funnit Arbetslagen beskriver utförligt hur eleverna arbetat med läs- och skrivträning i redovisningarna. De beskriver också hur eleverna får träna sin förmåga att uttrycka sig i olika gruppsammansättningar och med olika diskussionsinnehåll. De resultat arbetslagen funnit skiljer sig mellan arbetslag och skolor. Gärsnäs skola verkar mer generellt vara nöjda med sina resultat medan S: t Olofs skolas arbetslag uttrycker ett större missnöje för vissa resultat. Man uttrycker dock att det är tillfredsställande att eleverna visar ett stort intresse för skönlitteratur på skolan. Åtgärderna som arbetslagen beskriver är dock likartade mellan skolorna. Man tror på intensivträning, miljöer som inger läslust och större elevmedverkan av eleven i hans/henens lärande genom att t.ex. använda portfoliometoden för att visa på utveckling för den enskilde eleven. Piratenskolans lärare vill se att Kiviks biblioteksfilial flyttar in i skolan för att skapa ännu bättre förutsättningar för lärande som ett bibliotek på skolan kan ge. Hur såg då läsförmågan ut? I grundskolan följs alla elevers läsförmåga kontinuerligt upp med hjälp av läsutvecklingsschema (LUS). Barn- och utbildningsnämnden har i budget fastställt målet att minst 90 % av eleverna på varje skolenhet minst har nått LUS- steg 15 när de lämnar år 3 i grundskolan. I slutet av vårterminen 2008 hade 84,4 % av kommunens grundskoleelever i årskurs 3 totalt nått minst punkt 15 i läsutvecklingsschemat. Skolenhet Nords resultat visade då att 85,7 % av eleverna i Nords årskurs 3 hade nått upp till LUS 15 eller högre. I maj månad 2009 var kommunens resultat betydligt lägre än fjolårets resultat. Resultatet visade att 78,6 % av eleverna i åk 3 hade nått minst punkt 15 och Nords resultat visade sig återigen vara något högre än kommunens resultat med 83,7 %. Vare sig Nord eller kommunen nådde kommunens mål. Gärsnäs skola låg nära målet med sina 87 %. Det tidigare beskrivna projektet TIL kan vara ett sätt att genomföra intensivträning av elevers förutsättningar för att nå god läsförmåga. Generellt menar många arbetslag att de kan bli bättre på att använda skrivandet som en del i läsutvecklingen. Att bearbeta böcker genom skrivning nämns som en åtgärd. Att inhandla fler CD-spelare med hörlurar till klassrummen är en annan åtgärd som man har för avsikt att satsa på inför kommande läsår. 21