SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD

Transkript

1 SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD 2006

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Förord 3 Sammanfattning 4 Skolområdets organisation 8 Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse 8 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen 10 Redovisning av prioriterade mål 11 Normer och värden 11 Uppföljning av likabehandlingsplanen 15 Elevers ansvar och inflytande 16 Utveckling och lärande 20 Elevmedverkan och demokrati i skolan 22 Uppföljning av ämneskunskaper 24 Likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan 26 Skola och hem 28 Fritidshemmens mål 30 Utveckling och lärande i förskolan 32 Normer och värden i förskolan 33 Arbetslagens egna målområden 35 Piratenskolans mål arbetslag för skolår Piratenskolans mål arbetslag för F-1 36 S:t Olofs skolas mål arbetslag för skolår F-2 37 Samverkan förskola och förskoleklass i Gärsnäs 38 Samverkan förskola, förskoleklass och fritidshem i S:t Olof 39 Bilaga 1 Kvalitetsprocesshjul 40 2

3 Förord Skolenheten bildades 1 januari, 2004 och fick då en och samma rektor. Enheten sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun och de tre byarna Gärsnäs, Kivik och Sankt Olof utgör s.k. arbetsenheter. Rektor har tillsatt tre pedagogiska verksamhetsledare som arbetar inom enheten. Tillsammans med rektor utgör de en gemensam ledningsgrupp. Arbetet med att skapa en gemensam skolplan för enheten har påbörjats och arbetsplanen har implementerats under höstterminen 2005 på arbetsenheterna. Som ett stöd i arbetet med uppföljning av den lokala arbetsplanens mål tog enheten fram ett Kvalitetsprocesshjul, se bilaga 1, under I denna kan arbetslagen se när och vilka områden som de kontinuerligt ska arbete med under kalenderåret. Under våren 2006 vidareutvecklade enheten arbetet med att dokumentera och följa upp området Kunskaper, Mål att uppnå. I maj redovisade lärarna hur långt skolan nått i sin strävan att varje elev ska nå målen i Mål att uppnå för fyra ämnesområden utöver ämnen som ingår i nationell utvärdering. Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens redovisningar och enhetens egna sammanställningar av barnens, personalens och föräldrars uppfattningar samt kommunens centrala undersökningar. Rektor har sammanställt kvalitetsredovisningen. Varje målområde har redovisats för sig. Rektor har slutligen gjort en enhetsövergripande bedömning av måluppfyllelse, baserad på arbetslagens analyser, som finns under rubriken Sammanfattning. Kvalitetsredovisningens Åtgärder för förbättring kommer att ligga till grund för arbetet när vi följer upp enhetens lokala arbetsplan. Kivik den 27 december 2006 Helena Carlsson, rektor 3

4 Sammanfattning - en analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Normer och värden Det sker ett gediget värdegrundsarbete ute på skolorna i Skolenhet Nord. Enhetens resultat visar bl.a. att det råder en positiv och god sammanhållning på våra tre skolor och att barnen har det bra på skolorna. Personalen upplever detsamma då de ger uttryck för att eleverna är måna om varandra och att det råder en fin gemenskap i elevgrupperna. Skolområdets föräldrar ger uttryck för att de i mycket hög grad upplever att de och barnen blir positivt bemötta av personalen. Enhetens resultat ger dock en delad bild över måluppfyllelsen. Det är skillnader mellan skolorna i Nord, vad gäller språkbruket eleverna emellan. Gärsnäs skola har enligt resultaten störst problem med dåligt språkbruk och kränkande tillmälen. Eleverna ger uttryck för att skolorna tar tillvara på deras synpunkter på ett bra sätt på skolorna men att eleverna inte upplever att de har inflytande på undervisningen i den utsträckning som målet anger. Skolornas resultat är dock bättre än kommunens medelvärde. För att nå ökad måluppfyllelse inom målområdet Normer och värden ska enheten vidareutveckla arbetet med demokratiska arbetssätt i klassrummen dvs. att eleverna upplever att de kan vara med och påverka innehåll och arbetssätt. Arbetet med likabehandlingsplanen ska få stort utrymme för att komma tillrätta med kränkningar och svordomar i skolan. Uppföljning av likabehandlingsplanen Enhetens elever är trygga på sina skolor. Det visar resultaten tydligt. Däremot är inte arbetsron tillfredsställande då stökighet och konflikter av och till fortfarande går ut över lärandet. Elevers ansvar och inflytande Skolområdets elever upplever att de inte har inflytande på undervisningen i den utsträckning som målet anger. Gärsnäs skola är dock på god väg att nå tillfredsställande värden vad gäller elevinflytandet i undervisningen. Flera av enhetens arbetslag ger även de uttryck för att de är på god väg att nå måluppfyllelse kring elevinflytande och elevers ansvar. Skolorna är relativt bra på att låta eleverna vara med och bestämma i frågor som rör deras arbetsmiljö och den sociala samvaron på klassråd och elevråd. Det visar de resultat som har framkommit. Skolorna är bra på att skapa meningsfulla utvecklingssamtal, det anser både föräldrar och elever. Samtalen fungerar som ett informationsutbyte mellan föräldrar, elev och lärare. Vi menar att välfungerande utvecklingssamtal kan bidra till att ge eleven insikt i sitt eget lärande och inflytande över sin egen utveckling. Elevens val är ett område som enheten har svårigheter att nå måluppfyllelse i, då det inte har funnits tillräckligt med resurser för att organisera och genomföra varje elevs eget val. Vi har fått nöja oss med att erbjuda några ämnen ur vilka eleverna har kunnat göra en fördjupning. För att nå ökad måluppfyllelse behöver lärarna bli tydligare med att visa när eleverna har ett eget val, för att öka elevernas medvetenhet om att det finns valsituationer som de kan påverka. 4

5 Lärarna behöver se över och eventuellt förändra sina arbetssätt så att fler möjligheter ges till ett eget val för eleven. Utveckling och lärande Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. Språket är av en central betydelse i allt lärande. Elevernas språkutveckling berör alla lärare och alla ämnen. För att nå enhetens mål att eleverna upplever läslust och att de har uppnått en god läsförmåga har enheten genomfört ett gediget arbete. Vi har högt ställda mål på enheten. 82,1 % av eleverna i skolår 3 har uppnått LUS 15 vilket vi inte anser är tillräckligt många för att vi ska anse oss ha nått målen, men vi är nöjda med att alla eleverna har utvecklat sin läsförmåga. Vi anser att vi har nått målet kring läslust då utlåningen har varit hög och att biblioteken har använts flitigt. Vi saknar enhetsvisa resultat kring huruvida eleverna i skolår 5 på ett fördjupat sätt, kan uttrycka, hur de känner och vad de tänker i tal och skrift. De resultat vi har fått fram tyder dock på att vi har nått dessa mål. För att nå ökad måluppfyllelse fortsätter enheten att prioritera arbetet inom detta målområde. Arbetslagen kommer att arbeta vidare med att noggrannare följa elevernas skrivutveckling. Elevmedverkan och demokrati i skolan Enhetens mål under detta område handlar om rättigheter och skyldigheter. Eleverna har en rättighet till att uppleva arbetsro för att nå ett optimalt lärande. De har rätt till att bli respekterade. Eleverna har även skyldigheter att respektera varandra och främja aktningen för klasskamrater, lärare och respektera vår gemensamma miljö. Samtalen är skolans viktigaste demokratiska redskap. Förutsättningar för goda samtal är goda relationer där man är öppen för varandras argument. Enhetens resultat när det gäller arbetsmiljön är inte helt tillfredsställande. Eleverna säger sig vara trygga på skolorna, vilket är glädjande, men alla elever blir inte respekterade för vilka de är. Det finns elever som inte respekterar andra elevers egenvärde eller respekterar vår gemensamma arbetsmiljö. För att nå ökad måluppfyllelse ska enheten arbeta vidare med likabehandlingsplanens mål och åtgärder. Begreppet arbetsro ska återkommande diskuteras tillsammans med barn och föräldrar. Lärarna ska medvetandegöra eleverna om varför arbetsron är viktig och koppla det till kunskapsmålen för att konkretisera dessa. Uppföljning av ämneskunskaper Alla lärare har under 2006 genomgått en kompetenshöjande fortbildning för att träna lärarnas förmåga att göra bedömningar. Enheten har påbörjat en redovisning av måluppfyllelse i de olika ämnena. Detta medförde att sju ämnen kunde redovisas för skolår 5 i maj månad. Mål att uppnå uttrycker en grundläggande kunskapsnivå som eleverna ska ha uppnått efter det femte skolåret. På de tre skolorna lyckades de flesta eleverna nå målen för år 5. Detta medför att vi inte ha nått enhetens mål då alla elever ska nå målen. Det finns även skillnader mellan pojkars och flickors måluppfyllelse. För att nå bättre måluppfyllelse ska enheten öka elevernas kunskap om kunskapsmålen och om vilka kunskapskvaliteter de förväntas tillägna sig. Lärarna ska fördjupa kunskapen om pojkars och flickors lärande. Vidare ska enheten redovisa måluppfyllelse för samtliga ämnen. 5

6 Likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan Läraren ska verka för att pojkar och flickor får lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. Enheten vill att eleverna, oberoende av könstillhörighet, ska få pröva sina intressen. Enhetens resultat visar att skolorna är på god väg att nå enhetens mål särskilt inom vissa ämnen; elevens val, idrott och hälsa samt slöjd. Arbetslagen uttrycker att de kan se att elevernas medvetenhet och kunskap om maktrelationer i genusfrågor har ökat. För att nå ökad måluppfyllelse ska lärarna fortsätta med att sprida medvetenhet om könsmyter och maktrelationer. Lärarna ska även fortbildas inom detta område. Genuspedagogen ska anlitas som stöd till arbetslagen i denna fördjupning. Skola och hem Ett viktigt område för skolan är att hålla föräldrar informerade om elevernas skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Vidare ska föräldrar ges bästa möjliga förutsättningar för medverkan och delaktighet i skolans arbete. Enhetens resultat visar att föräldrarna upplever att våra skolor är bra på att informera s.k. allmän information (brev från rektor och klasslärare) men att lärarna behöver bli tydligare i fråga om mål, innehåll och arbetsformer. För att nå ökad måluppfyllelse ska enheten utarbeta och tillämpa rutiner för hur barns, elevers och vårdnadshavares medverkan och delaktighet i arbetet ska säkras. Fritidshemmens mål I år är det första gången som fritidshemmen kvalitetsredovisar områdena Normer och värden och Utveckling och lärande. Fritidshemmens egna mål handlar om att barnen ska visa förståelse för varandra och kunna samspela på ett positivt sätt utan kränkande svordomar och könsord. Resultaten visar att de allra flesta barnen trivs på fritidshemmen och att de har kompisar. Då det fortfarande förekommer kränkningar anser vi inte att fritidshemmen har nått målen. Fritidshemmen vill arbeta vidare med de åtgärder som de har planerat; aktiv personal som är goda förebilder och som tar avstånd från kränkningar både i handling och verbalt. Utveckling och lärande i förskolan I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas utan det är verksamhetens måluppfyllelse som skall utvärderas, dvs. hur förskolan har arbetat i relation till läroplanens mål och intentioner och i förhållande till givna förutsättningar. Enligt de nationella målen ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra barn och med vuxna. Enhetens förskolor har under 2006 prioriterat arbetet med att stimulera barnens intresse för skriftspråk och med språkutveckling på ett varierat sätt. Varje barn har en individuell utvecklingsplan där barnets utveckling dokumenteras. Enhetens resultat visar att vi har nått målen i vår lokala arbetsplan. Utöver detta kan vi konstatera att enhetens förskolor är mycket duktiga på att informera föräldrarna om förskolornas nationella mål. Förskolorna i Nord är även bra på (bättre än flertalet förskolor i kommunen) att tydliggöra för föräldrarna den egna förskolans lokala mål. Trots detta ska enheten vidareutveckla detta område så att föräldrarna kan ges utökade möjligheter till medverkan och delaktighet i förskolornas arbete. 6

7 Normer och värden i förskolan Våra förskolor har arbetat på olika sätt med att ständigt utveckla och stärka barnens förmåga till empati. En av de tre förskolorna har djur på förskolan som ett led i att träna och utveckla barnens empatiska förmåga. De iakttagelser som personalen har gjort är att barnen har god sammanhållning, de hjälper gärna till och hjälper varandra. Föräldrarna ger uttryck för att de upplever att det råder en positiv och god sammanhållning på enhetens förskolor. Enheten har därmed nått målen i den lokala arbetsplanen. Vi har även studerat föräldrarnas syn på om barnen kan få den arbetsro som de har behov av på våra förskolor. Föräldrarna vid Gärsnäs förskola och Skogsbackens förskola ansåg att barnen fick arbetsro medan föräldrarna i Kivik inte ansåg detta. Utvecklingsområdet inom Normer och värden för enheten handlar om att förbättra arbetsron på alla förskolorna. Skogsbacken förskola vill förbereda barnen att kunna vistas tillsammans med djuren i högre grad än vad de gör idag. Arbetslagens egna målområden I år har flera arbetslag inkommit med kvalitetsredovisningar utöver de områden som vi har i vår lokala arbetsplan. Arbetslagen har utgått från nationella mål när de själva har formulerat egna prioriterade mål. Tre arbetslag har arbetat med mål som berör hälsa och god livsstil och tre andra arbetslag har kvalitetsredovisat sina samarbeten med andra verksamheter. Flertalet arbetslag har nått de mål de har satt upp och känner sig nöjda med de åtgärder som de vidtagit under året. Flera arbetslag föreslår, som förbättringsområden, att bli än mer säkra på att dokumentera och följa upp det arbete som de gör för att säkerställa att det enskilda barnet stimuleras att inhämta kunskaper. 7

8 Skolområdets organisation Skolenhet Nord är ett rektorsområde som sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun. De tre byarna Gärsnäs, Kivik och Sankt Olof utgör s.k. tre arbetsenheter med förskolor, familjedaghem och F-6 skolor. Fritidshemmen är integrerade med skolverksamheterna. Verksamhetsledare för Gärsnäs arbetsenhet är Annkatrin Granqvist. Verksamhetsledare för Kiviks arbetsenhet samt fritidshem och skola i Sankt Olof är Ylva Henriksson. Verksamhetsledare för enhetens familjedaghem och Sankt Olofs förskola är Eva Nilsson. Eva Nilsson är även ledare för Sankt Olofs arbetsenhets fastighet och fysiska miljö. Helena Carlsson är rektor för skolenhet Nord. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Aktuella siffror över antalet barn och elever ht 2006 Piratenskolan S:t Olofs skola Gärsnäs skola Förskoleverksamhet 33, Skolbarnsomsorg 47,5 48,75 46,5 Förskoleklass Grundskola Ev särskoleintegrerade elever Elever med annat modersmål än svenska Elever som får svenska som andraspråk Elever som får modersmålsundervisning Elever med behov av särskilt stöd Elever som får särskilt stöd Skolorna har egna lokaler för ämnena slöjd och idrott. Gärsnäs och Sankt Olof har även ett integrerat skol- och folkbibliotek beläget i skolan. På Gärsnäs skola finns det ett tillagningskök som förser barnen i Gärsnäs med lunch. Likaså har Skogsbackens förskola i S:t Olof ett eget tillagningskök. Övriga verksamheter får sin mat från ett tillagningskök i Simrishamn, från Korsavadsskolan. Fritidshemmen lagar egna mellanmål och i förekommande fall frukostar. Förskolorna gör egna frukostar och mellanmål. Frukt serveras dagligen i förskolorna. Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i skolan har i skolområdet, under 2006, varit ca 16 elever per heltidsanställd exkl. resurser för elever i behov av särskilt stöd, s.k. tilläggsmedel. I fritidshemmen har beräkningsgrunden varit 19,5 barn per heltidsanställd. Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i förskolan har under 2006 varit en heltidsanställd personal per 6,9 barn ekonomibiträdet exkluderat. I realiteten har personaltätheten dock varit högre. Personalen försöker även optimera tätheten genom att göra effektiva schemaläggningar efter de förutsättningar de har. Personaltätheten och barngruppernas storlek mäts externt, av kommunen, den s.k. mätveckan. På sid. 9 redovisas 8

9 hur det såg ut på enhetens tre förskolor under höstens mätvecka. Diagrammen visar antalet barn per vuxen under dagens olika klockslag. Skogsbackens förskola, St Olof 2006 Antal barn/vuxen Kiviks förskola 2006 Antal barn/vuxen Gärsnäs förskola 2006 Antal barn/vuxen Anledningen till att antalet barn per vuxen är högt kl.13:00 är att barnen har vila vid denna tid och personalen passar då på att ta ut rast och egen lunch. 9

10 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen Enhetens mål är nedbrutna utifrån de nationella målen och den kommunala skolplanen och anpassade efter våra lokala förhållanden och förutsättningar. Enhetens lokala arbetsplan är uppbyggd kring två delar. En del med enhetsövergripande mål och hur enheten tar reda på om målen har uppnåtts. Den andra delen bygger på de olika arbetslagens mål. Arbetet med att arbetslagen ska upprätta målplaner på undervisningsnivå har kommit igång, men är ännu inte helt klart. Våra målområden i den lokala arbetsplanen är läsåret 2006/2007: Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Elevmedverkan och inflytande En likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan Skola och hem Utveckling och lärande Utveckling och lärande i förskolan språkutveckling Eget mål Kommunens prioriterade målområden som enheten minst ska redovisa är: Normer och värden Utveckling och lärande Elevers ansvar och inflytande Likvärdig utbildning med fokus på genusperspektivet Förskola och fritidshem redovisar enbart de två förstnämnda målområdena. I området Utveckling och lärande har vi satt fokus på tidig språkutveckling. Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens redovisningar och kommunens centrala undersökningar. Arbetslagen har inkommit med redovisningar från förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola 1-6. Alla målområden är representerade i redovisningen. Flera arbetslag har delat upp arbetslagets redovisning per halvår, utifrån att elevgrupperna förändrats mellan vår och hösttermin. För att materialet ska kunna bearbetas och en samlad bild av enhetens utveckling ska kunna beskrivas, har ett flertal olika instrument använts; elevenkäter, personalenkäter, föräldraenkät, nationella prov, bedömningar i läsutveckling i samtliga skolår. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser, observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser. Rektor har slutligen sammanställt kvalitetsredovisningen och gjort en enhetsövergripande bedömning. Varje målområde har redovisats för sig. 10

11 Redovisning av prioriterade mål Här följer en redovisning av de prioriterade målen. Redovisningen följer till större delen en och samma struktur efter följande rubriker: Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning, Vidtagna åtgärder, Resultat, Bedömning av måluppfyllelse och Åtgärder för förbättring. Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Ur Lpo 94, sid. 10) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Arbetslagen har angett olika åtgärder för bättre måluppfyllelse. Dels påtalar de vikten av att finna bra metoder för att dokumentera elevernas utveckling och tyckanden. Här nämner flera arbetslag att de ska revidera trivselenkäten som riktar sig till eleverna. Dels ger de förslag på åtgärder som de vill genomföra under vårterminen ex. att införa kamratstödjare. Ett arbetslag menar att åldersintegrering kan ge de effekter de letar efter. Skolans lärare ska fördjupa sin kompetens i arbetet med elevinflytande, demokratiskt arbetsformer och skolans mål- och resultatarbete. Detta ska bl.a. ske genom pedagogiska diskussioner och reflektionstillfällen både enskilt och tillsammans med andra pedagoger. Pojkar och flickor ska ges lika möjligheter till inflytande över sin utveckling. Arbetet med kompissamtal, kill- och tjejsnack ska fortsätta och vidareutvecklas för att öka jämställdheten och göra undervisningen mer likvärdig för pojkar och flickor. Enhetens mål 1. Elever och vuxna visar respekt för och hänsyn till varandra med sitt språkbruk och handlande. 2. Eleverna arbetar i demokratiska former. Därigenom utvecklar de sitt demokratiska tänkande. Vidtagna åtgärder Mål 1 Vi har arbetat med fadderverksamhet eleverna emellan. Olika arbetssätt som skapar gemenskap i gruppen/klassen ex. åldersintegrerade gruppaktiviteter och samtliga klasser har arbetar med materialet Livsviktigt. Några utvalda elever har fått undervisning av specialpedagog på skolan i liten grupp kring EQ dvs. samtalat om bl.a. känslor och ilskekontroll. De vuxna har på arbetslagsmötena diskuterar bemötande och gemensamma regler. Gruppen som grogrund är en bok med konkreta uppgifter och aktiviteter som flera arbetslag har använt sig av. Kulturpedagogiska enheten har kompletterat arbetslagens arbete för de äldre eleverna med aktiviteter kring mobbning och utanförskap. Samtal med sk. kill- och tjejsnack har genomförts. Vi har arbetat med aktiva antimobbningsteam. Eleverna i skolår 6 har träffats och gjort aktiviteter tillsammans. Mål 2 Vi har haft regelbundna klassråd och elevråd där demokratiska beslut tränas. För att lära sig mötesformer och den demokratiska processen har eleverna gruppvis tränat att göra reflektioner kring för dem aktuella och viktiga frågor. Eleverna har tränats i att tala en i taget. 11

12 Resultat Arbetslagen har letat resultat genom att använda bl.a. elevenkäter s.k Trivselenkät på skolorna och genom samtal med eleverna. Under höstterminen visade en sammanställning över Piratenskolans Trivselenkät att 72 % av eleverna på skolan inte tycker att det finns elever med okamratliga sätt på skolan. Gärsnäs skolas enkät visade att bland de yngre eleverna tyckte 70 % att de aldrig blir kallade för fula ord och 14 % att de sällan blir kallade för fula ord. Arbetslag för skolår 2-4 visade att 52 % av eleverna aldrig blir kallade för fula ord i skolan, men att 7 % ofta blir utsatta för fula ord. 68 % av eleverna uttrycker att det förekommer svordomar på skolan. Arbetslaget för eleverna i 5-6 anger att det förekommer utfrysning, sparkar och slag. 59 % anger att de hör svordomar och 16 % av eleverna blir retade i klasserna. Vid Sankt Olofs skola visade enkätundersökningen under hösten att 97 % av eleverna i klass 3-6 aldrig eller sällan blir kallade för fula ord i skolan. Arbetslaget för de yngre barnen har inte kunnat få fram ett procenttal ur enkäten men de ser att det fortfarande förekommer okamratliga sätt att vara mot varandra. Arbetslaget har vid utvecklingssamtalen fått fram resultat kring trygghet och trivsel vilket visade att samtliga elever trivs bra eller mycket bra i klassen. Kommunens alla elever i skolår 5 har fått besvara en centralt utskickad elevenkät. De har fått ange med ett tal från 0 till 100 % hur mycket de håller med om olika påståenden. Nedan visas ett diagram över hur eleverna i skolår 5 har svarat på påståendet Det råder en positiv och god sammanhållning på vår skola. Diagrammet visar svar från år I diagrammet nedan visas även F-6 lärares svar. En stapel visar viket medel som kommunens lärarsvar gav. Det råder en positiv och god sammanhållning på vår skola Medel kommunens elever Gärsnäs elever Kiviks elever S:t Olofs elever Lärarna i Nord Kommunens medel bland lärare Enhetens elever anger högre markering än kommunens medel på detta påstående.(enhet Nords medel var 80 och medlet i kommunen var 78). På Piratenskolan och i S: t Olof har elevernas värden ökat under denna 3-års period. Högst värde anger eleverna vid S: t Olofs skola (86) medan Gärsnäs värde har minskat från 2006 jämfört med Värden under 70 i den centrala elevenkäten är bedömda som låga värden. Lärarna anger något högre värden än eleverna. För att få veta hur föräldrarna på enheten ser på vårt arbete t.ex. vårt värdegrundsarbete genomförde enheten en enkät under maj månad. Föräldrarna fick ange med ett tal från 0 till 10 hur mycket de håller med om olika påståenden. Följande två påståenden redovisas: 1. Jag blir alltid bemött på ett positivt sätt av skolans personal 12

13 2. Mitt barn har det bra på skolan Skolenhet Nords föräldraenkät, maj 06 Gärsnäs Kivik S.t Olof Enhetens medel Förklaring till värdena: Värden över 80 anses som bra värden. Värden över 90 klassas som mycket bra värden. Kommentarer: Värdena visar att föräldrarna upplever att deras barn har det bra på skolorna (89) och att enhetens personal i mycket hög grad (91) är bra på att alltid bemöta föräldrarna på ett positivt sätt. 70 Fråga 1 Fråga 2 Skolår 5, ht 06 Jag har möjlighet att påverka hur vi arbetar under arbetspassen Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Kommunens alla elever i skolår 5 har som tidigare nämnts fått besvara en centralt utskickad elevenkät. De har fått ange med ett tal från 0 till 100 hur mycket de håller med om olika påståenden. Ovan och nedan visas diagram över hur eleverna i skolår 5 har svarat på påståendet Jag har möjlighet att påverka hur vi arbetar under arbetspassen och Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola. Enhetens elever anger högre värden än medel i kommunen med undantag för Piratenskolans elever som har lägre värden än medel i diagrammet nedan. Värdena i diagrammet nedan är acceptabla värden då de är högre än 70. Enbart Gärsnäs elever anger acceptabelt värden i diagrammet ovan. 13

14 Skolår 5, ht 06 Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Bedömning av måluppfyllelse I vår lokala arbetsplan har vi bedömt att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna upplever att de aldrig eller sällan blir tilltalade med fula ord av andra elever. minst 85 % av eleverna i skolår 5 upplever att de får ett inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll minst 85 % av eleverna i skolår 5 uttrycker att det råder en positiv stämning och god sammanhållning på skolan. Flera arbetslag bedömer att eleverna är måna om varandra och att det råder fin gemenskap men att t.ex. enskilda elever i behov av särskilt stöd, där pågående åtgärder ännu inte gett resultat, inverkar negativt på måluppfyllelsen. Pga. detta upplevde flera lärare sig nöjda med de resultat de fått. Ett arbetslag (S: t Olof) skriver följande i sin bedömning av måluppfyllelse: Det är naturligt att det uppstår konflikter mellan barn i den här åldersgruppen eftersom de i skolan träffas i långt större grupper än vad de är vana vid sen tidigare. Konflikter och processen att lära sig att lösa dem är utvecklande för elevernas fortsatta social liv. Trots att det fortfarande förekommer bråk elever emellan och tidvis dåligt språkbruk så tycker vi att vi ser en utveckling och att eleverna är mottagliga för och förstår det budskap vi förmedlar. Det sker ett gediget värdegrundsarbete ute på skolorna i Nord. Resultaten ger dock en delad bild över måluppfyllelsen för det förstnämnda målet. Enheten har mer än acceptabla resultat kring att det råder en positiv och god sammanhållning på enhetens tre skolor samt att föräldrarna upplever i mycket hög grad att de blir positivt bemötta av personalen. Däremot är det skillnader mellan skolorna i Nord, vad gäller språkbruket. Gärsnäs skola är den skola, enligt resultaten, som har störst problem med dåligt språkbruk och kränkande tillmälen. Det andra målet handlar om elevernas arbete i demokratiska former, om de kan vara med och påverka både innehåll och arbetssätt och om de upplever att deras synpunkter tas tillvara. Enhetens elever markerar generellt låga värden på dessa frågor. Gärsnäs elever markerar dock högre (78) än Piratenskolans elever och S: t Olofs skolas. Enhetens elever anger högre 14

15 värden på frågan om deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på skolan än på frågan om de får vara med och påverka hur de ska arbeta under arbetspassen. Enhetens mål kan därmed inte till fullo anses ha nåtts. Åtgärder för förbättring Fadderverksamhet är viktig och denna verksamhet ska fortsätta att utvecklas och att alla vuxna tar tag i konflikter och samtalar med de inblandade. De elever som är förövare ska ha aktuella åtgärdsprogram. Gärsnäs lärare vill genomföra gemensamma aktioner och åtgärder på skolan mot svordomar och fula ord. De ser att arbetet med likabehandlingsplanen måste få ett stort utrymme för att komma tillrätta med kränkningar och svordomar på skolan. Uppföljning av likabehandlingsplanen Skolenhet Nords vision: Barn och elever vid Skolenhet Nord är trygga och känner arbetsglädje och arbetsro. Under höstterminen 2006 har arbetet med att skapa en likabehandlingsplan påbörjats. Planen är klar i den övergripande delen medan varje skolas konkreta åtgärder återstår samt att göra elever och föräldrar delaktiga i planen. I vår likabehandlingsplan har vi bedömt att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna upplever att det är arbetsro i klassrummen. klassrum och skolgård är helt fria från svordomar och kränkande tillmälen. ingen blir utsatt för kränkande handlingar eller våld. Då likabehandlingsplanen ännu inte är helt klar kan den inte kvalitetsredovisas i sin helhet. Däremot kan upplevelsen av arbetsro och trygghet redovisas Skolår 5, ht 06 Jag känner mig trygg på min skola. Förklaring till värdena: Värden över 80 anses som bra värden. Värden över 90 klassas som mycket bra värden Lärarna 2006 Gärsnäs Kivik S:t Olof Kommunens medel Kommentarer: Värdena visar att barnen känner sig trygga på sin skola. Piratenskolans elever har mycket höga värden under Lärarna anger även de att barnen är trygga på skolorna. 15

16 Skolår 5 - Det råder arbetsro under arbetspassen Föräldrar i Nord Lärare i Nord Gärsnäs Kivik S:t Olof Medel i Nord Medel i kommunen Lärarna anger högre värden än eleverna. Detta följer samma mönster som visat sig både i kommunen men också nationellt. Skolenhet Nords elever anger högre värden än medelvärdet bland kommunens elever. Skolenhet Nords föräldrar anger högre värden än barnen men lägre än lärarna. Bedömning av måluppfyllelse Resultaten när det gäller arbetsmiljön är inte helt tillfredsställande. Eleverna säger sig vara trygga på sina skolor, vilket är glädjande, men arbetsron är inte tillfredsställande inom enheten då stökighet och konflikter av och till fortfarande går ut över lärandet. Elevers ansvar och inflytande Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Ur Lpo 94, sid. 7) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Skolans lärare ska fördjupa sin kompetens kring elevinflytande. Detta ska ske genom pedagogiska diskussioner och reflektionstillfällen både enskilt och tillsammans med andra pedagoger. Goda undervisningssituationer ska spridas mellan skolorna. Enhetens mål 1. Efter hand som eleverna blir äldre tar de del i planeringen av undervisningen, sitt eget skolarbete och sina hemuppgifter. 2. Eleven medverkar i frågor som rör deras arbetsmiljö och sociala samvaro. 3. Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden. 16

17 Vidtagna åtgärder Mål 1 Veckoplanering har genomförts och eleverna planerar i sina planeringsböcker, skoldagböcker eller loggböcker. Eleverna har fått planera sitt arbete både enskilt och gemensamt med läraren. Eleverna har haft inflytande över lektionsplanering. Eleverna har fått göra val av arbetsområden inom no- och so-ämnen. Många arbetsuppgifter har getts med valmöjligheter inom området. I kartläggningen inför IUP:n har eleverna haft inflytande över sitt eget lärande. Elever har getts möjlighet att planera idrottslektioner. Eleverna har själva, under ledning av lärare, fått ordna praoplatser. Mål 2 Vi har arbetat med klassråd och elevråd. Arbetsmiljön och den sociala samvaron har diskuterat på klassråd, elevråd samt i gruppsamtal och i arbetet med Livsviktigt. Eleverna har utarbetat trivselregler för klassrummen. Olika metoder för att följa upp klimatet och den sociala samvaron i gruppen har arbetats fram. På S: t Olofs skola diskuteras den aktuella ombyggnationen i klasserna. Mål 3 Eleverna har fått välja olika grupper inom elevens val. De har fått välja ämnesfördjupningar inom svenska, bild, so- och no-ämnen. De elever som valt att fördjupa sig inom ämnet idrott och hälsa har fått planera och hålla i lektionerna. I temaarbeten har eleverna varit med och föreslagit arbetsområden och sedan valt en prioriteringsordning. År 6 (Kivik) har kunnat fördjupa sig i träslöjd. Resultat Arbetslagen har letat resultat genom att elevernas ansvarstagande har diskuterats vid utvecklingssamtal och genom den kommunala elevenkätens svar. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser, observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser. Piratenskolan har låtit eleverna göra en skattning (skala 1-10) på hur de anser sig kunna påverka saker genom elevrådet. Resultatet av denna skattning blev 7,35 i medel. Arbetslaget för de äldre eleverna vid Gärsnäs skola fann att 75 % av eleverna anse att de får påverka vad de ska arbeta med och att 78 % anser att de får påverka hur de avbetar under arbetspassen. Arbetslag 2-4 i Gärsnäs genomförde egna enkäter till eleverna och gick igenom klassrådsprotokollen för att finna resultat för det andra målet. Ur dessa framkom att 14 av 16 klassråd har haft den sociala samvaron och arbetsmiljön med på dagordningen. Endast 19 % är mycket nöjda med bestämmandet och strax under hälften är nöjda. På elevens val tycker 73 % att de får vara med och bestämma lite grann, medan endast 20 % anser att de får vara med och bestämma mycket på elevens val. Kommunens centrala elevenkät för skolår 5 har använts för att finna resultat. I diagrammet nedan kan vi utläsa att Skolenhet Nords elever har högre värden än kommunens medelvärden på påståendet Jag får vara med och påverka vad vi ska arbeta med. Alla tre skolornas värden är acceptabla men ändå för låga värden. Gärsnäs elever anger värdet (75) vilket kan anses var på god väg. 17

18 Skolår 5, ht 06 - Jag får var med och påverka vad vi ska arbeta med Gärsnäs Kivik S:t Olof Medel i kommunen Gärsnäs Kivik S:t Olof Medel i kommunen I utvecklingssamtalet samtalas det bl.a. om elevens ansvarstagande. Utvecklingssamtalen ska vara ett informationsutbyte mellan föräldrar, elev och lärare och syfta till att ge en helhetsbild av elevens situation och forma en plan för elevens fortsatta skolgång, både barnets sociala utveckling och kunskaper. För att få veta hur föräldrarna på enheten (F-6) ser på vårt arbete kring utvecklingssamtal och utvecklingsplaner använde vi oss av resultaten från enhetens föräldraenkät. Föräldrarna fick ange med ett tal från 0 till 10 hur mycket de håller med om olika påståenden. Följande påståenden redovisas nedan: 1. Utvecklingssamtalet med mitt barns lärare känns alltid meningsfullt. 2. Jag har fått den information som jag önskar. 3. Jag har fått ge den information som jag önskar. 4. Samtalen återknyter alltid till tidigare utvecklingssamtal. (gäller åk 1-6) 5. Jag har fått uttömmande information om mitt barns social utveckling. 6. Samtalet leder alltid fram till konkreta förslag på hur mitt barn ska fortsätta att utvecklas. Föräldraenkät, maj 06 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 Skolenhet Nord (219) Gärsnäs (115) Kivik (80) Sankt Olof (57) 7, Värden över 8,0 anses som bra värden. Värden över 9,0 klassas som mycket bra värden Föräldrarna anger höga värden på meningsfullhet och att de anser att de både har fått den information de önskar och att de även fått ge den information det önskat ge. 18

19 Den centrala elevenkäten för skolår 5 har använts för att finna resultat från eleverna kring utvecklingssamtal. Vi har fått bra värden (mer än 80). Högst värden anger eleverna på Piratenskolan. Skolår 5, ht 06 - Utvecklingssamtalet med min lärare känns meningsfulla Gärsnäs Kivik S:t Olof Kommunens medel 50 Gärsnäs Kivik S:t Olof Kommunens medel Bedömning av måluppfyllelse I vår lokala arbetsplan har vi bedömt att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna i skolår 5 upplever att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Flera arbetslag anser att de är på god väg att nå måluppfyllelse gällande inflytande och ansvar, bl.a. arbetslaget för skolår 5-6 Gärsnäs skola. Arbetslaget för de yngsta eleverna i S:t Olof har nått målen. Vi tycker oss se att inom de områden som eleverna har inflytande över är elevernas ansvarstagande högre. Påtaglig är också arbetsglädjen hos eleverna när de har inflytande över sitt arbete. Arbetslaget för de yngre barnen (S: t Olof) har beskrivet detta i deras kvalitetsredovisning dvs. att eleverna visar stor arbetsglädje när de själva väljer arbetsuppgifter. De skriver: Vi tolkar elevernas förmåga till ansvarstagande inom de områden där de har inflytande som att det är lättare att ansvara för något man själv har kunnat påverka. Vi ser ett tydligt samband mellan graden av elevernas inflytande och deras ansvarstagande. Påtaglig är också arbetsglädjen hos eleverna då de har inflytande över sitt arbete. Enhetens elever i skolår 5, har i den kommunala elevenkäten angett värden mellan Enhetens mål kan därmed inte anses ha uppnåtts. Däremot är vi på mycket god väg att nå 85 % -gränsen vad gäller elevernas uppfattning om utvecklingssamtalens meningsfullhet. Piratenskolans elever anger värdet 86. Utifrån föräldrarnas värden kan vi anse att vi har nått målet. Välfungerande utvecklingssamtal kan stödja skolornas måluppfyllelse att eleverna utvecklar sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Utvecklingssamtalen har bl.a. till syfte att bidra till att ge eleven insikt i sitt eget lärande och inflytande över sin egen utveckling. Det andra målet anser vi att vi har nått då eleverna är engagerade i frågor som rör social samvaro och deras arbetsmiljö. Det tredje målet Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden kan vi inte anse att vi nått, då det inte har funnits tillräckligt med resurser (lärare) för att 19

20 organisera och genomföra varje elevs eget val. Vi har fått nöja oss med att erbjuda några ämnen ur vilka eleverna har kunnat göra en fördjupning. Åtgärder för förbättring Flera arbetslag menar att de behöver arbeta vidare med att få eleverna att i ökad utsträckning ta ansvar för sitt arbete. Detta menar de ska ske om eleverna tränas på att planera och utvärdera veckans arbete. Ett arbetslag menar att lärarna måste vara tydliga till eleverna när eleverna har ett eget val, för att öka elevernas medvetenhet om att det finns en valsituation som de kan påverka. Detta arbetslag menar också att lärarna behöver se över och eventuellt förändra sina arbetssätt så att fler möjligheter ges till ett eget val för eleven. Detta arbetslag har även bestämt sig för att utforma en utvärderingsmall som ska användas efter varje temaområde. Utveckling och lärande Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. (Ur Lpo 94, sid. 12) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. (Ur Lpfö 98) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. I varje situation där lärande sker är språket av central betydelse. Det är med språkets hjälp vi blir medvetna om tankar, känslor och önskningar. Elevernas språkutveckling berör alla lärare i skolan i alla ämnen och skriftspråket är en viktig del av barnets språkutveckling. Enheten kommer även i fortsättningen att prioritera arbetet inom detta målområde. För att nå tillfredställande resultat anser vi att eleverna än mer måste medvetandegöras om deras egna lärandeprocesser och vad det är för kunskaper som de ska nå. Lärarna har här ett viktigt uppdrag och enheten kommer under att arbeta med en kompetenshöjning kring styrdokumentens kunskaper. Lärarna ska få träna på bedömning av kunskaper och få kompetenshöjning inom olika dokumentationssätt för att kunna genomföra kvalitativa IUP:er. Denna kompetensinsats genomförs tillsammans med skolår 7-9. Den skola dit flertalet av enhetens elever kommer efter skolår 6. Enhetens mål 1. Eleverna upplever läslust och har uppnått god läsförmåga i slutet av skolår Eleverna har ett väl utvecklat tal- och skriftspråk. 20

21 Vidtagna åtgärder Mål 1 Vi har regelbundet haft olika typer av lästräningsmoment t.ex. tyst läsning / bänkboksläsning och lästema med gruppläsning. Vi har haft högläsning för eleverna. Eleverna har sökt fakta på Internet. Vi har haft bokprat i klasserna och besökt bibliotek. Några gånger har bibliotekarien kommit och haft bokprat med eleverna. Eleverna har använt faktalitteratur samt skönlitteratur i undervisningen. De yngre eleverna har individuella lässcheman för hemläsning. Eleverna får sedan läsa upp sin läsläxa för de andra eleverna. Förskoleklasserna har tränat språklig medvetenhet med Trulle. Mål 2 Eleverna har fått skriva skönlitterära texter och faktatexter. De skickar e-post, skriver protokoll och arbetar med process-skrivning. Eleverna (de yngre) gör egna böcker s.k. Händelseböcker. Genom den s.k. Kulturgarantin har litteraturpedagog varit på besök i förskoleklasserna och bl.a. berättat en saga. Lärarna har tillsammans med eleverna vid olika tillfällen analyserat elevernas skrivna texter, för att se elevernas utveckling och för att kunna stötta och hjälpa utvecklingen framåt. Resultat Arbetslagen i skolan har letat efter resultat genom att dokumentera och följa elevernas läsutveckling med LUS (läsutvecklingsschema). Två gånger per läsår har resultat redovisats för rektor. Piratenskolans resultat visade i maj månad på att hela 100 % av eleverna i skolår 3 hade nått upp till LUS 15. Antal elever Skolår 3, maj hade hela 90,3 % av enhetens elever i skolår 3 uppnått LUS 15 i maj månad. I år var procenttalet lägre. Totalt för enheten blev det 82,1 % av eleverna som nådde LUS 15. Detta berodde framförallt på att elevgruppen i S: t Olof inte hade kommit lika långt i läsutvecklingen a 18b 18c 19 LUS-steg Vi har använt Trulle-material för de yngsta eleverna. De allra flesta sexåringar på enheten tycker att det är roligt att arbeta med Trulle. För att finna resultat kring skrivutveckling har arbetslaget 5-6 i Gärsnäs använt sig av Svenskmätarens normer. 96 % av eleverna har nått målen för skriftspråk enligt detta material. 69 % av eleverna i samma grupp har nått målen gällande stavning enligt Svenskmätarens normer. Ett arbetslag (Kivik) letade resultat genom att använda sig av delproven i ämnesproven för år % av eleverna hade godkänt på skrivproven. 100 % av eleverna hade godkänt på proven som handlade om att kunna uttrycka sig muntligt. 21

22 Bedömning av måluppfyllelse Vår bedömning är att vi har nått målen när minst 90 % av eleverna, som slutar skolår 3 har uppnått LUS 15. eleverna i skolår 5 kan, på ett fördjupat sätt, uttrycka hur de känner och vad de tänker både i tal och i skrift. Då 82,1 % av eleverna i skolår 3 har uppnått LUS 15 har vi inte riktigt uppnått detta mål. Trots att vi inte nått 90 % är vi mycket nöjda med resultatet för alla elever har utvecklats i sin läsning. Att enbart 53 % av eleverna i S: t Olof nådde LUS 15 är vi dock inte nöjda med. Vi bedömer att vi har nått målet för läslust då utlåningen har varit hög och att biblioteken har använts flitigt. Vi saknar enhetsvisa resultat kring huruvida eleverna i skolår 5 på ett fördjupat sätt kan uttrycka hur de känner och vad de tänker i tal och skrift. Detta har medfört att måluppfyllelsen inte går att bedöma för enheten. Ett arbetslag har funnit resultat som visar att eleverna i åk 2 har utvecklat sin skrivförmåga gällande fantasi och innehåll under året. Däremot har inte formen utvecklats i motsvarande grad. Arbetslaget i Kivik har uppnått det andra målet. Åtgärder för förbättring För att vidareutveckla elevernas skrivutveckling vill ett arbetslag använda datorn i högre grad. De vill även arbeta fram en strategi för att följa elevernas skrivutveckling på samma sätt som de följer elevernas läsutveckling genom LUS. Piratenskolans metod att finna resultat kring tal och skrift kan samtliga skolor i skolområdet använda sig av under kommande år. Elevmedverkan och demokrati i skolan De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever (Lpo 94, sid 15) Var och en som verkar inom skolan skal främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Ur Skollagen 1 kap. 2 ) Detta målområde ligger nära andra målområden i lokala arbetsplanen och målen i likabehandlingsplanen. Enhetens mål 1. Vi har arbetsro i skolan 2. Samtalen är skolans viktigaste demokratiska redskap. Förutsättningar för samtal är goda relationer där man är öppen för varandras argument. Vi lyssnar till varandra i ömsesidighet. Lärarna är ledare för denna kommunikativa vardagsdemokrati Vidtagna åtgärder Mål 1 På S: t Olof skola har lärarna genomfört åtgärder för att nå det förstnämnda målet men även planerat att vidtaga nya åtgärder för att förbättra arbetsron ytterligare: 22

23 Speciallärarna har gjort observationer under ett flertal tillfällen i alla klasser och sedan diskuterat med arbetslagen samt givit förslag på förändringar som kan öka trivseln och arbetsron. Begreppet arbetsro diskuterades i alla klasser och lärarna konkretiserade för eleverna vad arbetsro är för något. Skyltar med dessa punkter hängdes upp i alla klassrum. Under våren mättes, under en period i alla klasser, arbetsron varje dag med hjälp av en arbetsrotermometer. Vi har startat dagen lugnt - med klassisk musik i klassrummet, samling, samtal och struktur då dagens aktiviteter presenterades. Ibland har eleverna arbetat till klassisk musik. Vi har strävat efter att eleverna ska finna sin individuella arbetsro genom att de har fått prova olika sätt att arbeta, t ex med eller utan musik, enskilt eller i grupp, vid bord med flera eller vid egen bänk. Mål 2 På Gärsnäs skolan har man under höstterminen startat samtalsgrupper för eleverna. En vuxen fungerar som samtalsledare och barnen tränas i att lyssna till varandra. Resultat S:t Olof - Arbetsro Eleverna på S: t Olofs skola har ökat sina värden från år 2004 till i år, Bedömning av måluppfyllelse Eleverna säger sig vara trygga på sina skolor, vilket är glädjande. Arbetsron är inte tillfredsställande inom enheten då stökighet och konflikter av och till fortfarande går ut över lärandet. Resultaten när det gäller arbetsmiljön är inte helt tillfredsställande. Vår bedömning är att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna i skolan upplever arbetsro minst 85 % av eleverna i skolan uttrycker att de trivs i skolan minst 85 % av eleverna i skolår 5 uttrycker att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på deras skola. Lärare och elever på S: t Olofs skola har under arbetat mycket med att förbättra arbetsron och detta har gett högre värden. Både S: t Olofs skola och Skolenhet Nord totalt sett har högre värden än medel i kommunen. Det är dock fortfarande en bit kvar innan skolan har nått enhetens eget mål att minst 85 % av eleverna upplever att det är arbetsro i klassrummet. Åtgärder för förbättring Begreppet arbetsro ska diskuteras regelbundet, t.ex. på klassråd. Vi ska synliggöra arbetsron genom att mäta den på olika sätt. Vi ska göra eleverna medvetna om varför arbetsro är viktigt och koppla det till kunskapsmålen så att det blir konkret för dem. 23

24 Lärarna ska bekräfta elevernas arbete med konstruktiv kritik så att de får fortsatt motivation till att inhämta kunskaper. För att nå ökad måluppfyllelse ska enheten även arbeta vidare med likabehandlingsplanens mål och åtgärder. Uppföljning av ämneskunskaper Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever skall uppnå det femte respektive det nionde skolåret. Målen uttrycker därmed en grundläggande kunskapsnivå i ämnet vid dessa bägge tidpunkt (Ur kursplaner och betygskriterier 2000, sid. 5) Alla lärare i Skolenhet Nord har genomgått en kompetenshöjande fortbildning under 2006 (delvis tillsammans med Jonebergsskolans lärare) med syfte att stärka lärarens kunskaper om målen i kursplanerna och träna lärarnas förmåga att göra bedömningar (betygsättningar). Skolenhet Nord följer upp elevernas kunskaper bl.a. med nationella ämnesprov i svenska, matematik och engelska i årskurs 5. Resultat nationella ämnesprov Andelen elever i procent med godkända resultat. Piratenskolan S:t Olofs skola Gärsnäs skola Svenska 88,8 84,6 92,5 Matematik 83,3 76,9 85,1 Engelska 94,4 76,9 88,8 Enhetens resultat av genomförd nationell utvärdering i ämnet svenska visar på ojämna resultat inom enheten. S: t Olofs skola hade enbart 13 elever och för ett så litet elevunderlag ger varje elev stort utslag i procenttal. I praktiken lyckas de flesta eleverna nå målen för år 5. De elever som inte når målen får stöd. Förutom med nationella ämnesprov följer Skolenhet Nord upp elevernas läs- och skriv samt även matematikutveckling med täta mellanrum. Måluppfyllelsen i ämnena bild, teknik, idrott och hälsa samt slöjd har även bedömts under våren 2006 för skolår 5, se sid. 25. Det saknas resultat från Piratenskolan i två ämnen. 24

25 Måluppfyllelse SKOLENHET NORD 2006, skolår 5 Procent Bild Svenska Teknik Idrott och hälsa Skolor: Engelska Matematik Slöjd Gärsnäs skola Piratenskolan Sankt Olofs skola Bedömning av måluppfyllelse Vi anser att vi har nått ett gott resultat på Gärsnäs skola i svenska, teknik, engelska, matematik och slöjd. Piratenskolan har goda resultat i svenska, idrott och hälsa, engelska och slöjd. S: t Olofs skola har i år tillfredsställande resultat. Det låga elevantalet gör att varje elev ger stort utslag i procenttal. Särskilt goda resultat har S: t Olofs skola i ämnena bild, teknik, idrott och hälsa samt i ämnet svenska. Alla elever ska nå målen enligt skolans åtaganden. Trots att inte alla elever nått målen anser vi att enheten är på god väg att nå ämneskunskaperna. Åtgärder för förbättring S: t Olofs skolas utvecklingsområde är att öka andelen elever som når målen i engelska och matematik. De åtgärder som skolan kommer att genomföra är följande: Vi kommer att införa engelskundervisning redan i år 1 för att tillvarata elevernas nyfikenhet för språket. Vi ska börja med lässchema i engelska fr.o.m. år 4. Vi diagnostiserar och arbetar fortlöpande med de brister vi upptäcker. Vi arbetar t ex med hörförståelse, läsförståelse, enkla vardagsskrivövningar, konversationsövningar. Vi kommer att byta till ett nytt läromedel för år 4-6, vilket ska underlätta när vi pratar matematik med barn i en åldersblandad grupp/klass. Vi ska arbeta mer med vardagsmatematik. Slöjdläraren har praktisk matematikundervisning. Även i matte och svenska diagnostiserar vi eleverna fortlöpande för att kunna åtgärda bristerna, t ex LUS och SL40. Gärsnäs skolas utvecklingsområden är att öka andelen pojkar som når målen i svenska, matematik och engelska. De åtgärder som skolan kommer att genomföra är följande: Inhandla laborativt material och att arbeta mer med detta material. Diagnostisera samtliga barn med hjälp av Mattecirkeln och MUS. Vi vill öka personaltätheten under de pass eleverna jobbar med matte. Vi vill ha den tidigare undervisningen (år 1-2) i halvklass. Dock saknas lokaler och till viss del resurs. Ur ett genusperspektiv behöver vi bli bättre på att förstå hur pojkar lär matematik. Detta gör vi genom att få ökad kunskap om genusfrågor av genuspedagogen. Vi vill nå pojkarnas intresse genom t.ex. lämpliga dataprogram. Piratenskolans utvecklingsområden är att öka elevernas kunskap om kunskapsmålen och detta kommer de att göra genom att bl.a. följa upp alla de ämnen som Skolenhet Nord har beslutat 25

26 att följa upp under våren Piratenskolan har under ht 06 startat ett arbete med s.k. kunskapsträd/blommor i de olika kärnämnena. Detta tror vi kan ge oss bättre möjligheter att tidigare identifiera barns olika kunskapsbrister och i förlängningen höja NU-resultaten. Eleverna blir även genom dessa konkreta bilder mer medvetna om kunskapsmålen i de olika ämnena. Likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan Läraren skall verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen (Ur Lpo 94, sid. 15) Enhetens mål 1. Flickor och pojkar får pröva sina intressen oberoende av könstillhörighet. 2. Eleverna har kunskap om könsmyter och maktrelation mellan pojkar och flickor. Vidtagna åtgärder Tjej- och killsnack har förts i små grupper. Skolkurator har hållit i några samtal tillsammans med representant från ungdomsmottagningen. Vi har låtit pojkar och flickor turats om att redovisa skolarbeten. Vi låter eleverna sitta varannan pojke och varannan flicka t.ex. i samlingar. Vi har belyst kvinnor och mäns roller genom historien. Vi har talat om hur skolgången ser ut i världen idag för flickor och pojkar. Vi har arbetat med hemlig vän för att öka medkänsla och empati samt stävja nedvärderande beteenden. De yngre eleverna har diskuterat pojk- och flickfärger samt pojk- och flickleksaker. Pedagogerna själva (S: t Olof) har börjat rensa i ingrodda könsrollmönster t.ex. vilka klistermärken pojkar resp. flickor ska få. Vi har haft flick- respektive pojkgrupper i idrott. De äldsta eleverna har fått välja slöjdart (Gärsnäs). Resultat Ett arbetslag (Gärsnäs) har använt sig av en gemensam enkät som belyst pojkars och flickors synlighet i klassen i olika situationer. Eleverna svarade på enkäten i oktober och lärarna sammanställde och värderade svaren i arbetslagen. Resultatet visade att majoriteten i de tre klasserna tycker att både pojkar och flickor pratar lika mycket i klassen. Hela 85 % av eleverna tycker att flickor och pojkar bestämmer lika mycket. En övervägande majoritet av eleverna tycker att det är bra att flickor och pojkar har idrott var för sig. Ett annat arbetslag (Gärsnäs) fann skillnader i hur de upplever arbetsron under arbetspassen. Pojkarna angav högre värden (72) än flickorna (63). Omvänt förhållande rådde kring hur pojkarna upplevde att de har fått vara med att påverka vad de ska arbeta med. Här hade flickorna angett värdet 83 medan pojkarna enbart upplevde % av pojkarna på Piratenskolan och 65 % av flickorna anser att de får vara med och påverka undervisningens utformning. Ett arbetslag gjorde iakttagelser av hur eleverna valde lekar under terminen. De tycker sig ha sätt att eleverna gör sina lekval oberoende av kön när de är 6-7 år gamla. Arbetslagen i S: t Olof menar att de har haft svårt att finna en bra metod för att få fram resultat. De har dock använt sig av observationer under året. Kommunens elevenkät har använts sedan 2004 och vi kan se värden och resultat över dessa tre år. För S: t Olofs skola har det varit en skillnad i hur pojkar och flickor upplever utvecklingssamtalens meningsfullhet. Pojkarna anser inte att utvecklingssamtalen är meningsfulla eller att de får extrahjälp vid behov i alls samma utsträckning som flickorna 26

27 anser. På Piratenskolan kunde vi se att flickor och pojkar har olika syn på variationen under arbetspassen. Lärarna upplevde att denna information var intressant att få till sig. De tror att en del av förklaringen kan vara att den aktuella klassen hade behov av starkt strukturerad undervisning. Ur ett genusperspektiv kunde Gärsnäs se att andelen pojkar som nådde målen i ämnesprov för år 5 var lägre än för flickorna. Bedömning av måluppfyllelse Vår bedömning är att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna i skolår 5 oavsett kön, social och kulturell bakgrund upplever att de får ett inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Arbetslag i Gärsnäs bedömer att elevernas kunskap om maktrelationer mellan flickor och pojkar har ökat. Jämfört med år 2005 har eleverna blivit mer toleranta och medvetna om allas rätt att få uttrycka sig i klassrummet, oberoende av kön. Pojkar upplever bättre arbetsro i klasserna än vad flickorna gör. Pojkarna upplever däremot att de har mindre påverkans möjlighet än vad flickorna tycker sig uppleva. Ur ett genusperspektiv kunde Gärsnäs se att andelen pojkar som nådde målen i ämnesprov för år 5 var lägre än för flickorna. Lärarna har tolkat dessa resultat och bedömt tänkbara anledningar till att pojkar presterar sämre resultat: 1. Olika fostran som ger olika förutsättningar att klara ett ansvarstagande (ett noggrant) arbetssätt. 2. En del pojkar servas i större utsträckning än flickor av sina föräldrar. Detta hämmar pojkarna eftersom matte i stor utsträckning kräver eget initiativ/ en egen motor. 3. Mindre möjligheter till praktisk/laborativ matte (ofta p.g.a. bristande personalresurs). 4. Pojkar har ev. en senare matematisk mognad? (en ped. hypotes). Första målets resultat är inte tillfredställande. I ämnena elevens val, slöjd och idrott och hälsa har dock skolenheten kommit längre med att nå målet, dvs. att flickor och pojkar får pröva sina intressen oberoende av könstillhörighet. Det andra målet ska vi också arbeta vidare med. Vi har påbörjat åtgärder och vi behöver vidareutveckla dem. Åtgärder för förbättring Vi ska fortsätta med att sprida medvetenhet om könsmyter och maktrelationer. För att kunna bli bättre på att finna åtgärder ska lärarna fortbilda sig inom detta område. För att förbättra likvärdigheten på S: t Olofs skola där pojkarna inte i lika hög grad upplever utvecklingssamtalen meningsfulla som flickorna, kommer skolan att vidtaga olika åtgärder. Lärarna kommer att skriva ner gjorda överenskommelser från utvecklingssamtalen, och skicka hem till föräldrarna. Målen följs upp vid nästa utvecklingssamtal. Även här behöver vi anlita genuspedagogen för att finna fler möjligheter till att komma tillrätta med problemet. För att öka likvärdigheten i Kivik vill lärarna försöka att ytterligare variera undervisningen så att den ska kännas rätt och bra för alla. Lärarna anser sig dock behöva hjälp av genuspedagog för att bättre tillgodose bägge könens behov. För att pojkarna ska nå likvärdiga resultat i skolan anser lärarna (Gärsnäs) att de ur ett genusperspektiv behöver vi bli bättre på att förstå hur pojkar lär matematik. Detta gör vi genom att få ökad kunskap om genusfrågor av genuspedagogen. 27

28 Vidare tror vi att vi kan nå pojkars intresse genom att t.ex. använda oss av lämpliga datorprogram. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande (Lpo 94, sid 14) Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling (Lpo 94, sid 14) Enhetens mål 1. Klasslärarna ger fortlöpande information till föräldrarna, i s.k. klassbrev/veckobrev, om hur eleven/eleverna har det i sin skolsituation. 2. Klasslärarna håller sig informerade om den enskilda elevens personliga situation. Vidtagna åtgärder Mål 1 Rektor har skrivet ett övergripande informationsbrev, Brev hem, ca en gång i månaden. Verksamhetsledarna har även de skrivet informationsbrev, minst två per termin. Varje klasslärare har blivit uppmanad, av rektor, att skriva fortlöpande informationsbrev vilket de har gjort. Till vårdnadshavare som inte är boende tillsammans har klassläraren skickat separata informationsbrev. Vissa klasslärare har låtit eleverna författa Klassbrev där information om vad som har hänt i skolan och i klassen har skrivits ner. Inför utvecklingssamtalen har föräldrar fått information om var eleven befinner sig kunskapsmässigt. Information om utbildningens mål har klasslärarna informerat om vid föräldramöten men även i informationsbreven. Mål 2 Klassläraren har informerat sig om den enskilda elevens personliga situation genom samtal med eleven och/eller vårdnadshavare t.ex. vid utvecklingssamtalen. Resultat För att finna resultat kring hur föräldrarna upplever att klasslärarna/skolorna och enheten har lyckats med åtgärderna, skickades enhetens egen föräldraenkät ut i maj månad där dessa frågor fanns med: 1. Jag får tillräckligt med information om det som händer på mitt barns skola. 2. Det är alltid lätt att föra fram synpunkter på det som händer på skolan. 3. Jag är nöjd med klasslärarens informationsbrev. 4. Jag är nöjd med rektors informationsbrev. Föräldrarna uppmanades att ange med ett tal mellan 0-10 hur pass mycket de tyckte att påståendet stämde med deras uppfattning. 10 betydde att de höll med helt och hållet. I tabellen, på sid. 29, kan man utläsa att vi har värden som är acceptabla men behöver förbättras (gula värden). De vita värdena anser vi är bra värden medan grönt är mycket bra värden. Orange värde är ett inte acceptabelt värde. 28

29 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Skolenhet Nord totalt (219 svar) 7,7 7,6 8,6 8,1 Gärsnäs (115 svar) 8,1 7,9 9,2 8,3 Sankt Olof (57 svar) 7,8 7,5 8,3 8,0 Kivik (80 svar) 7,1 7,3 7,9 7,9 För att få reda på om föräldrarna upplever att de får bra information om barnets skolresultat (LUS, NU etc.) av klasslärarna tittade vi återigen på resultaten från vår föräldraenkät. Frågorna som vi ställde var bl.a.: 1. Mitt barns lärare är tydliga med att berätta vad det är som eleverna ska lära sig i de olika ämnena i skolarbetet. 2. Lärarna förmedlar fortlöpande mitt barns resultat i de olika ämnena. Fråga 1 Fråga 2 Skolenhet Nord totalt (219 svar) 7,9 7,7 Gärsnäs (115 svar) 8,5 8,3 Sankt Olof (57 svar) 6,8 7,2 Kivik (80 svar) 7,5 7,2 I tabellen ovan kan vi utläsa att Gärsnäs föräldrar ger värden som vi bedömer vara bra värden (högre än 8). Både S: t Olofs föräldrar och Piratenskolans föräldrar ger oss värden som är acceptabla med som kan utvecklas. Bedömning av måluppfyllelse Vår bedömning är att vi har nått målen när 1. föräldrarna upplever att skolan är bra på att informera om hur skolgången går för barnet/barnen. 2. föräldrarna upplever att de får bra information om barnets skolresultat (LUS, NU etc.) av klasslärarna. Sammantaget (enhetens resultat) upplever föräldrarna att klasslärarnas och rektorns brev ger bra information. Enheten behöver ge mer information om det som händer på barnens skola då föräldrarna inte i tillräckligt hög grad anser sig få tillräcklig information. När man tittar på respektive skolas resultat kan vi se att Gärsnäs föräldrar är mest nöjda medan föräldrarna i Kivik inte i tillräckligt hög grad är nöjda med den information de får, vare sig av skolledningen eller av klassläraren. Vidare upplever de det inte helt lätt att föra fram sina synpunkter på det som händer på skolan. Föräldrarna på S: t Olofs skola är nöjda med rektorns brev och med klasslärarnas informationsbrev. När vi bedömer måluppfyllelsen av detta målområde är det inte enbart allmän information om skolan som vi vill ge våra föräldrar utan vi vill även att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer. Våra resultat är inte helt tillfredsställande på det senare området. För att nå ökad måluppfyllelse ska enheten utarbeta och tillämpa rutiner för hur barns, elevers och vårdnadshavares medverkan och delaktighet i arbetet ska säkras. 29

30 Åtgärder för förbättring Vi behöver utveckla framförallt tydligheten kring den enskilda skolans mål, innehåll och arbetsformer. Varje klasslärare ska bli bättre på att informera sina elevers föräldrar om detta samt om elevernas skolresultat. Inför varje ämnesområde och temaområde är det viktigt att läraren ger information till både eleverna och deras vårdnadshavare om målen. Särskilt viktigt är det att läraren berättar och tydliggör för eleverna vilka kunskapskvaliteter de förväntas tillägna sig. Fritidshemmens mål I år är det första gången som enhetens fritidshem kvalitetssäkrar områdena Normer och värden och Utveckling och lärande. Fritidshemmet i Gärsnäs har redovisat sina vidtagna åtgärder tillsammans med skolans arbetslag då de inte har arbetat efter egna verksamhetsmål. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Arbetslagens redovisningar ligger till grund för enhetens kvalitetsredovisning. Arbetslagen ska särskilt lägga vikt vid att dokumentera de uppföljningar de gör för att finna resultat. Resultaten ska därefter granskas och bedömas av arbetslagen och värderas utifrån arbetslagens satta mål. Normer och värden Fritidshemmet BombiBitts mål: Svordomar och könsord som är riktade till en eller flera kamrater är borta. Sankt Olofs fritidshems mål: Barnen har ett positivt samspel med varandra. Barnen visar förståelse för varandra. Vidtagna åtgärder Fritidshemmet BombiBitt (Kivik) har haft samtal med barnen i samlingar. De har även haft enskilda samtal med barn och samtal med föräldrar. I den dagliga verksamheten har de aktivt och medvetet och tydligt markerat i ord såväl som med kroppsspråk att vi inte accepterar ett fult språk. Sankt Olofs fritidshem har låtit barnen lära och utveckla sig genom både fri och styrd lek. Genom etiska samtal i smågrupper har de tränat förståelse. Fritidshemsavdelningarna har samarbetat för att barnen ska mötas. De vuxna har försökt vara tydliga vuxna förebilder och de har markerat när barnet har handlat fel. Resultat och måluppfyllelse Arbetslaget i S: t Olof har letat resultat genom att göra en egen enkät till sina föräldrar. Resultaten visar att de flesta föräldrar upplever att deras barn trivs och har kompisar att vara med på fritidshemmet. De har gjort observationer som de delgett varandra på veckans planeringsmöte. I de fall behovet har funnits har de även delgett berörd klasslärare. Genom observationerna har de bl.a. sett hur barnen interagerar. Personalen upplever det positivt att de har fått bekräftat att de flesta barnen trivs och har positiva kamratrelationer. 30

31 Arbetslaget i Kivik har letat resultat genom iakttagelser som de sedan gemensamt diskuterat. De har bedömt att de behöver arbeta vidare med målet eftersom det fortfarande förekommer kränkningar. Åtgärder för förbättring BombiBitt vill arbeta mer resultatinriktat till nästa år. De vill fortsätta att ha regelbundna samtal med barnen, där barnen själva får uttrycka hur de tycker att deras miljö är. Vidare vill de ha mer samarbete med föräldrarna. De vill erbjuda en föräldraträff tillsammans med skolkuratorn. Arbetslaget i S: t Olof vill förbättra sin föräldraenkät. De etiska samtalen vill de vidareutveckla och ha fler utav än vad de hunnit med i år. Utveckling och lärande Fritidshemmet BombiBitts mål: Fritidshemmet erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter. Sankt Olofs fritidshems mål: Barnets lärande påverkas positivt. Vidtagna åtgärder Kivik har erbjudit utedagar i naturen. De har haft drama, läger med friluftsliv, friskvårdstema i form av massage, arbetat i lera, bakat, sjungit och målat. De har talat med barnen om hälsa, vikt och näringsriktig kost. De har haft idrott. Vidare har barnen fått tillaga och göra en egen matsedel inför mellanmålet. Barnen har fått sy för hand såväl som på maskin. Sankt Olofs personal har haft kontakt med skolans arbetslag kring barn i behov av särskilt stöd. De har använt olika memoryspel samt minneslekar för att träna barnens minnesförmåga. Alla barn på fritidshemmet har getts möjlighet att träna grovmotorik vid utedagar samt på gymnastikpassen. Alla barnen har getts möjlighet att träna finmotorik i olika aktiviteter som t.ex. rita, klippa, lägga pärlplattor samt spela spel. Resultat och måluppfyllelse Personalen i Kivik har sett intresserade barn som gärna har deltagit i aktiviteterna. Barnen har uttryckt att det har varit roliga och omväxlande aktiviteter. Barnen har varit aktiva och kommit med egna idéer som personalen har stöttat och hjälpt till att förverkliga. S: t Olofs fritidshem har ännu inte funnit några mätbara resultat. Åtgärder för förbättring Kiviks personal vill fortsätta att erbjuda barnen aktiviteter och särskilt erbjuda barnen aktiviteter utifrån barnens önskemål. Arbetslaget vill finna metoder som synliggör måluppfyllelsen. S: t Olofs fritidshem ska fortsätta med planerade och vidtagna åtgärder och leta resultat inför nästa år. 31

32 Utveckling och lärande i förskolan Enhetens mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. (Ur Lpfö 98) 1. Varje barn i förskolan har en IUP där barnets utveckling dokumenteras. 2. I förskolan stimuleras varje barn i sin språkutveckling. 3. I förskolan utvecklas barnets intresse för skriftspråket. Vidtagna åtgärder Mål 1 Förskolan har haft IUP samtal med vårdnadshavaren. Förskolorna har haft uppföljningssamtal efter genomförd inskolning. Mål 2 I förskolan har vi arbetat med bokläsning, sagoberättande i daliga sagostunder, sång, musik, rim och ramsor, rollekar, fingerlekar, språkpåsar, ritsagor, spel och rörelselekar. Vi har dessutom arbetat med teckenkommunikation, TAKK, som stöd för språkutveckling. Mål 3 Genom att besöka bibliotek, läsa böcker, låtsasskriva och härmskriva utvecklas barnens intresse för skriftspråk. Barnens namn och andra ord finns uppsatta och synliga i barnens miljö. Vi har skrivet en JAG-bok tillsammans med barnen. Vi har gett barnen en bok i födelsedagspresent. Resultat I förskolan har vi samlat in resultat genom teckningar, foton och genom observationer. Vi har regelbundet diskuterat barnens utveckling och gjort dokumentationer, enskilt och i grupp. Vi har även fått feedback från föräldrar som vi värderat. De resultat vi sett är att flertalet av barnen visat intresse för bokstäver, rim, ljud och form. Barnen kan höra när det rimmar och vi hör pratglada barn. Barnen känner igen bokstäver som kan ingå i deras namn. Användandet av TAKK har resulterat i att barnen använder detta i stor utsträckning. Barnen använder TAKK i sång och som förstärkning i samtal. Barnen har s.k. uppdragsbok (Gärsnäs), en del skriver historier på datorn med hjälp av vuxen. Flertalet av barnen visar stort intresse för bokstäver och siffror, vill ha uppdrag i sin uppdragsbok. Vi har även använt oss av kommunens föräldraenkät för att finna resultat i hur föräldrarna upplever sitt barns situation på förskolan. Föräldrarna fick i denna ange andel i %, 0-100, hur mycket de instämmer i ett antal påståenden. Nedan visar vi resultat från fyra påståenden som berör värdegrundsarbetet i förskolan: 1. Personalen har informerat mig om läroplanens mål. 2. Jag känner till förskolans lokala mål. 3. Det är variation i arbetssätt/arbetsformer på förskolan. 4. Mitt barn får det stöd det behöver. 32

33 fråga 1 fråga 2 fråga 3 fråga 4 Gärsnäs förskola Skogsbacken Äppellunden Kommunens medel Orange värde dåligt resultat Gult värde acceptabelt resultat Vitt värde bra resultat Grönt värde mycket bra resultat Vi kan utläsa att enhetens tre förskolor är mycket duktiga på att informera föräldrarna om de nationella målen men något sämre på att delge de egna lokala målen. Föräldrarna upplever att det är god variation i arbetssätt/arbetsformer på förskolorna i S: t Olof och i Kivik. S: t Olofs föräldrar och föräldrarna i Gärsnäs upplever att barnen får det stöd de behöver. Kommunens medel visar på ett dåligt resultat över hur föräldrarna känner till förskolornas egna mål. Bedömning av måluppfyllelse Vår bedömning är att vi har nått målen när arbetet i förskolan ständigt uppmuntrar till språkutveckling hos barnen. arbetet i förskolan ständigt uppmuntrar till intresse för skriftspråket hos barnen. Vi bedömer att förskolorna stimulerar barnens språkutveckling. Vi har därmed nått detta mål. Barnen ges möjlighet att intressera sig för skriftspråket i förskolan och vi har funnit resultat som påvisar detta. Vi bedömer att vi även har nått detta mål. Vi kan konstatera att enhetens tre förskolor är mycket duktiga på att informera föräldrarna om de nationella målen och när det gäller förskolornas egna mål är de tre förskolorna bättre än medelvärdet i kommunen. Åtgärder för förbättring Förskolan Äppellunden (Pyret) menar att de vill sprida ut IUP-samtalen under hela året för att underlätta genomförandet av detta mål. De vill särskilt beakta, i planeringen av arbetet, att blandade åldrar ger fler språkliga förebilder. De vill försöka erbjuda mer tillgång till mognadsmässigt lämpliga böcker. Skogsbackens förskola vill fortsätta att vidareutveckla JAG-boken även för 4-5 åringarna. Gärsnäs förskola vill vidareutveckla användandet av portfolio och finna lösningar för att göra mindre grupper. De vill fotografera barns utveckling och särskilt belysa språkutvecklingen. Vi vill synliggöra förskolornas eget målarbete för föräldrarna än mer än vad vi gör idag. Normer och värden i förskolan Enhetens mål Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas Ur Lpfö 98, sid I förskolan ska vi ständigt utveckla och stärka barnens förmåga till empati. 33

34 Vidtagna åtgärder Mål 1 Vi har tillsammans med barnen skött djur på en av förskolorna (en kanin och några höns på Skogsbackens förskola) och poängterat den empatiska handlingen. Personalen har även varit förebilder genom handling. Personalen har gett positiv förstärkning och mycket beröm i situationer där barnens vilja att hjälpa andra har visats. Genom att ge barnen tid för samspel i gruppen, under vuxens överinseende tränas barnens sociala kompetens. Resultat Vi har varit uppmärksamma på djurens välmående. Kaninen mår bra men några barns outvecklade empatiska förmåga ledde till att vissa hönor skadades och fick avlivas. Resultaten har inhämtats och dokumenterats i portfolio, med foton, anteckningar och samtal med föräldrar. Personalen har funnit att barnen har god sammanhållning och de ser att barnen spontant hjälper varandra. Vi har använt oss av kommunens föräldraenkät för att finna resultat i hur föräldrar upplever sitt barns situation på förskolan. Föräldrarna fick i denna ange andel i %, 0-100, hur mycket de instämmer i ett antal påståenden. Nedan visar vi resultat från tre påståenden som berör värdegrundsarbetet i förskolan: 1. Det råder en positiv och god sammanhållning på förskolan. 2. Mitt barn kan få den arbetsro som det har behov av. 3. Personalen bemöter mitt barn på ett positivt sätt. fråga 1 fråga 2 fråga 3 Gärsnäs förskola Skogsbacken Äppellunden Kommunens medel Vid en eventuell jämförelse mellan förskolorna bör man beakta att personalen vid Skogsbackens förskola själva samlade in föräldraenkäterna. Detta kan ha påverkat resultatet. Vi kan utläsa att föräldrarna upplever att det råder en god och positiv sammanhållning på enhetens förskolor, särskilt höga värden i Kivik och S: t Olof. Vi ser ett oroande lågt värde på hur föräldrarna i Kivik upplever att barnen kan få den arbetsro som de har behov av, medan föräldrarna i S:t Olof ger ett högt värde här. Vi kan konstatera att enhetens tre förskolor ligger högt på hur personalen bemöter barnen på ett positivt sätt. Bedömning av måluppfyllelse Trots att några djur skadades har personalen kunnat använda sig av situationen som uppstod och vända den till något för barnen utvecklande och positivt. Vi vill fortsätta att hjälpa och stötta barnen på ett positivt och vägledande sätt och vara goda förebilder för barnen. Vi anser att vi har nått målet att förskolan ständigt arbetar för att utveckla och stärka barnens empatiska förmåga. Vi kan konstatera att föräldrarna upplever att det råder en god och positiv sammanhållning på enhetens förskolor och att föräldrarna anser att personalen bemöter barnen på ett positivt sätt. 34

35 Åtgärder för förbättring Skogsbackens förskola ser det som viktigt att bli bättre på att förbereda barnen att kunna vistas tillsammans med hönsen. Personalen måste bli mer uppmärksamma för empatiska brister. Vi behöver förbättra arbetsron på Äppellundens förskola. Arbetslagens egna målområden I vår lokala arbetsplan finns det en del kallat eget mål. Denna del kan arbetslagen använda sig av för att synliggöra och följa upp egna prioriterade områden. I år har flera arbetslag arbetat med egna prioriterade områden. Arbetslagen har utgått från de nationella styrdokumenten när de har valt sina egna mål. Tre av arbetslagen har valt att arbeta med mål som berör hälsa och god livsstil. Nedan visas kopplingen till Lpo 94. Tre andra arbetslag har arbetat med samverkan mellan olika verksamheter, se sid. 38. Skolan ansvarar för att varje elev har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Piratenskolans mål arbetslag för skolår 4-6 Eleverna ska röra sig mer. Eleverna ska lära sig om kost och hälsa Arbetslaget har nått målen när Vi har nått fram till målet i Jogga till VM i Berlin Alla elever förstår hur viktigt det är att röra på sig. Så här arbetade vi i arbetslaget 1. Projekt tillsammans med KPC Trumhinnorna slår till. En kulturpedagogisk satsning på dans och musik. 2. Använda stipendiepengarna till rörelse. 3. Skolsköterska Eva Thörn ska besöka klasser och berätta om hur viktigt det är att äta rätt. 4. Göra en ny satsning liknande Sverigejoggen 5. Inom Livskunskap ska eleverna prova på självförsvar, K-box och yoga. 6. Delta i mjölkkannan och Lilla DM 7. Åka till simhallen och ha simundervisning. 8. Delta i riksmarschen. Varför arbetade vi så här? För att utöka förståelsen för dans och musik från andra länder. eleverna ska röra sig mer. ge eleverna kunskap om kost och dess betydelse för hälsan. 35

36 Så här samlade vi in resultat och följde upp vår undervisning/arbete: Genom enkätundersökning som genomförs av Kulturpedagogiska enheten. veckovisa redovisningar från eleverna om hur långt de har gått/ sprungit i projektet liknande Sverigejoggen Resultat Eleverna nådde fram till det mål vi hade satt upp i Jogga till VM Eleverna tyckte övervägande att det var positivt med självförsvarskursen. Arbetslagets bedömning av måluppfyllelse De åtgärder som har vidtagits har gjort att eleverna har rört sig mer. Åtgärder för förbättring Pedagogerna behöver bli bättre på att samla in mätbara resultat. Piratenskolans mål arbetslag för skolår F- 1 Att eleverna ska ha fysisk aktivitet vid minst två tillfällen varje vecka Vidtagna åtgärder 1. Eleverna har haft uteverksamhet 1 dag i veckan 2. Eleverna har haft idrott 80 min/vecka 3. Under höstterminen promenerade eleverna 1-2 gånger/vecka sin 500 meters runda 4. Eleverna har haft dans, rörelse och fri lek i samarbete med fritidshemmet vid 5. 2 tillfällen/vecka Så här fann vi resultatet I slutet av maj konstaterade vi att eleverna har haft fysisk aktivitet vid minst 2 tillfällen/vecka Vid observationer och diskussioner med eleverna har vi noterat en mer positiv inställning till rörelse och uteverksamhet. Resultat Eleverna har haft fysisk aktivitet vid minst 2 tillfällen varje vecka. Eleverna deltar med glädje i den fysiska aktiviteten. Bedömning av måluppfyllelse Vi tycker vi nått vårt mål. Åtgärder för förbättring Inga nya åtgärder planerades. 36

37 S: t Olofs skolas mål arbetslag för skolår F-2 Eleverna ska förstå motionens betydelse för hälsan vara medvetna om kostens betydelse för kroppens utveckling och välbefinnande vet hur man klär sig vid olika årstider och varför, samt ha lärt sig hur man sköter sina kläder veta hur man sköter den personliga hygienen ha fått en ökad medvetenhet om sina egna behov både till kropp och själ. Så här arbetade vi i arbetslaget Vi har haft idrott, utelekar, promenader, klassrumsgymnastik och rörelsesånger för att nå det första målet. För att förstå kostens betydelse har vi använt ett material kallat kompis med kroppen. Vi har tränat tallriksmodellen och gjort frukost i skolan och dessutom har vi gjort en matdagbok. För att nå det tredje målet har vi samtalat om kläder men även haft praktiska övningar. V har haft en helhetsteapeut på besök som har pratat om självbild och självkänsla. Här gjorde vi även självförtroendestärkande övningar. Vi har även belyst funktionshinder och haft praktiska experiment kring hur kroppen fungerar. Föräldrarna har medverkat i barnen inlärning genom praktiska hemläxor. Resultat För att få resultat har eleverna fått göra en individuell mindmap i början av och efter avslutat tema. I den fick de redovisa vad de har för kunskap om vad man behöver för att må bra. Personalen sammanställde och bedömde elevernas mindmap. Utöver detta har personalen använt sig av iakttagelser kring elevernas beteende ur ett hälsoperspektiv vid måltider, raster, idrott, uteaktiviteter samt allmänt beteende under skoldagen. Vidare har personalen bedömt elevernas bokföring av sina frukt- och grönsaksätanden som eleverna följt i sina matdagböcker. Mindmapen visade att 93 % av eleverna i F-2 har ökat sina kunskaper om vad de behöver för att må bra. Eleverna i skolår 2 har över lag en djupare kvalitativ förståelse, och redogör mer detaljerat, än vad eleverna i F-1 gör. Personalens fann genom iakttagelserna att mer än 9 av 10 barn i F-2:an självmant åt grönsaker och frukt. Samtliga elever (100%) deltog aktivt i alla fysiska aktiviteter i skolan. Tidigare var det ca 80% av barnen som gjorde detta. Alla elever gick självmant ut på rast och deltog i lekarna där (tidigare var det ca 7 av 10 elever som gjorde detta). Bedömning av måluppfyllelse Personalen bedömer att elevernas resultat är mycket goda och de anser att deras val av arbetssätt har varit bra. Åtgärder för förbättring Arbetslaget vill fortsätta att ta upp hälsoaspekten även läsåret 2006/2007 för att hålla kunskaperna levande. I övrigt inga åtgärder för utveckling. 37

38 Samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Ur Lpo 94 sid. 14. I samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet skall förskolan avrunda barnens förskoleperiod. Ur Allmänna råd- Kvalitet i förskolan, sid. 9 Samverkan förskola och förskoleklass i Gärsnäs Skolans mål 1. Barnen ska ha en trygg övergång från en verksamhet till en annan. Läraren som barnen träffar under denna samverkan möter upp dem på hösten 2. Barnen ska få en större lokalkännedom. Vidtagna åtgärder Läraren i förskoleklassen har besökt förskolan vid två tillfällen under mars månad. Förskolebarnen har besökt förskoleklassen vid två tillfällen och barnen har även besökt matsalen tillsammans med de ett år äldre eleverna i förskoleklassen. De hade därefter gemensam lunchrast på skolgården. Förskolan har använt gymnastiksalen regelbundet och utnyttjat skolgården för lek. De har även använt matsalen vid ett flertal tillfällen. Genom små ärenden har förskolebarnens lokalkännedom stärkt. De har hämtat och lämnat matkantiner till tillagningsköket. Resultat Personalen letade resultat genom att observera bl.a. barnens vilja att gå och göra ärenden. Detta gjorde barnen gärna. Elevernas trygghet visade sig i att de vågade mer, upplevdes avslappnade och säkrare och därmed tog de initiativ till att hjälpa och ta hand om sina kamrater som inte hade samma förutsättningar. Rutiner kring matsituation och idrott samt skolgårdsvistelse var grundlagda. Personalen fick positiv bekräftelse från föräldrarna att övergången hade fungerat väl. Bedömning av måluppfyllelse Personalen bedömer att skolan har uppnått målen med god marginal. Så här skriver förskolans personal: Vi har fått god respons från föräldrar och vi upplever att barnen som är på väg är nyfikna och har stor lust till att besöka förskoleklass och vistas i andra delar av skolan. De upplevs säkra och tar ofta initiativ till att vandra ut under skolans tak. De har under många tillfällen träffat personal från fritidshemmet och samtalat med dem. Vi har inte behövt lägga särskild uppmärksamhet på något barn för att främja övergången till förskoleklassen. Vi känner oss nöjda med vårt arbete. Åtgärder för förbättring Personalen vill vidareutveckla dokumentationsformer som underlättar måluppföljning. De vill att läraren i förskoleklasen besöker förskolan fler gånger än i år. 38

39 Samverkan förskola, förskoleklass och fritidshem i S: t Olof Skolans mål Barnen känner trygghet i övergången mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklass, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Ur Lpfö 98, sid. 12. Vidtagna åtgärder Personalen har planerat träffarna gemensamt. Förskoleklassens lärare har hälsat på barnen på förskolan. Dessa möten är de första träffarna och har varit minst två tillfällen. Förskolans barn har besökt skolan en gång per vecka under läsåret, då barnen har fått leka med förskoleklassens elever. Personalen har hållit ett tidigt informationsmöte för föräldrar. Skolans och fritidshemmets personal informerade om deras verksamheter. Personalen har erbjudit föräldrarna att följa med sina barn under pågående inskolning till förskoleklassen. Personal och föräldrar har haft överlämnandesamtal. Fritidshemmets personal har haft enskilda samtal med föräldrarna i samband med förälderns besök i förskoleklassen. Alla nya förskolklasselever har blivit tilldelade sig sina faddrar från skolår 4 (blivande klass 5). Inskolningen på fritidshemmet har skett vid fyra tillfällen. Personalen från förskolan följde då med. Resultat För att finna resultat har personalen använt sig av samtal med barn och med föräldrar. Föräldrarna har fått beskriva hur de har upplevt inskolningen. Enkäter skickades ut till föräldrarna vid inskolningens slut. Föräldrarna har upplevt inskolningen som positiv och uttrycker att de är nöjda. De upplevde att deras barn har känt sig trygga inför skolstarten i förskoleklassen. Föräldrarna var också nöjda med den information som de har fått. Personalens reflektioner från arbetet har dokumenterats och även de är nöjda med arbetet. Särskilt nöjda var de med att ha kunnat besvara frågor och tydliggöra verksamheternas arbetssätt vid föräldramötet och att de olika verksamheterna var representerade vid mötet. Bedömning av måluppfyllelse Personalen anser att de har nått målet. Åtgärder för förbättring Inga nya åtgärder planerades utan vidtagna åtgärder bedömdes som goda. 39