Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015



Relevanta dokument
Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Vår verksamhet under läsåret

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Orange Centrals Förskola

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Arbetsplan Violen Ht 2013

Verksamhetsbrev dec -14

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Arbetsplan för Ängen,

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Våra tankar kring temat:

UTVÄRDERING FÖRSKOLAN NYCKELPIGAN

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

FOKUS: ÄVENTYRSPEDAGOGIK. Verksamhetsplan Lövskatans förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Tallens utvärdering Våren 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Kvalitetsredovisning

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Lokal arbetsplan 14/15

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

Augusti Verksamhetsplan. Smedjans Uteförskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation. Till nästa år kommer vi lägga till några frågor i kommunens enkät till vårdnadshavarna som handlar om vårt prioriterade mål. Enligt kartläggning kan vi se att vi behöver jobba lite mer med att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp (Lpfö 98). Val av Tema och Syfte: Sång/Rörelse Förutsättningar: 15 stycken barn inskolade. Tre pedagoger som arbetar 100%, varav två förskollärare och en obehörig vik förskollärare. Tillgång till en fritidspedagog på torsdagar mellan 9:30 11:45. Eftersom gul under våren har haft sagor i helgrupp så har två förskollärare haft tillgång till planering 1timme var. Vi har även tillgång till en barnskötare på fredagar från 7:30 11:45 där vi får disponera henne på båda avdelningarna Grön och Gul. Under hösten har vi haft barn som har väldigt mycket separationsångest, med mycket gråt under hela dagen. Två förskollärare har läst under hösten 2014 pedagogisk dokumentation. Vi har bra och stora lokaler till barngruppen, tyvärr har vi haft kallt i våra lokaler men det är nu åtgärdat. Under våren beslutade politikerna att ännu en avdelning skulle öppnas på Bysjön (Droppen Blå). 22 april började första barnet inskolning. Under maj skolades ytterligare 8 barn in. Eftersom ingen förskollärare sökte till Blå fick en från gul jobba där fram till sommaren tillsammans med en barnskötare. De har fått vara på vår utegård eftersom de inte har fått några lekmaterial ute på blå. Vi har också fått hjälpa varandra eftersom de endast varit två personal. Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, musik, dans och drama. Målkriterier: Vi vill att barnen visar intresse till samling och vi vill att det ska vara lärande. Vi ser att barnen visar intresse till upplevelser, erfarenheter och tankar kring rörelse och sång.

Genomförande: Under hösten har vi arbetat med många sidoprojekt som myror, kiosk och brand och kom igång med arbetet med vårat mål. Vi har sjungit sånger och rörelsesånger på våra samlingar och vi ser att barnen visar mer intresse till att välja sånger, rörelsesånger. Sjungit luciasånger och använt oss av våra luciakort i våra samlingar. Delat in barnen i mindre grupper, och kört miniröris. Vi har använt oss av sång/rörelse bilder på väggen, bilder i vår skattkista. Under våren har vi infört hälsningssång med trumma i samlingarna. Vi har fortsatt med sånger/ramsor och rörelsesånger. Vi har lånat böcker på biblioteket som handlar om sångerna, samtidigt som vi har haft med handdockor/ dockteater, mjukisdjur, plastdjur, flanosaga, och bilder samt fruktsången. Trollmor och Bockarna Bruse har varit två större tema som vi utvecklat med gestaltning med personal, samt skapat dessa sagor på dörren. Vi har använt oss av saga, sång och trollbarn och svansar till Trollmor. En personal har sätt på sig peruk i samlingen och då blivit trollmor. Hon har även kommit helt utklädd och då har barnen fått hjälpa trollmor att hitta sina 11 små trollbarn. Barnen har klippt och klistrat sagan om Bockarna Bruse, en pedagog satt då och förde löpande protokoll på vad de sa under tiden. Både barn och personal har gestaltat Bockarna Bruse. Detta var även en aktivitet på förskolans dag då också gul och blå fick komma och titta. På föräldrafikat låg all rekvisita framme så barnen kunde visa sina föräldrar. Under våren gjordes även en utflykt för att titta på får. Eftersom en i personalen även är med i NT-ubildningen har vi provat lite experiment för att få in lite naturkunskap, teknik, kemi och fysik. Då har vi provat på regnbågsmjölk, russinhissen och bakpulverraketen. Dokumentation: Vi har använt oss av kamera (foto), Ipad (foto och film), observationer, diskussioner, reflektioner, löpande protokoll och månadsuppföljningar. På grön har vi använt oss särskilt mycket av bilder/foton på väggen. Litteratur som vi har använt oss av är: Språkglädje (Ann-Katrin Svensson), Språklust (Carina Rydja), Lyssnandets och seendets villkor (Christina Wehner- Godée) och Småbarns utevistelse (Ann Granberg) Resultat: Vi har dokumenterat barnen med Ipaden som vi visat på utvecklingssamtalen med föräldrarna. Genom sagan om Bockarna Bruse har barnen lärt sig urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp (t.ex. liten, mellan, stor, över, under och på). Det ser vi genom leken när barnen leker med varandra eller med olika leksaker. Barnen visar intresse till att sjunga, använda rörelser till sångerna. Barnen är delaktiga att välja sång/rörelsebilder. Vi ser/hör även att barnen sjunger rörelsesångerna under hela dagen, både ute och inne och de leker även egen samling. Vi ser och hör att baren tycker det är roligt när vi bjuder in till samling. Alla är med och sjunger och det är en glädje bland barnen, då känner man en glädje själv som pedagog. Vi

märker på barnen att dem tycker det är en rolig och intressant upplevelse med samling, de orkar sitta still och hålla fokus en längre stund. När vi ska ha samling visar barnen förtjusning till det, och städar undan det de har lekt med för att kunna få gå till samlingsmattan. Vi ser att barnen känner igen rörelserna till miniröris och vi ser att de har roligt och de strävar att hänga med mer och mer. Vi ser även att rörelserna kommer in i leken. Vi ser att när vi använder oss av konkret material så får barnen även känna på materialet, barnen upplever samlingen genom flera sinnen och de blir sedda var och en när de får spela på trumman. Vi ser även vilken glädje det ger barnen eftersom de visar med hela sitt ansikts- och kroppsuttryck. Här ser vi också att barnen får en mer förståelse och de kan förknippa sig mer till sångerna, ramsorna och bilderna. Vi ser att barnen vågar att leka och lära och att de har tillit till sin egen förmåga i leken. Barnen jämför trollen i Trollmor och Bockarna Bruse, att det finns snälla och elaka troll i våra sagor. Vi ser att barnen tycker det är spännande och lever sig in i trollmor och vill gärna hjälpa henne. Vi har också sett att några barn har blivit lite avvaktande till trollmor, samtidigt som de vill hjälpa henne. Vi har hört att barnen pratat om att de vill och önskar att få lyssna på Bockarna Bruse. När vi kom fram till vårt utflyktsmål så uttryckte barnen som såg tre får: De tre Bockarna Bruse!, barnen kopplade samman det vi läst och sjungit om Bockarna Bruse till verkligheten. Vi har fått mycket bra respons från föräldrarna både på utvecklingssamtal och föräldrafikat och i hallen och kände därför att vi inte behövde göra en enkät till föräldrarna. Föräldrarna har berättat för oss om Bockarna Bruse, Trollmor och att barnen lärt sig så många nya sånger. De har även berättat att de tycker att barnen har fått ett stort ordförråd hos oss, med tanke på åldern. Barnen har verkligen visat intresse när vi har experimenterat och barnen har fått komma med hypoteser till vad som ska/kommer att hända under experimentets gång. Analys och Reflektion: Vi tror att barnen sitter längre på samlingarna för att de får känna sig delaktiga när de får välja rörelsesånger själva. Vi ser att barnen har fått mer språk och kan vara mer delaktiga i alla sånger, vi tror att de känner att de kan. Eftersom barnen visar mera intresse för samlingarna tror vi beror på samlingssången - Nu ska vi spela på trumman, de blir betydelsefullt när barnen hör sitt eget namn och att de har en uppgift att slå på trumman. En del barn vågade till en början inte spela på trumman, det tror vi berodde på att de inte kände sig helt bekväma med att stå i centrum och de visste heller inte riktigt vad som förväntades av dem. Nu är alla delaktiga i detta. Barnen behöver upprepningar på både rörelsesånger och miniröris för att de ska kunna lära och känna sig delaktiga. Vi tror att när vi använder oss av konkret material så får barnen även känna på materialet, barnen upplever samlingen genom flera sinnen och kan då ta till sig innehållet på ett enklare sätt. Barnen har kommit fram till att trollmor är ett snällt troll och att trollet i Bockarna Bruse är elakt. Barnen använder inte ordet likabehandling men snäll och elak är en bra start för att barnen skall förstå vad likabehandling är. Barnen berättar hur trollet som sitter under bron är ett elakt troll eftersom det ska ta bockarna, och trollmor är snäll och vill ha sina trollbarn. Här pratar vi också med barnen att man ska vara snälla mot varandra. Eftersom vi i arbetslaget har jobbat ihop oss under detta år så visar vi på att vi har en god trygghet i både arbetslag och barngrupp, därför tror vi att barnen utvecklar sin självständighet, nyfikenhet och fantasi genom att leka Bockarna Bruse med olika material som t.ex. plus-plus, bilar och klossar t.ex. När vi startade temat om Bockarna Bruse hade vi inte en färdig plan utan lyssnade till barnen och deras tankar och önskemål hur temat skulle utvecklas, vi trodde inte att Bockarna Bruse skulle bli en sådan succé. Vi tycker verkligen att det har varit roligt, lärorikt och intressant att ha varit med på denna resa genom sagorna om Trollmor och Bockarna Bruse och hur de har byggts fram tillsammans med barnen.

På utflykten räknade vi baggarna och sa lilla, mellan och stora bocken Bruse och då relaterade de till sagan. Vi tycker det är intressant/spännande/lärorikt att se hur barnen ville gestalta bockarna och även trollet, fast de tyckte att trollet var lite spännande. Här ville barnen prova alla roller även barnen på gul i samband med förskolans dag. Det är oerhört roligt och intressant att höra och se barnen när de leker och sjunger och vilken inlevelse de använder och hur sagan och sången har berört barnen. Sagan har väckt ett stort intresse hos barnen och det tror vi beror på att vi har delgett sagan i olika skepnader. Alla barn lär inte på samma sätt och vis därför är det viktigt att kunna visa sagan på olika vis och genom olika skepnader. Vi själva har lärt oss mycket under denna resa efter dessa temaarbeten med sagorna och processen som två av oss har haft efter utbildningen pedagogisk dokumentation och även barnens lärprocesser från början till slut. Många av barnen hade inte hört varken trollmor eller om Bockarna Bruse, men det slutresultat vi fick av dessa sagor blev enormt. Eftersom vi inte visste riktigt hur vi skulle gå vidare i arbetet utan ville lyssna till barnen, så hade vi ingen aning om att det skulle bli en sådan succé. Vi tyckte det var roligt att barnen använde sig av materialet och berättade sagan. Vi känner oss oerhört nöjda med arbetet vi gjort. Här har vi i arbetslaget lärt oss att lyssna och ta in vad barnen säger, känner och det är det vi vill fortsätta med i vårat arbete med barnen i det kommande arbetet till hösten. När vi har experimenterat har barnen visat stort intresse och entusiasm och det är något nytt som de inte har varit i kontakt med. Vi har använt oss av material som barnen vet vad det är och känner igen, då har vi sett att de kan sätta ord på det lättare. Vi känner att vi är lyhörda oss lyssnar in barnen i tema arbetet som vi jobbat med under året, och som arbetslag har vi arbetat i hop oss bra. Så här jobbar vi med Likabehandlingsplanen: Vår likabehandlingsplan finns på Eda kommuns hemsida under förskolan Droppen. Nya mål och åtgärder: Vi behöver bli lite bättre på att introducera för barnen vad vi ska jobba med och varför. Det upptäckte vi när vi skulle plocka skräp. Vi fick info om att vi kunde beställa material till skräpplockning, men här kände vi att vi brast i att introducera och arbeta vidare kring skräp. Därför har vi lagt in det i månadscirkeln i april månad. Vi har även lagt in om Jul, påsk och midsommar. Enligt kartläggning (bilaga 4) kan vi se att vi behöver jobba mer med att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.