UTVÄRDERING FÖRSKOLAN NYCKELPIGAN

Transkript

1 UTVÄRDERING FÖRSKOLAN NYCKELPIGAN BAKGRUND: Fjolårets förbättringsåtgärder på Nyckelpigan var: Att jobba vidare på utvecklingsplanen för bildning i Eda Kommun. Det har vi gjort delvis, vi har implementerat att språktemat har ett fortsatt fokus i vår planering av aktiviteter i verksamheten. Att arbeta för möjligheten till planeringstid. Dokumentation, reflektion och analys. Den åtgärden är också delvis genomförda det avgörande för om den åtgärden ska kunna genomföras är bristen på vikarier. Att utifrån Lpfö(läroplan för förskolan) kartlägga och se vilka prioriterade mål som vi ska jobba med i verksamhetsplanen. Den kartläggning i ht15 gav oss prioriterade mål som angav riktningen för fortsatt planering av verksamhetens innehåll. Att utveckla arbetet med Stöd och rutiner och vår veckodokumentation. Vi har i arbetslaget diskuterat vårt uppdrag och kunnat öka intresset för hur vi dokumenterar inför skrivande av månadsuppföljning. Bakgrunden till val av tema och syfte: Den utvärdering som gjordes 14/15 gav oss mycket kunskap om hur vi hade skapat förutsättningar för att jobba med läroplanen utifrån barnen intresse och de prioriterade målen i dåvarande verksamhetsplan. Resultaten som uppnådes då gav oss en känsla för hur tema och aktiviteter skulle kunna se ut detta läsår. Efter kartläggning vid terminens start när inskolningar och trygghetsskapande aktiviteter gett oss insikt om barnens intressen och deras behov till utveckling kändes klara så hittade vi våra prioriterade mål i Lpfö. Tema över året är hämtat från utvecklingsplanen för bildning i Eda Kommun och det är Språket. Utifrån det så hittar vi olika kopplingar i läroplanen och målen som finns för att jobba samman med Språket som grunden. Syfte: Verksamheten ska genomsyras av aktiviteter som utvecklar varje barn utveckling och lärande. Samt erbjuda en trygg omsorg i samverkan med hemmen. Det grundar sig på hur förskolans uppdrag är inskrivet i Läroplanen för förskolan. 1.MÅL: Det som avgjorde vilka målområde som blev de prioriterade för Nyckelpigan var. Den kartläggningsperioden som var under augusti och september gjorde oss medvetna om vad och vilka intressen och behov som enskilda barn och gruppen skulle utveckla.. De prioriterade målen: Normer och värden. Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människors lika värde. Utveckling och lärande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. Barns inflytande: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för egna handlingar och för förskolans miljö. Förskola hem: Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrar och känna ett ansvar att det utvecklas en tillitsfull relation.

2 2. MÅLKRITERIER Vi diskuterade i arbetslaget om de didaktiska frågorna innan vi kunde formulera våra kriterier. VAD, HUR, VEM OCH VARFÖR. Normer och värden: Detta sker när vi presenterar aktiviteter i verksamheten och innebär att vi är förebilder som visar förståelse och kunskap om alla människors lika värde. Utveckling och lärande: Detta sker när vi vid inskolningen lägger grunden till att skapa trygghet för barnet i gruppen.. Utveckling och lärande: Detta sker när barngruppen delas i mindre grupper vilket skapar större möjligheter till vart och ett barn kan bli uppmärksammat och sett. Utveckling och lärande: Detta sker när det finns en vuxen närvaro som stödjer i hur konflikter kan hanteras. Utveckling och lärande: Detta sker när barnen upplever att de själva kan vara med att forma lösningar vid eventuella konflikter. Barns inflytande: Detta sker när barnen kan påverka sin möjlighet av val vid olika aktiviteter och innehållet i aktiviteten. Förskola och hem: Detta sker när arbetslaget skall fortlöpande föra samtal med barnens föräldrar om barnens trivsel, utveckling och lärande m,m. 3. GENOMFÖRANDE Vad har vi gjort? Hur har vi gjort? Vilka har medverkat? Arbete i verksamheten. Innehållet i verksamheten kan kopplas till läroplanens utvecklings mål i vardagen. Språket, Matematik, Natur, Hälsa och rörelse, Färg och form, Bygg och konstruktion, Teknik, Sång dans och drama. AUGUSTI: Det är inskolningar av nya barn som tar tid och det är relationsskapande aktiviteter i stort sett under aug och sept. Vi har inte så många andra aktiviteter utan jobbar med trygghetsskapande. Inskolning påverkar hela gruppen gamla som nya påverkas av förändringen. SEPTEMBER: Mot slutet av september känner vi att gruppen är tryggare. Det ger möjligheter att öka aktivitetsgraden. En sak som vi tydligt kan se i loggboken är hur vi introducerar aktiviteterna och hur barnen uppfattar våra introduktioner. Det är särskilt målet Barns inflytande som vi jobbar med. Flera barn i gruppen behöver stöd i sina val av aktiviteter. På samlingen planerar vi att introducera våra känslokort med de beskriver man hur man mår. De knyter an till målet under Normer och värden, när man utvecklar förmågan att uttrycka sig om sina känslor så utvecklas en förståelse för andras känslor. Vilket kan kopplas till att utveckla förmåga att förstå alla människors lika värde. Under läsåret så utbildar sig personalen i studiecirkeln Undervisa i förskolan OKTOBER: En reflektion om det ämnet finns i loggboken, För att undervisa (peka ut något) så måste flera sker falla på plats. Lusten, lärandet, situationen och presentationen. Då kan vi personal och barn reflektera tillsammans om hur aktiviteten blev. Det finns dokumenterat efter kanelbullens dag och hur undervisningen var i mindre grupper. En vuxen ansvarar för bakningen det är 2-3 barn åt gången vilket gör det lättare att se var och en. De övriga har andra aktiviteter ute eller inne. Det var bullbak med stor entusiasm och lärande.

3 Under oktober finns dokumentationer som tar upp ytterligare mål i Lpfö. Det börjar med ett intresse för spindlar och löv, då erbjuds aktiviteter om löven och spindlarna. Vi söker olika kunskaper och de som avstår att göra spindlar eller löv har ett lärande bara av titta och observera. Vi märker att lärandet utifrån språkmålet också blir uppmärksammat. Vi besöker biblioteket för att hitta kunskap om våra tema områden. Där finns möjlighet att läsa, se på bilder och sedan kan vi på förskolan fortsätta att skapa och skriva det ger olika begrepp som vi får kunskap om. NOVEMBER: Denna månad så utvecklas det ett intresse för siffror. Det ger personalen en utmaning hur vi ska och kan arbetet utvecklas med siffror. Kan vi föra in siffersamtal i vardagens arbete? Under frukosten, leken, fruktstund, på/av klädning, samling Luciasångs övning m.m. I vilken ordning kommer sångerna 1,2,3,4,5,.. Det utvecklas en förståelse och förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Ur Lpfö) DECEMBER: Det vi kan se under resultat i våra månadsuppföljningar är att gruppen känner en ökad trygghet i sig själva och som grupp. En aktivitet som vi kan relatera den känslan till är vårt luciafirande. (Inomhus denna gång) Inför en stor publik så sjunger barnen med stor kraft och entusiasm de sånger som vi jobbat med på våra samlingar. JANUARI När vi startar upp igen på det nya året så kan vi i vår månadsuppföljning se dokumentation om ett ökat intresse. För att skriva, rita, klippa och klistra det ger oss en utmaning hur ska vi öka möjligheterna till att utveckla aktiviteter som erbjuder detta. Det är viktigt att material finns tillgängligt och att personalen stödjer aktiviteter och ( pekar ut ) erfarenhet och kunskap. Det är ytterligare utmaning som vi i arbetslaget behöver diskutera. Hur möter vi de barn som har det lite tungt och trotsar, testar förskolans regler och normer. Här behöver vi vuxna tänka hur vi bemöter barnen och hur samverkar vi med föräldrar. Utifrån vår plan för likabehandling så har vi tänkt om förebyggande och främjande aktiviteter. Lekar, samtal, böcker och andra aktiviteter som är bra. FEBRUARI: En månad av mycket utelek som ger hälsa och rörelse. Det blev tydligt hur viktig utrustningsfrågan är för verksamheten och att vi samverkar med hemmen om det. Alla barn ska kunna delta i de aktiviteter som erbjuds. Ingen ska känna sig diskriminerad och inte kunna delta. Vi återkommer till likabehandlingsplanen om hur vi ska planera och arbeta med denna fråga. Samtidigt så jobbar vi vidare med hur vi kan stötta hur man uttrycker sina känslor. Det blev skapat en känslotärning som ger stöd i att få kunskap om sina känslor. Hur skiljer man på känslorna arg, ledsen och sur. Det kopplar vi till läroplansmålet Utveckling och lärande : Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

4 MARS: En aktivitet som är oerhört viktig på förskolan är att fira sin och andras födelsedag. Den aktiviteten kan kopplas till flera av läroplanens mål. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn ska få bekanta sig med det lokala kulturlivet.. För gruppen är alla barns lika värde viktigt och de vuxna inkluderas i firandet av sina dagar. Det finns i månadsuppföljningen en reflektion om att planeringstid ska schema läggas. Det är av största vikt för att arbetsglädje och arbetsklimat ska kunna utvecklas. APRIL: Nya inskolningar och det påverkar gruppen av olika anledningar. Det påverkar både i barn gruppen och i personalgruppen. För att det ska kännas att vi har en känsla för sammanhang så behöver vi en kommunikation om hur förändringar påverkar. Alla tema och aktiviteter ska alla barn erbjudas att delta i. Resultat av en del från vårt skapande fanns med vid bibliotekets utställning. Det är ett bra sätt att visa upp förskolans verksamhet och arbetssätt. Enligt Skolverkets föräldraenkät som genomfördes så var svarsantalet högt och enligt resultatet som fanns visade det att vår föräldragrupp var nöjda. MAJ: Utifrån från månadsuppföljning och vår dokumentation så kan vi koppla ihop verksamhetsplan och vårt verksamhetsresultat. Vad kan vi se? Barnen har utvecklat förståelse för alla människors lika värde Barnen har utvecklat förmåga att fungera enskilt och i grupp. Barnen har utvecklat sin förmåga att ta ansvar för egna handlingar och förskolans miljö. Ett gemensamt projekt är Förskolans Dag som vi genomför med Blåsippans avdelningar tillsammans JUNI: Avslutning av terminsprojekt, sätta i barnens dokumentation i portfolio tillsammans. Material vårda en del saker. Sommarfest med knytkalas med kakor, tårtor, bullar små pizza, popcorn och sist men inte minst glass och jordgubbar. Sångframträdande med blandad repertoar Imse vimse spindel, Klappa händerna när du är glad, Blinka lilla stjärna och Tio små indianer m.fl En fin avslutning på verksamhets året. Midsommartradition i samverkan med Fritids, Blåsippan Nyckelpigan och DBV Margareta. 4.RESULTAT: Dokumentationsunderlag som vi använt är loggbok med veckovis utvärdering. Digital kamera och Ipad för bilder och till sök av fakta runt omkring tema och aktiviteter. Stöd med musik till sånger. Resultat för verksamheten: Utifrån loggboken och månadsuppföljningarna så kunde vi reflektera följande. När verksamhetsplanens mål och målkriterier kändes klara så startade vi arbetet med planering av innehållet utifrån barnens intressen och det som läroplanens riktlinjer anger. Det kändes att vi kunde vara trygga i de planer och kartläggningar vi skapat. Vilket medförde att alla visste vilka möjligheter som fanns. Det som var ett behov var att vikarieanskaffning vid olika tidpunkter kunde ställa till det. Vilket påverkar förutsättningar att genomföra verksamheten.

5 Resultat för barnen: Utifrån dokumentationen så kan vi se hur utvecklingen gått mot våra prioriterade mål och målen i läroplanen för förskolan.. Hur vet vi att det är så?. Det är tydligt hur barnen har utvecklat förmåga och förståelsen om hur man uttrycker sina åsikter och förstå att någon annan har en olik åsikt. Det är en bra stämning i olika skeden av gruppens utveckling. Vi vet hur och vad för stöd och aktiviteter som vi kan planera. Resultat från reflektion: De aktiviteter som vi har erbjudit barnen i gruppen att delta i har gett möjligheter för oss att se på i dokumentation av text och bilder. När dokumentation gås igen av personal och barn tillsammans blir dokumentation pedagogisk. Den kan då lägga grunden för ett utvecklat lärande och av verksamhetens innehåll vidare. 5.ANALYS OCH REFLEKTION: Hur har vi nått till vårt resultat? Det har vi fått utifrån att vi har organiserat oss med hjälp av beprövad erfarenhet och kunskap. Den har även gett oss möjligheter att låta våra kunskaper vara olika för mångfaldens skull. Varför har vi fått det resultatet? Vi försöker att skapa en trygg ram av vardagens uppgifter och aktiviteter. Det ger barngruppen en trygghet i att kunna veta vad som händer och vilka val de kan påverka. Det ger en frihet till ansvar för vistelsetiden. Våra styrkor är att vi för samtal i arbetslaget om hur vi ska arbeta så att vi kan utveckla oss, verksamheten och känna arbetsglädje och samverkande. Vilka aktiviteter kan relateras: Det kan i stort sett alla aktiviteter stora som små. De som inte varit helt lyckade har gett oss kunskaper om hur vi ska planera till nästa gång. De som är klart relaterade är samling innan lunch och våra utevistelser. Något som också är tydligt relaterande är våra måltidsstunder där samtal, funderingar kan få vara en del och ha pedagogiska inslag. Våra lärdomar av resultatet: Det är att vi är alla bidragande till hur vårt arbete ska kunna organiseras. Därför behöver vi känna tillit och våga lyssna på varandra. 6.DOKUMENTATION: Vilken typ av dokumentation har använts? Det som arbetslaget använder mest är loggboken och månadsuppföljningen. Vid planering så skriver vi almanackan och loggboken. Dokumentationsprotokoll och observationer av aktiviteter görs ibland. Hur använder vi dokumentationen: Det är olika loggboken och veckodokumentationen skriver förskolläraren. Inför sammanställningen av månadsuppföljningen så försöker vi ha planeringsdag går inte det så sammanställer förskolläraren och alla får ge sina synpunkter på den. Pedagogisk dokumentation: Dokumentation blir ju inte pedagogisk förrän den arbetas med utifrån barnen och tillsammans med dom. Den blir det när personalen jobbar vidare med bilder, text och utmanar sig och utvecklar ett lärande. Utvecklingssamtalet är en ytterligare del att använda dokumentation pedagogiskt. Litt hänvisning :Lyssnandet och seendets villkor(christina Wehner Godee) Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbete sker enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.

6 7.ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING: Hur har uppföljningarna fungerat: När vi i arbetslaget har haft planering så känner alla en större delaktighet i arbete om uppföljning. De gånger som den möjligheten inte finns och kunskapen hos arbetslaget är olika så blir delaktigheten inte lika stor. Arbetslaget behöver stöd och genomgång av vad som förväntas från ledningen förskolechef. Att fortbilda oss i förskolans uppdrag och vad som ingår i det. Nya mål inför skrivande av verksamhetsplan kommer att göras i augusti då kartläggning blir av den grupp som vi får fortsätta att jobba med. 8.UTVÄRDERA ÖVRIGA LÄROPLANSMÅL: Det som står i inledningen av punkten genomförande kan återigen upprepas. Att i så stor utsträckning som möjligt få in i verksamheten så många mål som planeringen kan få till. Som exempel: Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Det har vi lyckats uppfylla med utelek och aktivt inomhuslek, fruktstund och övriga måltidsstunder som några exempel på aktiviteter Exempel: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barn utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. Det är ett uppfyllt mål utifrån vår planering. Det som vi behöver förbättra i planeringen kring läroplanens mål är att känna sig informerad om vårt uppdrag. 9. LIKABEHANDLINGSPLAN: Den har vi utvärderat och kommer att revidera den i augusti. Vi har under läsåret jobbat med att förebygga och främja arbete i barngruppen. Det finns återgivet under rubriken genomförande. En av personalen går utbildning i diskriminering och kränkande särbehandling. Så fortsatt arbete kommer vidare utifrån förbättrings område..