V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Relevanta dokument
V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

13 Generaliserade dubbelintegraler

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Generaliserade integraler

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13


SF1625 Envariabelanalys

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

SF1625 Envariabelanalys

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Integration: Kvadratur

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

TATA42: Envariabelanalys 2 VT 2018

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

9. Bestämda integraler

Föreläsning 7: Trigonometri

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

24 Integraler av masstyp

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

TATA42: Tips inför tentan

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Topologi och konvergens

Läsanvisningar till kapitel

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Integraler och statistik

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

ETT OSKRIVET KAPITEL I FORSLING NEYMARK: Matematisk Analys

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

9 Dubbelintegralens definition

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Sammanfattning, Dag 9

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Komplexa tal. j 2 = 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Teorifrå gor kåp

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 21, 27/1 2010:

Sfärisk trigonometri

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

14. MINSTAKVADRATMETODEN

definitioner och begrepp

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Matematiska uppgifter

Finaltävling den 20 november 2010

10. Tillämpningar av integraler

Diskreta stokastiska variabler

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Exponentiella förändringar

Matris invers, invers linjär transformation.

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

TATA42: Tips inför tentan

Transkript:

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE ±. V. Funktionen f () är egränsd i intervllet [,]. Då definiers def n f ( ) d lim m k k k f ( c k )( k k ). ------------------------------------------------ GENERALISERADE INTEGRALER Definition. Om minst en v ovnstående villkor V, V inte är uppfylld säger vi tt integrlen f ( ) d är en generliserd integrl. Vi etrktr två grundtyper v generliserde integrler:. (Typ I i Adms) Generliserde integrler med oändligt integrtionsintervll och f ( ) d, f ( ) d och f ( ) d.. (Typ II i Adms) Generliserde integrler med en oegränsd integrnd Vi etrktr eller. f ( ) d där f () är oegränsd (eller ej definierd) i en ändpunkt I slutet v denn stencil etrktr vi lndde eempel. v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler Viktig generliserde integrler. d konvergerr om och endst om p > p. d konvergerr om och endst om p < p. (Typ I i Adms) Generliserde integrler med oändligt integrtionsintervll: f ( ) d, f ( ) d och f ( ) d. * Vi definierr När vi eräknr f ( ) d med hjälp v gränsvärdet lim f ( ) d. lim f ( ) d kn tre fll förekomm: i) lim f ( ) d A, där A är ett reellt tl. I dett fll säger vi tt integrlen konvergerr, hr värdet A, och skriver f ( ) d A ii) iii) lim f ( ) d (eller ). Vi säger tt integrlen divergerr. lim f ( ) d eisterr inte. Vi säger tt integrlen divergerr. ** På liknnde sätt definiers f ) d *** Vi säger tt f ( ) d konvergerr om och endst om åde konvergerr. Stser om konvergent integrler: Jämförelsestsen för icke-negtiv integrnder. Om f ( ) g( ) för ll då gäller ( smt konvergensen / divergensen v denn integrl. f ( ) d och f ( ) d v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler ( ) d g( d och därför f ) f ( ) d g ( ) d. Följnde sts nvänder vi oft för tt evis tt en generliserde integrl konvergerr/ divergerr utn tt eräkn integrlens värde: Sts. Jämförelsestsen för positiv integrnden. i) Låt f ( ) g( ) för ll. Om den generliserde integrlen g ( ) d är konvergent så är f ( ) d också konvergent. ii) Låt g( ) f ( ) för ll. Om den generliserde integrlen g ( ) d är divergent så är f ( ) d också divergent. Sts. ( Andr jämförelsestsen) Låt f () och g() två egränsde, icke-negtiv funktioner för. f ( ) Om lim A > g( ) ( A är ett reellt tl > ). Då är integrler f ( ) d och g ( ) d ntingen åd konvergent eller åd divergent. Liknnde stser gäller för generliserde integrlen intervllet [,]. f ( ) d om funktionen är oegränsd i Sts. Jämförelsestsen för positiv integrnden. Låt f ( ) g( ) för ll i intervllet (, ) i) Om den generliserde integrlen g ( ) d är konvergent så är konvergent. f ( ) d också v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler ii) Om den generliserde integrlen f ( ) d är divergent så är g ( ) d också divergent. Sts. ( Andr jämförelsestsen) Ant tt f () och g() är egränsde i intervllet [c,] där < c medn f () och g () då. f ( ) Om lim A > g( ) ( A är ett reellt tl > ). Då är integrler f ( ) d och g ( ) d ntingen åd konvergent eller åd divergent. ÖVNINGAR: Uppgift. Undersök om följnde integrler är konvergent och nge i så fll ders värden. ) e d ) d c) d d) cos( ) d ) e e e d. e lim Integrlen konvergerr och hr värdet e d. ) d då Integrlen konvergerr och hr värdet d. v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler c) d 8 8 d lim Integrlen divergerr. d) sin() sin( ) cos() d sin( ) lim eisterr inte. Därmed integrlen cos( ) d divergerr. Uppgift. Undersök om följnde integrler är konvergent och nge i så fll ders värden. ). d Lösning. ) d, c).8 d ).. d.... då Integrlen är konvergent och hr värdet d.. ) d [ ln ] ln( ) ln då Integrlen d är divergent c).8 d.... [ ] då integrlen divergerr. Anmärkning. Mn kn generliser ovnstående uppgift till följnde viktig resultt (som vi oft nvänder i smnd med nednstående jämförelsests) v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler konvergerr om p > d p divergerr om p --------------------------------------------------------------------------------------- Om funktionen f ( ) för då är ren v det oändlig området R {(, y) :, y < f ( )} lik med f ( ) d. Uppgift. eräkn ren v området R {(, y) : <, y < f ( )} då Svr: ) R {(, y) : <, y < } ) R {(, y) : < <, y < } rctn c) R {(, y) : <, y < } d) R {(, y) : <, y < } ) Aren d [ rctn ] lim[ rctn rctn ] ) π π Aren π d π d d c) Ledning : Med hjälp v sustitutionen rctn t d dt 6 v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler rctn får vi d (rctn ). rctn Aren d [(rctn ) ] d) Aren d [ ln ]. π Trots tt vi inte kn eräkn ekt värde v en generliserd integrl är det oft intressnt tt undersök om en integrlen konvergerr eller divergerr. Uppgift. Vis med hjälp v jämförelsestsen tt följnde integrler konvergerr. ) d ) e d c) d ln Lösning ) Eftersom i) e e för > ii)integrlen, med den större integrnden, d konvergerr (, eräkn integrlen e själv), iii) åd integrnder är positiv för >, hr vi enligt jämförelsestsen tt ( den mindre integrlen) d också e konvergerr. ) Eftersom i) < för, 7 v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler ii) ( den större integrlen) d konvergerr ( eräknintegrlen själv) iii) åd integrnder är positiv för, hr vi enligt jämförelsestsen tt ( den mindre integrlen) d också konvergerr. c) d ln Integrnden är positiv eftersom > ln ( och ln < ) för > och därmed ln > > om > ( vi hr ). Uppskttningen lir svårre på grund v differensen i nämnren. I nämnren dominerr med den konvergent integrlen d [ För tt vis konvergensen v funktion () som tyder på tt integrlen konvergerr. Men en direkt jämförelse g, dvs f ( ) g( ) går ej eftersom > ln för >. f ( ) d med jämförelsestsen måste vi finn en större, sådn tt g ( ) d konvergerr.] k k Därför sk vi välj ett liknnde funktion, men sådn tt ln för stor k. Vi skriver om Integrnden ( ryter ut dominernde term) ln ln för stor, dvs för ll större än något. [ Förklring: ln då och därför är uttrycket mindre än för stor.] Nu hr vi ln för >, Integrlen >). d konvergerr så är d också konvergent ( för någon ln 8 v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler Därmed är d d d konvergent. ln ln ln ( Lägg märke till tt den först integrlen d ln Riemnnintegrl.). är en vnlig Uppgift. Vis med hjälp v jämförelsestsen tt följnde integrl divergerr. d ln ) d ln Lösning. ) d ln Eftersom i) ln för > ii) integrlen ( med mindre integrnden) d ln( ) divergerr, iii) åd integrnder är positiv för >, hr vi enligt jämförelsestsen tt integrlen (med större integrnden) d ln också divergerr ( d v s d ) ln ) ln d Vi etecknr f ( ) ln och gör en kvlificerd gissning om konvergensen. 9 v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler Eftersom där går mot då ser vi tt, för ln ln ln stor, ( dvs då ) är integrnden ekvivlent med. ln Därför påstår vi tt integrlen divergerr och nvänder jämförelsestsen tt evis dett. Direkt jämförelse med går ej eftersom f(). Vi måste finn en icke-negtivfunktion g() f() men sådn tt g ( ) d. Eftersom går mot då hr vi tt det finns ett stort tl så tt ln > om. ln Därför ln ln om. Vi hr > ln för och d dvs divergerr. Enligt jämförelsestsen är d ln ( divergent). Härv d d d dvs divergerr. ln ln ln (Noter tt den först integrlen d ln är en vnlig Riemnnintegrl.) Uppgift. estäm om följnde integrl konvergerr eller divergerr. ) Lösning. d ) d v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler Först måste vi gör en kvlificerd gissning om integrler konvergerr eller divergerr. Därefter kn vi nvänd jämförelse kriterium och evis vårt påstående. För stor etrktr vi dominerde termer i täljre och nämnre. Integrnden är, för stor, ekvivlent med. Eftersom d är konvergent påstår vi tt evisr med hjälp v jämförelse stsen. d också konvergerr, som vi Vi hr tt ) i) åd integrnder är positiv i intervllet [, ) ii) i intervllet [, ) iii) och integrlen ( med större integrnden d konvergerr. Därför, enligt jämförelsestsen, är integrlen d också konvergent. För stor etrktr vi dominerde termer i täljre och nämnre. Integrnden är, för stor, ekvivlent med. Eftersom d med hjälp v jämförelse stsen. är divergent påstår vi tt d också divergerr, som vi evisr Först finner vi en funktion g() som är, för stor, mindre än f ( ). Eftersom f ( ), v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler och uttrycket då hr vi tt och därmed f ( ) för stor, säg >. Eftersom divergent. d divergerr hr vi, enligt jämförelsestsen tt d är också Därmed divergerr integrl över hel intervllet [, ), d d d. Vi smmnftt ovnstående metoder i följnde sts som är (i mång fll) ett enkelt sätt tt estämm om en integrl konvergerr eller divergerr : Uppgift. ) evis nednstående sts. Sts. ( finns ej i kursoken) Låt f () och g() två egränsde, icke-negtiv funktioner för. f ( ) Om lim A > g( ) ( A är ett reellt tl > ). Då är integrler f ( ) d och g ( ) d ntingen åd konvergent eller åd divergent. ) Använd sts för tt estämm om följnde integrl konvergerr eller divergerr.. d. d. e e d evis. Eftersom lim f ( ) g( ) A v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler kn vi för ett godtyckligt positivt tl ε > välj så tt för > f ( ) A ε < < A ε, som medför g( ) ( A ε ) g( ) < f ( ) < ( A ε ) g( ). Om vi nu väljer ε A, då hr vi A A g( ) < f ( ) < g( ), för >. i) Om g ( ) d konvergerr ( därmed konvergerr g ( ) d ) hr vi från olikheten A f ( ) < g( ) och jämförelsestsen tt f ( ) d och därmed f ( ) d också konvergerr. ii) Om A g ( ) d divergerr hr vi från olikheten g( ) < f ( ) tt f ( ) d också divergerr. f ( ) d och därmed Alltså vi hr evist tt, under förutsättningr i sts, integrlern är ntingen åd konvergent eller åd divergent.. Låt f ( ), vi väljer g ( ). f ( ) Då hr vi lim >, där åde f () och g () är positiv i [,] g( ) Dessutom g ( ) d Enligt sts konvergerr också. d d konvergerr. f ( ) d d. f ( ) d och g ( ) d Låt f ( ), vi väljer g( ). v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler f ( ) Då hr vi lim > g( ) dessutom g ( ) d, där åde () d divergerr. Enligt sts divergerr också f och g () är positiv i [,) och f ( ) d d. f ( ). Integrlen konvergerr. (Tipps om g( ) så är e lim > g( ) ) v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler. (Typ II i Adms) Generliserde integrler med en oegränsd integrnd: * Vi etrktr f ( ) d där f () är oegränsd i ändpunkten ( mer precis, f () oegränsd i vrje omgivning ( ε, ) ). är Vidre ntr vi tt integrlen Vi definierr f ( ) d eisterr för ll där < < f ( ) d med hjälp v gränsvärdet lim f ( ) d. När vi eräknr lim f ( ) d kn tre fll förekomm: i) lim f ( ) d A, där A är ett reellt tl. I dett fll säger vi tt integrlen konvergerr, hr värdet A, och skriver f ( ) d A ii) iii) lim f ( ) d (eller ). Vi säger tt integrlen divergerr. lim f ( ) d eisterr inte. Vi säger tt integrlen divergerr. ** På liknnde sätt, med hjälp v lim f ( ) d, definiers konvergensen / divergensen v denn integrl om integrnden f () ändpunkten. *** Om f () f ( ) d smt är oegränsd i är oegränsd i en punkt c som ligger melln och då är c konvergent om och endst om åde f ( ) d och c f ( ) d f ( ) d konvergerr; i dett fll v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler c f ( ) d f ( ) d c f ( ) d. Uppgift. i) Förklr vrför följnde integrler är generliserde och ii) estäm om integrlern är konvergent. ) / d ) d c) ( ) / d d) / d Lösning: ) i) / d är en generliserd integrl eftersom integrnden är oegränsd inom intervllet [,]. { Integrnden om / } ii) / / / / d [ ] [ ] / / om. Därmed konvergerr integrlen och hr värde / d /. ) i) d är en generliserd integrl eftersom integrnden [,]. { Integrnden om } är oegränsd i intervllet 6 v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler ii) d [ ] [ ] 8 om. Integrlen divergerr. c) i) ( ) / d intervllet [,]. { Integrnden är en generliserd integrl eftersom integrnden är oegränsd i ( ) / om } ii) Svr: Integrlen konvergerr, d. / ( ) d) / d intervllet [,]. { Integrnden är en generliserd integrl eftersom integrnden är oegränsd i / om } ii) Från f ( ) / ( ) ( ) / / < < hr vi 7 v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler / [ ( ) ] d / d / ( ) / [ ( ) ] d / d / ( ). Alltså, åd integrler hr värdet f ( ) d, f ( ) d konvergerr, därmed konvergerr f ( ) d och f ( ) d f ( ) d f ( ) d Uppgift 6. Vis tt d konvergerr om och endst om p <. p Lösning: ) Om p< hr vi p p d p ( där eponenten -p >) p p p går mot p då. Därmed konvergerr integrlen om p <. ) ) Om p hr vi d [ ln ] ln ln går mot då. Därmed divergerr integrlen om p. c) Om p > hr vi p p d p ( där eponenten -p <) ( p) p ( p) p p går mot då. Därmed divergerr integrlen om p>. 8 v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler Vi hr därmed vist tt d konvergerr om och endst om p <. p Anmärkning. Ovnstående integrl nvänds oftst vid tillämpning v jämförelsestsen. Uppgift 7. estäm om nednstående generliserde integrler konvergerr eller divergerr. ) / d ) / d / c) / d Lösning: ). Eftersom < i intervllet (,) och / /. integrlen / d konvergerr. Därför, enligt jämförelsestsen, konvergerr också / d. / / ) Svr. Integrlen divergerr (Ledning: ) / c) För tt gör en kvlificerd gissning ryter vi ut potenser med minst eponenter i täljren och nämnren ( dominernde termer då går mot ) och förkortr råket: / / / / / / / / / / Eftersom / går mot då går mot hr vi tt / integrnden / är ekvivlent med / om är när. / Därför påstår vi tt / d konvergerr ( ty / d konvergerr) Vi kn nu nvänd jämförelse stsen ( i ett intervll när ) och evis påstående: 9 v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler / Eftersom / går mot då går mot hr vi tt utrycket är mindre än / i ett Intervll (, c] och därmed / / / / / / c Eftersom konvergerr. / d / / konvergerr hr vi, enligt jämförelse stsen, tt / c d också Därför är / / d c d / / / c / d konvergent. ( Lägg märke till tt ndr integrlen är INTE generliserd utn en vnlig Riemnnintegrl). lndde eempel. Uppgift 8. Nednstående integrler är generliserde på två sätt. Integrtionens intervll är oändligt och. Integrnden är oegränsd ( går mot då går mot ). estäm om integrlern konvergerr. ) / d ) d c) / d d) e d Lösning. )För tt estämm om I / d konvergerr etrktr vi integrlern I / d och I / d. ( Noter tt integrlen I konvergerr endst om åde I och I konvergerr. ) Integrl I / d divergerr ( integrl d p divergerr om p ). Därmed I / d också divergerr. v

Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler ) d divergerr eftersom d divergerr c) Svr: konvergerr. / d konvergerr eftersom åde / d och / d Tipps. Använd jämförelsestsen för tt evis tt de två sist integrler konvergerr. / d konvergerr eftersom < / / om > och därmed även i intervllet <. / d konvergerr eftersom < / om > och därmed i intervllet <. d) e d e konvergerr eftersom åde d och e d konvergerr. Tips. Använd jämförelsestsen för tt evis tt de två sist integrler konvergerr. e d konvergerr eftersom e i intervllet <. e d konvergerr eftersom e e i intervllet <. v