Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Relevanta dokument
Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

Optiska system optiska instrument. Geometrisk optik F7 Reflektion och brytning F8 Avbildning med linser och speglar. Parallella strålar.

Geometrisk optik F7 Reflektion och brytning F8 Avbildning med linser och speglar. Optiska system optiska instrument. Avbildning. Parallella strålar

Vad är vågor? FAFF Johan Mauritsson 1. Tentamen. Våglära och optik. Experimentell tentamen. Räknestuga

Övning 3 - Kapitel 35

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

16.3. Projektion och Spegling

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Geometrisk optik F7 Reflektion och brytning F8 Avbildning med linser och speglar. Optiska system optiska instrument. Avbildning.

Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten.

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Elektromagnetisk strålning. Spektrofotometri. Absorbans / Emission. Elektromagnetiskt spektrum

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Leica Lino. Noggranna, självavvägande punkt- och linjelasers

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

FAFF Johan Mauritsson 1. Optiska system - optiska instrument Vetenskapsteori. Våglära och optik. Optiska system - optiska instrument

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Stela kroppens rotation kring fix axel

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

ANVISNING FÖR BROMSDYNAMOMETER- MÄTNING

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Kan det vara möjligt att med endast

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Arbetsmiljöuppföljning IFO-FH enhet: Boendeenheten

Vågrörelselära och optik

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

101. och sista termen 1

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

Om komplexa tal och funktioner

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Bruksanvisning. Läs detta innan maskinen används. Läs detta när ytterligare information behövs. FÖRBEREDELSER GRUNDLÄG- GANDE SÖMNAD NYTTOSÖMMAR

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

RÄKNESTUGA 2. Rumsakustik

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Genom att använda geometrin i figuren ovan kan vi även ta fram uttryck för hur storleken på bilden, h, beror på storleken på objektet, h.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Laboration i Geometrisk Optik

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Föreläsning 11 (kap i Optics)

Tentamen i Våglära och optik för F

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Stången: Cylindern: G :

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

HÄLSOSTADEN. markus magnusson och caroline lindgård white arkitekter

Transkript:

FF60 Geometrisk optik vildig med liser och speglr Geometrisk optik eflektio och rytig F8 vildig, liser och speglr system F9 istrumet Geometrisk optik vildig med liser epetitio: eflektio och rytig rytig i sfärisk yt rytig i e tu lis vildig och förstorig rytigsidex Defiitio: c v vk mt c ljusets hstighet i vkuum v ljusets hstighet i ett mteril 3 4 egrepp iom geometrisk optik Stråle Stråle: ger i vilke riktig eergi trsporters Vågfrot: Yt i rymde där e våg hr kostt fs Fugerr r edst då våglägde är försumrt lite i förhållde till storleke på de optisk kompoeter rytigslge i t c t t i x i t x t c t i si si i i t t 5 6 Lrs ippe, tomfysik/lth

FF60 eflekts och trsmissio Defiitioer: ref i tr T i i ref eflekts och trsmissio Defiitioer: ref i tr T i i ref Vid vikelrätt ifll: (härledig, se ppedix) Jämför med ljud: tr - reflekts T - trsmitts - rytigsidex för i - ifllde ljusets itesitet ref - reflekterde ljusets itesitet Vid vikelrätt ifll: (härledig, se ppedix) Exempel, till gls: l, g,5 g g l.5 l.5 0,04 tr - reflekts T - trsmitts - rytigsidex för i - ifllde ljusets itesitet ref - reflekterde ljusets itesitet 7 8 Kmer ojektiv Exempel: mmersiosolj 9 0 mmersioslis Förhidrr distorsio v ilde vid mikroskopi Smmfttig reflektio och rytig rytigsidex: rytigslge: eflektioslge: c vk v mt i sii t sit r i Totlreflektio, gräsvikel: eflekts vid vikelrätt ifll: t g rcsi i ref i Lrs ippe, tomfysik/lth

FF60 Liser Liser Kovex Kokv Kovex Kokv Smligslis Spridigslis Växer på mitte Håller på tt gå v 3 4 Listyper Smligsliser Spridigsliser rytig i sfärisk yt Kovetio: Ljus går frå väster till höger! xel ikovex Kokvkovex Plkovex ikokv Kovexkokv Plkokv 5 6 rytig i sfärisk yt rytig i sfärisk yt esultt: P xel xel 7 8 Lrs ippe, tomfysik/lth 3

FF60 rytig i sfärisk yt Exempel: eell och virtuell ilder 0 0 0 eell ild xel 0 0 0 Virtuell ild 0 0 0 Virtuell ild 9 0 räpukter, räpukter Föremålsrävidde: f xel F Föremålsräpukte: F xel ildrävidde: ildräpukte: f = f f 3 Smmfttig rytig i sfärisk yt vildig: ildräpukte: Föremålsräpukte: f f xel 5 6 Lrs ippe, tomfysik/lth 4

FF60 Först yt xel - 7 8 dr yt dr yt - =- d =- d 9 30 esultt: xel Listillverkrformel: f 0 f 0 Guss lisformel: f f f Kovex eller positiv lis Kokv eller egtiv lis f 3 3 Lrs ippe, tomfysik/lth 5

FF60 rävidd Kovex lis rävidd Kokv lis - - 33 34 vildig Lisformel ger vildig mell pukter på optisk xel. Hur gör m för utsträckt föremål? Stdrdstrålr.E stråle geom lises cetrum ryts ite..e stråle som är prllell med de optisk xel före e positiv lis går geom lises ildräpukt. E stråle som är prllell med de optisk xel före e egtiv lis ser ut tt komm frå lises ildräpukt. F 3.E stråle som går geom föremålsräpukte hos e positiv lis är prllell med de optisk xel efter lise. E stråle på väg mot föremålsräpukte hos e egtiv lis är prllell med de optisk xel efter lise. 35 36 Lterlförstorig Defiitio: y M y M 0 M 0 ättväd Upp och er Exempel: Kovex lis, > f Förmiskd Upp och er eell y F y F 37 39 Lrs ippe, tomfysik/lth 6

FF60 Exempel: Kovex lis Exempel: Kovex lis, = f Smm storlek Upp och er eell F 40 4 Exempel: Kovex lis, f > >f Förstord Upp och er eell Exempel: Kovex lis = f F F 4 44 Exempel: Kovex lis Exempel: Kokv lis Förstord ättväd Virtuell Förmiskd ättväd Virtuell - F F 45 46 Lrs ippe, tomfysik/lth 7

FF60 Exempel: Kokv lis Prllell strålr Uppgift 3. Strålr som kommer frå e pukt lågt ort är (med god pproximtio) prllell är de år frm till e lis. Det etyder tt prllell strålr sk ge upphov till e ildpukt. ) Ett prllellt strålkippe ifller mot e tu kovex lis. Strålkippet ildr 30 grders vikel med de optisk xel. it e figur och vis hur strålr går efter lise. F F 47 48 Prllell strålr Uppgift 3. Strålr som kommer frå e pukt lågt ort är (med god pproximtio) prllell är de år frm till e lis. Det etyder tt prllell strålr sk ge upphov till e ildpukt. ) Ett prllellt strålkippe ifller mot e tu kokv lis. Strålkippet ildr 5 grders vikel med de optisk xel. it e figur och vis hur strålr går efter lise. - - Prllell strålr Strålkostruktio: prllell hjälpstråle F F F 49 50 Prllell strålr Strålkostruktio: prllell hjälpstråle - F Smmfttig Guss lisformel: Lterlförstorig: f y M y Listillverkrformel: f 5 5 Lrs ippe, tomfysik/lth 8