Trafiken i. Eskilstuna. Trafikstatistik. Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor

Trafiken i Eskilstuna 2016 Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Stadsbyggnadsförvaltningen maj 2017

Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, maj 2017 Stadsbyggnadsförvaltningen Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket 2005-12-21

Projektgrupp Projektledare Linus Andersson tfn: 016-710 23 05 Mobilitetsarbete Johan Kindmalm tfn: 016-710 76 94 Olov Åslund tfn: 016-710 11 54 Foto, biltrafik Göran Jonsson tfn: 016-710 11 21 Biltrafik Johan Örn tfn: 016-710 54 79 Cykeltrafik, olyckor, biltrafik Petter Skarin tfn: 016-710 76 93 Kollektivtrafik Samuel Deivard tfn: 016-710 72 31 Parkering Joachim Dahlgren tfn: 016-710 76 81 Grafisk form Don Sjögren tfn: 016-710 25 06

Inledning Eskilstuna kommun är beläget mellan de två sjöarna Hjälmaren och Mälaren i Södermanland och är en av de snabbast växande kommunerna i Sverige. Stadens utveckling sker inom många områden så som infrastruktur, bostäder, parker, torg och idrottsanläggningar. Ett exempel på detta är det nya badhuset som stod klart i under 2016. I och med staden och kommunens utveckling väljer allt fler att bosätta sig i kommunen då folkmängden under 2016 landade på 103 684 personer, vilket innebär att antalet personer ökade med 1 619 personer från föregående år. Sedan 1969 har rapporten Trafiken i Eskilstuna gets ut och har under dessa år varit ett viktigt verktyg som bidragit med information och statistik vid analyser av trafiksituationen i Eskilstuna och påverkningar i staden. Ansvar för rapporten ligger hos stadsbyggnadsförvaltningen som är en förvaltning som bland annat planerar, projekterar, ansvarar för drift och underhåll av den offentliga miljön. Rapporten har under årens lopp skiftat i utseende och inriktning men med åren har rapporten blivit ett allt mer heltäckande dokument. Ett viktigt tillägg som har tillkommit under åren är införandet av STRADA-sjukvård, som bidragit med ökad kunskap vad gäller trafikolyckor. Utöver detta har rapporten utökats med andra viktiga områden som berör parkering och kollektivtrafikstatistik och information. Rapporten riktar sig framförallt till tjänstemän och politiker inom stadsbyggnadsförvaltningen. Det som presenteras i rapporten är viktigt i arbetet med bland annat plan- och programbeskrivningar och ombyggnationer på specifika platser då rapporten beskriver tydlig statistik och information om hur situationen har sett ut under det gångna året. Möjligheten finns för allmänheten att ta del av denna rapport via kommunens hemsida och därmed få en inblick i hur trafiken i Eskilstuna ser ut.

Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB STRADA Vadt VTI Åvdt Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Statistiska centralbyrån Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde. Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot årsmedelvärde. Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en väg - trafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Lindrig personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges

Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 ISS 4-8 ISS >8 motsvarar lindriga skador motsvarar måttliga skador motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v). a = avsvängning k = korsande kurser m = möte Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser o = omkörning u = upphinnande s = singelolycka c = cykel/moped f = fotgängare Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre Olycka med endast ett motorfordon inblandat Cykel/moped i kollision med motorfordon Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka) gc = cykel/moped v = varia (övrigt) Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor)

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Information och beteendepåverkan 5 Vad är Mobility Management (MM)? 5 Uppföljningar och enkäter 6 Lokala resvaneundersökningar 6 SCB:s Medborgarundersökning 7 Trafiksäkerhetsarbete 8 Reflexkampanjen 8 Säkerhetsutbildning i buss för barn i årskurs 2 9 Information och påverkansarbete 10 Cykelns dag 10 Vintercyklister 11 Pimpa en busskur 11 Mobilitetsveckan och bussens dag 12 Testresenärer på landsbygden 13 Hållbart resande i Munktellstaden 13 Framtidskampen 14 Trafikplats Eskilstuna 14 3. Gångtrafik 15 Fasta mätstationer 15 Manuella temporära mätstationer 16 4. Cykeltrafik 19 Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken 19 Manuella mätningar 20 Cykelhjälmsanvändning 21 5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter 23 Kollektivtrafik 23 Måluppföljning 23 Vad har hänt under året? 24 Statistik 25 Nöjd-kund-index 27 Samhällsbetalda resor 29 Vad har hänt under året? 29 Statistik 29

6. Biltrafik 31 Fordon, flöden och hastigheter 31 Biltäthet 31 Körsträckor 32 Trafikmätningar 2016 32 Centrumtrafik 34 Trafikflödesförändringar 2006 2016 36 Gatukorsningar 38 Lastbilstrafik 38 Hastighetsmätningar 40 Huvudvägnätet 40 Lokalvägnätet 42 Trafiksignaler 43 Parkering 45 Beläggningsstatistik parkering 45 Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 46 Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 46 Sammanställning av parkeringsräkning 51 Felparkeringsavgifter 52 Parkeringsanmärkningar 53 Kontrollavgifter 54 Parkeringsavgifter 54 Parkeringsplatser i för rörelsehindrade 56 Parkeringsplatser för elbilar 56 Flyttning av fordon 56 7. Förändringar i vägnätet 57 Eskilstuna 57 BM-Stråket 57 Ny gång- och cykelbro, Västerbron 57 Gatuförändringar 58 Passager 58 Hållplatser 58 Torshälla 59 Gång- och cykelbanor 59 8. Olyckor 61 Personskador på det kommunala väghållningsområdet 61 Polis- och sjukvårdsstatistik 61 Ålder och kön 62 Trafikanslag och kön 63 Ålder och trafikanslag 64 Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik 64 Månadsvis statistik 67 Rullande 12-månadersvärden 68 Täckningsgrad 70 Platstyp 70 Väglag/vägomständighet 71

Sjukvårdens statistik 72 Polisens statistik 73 Olyckor vid passage över gata 74 Personskador i Eskilstuna kommun 75 Skadestatistik för hela kommunen 75 Samhällets kostnader för olyckor 76 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 76 Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 76 Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 77 Bilagor 79 Bilaga 1 Trafikflöden 2016 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Trafikflöden 2016 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Trafikflöden 2016 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 2 Andel tung trafik 2016 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Andel tung trafik 2016 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Andel tung trafik 2016 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 3 Personskador 2016 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Personskador 2016 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Personskador 2016 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 Personskador 2016 inom Torshälla och Skogstorp, oskyddade trafikanter Karta 4 Bilaga 4 Strada

Kapitel 1. SAMMANFATTNING 1 1. Sammanfattning Trafiken i Eskilstuna har årligen getts ut sedan 1969 och är ett viktigt hjälpmedel i arbetet med att analysera trafiken och dess påverkan på staden. Genom rapporten går det att se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. Mobility Management (MM) MM arbetet ligger i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med inriktning mot de mjuka åtgärderna som kampanjer, samordning och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastruktur för bil. Syftet med MM är att påverka resan eller transporten innan den börjat. För att MM-åtgärder ska bli lyckade bör de inte genomföras ensamma, utan de ska helst av allt ske som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar. Inom information- och påverkansarbetet har årligen återkommande evenemang och aktiviteter genomförts som bland annat Cykelns dag, pimpa en busskur, reflexkampanj, mobilitetsveckan och bussens dag anordnats. Ett testresenärsprojet genomfördes på landsbyggden för boende längst linjerna 8-9 under hösten, med syftet att få fler att upptäcka hur billigt det blivit att åka buss från landsorten till Eskilstuna centrum i samband med de nya biljetpriserna som infördes i oktober 2016. Totalt uppgick antalet testresenärer till 63 personer som valde att hämta ut ett gratis 30-dagarskort. Projektet föll väll ut då 20 personer valde att förnya sitt 30-dagarskort och 20 personer valde att köpa andra typer av biljetter efter tidsperioden. Gångtrafik Fotgängare räknas i Eskilstuna tätort av fasta mätpunkter tillsammans med manuella kompletterande mätningar vår och höst. Utöver dessa görs även mer specifika räkningar vid behov. Vid den årliga vårräkningen på de fem största centrumtillfarterna passerade det drygt 7700 fotgängare, vilket är en ökning med 7 % i jämförelse med det som uppmättes 2014 och 2015.

2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Cykeltrafik Cykeltrafiken i likhet med gångtrafiken räknas med hjälp av fasta mätstationer och manuella observationer. Resultatet från de fasta mätstationerna visar att cykeltrafiken har ökat något under 2016 jämfört med 2015. En ökning av antalet cyklister går även att se i de manuella mättningarna som visar att cykeltrafiken har ökat med 12 % jämfört med 2015. Cyklister per dag via centrum 1980-2016 26000 24000 22000 Antal cyklister 20000 18000 16000 14000 Vårvärden Höstvärden 12000 10000 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Diagram 1. Antal cyklister per dag via centrum 1980-2016 Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor 2016 var ett bra år för den allmänna kollektivtrafiken då resandet ökade med 8 % jämfört med föregående år. Vad gäller de samhällsbetalda resorna har antalet färdtjänstresor ökat med ca 4 % efter ett antal år med sjunkande färdtjänstresor och resandet bland skoleleverna ligger kvar på samma nivå som 2015. Förändringar som skedde under 2016 var att en ny busslinje som trafikerar Eskilstuna-Eskilstuna logistikpark. Även den nya Sörmlandstaxan började gälla vilket innebar färre zoner. Detta lede till att Eskilstuna kommun numera endast består av en zon vilket gör att priset blir detsamma oavsett vilken sträcka resenären åker inom kommunen. Även det nya biljettsystemet började gälla och blev även prisat som Best Smart Ticketing Programme på den internationella konferensen Transport Ticketing Global Awards i London tillsammans med den tekniska leverantören Ridango.

Kapitel 1. SAMMANFATTNING 3 Biltrafik Biltätheten för personbilar och antalet personbilar i trafik har ökat i Eskilstuna. Vad gäller biltätheten har det skett en ökning under 2016 till 464 bilar/1000 invånare från 460 bilar/1000 invånare från föregående år. Antalet personbilar i trafik uppgick till 48 161 stycken vilket är 1307 fler bilar jämfört med året innan. Trafikmätningar Under 2016 genomfördes totalt 154 maskinella trafikmätningar inom Eskilstuna tätort. Utifrån de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år går det att se att den totala fordonstrafiken i Eskilstuna ökade med 2,3 % under 2016 jämfört med 2015. Parkering Den genomsnittliga beläggningen av bilplatser i centrum under vardagar har ökat marginellt samtidigt som beläggningen har sjunkit något under vardagskvällar då vi jämför 2016 med 2015. Likt beläggningen av bilplatser i centrum har den genomsnittliga beläggningen av de centrumnära parkeringarna ökat något, samtidigt som beläggningen under vardagskvällar har minskat något under 2016 i jämförelsevis med 2015. Olyckor Eskilstuna kommun använder sig av STRADA för att få information kring trender och orsaker vad gäller trafikolyckor. De samlade uppgifterna från sjukvården respektive polisen som har rapporterats in i STRADA visar att det under 2016 skadades 308 personer på det kommunala vägnätet. Av dessa 308 inrapporterad olyckorna har två personer omkommit, fem personer har skadats allvarligt och 301 personer har skadats lindrigt. Utifrån den statistik som sjukvården respektive polisen har rapporterat in under de senaste fem åren kan vi se att den grupp som skadar sig mest i trafiken är de oskyddade trafikanterna.

4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 1. SAMMANFATTNING

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 5 2. Information och beteendepåverkan Det krävs mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka människor att vilja byta transportslag. Eskilstuna kommun jobbar därför aktivt med information och beteendepåverkan för att få fler att gå, cykla, åka buss, köra mer energisnålt samt bete sig mer trafiksäkert. Nationellt är vi välkända för vårt goda arbete inom området. Långsiktigt sparar det stora pengar genom minskade behov av tunga investeringar, förbättrad folkhälsa och minskade miljöproblem. I det här kapitlet presenteras olika former av attityd- och beteendepåverkansarbete samt utredningar och enkäter från året som gått. Utgångspunkten för vårt arbete är fyrstegsprincipen som är välkänd inom transportplaneringen där även riksdagen har uttalat sitt stöd för principen. Den har tagits fram för att garantera att pengar och övriga resurser används så effektivt som möjligt. Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder inom transportområdet analyseras och genomföras enligt följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. De två första stegen ska inte primärt ses som åtgärder som genomförs när väl ett transportproblem har uppstått utan något som man bör arbeta med kontinuerligt för att undvika åtgärder enligt steg tre och fyra. Steg ett- och två-åtgärder handlar i stor utsträckning om information och påverkansprojekt. Ett samlingsbegrepp som brukar användas är mobility management (MM) vilket förklaras i nästa stycke. Miljö och hälsa är viktiga argument för fyrstegsprincipen men viktigast är kanske kostnadseffektivitet. Mjuka åtgärder är ofta billigare än hårda infrastrukturåtgärder. Vad är Mobility Management (MM)? Arbete med MM sker i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med mjuka åtgärder som samordning, kampanjer och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastruktur för bil. MM-åtgärder bör inte genomföras ensamma, utan ska helst ske som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar. Syftet med MM är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de bärande tankarna är samarbete. Ska man kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste många parter involveras som kollektivtrafikföretag, organisationer, media m.fl. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser som måste samverka: trafik, miljö och information.

6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Bild 1. Förhållande mellan MM och övrig trafikplanering, ur skriften Hållbart resande i praktiken Arbetet med MM bidrar till att vi når Eskilstunas klimatmål men också mål inom stadsutveckling och bostadsbyggande. Yta är en begränsad resurs i en stad som ska förtätas och göras mer attraktiv. Här har färdmedelsfärdelningen en central roll ju fler som åker med andra färdmedel än bil desto mer yta blir det över till bostäder, parker, fritidsaktiviteter, caféer m.m. Uppföljningar och enkäter Lokala resvaneundersökningen Vart femte år genomför Eskilstuna kommun en stor resvaneundersökning. Den senaste genomfördes 2015. Resvaneunderundersökningen visar hur Eskilstunaborna reser, vart de reser samt varför de reser på olika sätt. Resvaneundersökningen är vårt viktigaste mått för att följa upp färdmedelsfördelningsmålen i Klimatplanen och Trafikplanen och det är ett viktigt verktyg vid all stadsplanering. Det övergripande resultatet för färdmedelsfördelningen ser ni i diagram 2 högst uppe på nästa sida.

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 7 Diagram 2. Färdmedelsfördelning från resvaneundersökningen 2015. Alla resultat från resvaneundersökningen sammanfattas i en egen omfattande rapport som heter Resvanor i Eskilstuna - Resvaneundersökning 2015. Där går det att hitta nedbruten statistik för olika grupper och information om Eskilstunabornas attityder till resor och transporter. SCB:s Medborgarundersökning För att få indikationer på hur resvanorna förändras mellan de stora resvaneundersökningarna så ställer Eskilstuna kommun frågor om resvanor i SCB:s medborgarundersökning. Utifrån den undersökningen kan vi inte få några exakta siffror utan kan enbart skatta trender kring färdmedelsval. I år gjordes frågan delvis om vilket försvårar jämförelser med tidigare år. Tabell 1 visar resultatet för 2016 men det finns inget som tyder på några större förändringar. Om du tänker på en normal vecka hur ofta till eller från skolan/jobbet? Går eller cyklar Åker kollektivt Åker bil Varje dag 22% 4% 35% Ett par gånger i veckan 8% 6% 10% En gång i veckan 5% 4% 4% Ingen gång 40% 63% 25% Jag varken går i skola eller arbetar 25% 25% 27% Uppgift saknas 17% 17% 12% Antal svarande 431 431 436 Tabell 1. Resvanor utifrån SCB:s medborgarundersökning.

8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN I samma SCB-undersökning mäts också Nöjd-Medborgar-Index (NMI) som visar hur nöjda Eskilstunaborna är med kommunens olika verksamheter. Genomsnittet i Eskilstuna ligger på 56. Gator och vägar får sämre betyg än genomsnittet (53) medan cykelvägar och gångbanor lite högre än genomsnittligt betyg (57). Båda värden har ökat jämfört med tidigare år. Jämfört med andra motsvarande kommuner så ligger Eskilstuna under genomsnittet på gator och vägar men inte för cykelvägar och gångbanor. Kvinnor är något mer nöjda än män med gator och vägar. Nöjd medborgarindex (NMI) 2013 2014 2015 2016 (Kvinnor/Män) Gång och cykelvägar 55 51 53 57 (57/57) Gator och vägar 52 49 48 53 (54/51) Tabell 2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för Gator och vägar samt Cykelvägar och Gångbanor. Genomsnittet för Eskilstuna ligger på 56. Trafiksäkerhetsarbete Reflexkampanjen Reflexkampanjen är en årligen återkommande trafiksäkerhetskampanj för att öka användningen av reflexer. Kampanjen är ett led i nollvisionsarbetet för att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter. I år inföll kampanjveckan under vecka 45 och under den veckan var vi och representanter från trafiksäkerhetsrådet ute på ett flertal olika platser i Eskilstuna där vi delade ut och informerade om vikten av att använda reflex. Vi delade ut ungefär 2000 reflexer och det fanns även möjligheter för medborgarna att hämta reflexer i stadshuset och på medborgarkontoren så långt lagret räckte. För att nå ut till en bredare målgrupp så visades en reflex-reklamfilm på Rio-biografen under 13 veckor. Vid ett tillfälle fanns vi även på plats i biofoajén där vi delade ut reflexer och informerade biobesökarna. Bild 2. Reflexutdelning

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 9 Säkerhetsutbildning i buss för elever i årskurs 2 För sjätte året i rad har Trafikavdelningen genomfört säkerhetsutbildning i buss för barn i åk. 2 i Eskilstuna kommuns samtliga skolor. Totalt utbildades ca 1200 barn under 2016. Alla skolbarn i Eskilstuna har ett elevkort vilket förpliktigar oss att genomföra en relevant utbildning i trafiksäkerhet. YKB-skolan har på uppdrag av Eskilstuna kommun genomfört utbildningen där de utbildat bussförare från samtliga bussbolag vilka i sin tur utbildar barnen på skoltid. Utbildningen syftar till att informera barn om säkerhet vid och på buss. Förutom att höja säkerheten stärker projektet barnens vilja att förhoppningsvis som vuxna välja att resa med kollektivtrafiken. Samtidigt som säkerhetsutbildningen pågick så hade skolorna möjlighet att delta i en slogantävling som hade temat att gå säkert till busshållplatsen. Det visade sig att det blev Mesta skola klass 2C som vann med Ha reflexer på så kan du säkert till busshållplatsen gå. Bild 3. Säkerhetsutbildning i buss för årskurs 2

10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Information och påverkansarbete Cykelns dag Den 14 maj arrangerades Cykelns dag på Fristadstorget. Det blev en riktigt bra dag med massor av cyklar och Eskilstunabor på torget. Fler aktörer så som exempelvis Regionförbundet, Cykelfrämjandet, Ambulansen, Polisen var med under dagen. Det fanns möjligheter att få prova på olika aktiviteter, cykelsafari för barn, prova olika typer av cyklar, cykla en cykelslinga. Ett populärt inslag under dagen är cykelauktionen där ropades ett 50-tal cyklar ut. Pengarna gick oavkortat till Kvinnojouren Moa och tjejjouren Meja. Bild 4. Cykelns dag 2016 Cykelutbildningar Under cykelkampanjen genomfördes en cykelutbildning Skogsängen/Viptorp för 15 personer. Cykelutbildningen genomfördes av Eskilstuna Cykelklubb och var i första hand avsedd för kvinnor som inte tidigare hade fått någon möjlighet att få lära sig cykla. Det genomfördes även en cykelutbildning för hemtjänstpersonalen under april.

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 11 Vintercyklister Under vintern rekryterades 13 vintercyklister som fick utrusning och dubbdäck för att kunna cykla på vintern. Vintercyklisterna kommer att cykla 3 dagar i veckan under vintersäsongen och i deras uppdrag ingår att fotografera längs sina cykelstråk. Syftet är att få in synpunkter på det som fungerar bra och det som inte fungerar lika bra när det handlar om vinterväghållning. Utifrån förra årets vintercyklister har vi har utökat de prioriterade stråken med 12 km och totalt har vi nu 48 km cykelstråk som är prioriterade. Bild 5. Vintercykelbild Pimpa en busskur Traditionsenligt har elever på informationsdesignprogrammet vid Mälardalens Högskola fått ta fram designförslag till två olika busskurar. Två förslag valdes ut som sedan förverkligades i Stenby och i Skiftinge. Bild 6. Pimpad busskur i Skiftinge

12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Mobilitetsveckan och Bussens dag För sjuttonde året i rad genomfördes Mobilitetsveckan under v 38. De tre största insatserna under veckan var en elbilskväll, Bussens dag samt Park(ing) Day. Under hela veckan var det också fokus på Sörmlandstrafikens byte till nytt biljettsystem och deras Kortbytarturné. Elbilskvällen genomfördes i samverkan med Mälardalens energikontor och lokala bilhandlare. Totalt deltog omkring 30 personer på kvällen där det gavs utrymme för kvalificerade samtal om elbilar samt testkörning av olika modeller. Det fanns även utställare på plats som visade upp olika typer av laddinfrastruktur. Jämfört med tidigare år så var det större fokus på att locka professionella aktörer och de som verkligen är på gång att köpa en elbil. Bussens dag genomfördes den 17 september med evenemang på Fristadstorget samt avgiftsfri kollektivtrafik. På torget fanns det möjlighet att byta sitt gamla busskort till ett nytt för det nya biljettsystemet, man kunde åka veteranbuss och det var uppträdanden. Det fanns även en trollkarl som åkte runt på bussarna och trollade för passagerrna. Uppskattningsvis var det ca 500 besökare. I år kunde vi inte mäta effekten på resandet under Bussens dag eftersom Sörmlandstrafiken höll på att byta biljettsystem. Förra gången vi genomförde bussens dag med fria resor så nära på fördubblades resandet under dagen. Den effekten kunde vi inte se i år utan det var i princip samma antal resenärer som en vanlig lördag i september. För fjärde året i rad så inrymdes Park(ing) Day i mobilitetsveckan. I år genom att ta parkeringsplatsen på Kungsplan i anspråk för en Foodtruckfestival. Syftet var dels att föra dialog med medborgare om hur vi kan skapa en trevligare plats på Kungsplan, dels att uppmärksamma hur mycket plats som bilen tar i staden. Foodtruckfestivalen var mycket uppskattat med oväntat många besökare, särskilt fredag lunch och lördag. Bild 7. Foodstruckfestival på Kungsplan

Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 13 Testresenärer på landsbygden Under hösten genomfördes ett testresenärsprojekt för de som bor längs linje 8 och 9. Syftet var att få fler att upptäcka hur billigt det blivit att åka buss från landsorterna till Eskilstuna centrum i samband med de nya biljettpriserna som infördes i oktober. Ett testresenärsprojekt går ut på att vanebilister som väljer att istället åka buss under en månad får ett gratis 30-dagarskort på bussen (värde 560 kr). Totalt anmälde sig 84 personer varav 63 hämtade ut kortet och fullföljde testet. Av de som hämtade ut korten var 64 % kvinnor och 36 % män. Totalt var det 20 personer som efter testperioden valde att förnya sitt 30-dagarskort. Ytterligare 20 personer valde att köpa andra typer av biljetter efter testperioden. Endast 22 st valde att inte förnya sitt busskort överhuvudtaget. I tabell 3 syns resvaneförändringen som är ganska dramatisk. Även om det är färre som svaret på den uppföljand enkäten så är det en markant nedgång i hur många gånger per vecka man tar bilen. Uppskatta hur många gångar du tar bilen till jobb/skola Före testperioden (antal) Tabell 3. Antal gånger som testresenärerna kör bil per vecka före respektive efter testresenärsperioden. Efter testperioden (antal) 5 gånger eller fler 60 % (50) 19% (12) 4 gånger per vecka 14 %(12) 10% (6) 3 gånger per vecka 11 % (9) 13% (8) 2 gånger per vecka 7 % (6) 10% (6) 1 gång per vecka 2 % (2) 22% (14) Aldrig eller mer sällen än en gång i veckan 6 % (5) 27% (17) Hållbart resande i Munktellstaden I samband med att Munktellstaden utvecklas så har Stadsbyggnadsförvaltningen ett uppdrag att jobba för mer hållbara resvanor till Munktellstaden. 2016 började det arbetet genom diverse insatser bland annat utlåning av elcyklar till anställda, uppsättning av realtidsmonitor i Munktellbadet, utökning av busstrafiken på kvällar och helger samt en tävling om hur man snabbast tar sig till Munktellstaden med olika färdmedel (elcykeln gick vinnande ur tävlingen). Bild 8. Tävling om snabbaste färdmedlet till Munktellstaden.

14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Framtidskampen Framtidskampen arrangerades för tredje året i rad och alla mellanstadieklasser i Eskilstuna kommun inbjöds att delta. I år var det 13 klasser som anmälde sig och den klass som gick, cyklade eller åkte buss vid flest tillfällen under tävlingsperioden blev vinnare. I år var det Slagstaskolan klass 5A som vann 2 500 kr till sin klasskassa. Framtidskampen är en tävling som går ut på att gå, cykla eller använda kollektivtrafiken till skolan under en två veckorsperiod. I år skulle även deltagarna spela in en video om varför det är bättre att gå, cykla eller åka kollektivt än att åka bil. Tävlingen arrangerades av NTF Sörmland på uppdrag av Eskilstuna kommun. Trafikplats Eskilstuna Kommunens Facebooksida för trafik- och gatufrågor har blivit alltmer populär. Under 2016 ökade antalet som gillar sidan från ca 950 personer till ca 1400. Könsfördelningen är 51 % kvinnor och 48 % män (resten är personer/facebooksidor där inte kön går att identifiera). Den stora majoriteten bor i Eskilstuna men uppåt 150 person bor även i närliggande kommuner.

Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 15 3. Gångtrafik I Eskilstuna tätort räknas fotgängare av fasta mätpunkter tillsammans med manuella kompletterande mätningar vår och höst. Förutom dessa mättillfällen har också mer specifika räkningar genomförts när behov uppstått, t.ex. inför och efter ombyggnader eller avstängningar. Fasta mätstationer De fasta mätstationerna är fyra till antalet, placerade på Nybron (installerad 2012), Torshällavägen (2014), Västeråsvägen (2013) och Kyrkbron (installerad 2015). Fotgängarräknaren på Västeråsvägen uppvisar tyvärr vissa brister i data både 2015 och 2016 och redovisas därför inte här. Nybron har stadens största fotgängarflöde. Där var snittet under vardagar 6 652 fotgängare 2015 och 5 716 fotgängare 2016, en minskning med 14 %. Torshällavägen hade däremot en ökning av gångtrafiken med 6,5 % (49 237 fotgängare 2016 mot 46 214 fotgängare 2015). Sett till vardagar är den ökning från 130 fotgängare i snitt 2015 till 137 fotgängare under 2016. 7000 6000 5000 Dygnsmedelvärde Nybron 2014-2016 4000 3000 2000 2014 2015 2016 1000 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Diagram 3. Medelvärde per veckodag fotgängare Nybron 2014-2016

16 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK Dygnsmedelvärde Torshällavägen (ö sidan) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 2015 2016 Diagram 4. Medelvärde per veckodag fotgängare Torshällavägen (östra sidan) 2015 och 2016 Manuella temporära mätningar De årliga räkningarna som görs är vår- och hösträkningar som genomförs under sex timmar (klockan 06-09 och klockan 15-18) en vardag i maj och september. Dessa räkningar omfattar de fem största centrumtillfarterna (se diagram nedan). Totalt passerade drygt 7 700 fotgängare dessa mätplatser vid vårräkningen, vilket är cirka 7 % högre än det som uppmättes 2014 och 2015. Störst flöde 2016 hade Nybron med 2 185 fotgängare, följt av Gymnastikviadukten (1 606) och Rådhusbron (1 504). De räknade 6 timmarna utgör i cirka 50-55 % av gångflödet under ett dygn. Se diagram 5 och 6 på nästa sida för resultatet från de sex observerade timmarna.

Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 17 Gående vårvärden 2000-2016 2500 2300 2100 Antal gående 1900 1700 1500 1300 1100 Nybron Rådhusbron Gymnastikviadukten Kyrkbron Västeråsviadukten 900 700 500 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 5. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2000-2016 (vårvärden, maj). 2 500 Gående höstvärden 2008-2016 Antal gående 2 000 1 500 1 000 Nybron Rådhusbron Gymnastikviadukten Kyrkbron Västeråsviadukten 500 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 6. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna 2008-2016 (höstvärden, september).

18 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK

Kapitel 4. CYKELTRAFIK 19 4. Cykeltrafik På samma sätt som gångtrafiken räknas även cykeltrafiken med hjälp av fasta mätstationer och manuella observationer. Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken Mellan 2012 och 2015 har det installerats fyra fasta mätpunkter i Eskilstuna som räknar cyklister (samma mätplatser som för fotgängare). Dessa finns på Nybron (2012), Västeråsvägen (2013) och Torshällavägen (2014) samt Kyrkbron (2015). I diagram 7 visas medelvärdet för respektive veckodag avseende cyklister på Nybron och i diagram 8 för Torshällavägen (östra sidan). 3000 2500 Cyklister Nybron 2000 1500 1000 2014 2015 2016 500 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Diagram 7. Medelvärde för respektive veckodag cyklister på Nybron 2014-2016 Cyklister Torshällavägen 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 2015 2016 Diagram 8. Medelvärde för respektive veckodag cyklister på Torshällavägens östra sida 2015 och 2016

20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Cykeltrafiken har under 2016 ökat något jämfört med 2015, men har samtidigt varierat kraftigt under året jämfört med tidigare år. Då vi inte har haft kontinuerliga årliga mätningar under en längre tid är det svårt att avgöra om det är naturliga variationer eller om det är brister i underlaget. Att cykeltrafiken har ökat på Nybron kan kanske till viss del förklaras av att mätvärdena för 2015 var väldigt låga i februari. Om det berodde på vintern i sig eller att mätslingorna inte var tillräckligt plogade så att de inte registrerade några cyklister är oklart. Dock så har Torshällavägens östra sida ökat med 5,4 % så det pekar på att cyklingen har ökat. Manuella mätningar Då cykeltrafiken historiskt har räknats manuellt samt då mätserierna för de fasta mätstationerna inte är tillräckligt långa mäts även cykeltrafiken manuellt. Räkningarna genomförs i maj och september vid centrumtillfarterna Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron och Västeråsviadukten. Resultatet från räkningarna i maj och september visar på cirka 14 600 cyklister/dygn, se diagram 9. Totalt visar de manuella mätningarna att cykeltrafiken 2016 ökat med 12 % jämfört med 2015 (vilken i sin tur hade minskat från 2014). Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken där ca 3 000 cyklister passerar under ett dygn under vårmånaderna. Cyklister per dag via centrum 1980-2016 26000 24000 22000 Antal cyklister 20000 18000 16000 14000 Vårvärden Höstvärden 12000 10000 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Diagram 9. Antal cyklister på dag i centrumsnittet 1980-2016

Kapitel 4. CYKELTRAFIK 21 Cykelhjälmsanvändning Samtidigt som flödesräkningarna görs vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Resultatet visar att hjälmanvändningen har ökat sedan föregående år till 19,5 %. Några nationella värden för 2016 hade i mars 2017 ej publicerats. Tydligt är att även Eskilstuna ökar sin hjälmanvändning men att det går sakta och vi ligger en bit ifrån det nationella resultatet. Cykelhjälmsanvändning cyklister i procent 2003-2016 40 35 30 Andel med hjälm % 25 20 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Eskilstuna Sverige (pendelstråk för vuxna) Sverige (samtliga stråk) Diagram 10. Cykelhjälmsanvändning 2003-2016 Trenden både nationellt och lokalt är att cykelhjälmsanvändningen ökar. Målet för landets trafiksäkerhetsarbete är att uppnå en cykelhjälmsanvändning på 70 procent år 2020.

22 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 4. CYKELTRAFIK

Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 23 5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Eskilstuna kommun är tillsammans med övriga kommuner i länet samt landstinget Sörmland ägare av Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för avtalet med transportören som kör busstrafiken i Eskilstuna medan kommunen har det ekonomiska ansvaret för trafiken. Kommunerna och landstinget lämnar en årlig trafikbeställning till kollektivtrafikmyndigheten för den kollektivtrafik som ska bedrivas i kommande tidtabell. Kollektivtrafikmyndigheten har även ansvar för avtalen med länets färdtjänsttransportörer. Avtalen för upphandlad skolskjuts har kommunen ansvar för. Kollektivtrafik Måluppföljning Eskilstuna kommun har ett mål att fördubbla resandet med kollektivtrafik mellan år 2006 och år 2020. I diagram 11 nedan visas det nuvarande förhållandet mellan mål och resultat. 8000000 7000000 6000000 5000000 Totalt resande jämfört med fördubblingsmål 4000000 3000000 Mål Resultat 2000000 1000000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Diagram 11. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik i förhållande till fördubblingsmålet.

24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Som synes ligger kommunen en bit under målet och resandeökningen måste vara fortsatt kraftig för att fördubblingsmålet ska nås. Om vi enbart tittar på resandet bland betalande resenärer (dvs. exklusive elevresor) ser det annorlunda ut. Det är inte ett uttalat mål att fördubbla dessa resor men det är ändå intressant att se att kommunen redan nu ligger över målet. Se diagram 12 nedan. 3500000 3000000 2500000 Betalande resenärer jämfört med fördubblingsmål 2000000 1500000 Mål Resultat 1000000 500000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Diagram 12. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik, betalande resenärer i förhållande till fördubblingsmålet. Vad har hänt under året? De två elbussar som sattes i trafik i december 2015 har fungerat bra och 10 till har beställts för att sättas i trafik under 2017. I ZeEUS ebus Report 2016 omnämns Eskilstuna som en av de ledande städerna i att utveckla en tyst, attraktiv och klimatvänlig bussflotta. Nya Sörmlandstaxan började gälla 1 oktober och innebar färre zoner, Eskilstuna kommun är numera en zon med samma pris oavsett vilken sträcka resenären åker inom kommunen. Det nya betal- och realtidssystemet kommer att kunna ge tillförlitligare statistik över både antalet påstigande och avstigande på de olika hållplatserna. Biljettsystemet vann priset för Best Smart Ticketing Programme, dvs bästa smarta biljettsystem på den internationella konferensen Transport Ticketing Global Awards i London tillsammans med den tekniska leverantören Ridango.

Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 25 Tillgänglighetsanpassningen av busshållplatserna har fortsatt under 2016. På stomlinjerna 1-4 är 99,5 % av hållplatserna tillgänglighetsanpassade. Linje 1-6 samt servicelinjen har 89 % tillgänglighetsanpassade hållplatser. En ny busslinje, linje 230, trafikerar sträckan Eskilstuna Eskilstuna logistikpark med en tur på morgonen och en tur på eftermiddagen för att möjliggöra arbetspendling till den framväxande logistikparken. Statistik År 2016 har varit ett bra år för den allmänna kollektivtrafiken. Resandet i stadstrafiken ökade med 8 % jämfört med året innan. Uppgifterna om antalet påstigande baseras delvis på schablonuppräkning pga. byte av biljettsystem. Antalet betalande resenärer (påstigande exklusive skolkortsprodukter) ökade med 2 % Se diagram 13 nedan. Resandeutveckling 2006-2016 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Skolelever Betalande Diagram 13. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik 2006-2016

26 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Diagram 14 nedan visar resandeutvecklingen i tågtrafiken 2016 för de banor som passerar Eskilstuna, Svealandsbana och UVEN. Observera att statistiken visar påstigande i samtliga stationer i Sörmland och inte specifikt i Eskilstuna. Resandeutveckling i tågtrafiken 2013-2016 1000000 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 2013 2014 2015 2016 Svealandsbanan UVEN Diagram 14. Resandeutveckling i tågtrafiken 2013-2016 Hösten 2016 lanserades den nya Sörmlandstaxan och samtidigt ett nytt biljettsystem. Det medförde ett visst databortfall under september oktober. Därför presenteras ingen detaljerad statistik för helåret 2016 på linjenivå.

Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 27 Nöjd-kund-index Transdev är den entreprenör som kör Eskilstunas busstrafik. Två gånger per år genomför de en nöjd-kund-undersökning där bussresenärer frågas ut om olika faktorer som påverkar deras reseupplevelse. Helhetsbetyg för kollektivtrafiken i Transdevs NKI-undersökning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2012 2013 2014 2015 2016 Helhetsbetyg Diagram 15. Helhetsbetyg för kollektivtrafiken i Transdevs NKI-undersökning De senaste årens nedåtgående betyg har vänt och nu har helhetsbetyget ökat något.

28 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR I diagram 16 nedan redovisas resultatet på samtliga frågor hösten 2016 jämfört med hösten 2014 och 2015 Resultat NKI-undersökning 2016 jämfört med 2014 och 2015 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 2015 2016 Diagram 16. Samtliga frågor i Nöjd-Kund-Index i Eskilstunas stadstrafik hösten 2016 jämfört med hösten 2014 och 2015. Några faktorer fortsätter att minska från föregående år. De största minskningarna står Trygg vid stationer, God informationskvalité, Färdsättet upplevs som miljövänligt och Fordonet körs mjukt och behagligt för. Övriga faktorer som fått låga betyg är bra info vid trafikstörningar och kan färdas vid udda tider. Kommunen arbetar kontinuerligt tillsammans med Transdev och kollektivtrafikmyndigheten för att identifiera och åtgärda brister.

Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 29 Samhällsbetalda resor. Med samhällsbetalada resor avses färdtjänst, omsorgsresor och skolskjuts. Trafikavdelningen är ansvarig för att handlägga ansökningar om rätt till färdtjänst samt skolskjutsansökningar av särskilda skäl. Även parkeringstillstånd för rörelsehindrade handläggs av trafikavdelningen. Vad har hänt under året? Kollektivtrafikmyndigheten startade ett servicecenter för bokning och samordning av resor, kundtjänst för den allmänna och särskilda kollektivtrafiken samt trafikledning för den särskilda kollektivtrafiken i Sörmland. En ny upphandling av länets färdtjänst och sjukresor slutfördes under året och vid årsskiftet 2017-01-01 tog en ny operatör över trafiken. Statistik De senaste årens trend med sjunkande antal färdtjänstresor har brutits och vi ser nu ett ökat antal färdtjänstresor. Antalet resor ökade med ca 4% jämfört med året innan och är tillbaka på samma nivå som 2014. Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun 2010-2016 80000 70000 60000 50000 40000 Antal resor 30000 20000 10000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 17. Antalet färdtjänstresor inom Eskilstuna kommun 2010-2016.

30 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR I diagram 18 ser vi att antalet skolresor ligger kvar på samma nivå som 2015 medan antalet omsorgsresorna ökat något. Antalet särskoleresor har ökat mest. Antalet omsorgsresor samt resor med skoloch särskoletaxi i Eskilstuna kommun 60000 50000 40000 30000 20000 2014 2015 2016 10000 0 Omsorg Skolresor med taxi Särskoleresor Diagram 18. Antalet omsorgsresor samt resor med skol- och särskoletaxi i Eskilstuna kommun 2016 jämfört med 2014 och 2015

Kapitel 6. BILTRAFIK 31 6. Biltrafik Fordon, flöden och hastigheter I detta kapitel redovisas 2016 års mätningar av flöden och hastigheter samt jämförande statistik såsom bilinnehav och körsträckor. Biltäthet Biltätheten för personbilar i trafik uppgick vid årsskiftet 2016/2017 till 464 bilar/1000 invånare mot 460 bilar/1000 invånare mot föregående årsskifte 2015/2016. I hela Sverige var personbilstätheten 478 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2015/2016, en ökning med tre fordon/1000 invånare. Sveriges befolkning växer vilket gäller även för Eskilstuna vilket gör att efterfrågan på resor också ökar, men antalet personbilar i trafik ökar dock snabbare än befolkningen. Antalet personbilar i trafik i Eskilstuna uppgick till 48 161 stycken vid årsskiftet 2016/2017, vilket är en ökning med 1 307 stycken (2,7 %) personbilar jämfört med året innan. Antal registrerade personbilar i trafik i Sverige uppgick till drygt 4,7 miljoner en ökning med 2,1%. I diagram 19. nedan visas personbilstätheten i Eskilstuna för perioden 1960-2016. Antalet lastbilar i trafik ökade med 225 (4,6 %) fordon från 4 682 till 4 907 stycken under 2016. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2016 Personbilar i trafik Personbilar/1000 invånare 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 År Diagram 19. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2016

32 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Körsträckor Körsträckor kommer från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och visar körsträckor/invånare för samtliga Sveriges kommuner. Den baseras på avlästa mätarställningar under maj månad från bilbesiktningen. Både medelkörsträckorna och således även antalet körda mil/invånare har minskat sedan 2008, men har börjat öka de senaste åren, se diagram 20 nedan. Diagrammet jämför Riket, Södermanland samt Eskilstuna. 700 675 650 625 600 575 Körsträcka per bil per invånare i Eskilstuna 2008-2015 550 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Södermanland Riket Eskilstuna Diagram 20. Körsträcka med bil per invånare i Eskilstuna 2008-2015 Positivt för Eskilstuna att vi ligger lägre än riks- och länssnittet när vi beaktar vårt färdmedelsmål. Trafikmätningar 2016 Trafikmätningar behövs idag för att få ett bra underlag för hur trafiken förändras år från år och är en viktig del i kommunens trafiksäkerhetsarbete, trafikplanering, trafikreglering och miljömål. Under 2016 genomfördes totalt 154 maskinella trafikmätningar inom Eskilstuna tätort. Av dessa var 111 stycken antalsmätningar (axelpar), 43 stycken var hastighets- och lastbilsmätningar (fordon). Kontrollmätning av biltrafiken görs normalt 2 gånger per år vid ett 30-tal olika gatusnitt under maj och oktober månad. I tabell 4 redovisas vilka gatusnitt som har haft de största trafikflödena under 2012-2016. Storleken på biltrafik anges i enheten åvdt (årsvardagsdygnstrafik), ett genomsnittligt vardagsdygn av flödet, måndag-fredag. Den mätutrustning som används registrerar enbart axelpar och därför blir antalet fordon något högre beroende på hur många fleraxliga fordon (lastbilar) som mäts. E20 som går utanför Eskilstuna är statlig väg

Kapitel 6. BILTRAFIK 33 och mäts av Trafikverket. Västerleden, del av Västergatan, Stenkvistavägen samt Malmköpingsvägen mäts av Eskilstuna Kommun men är statliga vägar. Gatusnitt/sträcka Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Åvdt 2015 Åvdt 2016 Västergatan, norr Torshällavägen 20 500 21 700 21 800 21 900 23 000 Västeråsvägsviadukten 19 300 19 100 19 000 19 000 19 200 Västerleden, norr Mått Johansson v. 17 200 18 000 18 500 19 500 23 400 Västerleden, norr Västeråsvägen 17 200 18 100 18 100 18 600 19 700 Nybron 17 200 17 300 16 800 17 000 18 300 Kungsgatan, väster Tullgatan 17 400 17 100 16 900 17 300 17 600 Gillbergavägen, öster Gillbergaplan 17 500 16 300 16 700 17 200 17 500 Tullgatan, söder Kungsgatan 16 800 16 800 16 800 16 500 16 200 Tabell 4. Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna 2012-2016 Biltrafikflödena för Eskilstuna tätortsområde samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 1, flödeskartorna 1, 2 och 3. Den totala fordonstrafiken i Eskilstuna ökade med 2,3 % under 2016 jämfört med 2015 enligt de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år. I hela landet ökade fordonstrafiken med 1,9 % 2016. I diagram 21 visas trafikutvecklingen på huvudvägnätet för de 10 större vägarna i Eskilstuna under 10-årsperioden 2006-2016. Totalt har trafiken ökat med 6,5 % under den senaste 5-årsperioden 2012-2016. Trafikutveckling på huvudvägnätet 2006-2016 150 000 Fordon/dygn 145 000 140 000 135 000 130 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Huvudvägnätet vårvärde Huvudvägnätet höstvärde Diagram 21. Trafikutvecklingen på huvudvägnätet 2006-2016

34 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Centrumtrafik Trafikflödet totalt vid centrumsnitten Nybron, Rådhusbron, Kyrkbron, Gymnastikviadukten, Västeråsviadukten samt Kungsgatan uppgick totalt till 78 900 fordon/årsvardagsdygn 2016 mot 76 500 fordon/årsvardagsdygn 2015. Biltrafiken i centrum har under de 24 senaste åren varierat från att ha varit som högst i början av 90-talet, därefter sjunkit fram till år 2009 då trafiken har åter börjat öka fram till 2013 för att därefter variera något. Under 2016 har trafikflödet i centrumtillfarterna ökat med drygt 3 %. Vår- och höstmätningarna visar på 1,5 procentig skillnad av trafikflödet där höstvärdet är högre. Under 2015 har framkomligheten på östra sidan av centrumringen varit begränsad på grund av vissa periodiska avstängningar. Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1991-2016 80000 78000 Antal fordon åvdt 76000 74000 72000 70000 68000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Diagram 22. Trafikflödet vid centrumtillfarterna för åren 1991-2016

Kapitel 6. BILTRAFIK 35 82000 Fordonsflöde vid centrumsnitten 2004-2016 80000 78000 Fordon/dygn 76000 74000 72000 70000 68000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Centrumtrafik vårvärde Centrumtrafik höstvärde Diagram 23. Fordonsflödet vid centrumsnitten vår/höst trafik 2004-2016

36 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Trafikflödesförändringar 2006-2016 I en analys av flödesförändringar under de senaste 10 åren valdes ett antal mätpunkter ut på bilvägnätet inom kommunen, se bild 9. Punkterna valdes ut då de bedöms vara intressanta för förflyttningar genom staden. På grund av att alla punkter inte mätts årligen finns en brist av mätvärden och några av punkterna illustrerar därför förändringar över en något kortare eller längre period än 10 år. På grund av detta och att tidpunkterna för mätningarna (under året) varierar något mellan åren går det inte att redovisa en exakt förändring. Kartbilden illustrerar generella förändringar och ska främst användas för att skapa en uppfattning av hur flödena förändrats i olika delar av staden. Eskilstunas befolkning har under åren 2006 till 2016 ökat från 92 250 till 103 684 invånare, en ökning på ca 12 %. Under perioden har bland annat ombyggnaden av Västergatan pågått (färdigställdes 2006). Det innebär att mätningar i ett antal punkter har avvikande mätvärden 2006 då vissa trafikmätningar kan ha skett under våren och andra under hösten. Det tar också en tid innan trafiken fördelas ut över gatorna och ligger på en jämn nivå efter en ombyggnad. Kommande mätningar 2007-2017 kommer sannolikt vara bättre beskrivande av förändringarna över tid. Då vissa värden bedöms vara tillfälliga är det några punkter som inte redovisas i kartan på grund av att de inte är representativa att illustrera förändringar över längre tid. Vid jämförelse mellan de förändringskartor som tagits fram de senaste åren syns att mycket av förändringarna ser liknande ut även denna tidsperiod. En förändring som skett ger utslag på förändringskartan under flera år och kan därför vara en förändring som skett ett eller flera år tidigare men sedan legat på en konstant nivå. Gemensamt är att trafiken runt centrum eller längre från centrum har ökat. Den minskning som tidigare år har visats i centrum verkar i flera fall ha avstannat. Under denna studerade period är det många gator i centrum som har jämförbara flöden idag som för tio år sedan. Att den minskning som tidigare fanns har avstannat kan sannolikt förklaras med att Eskilstuna har växt under perioden och eventuellt kan även ett färdigställande av Västergatan (och tidigare år Hamngatan) ha lett till ökad trafik genom centrum, eller snarare att trafik har hittat tillbaka igen efter att gatorna har öppnats igen. Att trafikflödena har minskat historiskt och nu visar en jämnare nivå är dock inte negativt utan kan ses positivt just genom att Eskilstuna växer. Just i centrumkärnan har trafiken inte ökat på samma sätt som i omgivande stråk vilket innebär att centrum fortsättningsvis har goda förutsättningar att utvecklas till ett attraktivt centrum med plats för människor och möten. De flöden som 2015 gjordes på Köpmangatan visade att byggnationen av Samspelsytan och trafiksäkerhetsåtgärder på Köpmangatan hade lett till minskade trafikflöden på gatan. I mätningar 2016 verkar flödet dock ha ökat och ligga på ungefär samma nivå som innan förändringarna. Att flödet ligger på samma nivå som tidigare är dock inget negativt med tanke på de säkerhetshöjande åtgärder som genomförts. Intressant för den senaste tioårsperioden är att trafikflödet på Västeråsvägen ligger på samma nivå som 2006, den ökning som har observerats tidigare år verkar nu inte vara lika tydlig utan en jämn nivå mellan åren verkar ha nåtts.

TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Bild 9. Trafikflödesförändringar 2006 2016. 37

38 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Gatukorsningar Idunplan var den mest trafikbelastade korsningen under 2016 med 35 700 ingående fordon. På andra och tredje plats kommer korsningarna Mått Johanssons väg/ Västerleden och Västeråsvägen/Västerleden, 28 900 respektive 26 700 ingående fordon. Trafikkorsningar med hög belastningsgrad har sämre kapacitet under de mest trafikerade maxtimmarna vilket kan medföra fördröjning och risk för köbildning. Byggandet av nya rondeller har ökat framkomligheten och minskat olycksrisken betydligt jämfört med vanliga trafikkorsningar. I tabell 5 redovisas de gatukorsningar som har haft flest ingående fordon för åren 2012-2016. Gatukorsningar Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Åvdt 2015 Åvdt 2016 Idunplan 33 700 34 100 34 400 34 600 35 700 Mått Johanssons väg/västerleden 24 500 24 800 25 200 25 300 28 900 Västeråsvägen/Västerleden 24 400 25 000 25 700 26 100 26 700 Krongatan/Västeråsvägen 24 700 24 000 23 900 23 400 24 100 Kungsgatan/Tullgatan 24 000 23 900 23 900 24 000 24 200 Västergatan/Strandgatan 22 600 22 700 22 100 22 400 23 500 Nybroplan 23 400 23 500 23 100 22 900 23 200 Gillbergaplan 23 800 23 400 22 900 23 500 22 400 Carlavägen/Intagsgatan 19 900 20 900 22 200 22 200 22 300 Tabell 5. Gatukorsningar i Eskilstuna med de största trafikmängderna för åren 2012-2016 Lastbilstrafik I dagens trafikplanering finns det ett stort behov att mäta lastbilstrafikens procentandel, fordonstyp och därmed få kännedom om den tunga trafikens miljöpåverkan, trafikbuller, vägslitage mm. Tunga fordon kan klassificeras i 13 olika fordonstyper där lastbilar har ett axelavstånd över 3,3 meter mellan hjulaxlarna. Med tung trafik menas fordon som har en fordonsvikt över 3,5 ton.

Kapitel 6. BILTRAFIK 39 Lastbilstrafiken i Eskilstuna ökade med 1,5 % under 2016 jämfört med föregående år 2015. Uppgiften kommer från 4 referensmätpunkter vid följande vägar, Carlavägen, Strängnäsvägen, Malmköpingsvägen, samt Västerleden som mäts normalt under samma vecka varje år i maj och oktober månad. I hela landet ökade lastbilstrafiken med 1,6 % totalt under 2016. I tabell 6 redovisas resultatet från de lastbilsmätningar som gjorts under 2016. Värdena fordon/dygn i tabellen är redovisade som vardagsdygnstrafik (vadt) vilket innebär att värdena inte är omräknade till årsvardagsdygnstrafik (åvdt). Andel tung trafik (procentandel) inom Eskilstuna tätort, centrum samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 2 karta 1-3. Gatusnitt/sträcka Fordon/dygn vadt Lastbilar/dygn antal Lastbilsandel % Västermarksgatan, väster Kyrkogatan 2 588 222 9,2% Mått Johanssons väg, väster Schröderstiernas väg 8 604 1 442 17,5% Köpmangatan, norr Kvarngärdesgatan 3 561 296 9,9% Västerleden, norr Mått Johanssons väg 12 418 1 379 11,6% Carlavägen, norr Djurgårdsvägen 12 706 1 931 15,1% Strängnäsvägen, öster Kungsladugårdsgatan 9 569 968 10,2% Malmköpingsvägen, söder Lilla Nyby 4 986 607 13,0% Gymnastikgatan, vid Smedjegatan 4 292 308 13,9% Tabell 6. Lastbilsmätningar 2016

40 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Hastighetsmätningar Hastighetsmätningar genomförs som slangmätningar (där mätslangarna läggs med ett avstånd av 1,0 meters bredd) med mätutrustning av typ Marksman 410 klassificerare och analyseras i dataprogrammet Count-On Me. Radarmätutrustning typ SRA 4 används när det inte går att mäta med vanliga slangar eller när det inte är lämpligt att mätsensorn ska synas. Huvudperioden för hastighetsmätningarna är mellan april-november månad beroende på väglag, snöplogning och sandupptagning gör att många mätslangar körs sönder och därför lämpar sig mätning med radarutrustning bättre för de årstiderna. Dessutom varierar hastigheterna mycket under vinterhalvåret vilket gör att en mätning bara ger en ögonblicksbild och det är därför svårt att kunna dra några generella slutsatser. Det finns en viss osäkerhet i mätningarna som utförs med slangar, vilket det gör i alla typer av mätningar. Vid slangmätning är vanliga felkällor att slangarna flyttas ju bredare vägen är på grund av att fordon åker snett över dessa, och därför ger ett felaktigt värde eller att fordonen håller för låg hastighet och därför inte registreras (under 8 km/tim) exempelvis vid köbildning eller dylikt. Huvudvägnätet Vid 7 platser har fordonshastigheten uppmätts under 2016. Mätplats Medelhastighet på huvudbilvägnätet Hastighetsbegränsning (km/tim) Flöde/dygn (vadt) Lastbilsandel (%) Medelhastighet (km/tim) 85-percentil (km/tim) Gymnastikgatan, vid Smedjegatan 30 4 292 13,9 30 43 Västermarksgatan, väster Kyrkogatan 40 2 588 9,2 44 51 Carlavägen, norr Djurgårdsvägen 50 12 706 15,1 47 56 Mått Johanssons väg, väster Ståhlbergsvägen Västerleden, norr Mått Johanssons väg Strängnäsvägen, öster Kungsladugårdsgatan 50 8 604 17,5 48 57 50 12 418 11,6 49 58 60 9 569 10,2 59 67 Malmköpingsvägen, söder Lilla Nyby 80 4 986 13,0 67 77 Antal Medel -30-sträcka 1 30,0 43,0 Medel -40-sträcka 1 44,0 51,0 Medel -50-sträcka 3 48,0 57,0 Medel -60-sträcka 1 59,0 67,0 Medel -70-sträcka 1 67,0 77,0 Tabell 7. Medelhastigheten på huvudbilnätet 2016

Kapitel 6. BILTRAFIK 41 Medelhastigheten för mätta vägar är framtaget för att se var respektive väg ligger i förhållande till de övriga. Förutsättningarna i vägutformning och trafikmängd är mycket olika, men det är ändå intressant att se på vilka sträckor förarna bryter mot den högsta tillåtna hastigheten (km/tim) jämfört med de sträckor där acceptansen för hastighetsbegränsningen är hög. Av de uppmätta gatorna på huvudbilvägnätet hade 6 gator lägre eller lika medelhastighet och vid en gata var medelhastigheten högre än skyltad hastighet. Gymnastikgatan och Västermarksgatan sticker ut något i statistiken när det gäller 85-percentil med 13 km/tim respektive 11 km/tim högre än den skyltade hastigheten. Med medelhastighet menas att hälften av alla bilar har en hastighet som är lika med eller lägre än angiven hastighet. Med 85-percentil avses att 85 procent av bilarna har en hastighet lika med eller lägre än angiven hastighet. Årliga hastighetsmätningar utförs på Malmköpingsvägen (70 km/tim), Strängnäsvägen (60 km/tim), Västerleden (50 km/tim), Carlavägen (50 km/tim) och Västermarksgatan (40 km/tim), se diagram 24. Medelfordonshastigheten ligger relativt konstant på samtliga platser, endast Carlavägen redovisar en ökad hastighet med 2 km/tim (från 45 till 47 km/tim). Medelhastighet på huvudbilvägnätet 2008-2016 80 Km/tim 70 60 50 Malmköpingsvägen 70 km/tim Strängnäsvägen 60 km/tim Västerleden 50 km/tim Carlavägen 50 km/tim Västermarksgatan 40 km/tim 40 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 24. Medelhastighet på huvudbilvägnätet 2008-2016

42 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Lokalvägnätet Under 2016 har 23 vägar mätts mot 13 stycken 2015. Köpmangatan och Vretahagsvägen har den högsta medelhastigheten med 35 km/tim där hastighetsbegränsningen är 30 km/tim. Av samtliga lokalgator med hastighetsbegränsning 30 och 40 km/tim som mäts 2016 har 11 av 20 en medelhastighet högre än den skyltade hastigheten. Tre bostadsgator har mätts i Hållsta samhälle där medelhastigheten låg mellan 34-39 km/tim där den skyltade hastigheten är 50 km/tim. Balsta trädgårdsalle redovisar en 85-percentil på 55 km/tim, skyltad hastighet 40 km/tim. Mätplats Medelhastighet på lokalbilvägnätet Hastighetsbegränsning (km/tim) Flöde/dygn (vadt) Lastbilsandel (%) Medel hastighet (km/tim) 85-percentil (km/tim) Ekängsgatan, väster Floragatan 30 552 5,9 34 42 Ekängsgatan, väster Torfinngatan 30 506 8,2 28 39 Falkvägen, söder Örnvägen 30 274 18 33 44 Fanjunkarvägen, nr.13 30 138 2,5 34 43 Gillbergavägen, vid Lagersbergsskolan 30 418 47 23 34 Hultvägen, norr Vildvinsvägen 30 2 955 8,8 33 40 Karlshemsvägen, sydost Räfsvägen 30 338 9,4 29 38 Karlshemsvägen, öster Släggvägen 30 175 11 32 39 Klostergatan, vid Slottsskolan 30 994 7,1 26 36 Köpmangatan, norr Kvarngärdesgatan 30 3 561 9,9 35 44 Mariedalsvägen, Vreta Hage 30 167 12,3 33 43 Rosenbergsgatan, norr Bragegatan 30 238 7,8 29 39 Skogvaktarvägen, söder Odlarvägen 30 669 12,3 32 40 Sommarogatan, nr.19-21 30 740 4,7 25 36 Stenbygatan, vid Stenby förskolan 30 1 039 6,2 34 42 Stensättarvägen, söder Repslagarvägen 30 354 6,5 27 38 Valhallagatan, nr.11 30 49 5,3 25 36 Vretahagsvägen, vid Vretaslingan 30 318 9,2 35 44 Balsta Trädgårdsalle, vid Koloniområdet 40 443 11,1 44 55 Stenbygatan, nr.31-34 40 1 291 18,5 40 48 Högvallavägen, nr 27-29 Hållsta 50 63 9,0 34 47 Rossviksvägen, nr.3 Hållsta 50 191 6,5 39 38 Industrivägen, vid Kungsledsarenan Hållsta 50 354 11,0 37 52 Antal Medel Medel -30-sträcka 11 30,4 39,8 Medel -40-sträcka 1 42,0 51,5 Medel -50-sträcka 1 36,7 45,7 Medel Tabell 8. Medelhastigheten på lokalbilnätet 2016

Kapitel 6. BILTRAFIK 43 Trafiksignaler Bild 10. Trafiksignal Inom Eskilstuna kommun finns det totalt 26 signalreglerade korsningar/platser. Av dessa har kommunen driftansvar över 18 stycken och trafikverket över 6 stycken. Funktionsindelning över kommunens trafiksignaler ses i tabell 9 på nästa sida.

44 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Anläggningstyp Antal 3-vägs korsning 1 4-vägskorsning 6 Gångpassage på sträcka 2 Gångpassage vid korsning 2 gång- och cykelpassage på sträcka 4 Gång- och cykelpassage vid korsning 2 Utfart 1 Totalt 18 Tabell 9. Funktionsindelning av trafiksignaler Samtliga korsningar med trafiksignaler är oberoende trafikstyrda. 12 av signalerna går i trefärgsdrift medan 6 signaler är släckta. Av de 6 släckta signalerna är 4 gång- och cykelpassager, 1 gångpassage och 1 utfart. 9 anläggningar har funktionen allrött, 3 har återgång till grönt för bilister och 6 är släckta signaler som aktiveras vid behov.

Kapitel 6. BILTRAFIK 45 Parkering Beläggningsstatistik parkering Trafikavdelningen genomför varje år under oktober en parkeringsräkning som omfattar allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och på centrumnära parkeringar. Parkeringsräkningen redovisar en genomsnittlig beläggning under vardagar, vardagskvällar och lördagar. Parkeringsräkningen har genomförts mellan 19 oktober och 29 oktober 2016. Räkningen omfattar 8 tillfällen under vardagar 1, 3 tillfällen under vardagskvällar 2 samt 2 tillfällen under lördagar 3. Bild 11. Parkeringen vid Värjan 1 Onsdag den 19/10 och 26/10 samt fredag den 21/10 och 28/10 klockan 11.00 och 14.00. 2 Onsdag den 19/10 och 26/10 samt torsdag den 27/10 klockan 18.00. 3 Lördag den 22/10 och 29/10 klockan 12.30.

46 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden I oktober 2016 fanns 1 873 allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. Av dessa är 1 049 bilplatser i parkeringsanläggningar 4. Antalet bilplatser har minskat med 3 bilplatser jämfört med 2015. På centrumnära parkeringar fanns i oktober 766 allmänt tillgängliga bilplatser vilket är en ökning med 5 bilplatser jämfört med 2015. I tabell 10 redovisas allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2012-2016. Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2012-2016 År Centrum Centrumnära 2012 1922 bpl varav p-anläggning 1047 bpl 679 bpl 2013 1922 bpl varav p-anläggning 1047 bpl 679 bpl 2014 1921 bpl varav p-anläggning 1047 bpl 739 bpl 2015 1876 bpl varav p-anläggning 1049 bpl 761 bpl 2016 1873 bpl varav p-anläggning 1049 bpl 766 bpl Tabell 10. Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2012-2016. Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar I centrum har den genomsnittliga beläggningen under vardagar marginella avvikelser jämfört med 2015. Den genomsnittliga beläggningen i centrum är under vardagar 74 % jämfört med 73 % 2015. Under vardagskvällar har den genomsnittliga beläggningen minskat från 52 % 2015 till 47 % 2016. På lördagar har den genomsnittliga beläggningen minskat från 56 % 2015 till 47 % 2016. På centrumnära parkeringar har den genomsnittliga beläggningen under vardagar ökat jämfört med 2015. Den genomsnittliga beläggningen på centrumnära parkeringar har under vardagar ökat från 63 % 2015 till 70 % 2016. Under vardagskvällar är det en minskning från 38 % 2015 till 36 % 2016. På lördagar är den genomsnittliga beläggningen oförändrad jämfört med 2015. En känd faktor är att parkeringsplatserna som ligger söder om centrum i centrumnära område, Busstation, Tullkammaren och Furan, ofta är fullbelagda innan klockan 8.00 under vardagar. Nyforstorget har också tenderat att bli fullbelagd vilket inte tidigare skett i den utsträckningen. 4 Cityhuset, Gallerian, Smedjan och Vildsvinet.

Kapitel 6. BILTRAFIK 47 Diagram 25 och 26 visar beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum respektive centrumnära parkeringar 2012-2016. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 2012-2016 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vardag Vardagkväll Lördag 20% 10% 0% 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 25. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 2012-2016. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser på centrumnära parkeringar 2012-2016 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vardag Vardagkväll Lördag 20% 10% 0% 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 26. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser på centrumnära parkeringar 2012-2016.

48 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK I diagrammen nedan redovisas förutom den genomsnittliga beläggningen värden från högsta beläggningsgraden. Resultatet från den högsta beläggningen visar det dimensionerade parkeringsbehovet. Diagram 27 visar beläggningsgrader under vardagar, vardagskvällar och lördagar i centrum 2016. Beläggningsgrader i centrum 2016 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Genomsnittlig beläggning Högsta beläggning 20% 10% 0% Vardagar Vardagskvällar Lördagar Diagram 27. Beläggningsgrader i centrum 2016. Diagram 28 visar beläggningsgrader under vardagar, vardagskvällar och lördagar på centrumnära parkeringar 2016. 90% 80% 70% 60% Beläggningsgrader på centrumnära parkeringar 2016 50% 40% 30% Genomsnittlig beläggning Högsta beläggning 20% 10% 0% Vardagar Vardagskvällar Lördagar Diagram 28. Beläggningsgrader på centrumnära parkeringar 2016.

Kapitel 6. BILTRAFIK 49 Parkeringsledningssystemet omfattar 970 bilplatser under vardagar och 1193 bilplatser under lördagar och söndagar. Det utgör under vardagar 52 % och under lördagar och söndagar 64 % av antalet allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. Diagram 29 visar beläggningsgrader från anläggningar 5 som är anslutna till parkeringsledningssystemet under den perioden beläggningsräkningen genomfördes 2016. Parkeringsledningsystemet ( beläggning ) 2016 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 18.00 19.00 20.00 Vardagar Lördagar Söndagar Diagram 29. Beläggningsgrader i anläggningar anslutna till parkeringsledningssystemet 2016. Antalet parkerade fordon ökade i centrum med i genomsnitt 17 fordon under vardagar jämfört med 2015. Under vardagskvällar var det en minskning med i genomsnitt 95 fordon jämfört med 2015. På lördagar minskade antal fordon i genomsnitt med 157 fordon jämfört med 2015. På centrumnära parkeringar var det i genomsnitt en ökning med 55 fordon under vardagar och en minskning med 17 fordon under vardagskvällar jämfört med 2015. På lördagar minskade antal fordon i genomsnitt med 1 fordon jämfört med 2015. 5 P-hus Cityhuset, P-hus Gallerian, P-garaget Smedjan, P-garaget Vildsvinet och markparkering Valören.

50 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Diagram 30 och 31 visar hur många fordon som i genomsnitt varit parkerade när parkeringsräkningarna genomfördes i centrum och centrumnära parkeringar 2012-2016. Parkerade fordon i genomsnitt vid parkeringsräkning i centrum 2012-2016 1600 1400 1200 Antal 1000 800 600 400 200 Vardag Vardagskväll Lördag 0 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 30. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade i centrum när parkeringsräkningarna genomfördes 2012-2016. Parkerade fordon i genomsnitt vid p-räkning på centrumnära parkeringar 2012-2016 600 500 400 Antal 300 200 Vardag Vardagskväll Lördag 100 0 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 31. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade på centrumnära parkeringar när parkeringsräkningarna genomfördes 2012-2016.

Kapitel 6. BILTRAFIK 51 Sammanställning av parkeringsräkning 2016 I tabell 11 och 12 redovisas den genomsnittliga beläggningen per parkeringsplats i centrum respektive centrumnära parkeringar. Resultaten redovisas per biljettområde eller motsvarande funktion mellan vardagar, vardagskvällar och lördagar. Parkeringsräkning oktober 2016 Allmän parkering centrum Beläggning Vardag Beläggning Vardagkväll Beläggning Lördag C1-C2 eller motsv. Adress Antal bilplatser % % % Smedjegatan 8 Smedjegatan 34 94% 81% 84% Sporthallen Hamngatan 43 49% 60% 64% Strömsholmen Hamngatan 80 7% 8% 28% Vallonen Bruksgatan 51 79% 34% 39% Valsverket Tullgatan 70 64% 10% 11% Valören Alva Myrdals gata 144 97% 76% 69% Vestalen (MC Donalds) Rademachergatan 65 79% 65% 88% Vestalen Rademachergatan 47 74% 55% 81% Vildrosen Kyrkogatan 58 95% 94% 91% Summa 592 72% 53% 60% C3 eller motsvarande Adress Antal bilplatser % % % Bernhard Hellströms plats JA Selanders gata 7 95% 90% 93% Bruksgatan 8 Bruksgatan 10 58% 10% 15% Bruksgatan 11-13 Bruksgatan 8 81% 21% 38% Bruksgatan mem 11-13 Bruksgatan 7 50% 5% 7% Drottninggatan 5-8 Drottninggatan 19 82% 58% 79% Drottninggatan 11-16 Drottninggatan 15 83% 80% 87% Drottninggatan 15-18 Drottninggatan 8 88% 75% 88% Gamla Tullgatan Gamla Tullgatan 11 91% 21% 68% JA Selander gata JA Selanders gata 23 78% 91% 98% Järnvägsplan Västermarksgatan 22 61% 55% 57% Kungsplan Kungsplan 14 94% 95% 79% Kyrkogatan 1-3 Kyrkogatan 6 83% 61% 67% Kyrkogatan 8-12 Kyrkogatan 9 82% 63% 83% Nygatan 28 Nygatan 12 71% 42% 79% Nygatan 41 Nygatan 9 28% 4% 0% Resecentrum (SJ riksparkering) Västermarksgatan 22 45% 17% 23% Ridhusgatan Ridhusgatan 6 85% 67% 67% Ridhusplan Ridhusgatan 9 96% 100% 83% Smedjegatan Smedjegatan 11 72% 52% 55% Västermarksgatan Västermarksgatan 4 22% 17% 13% Summa 232 72% 54% 62% P-anläggningar Adress Antal bilplatser % % % Smedjan (P-garage) Kriebsensgatan 96 57% 24% 35% Cityhuset (P-hus) Rademachergatan 120 76% 36% 51% Vildsvinet markplan (Pgarage) Vildsvinet nedre plan (P-garage) Alva Myrdals gata 195 91% 43% 48% Alva Myrdals gata 223 58% 63% 52% Gallerian (P-hus) Rademachergatan 415 84% 33% 20% Summa 1049 77% 41% 37% Summa totalt centrum 1873 74% 47% 47% Tabell 11. Sammanställning av parkeringsräkning i centrum oktober 2016.

52 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Parkeringsräkning oktober 2016 Centrumnära parkeringar Plats CN1 Adress Antal bilplatser Beläggning Vardag % Beläggning Vardagkväll % Beläggning Lördag % Busstation Kyrkogatan 56 88% 23% 30% Busstation Norr Kyrkogatan 5 93% 20% 10% Gredby Västermarksgatan 152 66% 49% 50% Furan Östra Åsgatan 33 85% 79% 77% Nyforstorget Västra Storgtan 311 74% 44% 38% Rothoffsvägen Rothoffsvägen 77 19% 3% 12% Tullkammaren Kyrkogatan 72 97% 17% 12% Vapnet 3 Rothoffsvägen 60 60% 14% 12% Summa 766 70% 36% 34% Tabell 12. Sammanställning av parkeringsräkning på centrumnära parkeringar oktober 2016. Felparkeringsavgifter Kommunfullmäktige beslutar vilka avgifter för felparkering som gäller i kommunen. Den högsta nivån som kommunfullmäktige kan besluta är 1 000 kronor. I Eskilstuna fördelar sig beloppen mellan 500 kronor och 1 000 kronor. 500 kronor gäller förseelse som sker på plats där parkering är tillåten 700 kronor gäller förseelse som sker på plats där parkering är förbjuden 800 kronor gäller förseelse som sker på plats där det är förbud att stanna och parkera 1 000 kronor på parkeringsplats för rörelsehindrade. Felparkeringsavgifterna höjdes den 1 februari 2016 med 100 kronor per förseelse jämfört med tidigare. Beloppet för felparkering på parkeringsplats för rörelsehindrade höjdes med 300 kronor till maxbeloppet 1 000 kronor för en felparkeringsavgift. Eskilstuna kommun har kommunal parkeringsövervakning. Parkeringsövervakningen utförs på allmänna gator och parkeringar samt på stadsbyggnadsförvaltningens kommunala tomtmarksparkeringar.

Kapitel 6. BILTRAFIK 53 Bild 11 Parkeringsanmärkningar I Eskilstuna kommun utfärdades 6 510 parkeringsanmärkningar på gatumark 6 2016. Det är 941 fler jämfört med 2015. I tabell 13 redovisas antal utfärdade parkeringsanmärkningar per månad samt totalt per år under perioden 2012-2016. År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt 2012 1117 888 1081 642 550 383 354 672 532 678 934 442 8273 2013 956 711 627 759 610 540 377 771 636 1017 1359 674 9037 2014 858 774 1039 630 385 381 469 366 511 776 907 389 7485 2015 501 680 838 405 327 330 280 238 299 641 638 392 5569 2016 623 806 770 494 355 531 344 392 513 649 653 380 6510 Tabell 13. Antal utfärdade parkeringsanmärkningar 2012-2016. 6 Gatumark är det som i detaljplan betecknas som allmän plats och parkeringsanmärkning utfärdas enligt allmänrättslig lagstiftning.

54 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Kontrollavgifter Stadsbyggnadsförvaltningen utfärdade 848 kontrollavgifter på tomtmark 7 2016. Det är 3 kontrollavgifter fler jämfört med 2015. I tabell 14 redovisas antal utfärdade kontrollavgifter per månad samt totalt per år under perioden 2012-2016. År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt 2012 193 144 218 146 154 56 97 148 172 215 169 97 1809 2013 352 233 158 189 145 106 81 151 165 153 191 68 1992 2014 95 114 183 119 89 81 60 41 86 71 50 39 1028 2015 77 68 89 32 31 52 36 75 181 65 71 68 845 2016 19 18 101 57 37 135 38 55 116 117 44 111 848 Tabell 14. Antal utfärdade kontrollavgifter 2012-2016. Parkeringsavgifter Parkeringsavgifterna har olika nivåer i centrum där parkering utmed gatorna 8 har den högsta nivån med 18 kronor per timma. På parkeringsplatserna 9 i centrum är avgiften 12 kronor per timma. Stadsbyggnadsförvaltningens parkeringsplatser är indelade i biljettområden. Biljettområden är indelade i fyra huvudområden, centrum, centrumnära, bostadsområden och Munktellstaden där varje huvudområde är indelade i ett eller flera biljettområden. Centrum är indelat i biljettområde C1, C2 och C3, centrumnära parkeringar är indelat i biljettområde CN1 och CN2 samt bostadsområden som är indelat i biljettområde B1 och B2. Munktellstaden har ett eget biljettområde M1. 7. Tomtmark eller kvartersmark är enskild mark och kontrollavgift utfärdas enligt civilrättslig lagstiftning. Tomtmark kan vara kommunal eller privat. 8. Avgift vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 8-20 samt vardagar före sön- och helgdag mellan klockan 8-15. 9. Avgift vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 8-18 samt vardagar före sön- och helgdag mellan klockan 8-15.

Kapitel 6. BILTRAFIK 55 I tabell 15 visas de parkeringsavgifter som gäller i biljettområdena samt i parkeringsgaraget Vildsvinet. Parkeringsavgifter 2016 Huvudområden C=Centrum Biljettområde C1 12: -/tim CN=Centrumnära C2 C3 Korttidsavgift Månadsavgift 12: -/tim 18: -/tim Biljettområde CN1 7: -/tim 450: - /30 dagar B=Bostadsområden CN2 7: -/tim Biljettområde B1 5: -/tim 300: - /30 dagar M=Munktellstaden B2 5: -/tim Biljettområde M1 12: -/tim 450: - /30 dagar P-garaget Vildsvinet 20:-=3 timmar 12:-/tim 8-18 (8-15) 5:-/tim övrig tid 800: -/30 dagar mån-fre eller 900: - /30 dagar mån-lör, 400: -/30 dagar boende eller 225: - /7 dagar 950: -/30 dagar mån-fre eller 1 050: - /30 dagar mån-lör, 1 150:-/30 dagar heldygn eller 550:-/30 dagar boende P-10:an Biljettområde Enhetsavgift Dygnsbiljett 10:- = 2 tim 100:-/dag Tabell 15. Parkeringsavgifter. Stadsbyggnadsförvaltningen har 107 biljettautomater i drift. I samband med de nya mynten i oktober och att fler generellt betalar med kort har andelen biljettautomater med möjlighet att betala med mynt minskat. Betalning med mynt kan göras i 59 av biljettautomaterna, betalning med Bensinkort, Visa och Mastercard kan göras i 107 av biljettautomaterna. I parkeringsgaraget Vildsvinet finns även 2 biljettautomater för efterskottsbetalning. Fördelningen mellan betalningsalternativen var i december 13 % mynt jämfört mot 22 % 2015, 12 % bensinkort mot 14 % 2015 samt 75 % EMV-kort (Visa och Mastercard) jämfört mot 64 % 2015. På alla parkeringsplatser kan parkeringsavgift köpas genom mobil betaltjänst. Idag finns avtal med telep.

56 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Parkeringsplatser för rörelsehindrade Parkeringstillstånd för rörelsehindrade gäller på allmän plats enligt villkor i trafikförordningen. På gatumark finns det 59 bilplatser för rörelsehindrade varav 27 bilplatser är belägna i centrum. På kommunal tomtmark finns det 26 bilplatser för rörelsehindrade varav 10 bilplatser är belägna i centrum och 14 bilplatser i Munktellstaden. Parkeringsplatser för elbilar I centrum finns fyra kommunala bilplatser för laddning av elbilar, så kallade laddplatser. Två laddplatser finns vid station på parkeringsplatsen vid järnvägsplan och två på parkeringsplats Valören vid Alva Myrdals gata. Bilplatserna vid järnvägsplan har solpaneler som utgör ett tak över bilplatsen. Laddplatserna på parkeringsplats Valören har uppgraderats och i samband med det reglerades platserna med avgift då efterfrågan att ladda ökat. Flyttning av fordon Det är kommunen, Trafikverket och polisen som har rätt att flytta fordon. I kommunen är det Trafikavdelningen som handlägger ärenden om flytt av fordon. Tabell 16 visar antal flyttningsärende 2012-2016. 2012 2013 2014 2015 2016 Flyttningsärenden 262 349 270 226 384 Flyttade av kommunen 61 98 81 91 182 Flyttade av ägaren 201 251 189 135 202 Tabell 16. Antal ärenden om flytt av fordon 2012-2016.

Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET 57 7. Förändringar i vägnätet Eskilstuna Gång- och cykelbanor BM-Stråket Under året pågick byggnation av etapp 2 & 3 av BM-stråket. Den aktuella sträckan är mellan Kungsvägen och Sundbyvägen. Förutom en ny gångstig och förbättrad gång- och cykelbana tillkom ny belysning, informationsskyltar, papperskorgar, träd och buskar. Ny GC-bro Västerbron En ny bro över ån byggdes och invigdes, mellan Stenmansgatan och John Engellaus gata. Bild 13. Ny gång- och cykelbro

58 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET Gatuförändringar Öppning av Björksgatan mot Ståhlbergsvägen I Björksgatans norra ände togs en vändslinga bort och istället öppnades en anslutning mot Ståhlbergsvägen. För att undvika nackdelar för cyklister höjdes gång- och cykelbanan längs Ståhlbergsvägen upp över Björksgatan i korsningen. Passager Utöver passagen över Björksgatan höjdes ytterligare tre gång- och cykelpassager upp under året. Dessa är över Runebergsgatan på västra sidan av korsningen med Skogstorpsvägen, över Västra Åsgatan i anslutning till Västeråsvägen samt en passage på sträcka över Urmakarvägen mot tunneln under Västerleden för cyklister mot Ekeby. Hållplatser Under året byggdes fem busshållplatser om och tillgänglighetsanpassades. Dessa ligger alla på servicelinjens linjenät. De hållplatser som byggdes om är Fröslunda vårdcentral, Eskilshem, Kvarngärdesgatan, Östra Åsgatan och Djurgårdsvägen. Bild 14. Tillgänglighetsanpassad busshållplats vid Fröslunda vårdcentral