Trafiken i Eskilstuna

Transkript

1 Trafiken i Eskilstuna 2012 Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Stadsbyggnadsförvaltningen maj 2012

2

3 Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, maj 2012 Stadsbyggnadsförvaltningen Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket

4 Projektgrupp Kollektivtrafik Peter Dädeby tfn: Trafikmängder och foto Göran Jonsson tfn: Cykeltrafik, olycksstatistik och analyser Catrin Klauninger tfn: Gångtrafik, hastigheter, analyser och kartor Petter Skarin tfn: Parkering Joachim Dahlgren tfn: Mobilitetsarbete, cykeltrafik Ann Gustafsson tfn: Resvaneundersökning och förändringar i vägnätet Johan Örn tfn: Trafiksignaler Jaako Mets tfn: Grafisk form Don Sjögren tfn:

5 Sammanfattning Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Med hjälp av rapporten kan förvaltningen se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. Gång- och cykeltrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större centrumtillfarterna. Antalet gångtrafikanter i centrumtillfarterna är cirka 7000 per dygn, vilket är samma nivå som flera föregående år. Cykeltrafiken 2012 har ökat med 1 procent från föregående år. Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken. Cykelhjälmsanvändningen har ökat marginellt och låg under 2012 på 14,5 procent, vilket är långt under riksgenomsnittet på drygt 33 procent. Resandet med kollektivtrafiken i Eskilstuna har under flera år legat relativt still. I december 2011 invigdes ett nytt linjenät med tätare turer och nya linjesträckningar vilket medfört en resandeökning. Under 2012 har även vissa taxejusteringar gjorts, vilket även bidragit till att öka resandet. Den 15 maj 2012 fördes ansvaret för skolskjuts, färdtjänst och riksfärdtjänst till Stadsbyggnadsförvaltningen. Syftet är att skapa bättre samordning mellan kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. Biltätheten för personbilar i trafik har minskat från 446 till 445 bilar/1000 invånare. Biltrafiken minskade med en procent under 2012 medan centrumtrafiken ökade med knappt en procent. Idunplan är den mest trafikbelastade korsningen med närmare fordon per dygn. Den genomsnittliga beläggningen av bilplatser i centrum har ökat jämfört mot föregående år. En anledning till att beläggningsgraden ökat är att antalet bilplatser minskat. På centrumnära parkeringar är skillnaden i den genomsnittliga beläggningen marginell. Vissa centrumnära parkeringsplatser är fullbelagda under vardagar. En rad åtgärder har genomförts för att öka trygghet, framkomlighet och säkerhet för oskyddade trafikanter och under året byggdes nästan 8 kilometer ny gång- och cykelväg. Personer som skadas i trafikmiljön registreras av både polis och sjukvård i STRADA. Då uppgifterna från de båda källorna slås samman framgår att totalt har 274 personer skadats på det kommunala vägnätet. Medelvärdet för åren är 212 personer. Tre personer omkom, sju personer skadades svårt och 264 personer fick lindriga skador. Antalet svårt skadade ligger lägre än medelvärdet de senaste fem åren medan antalet lindrigt skadade är betydligt högre än tidigare år. Polisens uppgifter om antal skadade personer i trafikmiljön ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Däremot har sjukvården rapporterat in betydligt fler skadade personer än tidigare.

6

7 Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB STRADA Vadt VTI Åvdt Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Statistiska centralbyrån Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde. Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot årsmedelvärde. Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en väg - trafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Lindrig personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges

8 Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 ISS 4-8 ISS >8 motsvarar lindriga skador motsvarar måttliga skador motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v). a = avsvängning k = korsande kurser m = möte Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser o = omkörning Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon u = upphinnande Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre s = singelolycka Olycka med endast ett motorfordon inblandat c = cykel/moped Cykel/moped i kollision med motorfordon f = fotgängare Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fot gängare singelolycka (fallolycka) gc = cykel/moped Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped v = varia (övrigt) Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor)

9 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Mobility Management 3 Mobility Management i Eskilstuna 3 Cykelaktiviteter under Cykel och cykelhjälmskampanj 4 Cykelpanel 4 Cykla till jobbet 5 Cykelbarometer 5 Cykelparkering Nyfors och Centrum 6 Vänträcke Måsta 6 Cykelns dag 7 Cykelenkät 7 Trafiksäkerhetsarbete i skolor 8 Trafikombud 8 Säkerhetsutbildning i buss för elever i årskurs 2 9 Trafiksäkerhetsutbildning för elever i årskurs 8 9 Trafikkalender 9 Mesta skola 10 Information och påverkansarbete 10 Ta bussen när du kan och bilen när du måste 10 Mobilitetsveckan 10 Reflexkampanj 11 Resvaneundersökning 13 Resultat 13 Trafikplats Eskilstuna Gångtrafik 16 Antal fotgängare i centrumtillfarterna Cykeltrafik 18 Cykelhjälmsanvändning 19 Cykelbarometer 21 Cykelparkering 21 Alva Myrdals gata 22 Tunnelplan 22 Cykelgarage vid centralstationen 23 Flyttbara cykelställ 23 Parkeringsbeläggning 24 Ny beläggning på cykelvägar 24 Underhållsutredning av gång- och cykelvägnätet Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter 26 Ny busstrafik 26 Taxeförändringar 27 Hållplatser 28 Samhällsbetalda transporter 29

10 6. Biltrafik 30 Fordonstrafik 31 Trafikmätningar Centrumtrafik 33 Gatukorsningar 36 Trafikflödesförändringar Lastbilstrafik 38 Genomförda hastighetsmätningar 40 Huvudvägnätet 41 Lokalvägnätet 43 Parkering 44 Beläggningsstatistik parkering 44 Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 44 Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 45 Sammanställning av parkeringsräkning Felparkeringsavgifter 53 Parkeringsanmärkningar 54 Kontrollavgifter 56 Parkeringsövervakning 57 Servicegator 58 Parkeringsdata 58 Bilplatser 58 Parkeringsplatser för rörelsehindrade 60 Parkeringsavgifter 60 Parkeringskort 63 Parkeringsdispenser och tillstånd 63 Flyttning av fordon Trafiksignaler 65 Förändringar Förändringar i vägnätet 67 Eskilstuna 67 Bergsgatan 67 Bussgaraget 67 Farmvägen 67 Flackstavägen 67 Folkestavägen 67 Gillbergaleden 68 Gillbergaplan 68 Gymnastikgatan/Nygatan 68 Gärdesvägen/Bynäsvägen 68 Norra Hamn 68 Odlarvägen 68 Rademachergatan 69 Skogvaktarvägen 69 Strandgatan vid Östergatan 70 Tegelbruksgatan 70

11 Torshällavägen 70 Åsbyvägen 70 Västra storgatan/eleonoragatan zon 71 Torshälla 71 Förbättring av befintliga gång- och cykelbanor 71 GC Gökstensskolan Torshälla 71 Nybyvägen/Mälarbadsvägen 71 Å-stråket i Torshälla Olyckor 72 STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition) 72 Personskador 74 Sammanslagning av polisens och sjukvårdens statistik 74 Trafikantslag 74 Ålder och kön 75 Ålder och trafikanslag 76 Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik 76 Månadsvis statistik 79 Rullande 12-månadersvärden 80 Täckningsgrad 81 Platstyp 82 Väglag/vägomständighet 83 Sjukvårdens statistik 85 Polisens statistik 86 Olyckor vid passage över gata 87 Olycksdrabbade korsningar 87 Olycksstatistik vid trafiksignalanläggningar 88 Skadestatistik för hela kommunen 89 Jämförelse med andra kommuner 90 Räddningstjänstens olycksstatistik 91 Samhällets kostnader för olyckor 92 Samhällsekonomisk värdering på det kommunala vägnätet för trafikskadade 93 Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 93 Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 94 Bilagor Bilaga 1 Trafikflöden 2012 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Trafikflöden 2012 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Trafikflöden 2012 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 2 Andel tung trafik 2012 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Andel tung trafik 2012 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Andel tung trafik 2012 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 3 Personskador 2012 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Personskador 2012 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Personskador 2012 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 Personskador 2012 inom Torshälla och Skogstorp, oskyddade trafikanter Karta 4

12

13 Kapitel 1. INLEDNING 1 1. Inledning Eskilstuna kommun ligger i Södermanland och har en folkmängd på personer. Kommunen ligger mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren och utsågs 2007 till Årets tillväxtkommun av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting. Stadsbyggnadsförvaltningens uppdrag är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll av den offentliga miljön. Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Rapporten har haft lite olika utseende och fokus men har de senaste åren utökats till ett heltäckande dokument. En viktig milstolpe för rapporten var införandet av STRADA sjukvård (från 2007 års rapport) som har lett till en ökad kunskap avseende trafikolyckor. Andra viktiga områden som lagts till på senare tid är parkeringsstatistik och information om kollektivtrafiken. Rapporten skrivs i första hand för tjänstemän och politiker inom kommunen och då främst för stadsbyggnadsförvaltningen. Den fyller en viktig statistisk funktion och den innehåller tydliga siffror för nuläget som är viktiga vid alltifrån plan- och programskrivande till ombyggnationer på specifika platser. Rapporten är även tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida för att skapa en öppenhet och dialog om stadens trafikmiljö. 1 Statistiska centralbyrån. Kommunfolkmängd 31 december 2012.

14 2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 1. INLEDNING

15 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 3 2. Mobility Management Mobility management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för mobility management är mjuka åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika parters verksamheter. Mjuka åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos hårda åtgärder inom stadens transportinfrastruktur (som t.ex. nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). MM-åtgärder genomförs sällan ensamma, utan förekommer istället ofta som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur förändringar, prissättningspolitik eller regleringar. MM är alltså inte ett universalmedel som ersätter eller utesluter tekniska lösningar. MM är snarare ett komplement; ett förstärkningsmedel som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt. Att MM ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus, inte en regel. Mobility management kan ses som mjukvaran (kunskaps-, attityd- och beteendepåverkan) som gör att vi får ett bättre utnyttjande av hårdvaran (fysiska åtgärder). Det handlar alltså om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Syftet är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de bärande tankarna är samarbete. Ska vi kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste man involvera många olika aktörer, även organisationer kollektivtrafikföretag, vägverk, företag etc. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser, som måste samverka: trafik, miljö och information. En annan viktig faktor för MM - arbete är planering, uppföljning och utvärdering. Max Sumo är ett verktyg som hjälper till att utvärdera, strukturera och leda projekt på ett systematiskt sätt. I mobility management är själva processen en viktig del av arbetet. Genom arbetssättet, där många olika aktörer ingår, startar ofta arbetet nya processer som ger ytterligare effekter. Begreppet används såväl inom EU som av de flesta länder på kontinenten. Mobility Management i Eskilstuna Eskilstuna har bra förutsättningar, t ex genom små höjdskillnader i gång- och cykelvägnätet, för att få fler medborgare att välja cykel, gång eller kollektivtrafik som huvudsakliga transportmedel. Det krävs emellertid mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka människor att vilja byta transportslag. Till stor del handlar det om att ge människor förutsättningar, visa på alternativ och ge goda exempel som hjälper människor att förändra sitt val av transportslag. Det handlar både om att se över den fysiska miljön för gång och cykeltrafikanter samt att arbeta med attityd- och beteendepåverkande insatser. I detta kapitel om mobilitetsarbete presenteras olika former av attityd- och beteendepåverkande arbete under året. Även genomförda enkäter och undersökningar presenteras.

16 4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT Cykelaktiviteter under 2012 Cykel och cykelhjälmskampanj Eskilstuna kommuns målsättning är att få fler människor att välja hållbara transporter exempelvis cykel, i första hand vid korta resor. Att välja cykeln är billigt, miljövänligt och positivt för hälsan. Som en del i arbetet med att få fler människor att välja cykeln arrangeras en årlig cykel och cykelhjälmskampanj under maj månad. Kampanjmånaden avslutades med cykelns dag i slutet av maj på Fristadstorget i Eskilstuna. Under kampanjen har det utförts olika former av aktiviteter som har varit riktade både till allmänheten och till speciella målgrupper. Cykelpanel Syftet med att starta cykelpanelen är att synliggöra cyklisters behov och intresse. Det är viktigt att fånga in synpunkter från dem som cyklar. Deltagarna kan bidra med kunskaper som är värdefulla när det handlar om att planera för cyklister. Panelen består i dagsläget av 69 personer, varav 42 är kvinnor och 27 är män, medelåldern är 48 år. Målsättningen är att 100 personer ska delta i panelen. Cykelpanelen kommer att få svara på olika frågor via enkäter som rör cykling. Bild 1 Cykelhjälmskampanj Har du någonsin fått din cykel stulen? Under hösten har cykelpaneldeltagarna fått besvara sin första enkät. Det som bland annat framgick av enkätsvaren var att anmärkningsvärt många av deltagarna hade fått sin cykel stulen, se diagram 1. Det visade sig att 47 % av männen och 42 % av kvinnorna hade fått cykeln stulen två till tre gånger. Utifrån enkätresultatet är det viktigt att arbeta med informationsinsatser till Eskilstunas medborgare om hur cykeln ska låsas fast på ett korrekt sätt. 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Nej Ja, en gång Kvinnor Ja, 2-3 gånger Män Ja, 4 eller fler gånger Diagram 1 Har du någonsin fått din cykel stulen?

17 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 5 Cykla till jobbet Även i år var det Volvo CE i Brunnsta och Mälarsjukhuset som utmanade varandra i utmaningen - cykla till jobbet. Tävlingen gällde resor till och från jobbet. På Volvo arbetar cirka 2500 personer och på Mälarsjukhuset cirka 3000 personer. Förra årets utmaning vann Volvo och i år var Mälarsjukhuset revanschsugna. I år visade det sig att det var väldigt jämt mellan företagen, men det blev Mälarsjukhuset som lyckades bäst. Av Mälarsjukhusets anställda cyklade 6,14 % och på Volvo cyklade 5,48 % av de anställda under kampanjmånaden. Bild 2 Mälarsjukhuset får sitt diplom Cykelbarometer Eskilstunas första cykelbarometer invigdes under kampanjen. Barometern ska synliggöra cyklingen och förhoppningsvis inspirera fler Eskilstunabor att cykla. Cykelbarometern är placerad på Nybron och räknar alla cyklister som passerar. På en display visas hur många cyklister som passerat under dagen, samt totalt under året. Cykelbarometern är den första fasta mätpunkten för cykeltrafik och enligt vår plan för trafikmätning kommer det att bli fler mätpunkter framöver. Bild 3 Cykelbarometer

18 6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT Cykelparkering Nyfors och Centrum En ny cykelparkering med tak och belysning har ersatt den gamla cykelparkeringen vid Tunnelplan, i anslutning till centralstationen. Platsen invigdes under cykelkampanjen. Det finns plats för 64 cyklar där du också kan låsa fast cykelramen när du parkerar din cykel. Vidare finns det fler cykelparkeringar med tak i centrum, på J A Selanders gata, vid tågstationen, Alva Myrdals gata och på Kriebsensgatan. Bild 4 Ombyggd cykelparkering i Nyfors Vänträcke Måsta För att underlätta för cyklister vid rödljus har det satts upp ett vänträcke vid trafiksignalen i Måsta. Tack vare räcket kan du hålla i dig vid rött ljus och slipper hoppa av cykeln. Bild 5 Vänträcke Måsta

19 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 7 Cykelns dag Cykelkampanjen avslutades med cykelns dag på Fristadstorget den 25:e maj. Under dagen pågick det olika aktiviteter. Trafikavdelningen fanns på plats för att möta allmänheten och för att prata cykelfrågor. Andra aktörer som exempelvis, cykelhandlare, cykelklubbar, Cykelfrämjandet och Falcks ambulans deltog under dagen. Magnus Carlsson uppträdde från scenen, Cykelambassadörerna avtackades. I år sammanföll cykelns dag med Springpridefestivalen och musikskolans dag. Trafikavdelningen och arrangörerna för Springpride och Musikskolan samverkade genom att ha ett gemensamt scenprogram under dagen. Bild 6 Cykelns dag Cykelenkät Under cykelns dag fanns det möjlighet för medborgarna att besvara en enkät. Det var tredje året som en enkät gick att besvara i samband med denna dag. Syftet med enkäten var att ta reda på vad Eskilstunas medborgare vill ha för förbättringar för att uppnå ett ökat cyklande. Delar av resultatet presenteras kortfattat i detta avsnitt. I år visade det sig att det var fler kvinnor som besvarade enkäten, 61 % var kvinnor, medan 39 % var män. Totalt var det 86 personer som besvarade enkäten. Vid förra årets enkättillfälle var könsfördelningen betydligt jämnare. Det var 52 % kvinnor och 47 % män som svarade på enkäten. På frågan brukar du cykla så visade det sig i år att det var fler andel män som valde att cykla, se diagram 2. I jämförelse med förra årets enkät då det var fler andel kvinnor som valde att cykla. Enkätsvaren visade vidare att både män och kvinnor cyklade i lika stor utsträckning till och från arbetet. Förra årets enkätsvar visade att de var kvinnorna som cyklade i störst utsträckning till och från arbetet i jämförelse med förra årets enkät.

20 8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT På frågan om fritidscyklande och uträttande av ärende så var det männen som cyklade i störst utsträckning medan kvinnorna uppgav svarsalternativet annat i större utsträckning än männen, se diagram 3. En annan fråga som ställdes i enkäten handlade om cykelhjälmsanvändandet och det visade sig att en stor del av kvinnorna i jämförelse med männen uppgav att de alltid eller ibland använde cykelhjälm. Under cykelkampanjen invigdes cykelbarometern på Nybrogatan och i enkäten fanns det en fråga om cykelbarometern hade blivit uppmärksammad. Det visade dig att 67 % av de svarande hade uppmärksammat cykelbarometern och dessa personer var överlag positiva till cykelbarometern. På frågan om vad som är det viktigaste att förbättra för att få ett ökat cyklande inkom många och varierande svar. Det handlade både om hårda och mjuka åtgärder. Exempel på synpunkter är fler cykelbanor, förbättrat underhåll av cykelbanor, separerade cykelbanor. Det var även flera synpunkter som handlade om cyklisters attityder och beteende. Brukar du cykla? Om du cyklar, när väljer du att cykla? 100 % Kvinnor Män 50 % Kvinnor Män 80 % 40 % 60 % 30 % 40 % 20 % 20 % 10 % 0 % Ja Ibland Nej 0 % Till/från arbetet På fritiden Uträttar ärenden Annat Diagram 2 Brukar du cykla? Diagram 3 Om du cyklar, när väljer du att cykla? Trafiksäkerhetsarbete i skolor Trafikombud Trafikavdelningen har inlett ett långsiktigt arbete med att få trafikombud på samtliga skolor i Eskilstuna kommun. Syftet med att införa trafikombud på skolorna är att öka kunskapen om trafiksäkerhet i skolan hos både skolpersonal, elever och föräldrar. Trafikavdelningen stödjer, ger tips och råd om hur trafikombuden kan ordna trafikaktiviteter på sina respektive skolor. Målet med att införa trafikombud är att få in trafik i den ordinarie undervisningen, integrerad med andra ämnen. I dagsläget är det 20 grundskolor som är med i nätverket.

21 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 9 Säkerhetsutbildning i buss för elever i årskurs 2 För tredje året har trafikavdelningen genomfört säkerhetsutbildning i buss för barn i åk 2 i Eskilstuna kommuns samtliga skolor. Utbildningen syftar till att informera barn om säkerhet vid och på buss. NTF har genomfört utbildningen där de utbildat bussförare från samtliga bussbolag (Veolia, Tuna trafik, Svalboviken och Axelssons) som i sin tur utbildar barnen i buss på skoltid. Totalt utbildas ca 1000 barn varje år genom denna säkerhetsutbildning. Trafiksäkerhetsutbildning för elever i årskurs 8 Samtliga skolor i Eskilstuna kommun som har elever i åk 8 har erbjudits att delta i en trafiksäkerhetsutbildning. Tanken med trafiksäkerhetsutbildningen är att eleverna ska få möjlighet att bredda sina trafikkunskaper, samt lära sig förstå samspelet i trafiken mellan olika trafikantgrupper. Utbildningen skedde i samverkan med polis, ambulans, Krekolas trafikskola, Bil-och Mc skolan, samt Länsförsäkringar. Utbildningen varvas med teori och praktiska övningar. Eleverna som deltog fick besvara en enkät som bland annat handlade om hur de upplevde trafiksäkerhetsutbildningen. Resultatet av enkäten visade att eleverna tyckte att utbildningen i stort var bra. Länsförsäkringar och NTF:s voltbil som eleverna fick prova var mycket uppskattad Bild 7 Trafiksäkerhetsutbildning Trafikkalender För fjärde året har Eskilstuna kommun, Malmö stad och Örnsköldsvik kommun samarbetat med att ta fram en adventskalender med trafiktema. Kalendern riktar sig till elever från förskoleklass till åk 4. Till kalendern finns en tillhörande lärarhandledning för att stödja pedagogerna utifrån texten som finns i luckorna. Syftet med kalendern är att få trafikdiskussioner i klasserna på ett naturligt sätt. Kalendern är uppskattad både av elever och skolpersonal.

22 10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT Mesta skola Under ett flertal år har synpunkter kommit från föräldrar när det handlar om trafiksituationen kring Mesta skola. Synpunkterna har till största del handlat om att det är mycket trafik på Bynäsvägen, speciellt på morgonen när barn skjutsas i bil till skolan. Stadsbyggnadsförvaltningen har arbetat under ett par års tid tillsammans med skolan, föräldrar och elever för att skapa en trafiksäkrare skolväg. Under arbetets gång har det tagits fram ett förslag på en alternativ plats där föräldrar som skjutsar barn i bil kan släppa av, alternativt parkera bilen och gå tillsammans med barnet till skolan. Barnen har varit delaktiga i processen och ritat teckningar och utifrån teckningarna har det tagits fram skyltar. En skylt sitter på Gärdesvägen vid avlämningsplatsen och den andra skylten sitter längs Bynäsvägen. Bild 8 Affisch Mesta skola Den nya avlämningsplatsen på Gärdesvägen blev färdigställd under sommaren samt ombyggnationen kring vändzonen på Bynäsvägen, läs mer i kapitlet om förändringar i vägnätet. Syftet med att anlägga en avlämningsplats på Gärdesvägen var att avlasta Bynäsvägen och att få en säkrare skolväg för barn som går till skolan. Information och påverkansarbete Ta bussen när du kan och bilen när du måste Den kommunala kampanjen Ta bussen när du kan har avslutats under Kampanjen påbörjades 2009 med en kommunal resvaneundersökning som följdes upp Under kampanjen har ett antal mobilitetsaktiviteter såsom information, kommunikation, testresnärsprojekt och tävlingar med busskortspriser med mera genomförts. Projektet syftade till att öka resandet med hållbara transporter för målgruppen kommunanställda samt visa alternativ till bilen. Resultatet från kampanjen visar en positiv inställning till busstrafiken och kampanjen samt en marginell ökning av hållbara transporter. Mobilitetsveckan Under 2012 har kommunens trettonde upplaga av mobilitetsveckan genomförts under perioden 16-22/9. Veckan syftar till att visa medborgare och besökare i Eskilstuna alternativ till bilen genom att informera om hållbart resande. Under veckan genomfördes föreläsningar, konstrunda på cykel, skolutmaning där barn gick, cyklade och åkte buss till skolan samt arrangemanget I stan utan min bil, där vi anammade Shared space på Nygatan i samverkan med flera aktörer. Ett popu-

23 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 11 lärt inslag under I stan utan min bil var cykelkorgsplanteringstävlingen. Mätningar utfördes bl.a. genom en flödesmätning av motorfordon och den mätningen visade en kraftig minskning av motortrafik. Dessutom genomfördes en attityd- och beteendeenkät där respondenterna svarade att denna typ av aktivitet (mobilitetsveckan) är positiv och påverkar i viss mån val av mer hållbara transporter. Bild 9 Cykelkorgsplantering Reflexkampanj I år genomförde trafikavdelningen en liknande reflexkampanj som föregående år. Reflexer delades ut till medborgarna under ett par kvällar i oktober på strategiska platser i Eskilstuna. Syftet med reflexkampanjen har varit att försöka minska fotgängarolyckor och hjälpa fotgängarna att blir mer synliga under årets mörka årstider. Det har varit en uppskattad kampanj under åren. Genom årliga uppföljningar hoppas förvaltningen kunna se dels om kampanjen ger någon effekt på olyckorna och dels om fler medborgarna väljer att använda reflex efter genomförd kampanj. Innan utdelningen av reflexer gjordes en förmätning av antalet personer som använde reflex. Räkningen utfördes under två timmar på två centrala gångstråk i staden. Förmätningen visade att det var 8,2 % av kvinnorna som använde reflex, 2,4 % av männen och 7,5 % av barn/ungdom som använde reflex vid förmätningstillfället. En orsak till det låga användande kan vara att det var tidigt på säsongen och många inte hade hunnit införskaffa reflex ännu. Fem veckor efter utdelning av reflexer utfördes en ny mätning för att se om reflexanvändandet hade ökat. Resultatet visade att både kvinnor, män och barn/ungdom använde reflexer i större utsträckning efter utdelningstillfället. En eftermätning gjordes även i mitten av januari 2013 där andelen personer med reflex hade ökat väsentlig jämfört med novembermätningen. Av 726 räknade personer

24 12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT använde 22,1 % reflex. Även denna gång var det högre andel av kvinnorna som använde reflex. Lägst andel hade männen. Mönstret från tidigare år håller i sig, män och ungdomar är de grupperna som är sämst på att använda reflex. Dag Antal kvinnor med reflex Antal män med reflex Antal barn/ ungdom med reflex Totalt antal personer med reflex 16/10 förmätning innan reflexutdelning 30 av 363 (8,2 % ) 9 av 373 (2,4 %) 3 av 40 (7,5 %) 42 av 776 (5,4 %) 21/11 mätning efter reflexutdelning 74 av 505 (14,7% ) 21 av 427(5,0 %) 8 av 44 (18 %) 103 av 976 (10,5 %) 22/1 eftermätning 119 av 332 (36 %) 29 av 226 (12,9 %) 13 av 49 (26,5 %) 161 av 726 (22,1 %) Tabell 1 Antal räknade personer med reflex Andel personer som använder reflex 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 16/10 förmätning 21/11 efter utdelning 22/1 eftermätning Kvinnor Män Barn/ungdom Diagram 4 Andel personer som använder reflex Bild 9 Så här såg reflexkampanjens eurosizeaffischer ut. Montage: Don Sjögren

25 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 13 Resvaneundersökning I Eskilstuna genomfördes 2010 en resvaneundersökning med syfte att öka förståelsen för hur Eskilstunaborna reser. I en resvaneundersökning besvaras frågor som, hur man reser, hur ofta man reser och varför man reser. Undersökningen är ett hjälpmedel för kommunen i arbetet med trafikstrategier för att öka andelen hållbara transporter och även en möjlighet att se förändringar i resandet över en längre tid. Resvaneundersökningen skickades ut till 3000 personer. Av dessa besvarade 1046 personer enkäten. Ytterligare 362 personer besvarade enkäten på webben. En resvaneundersökning genomfördes även 2006, det går därför att se hur resandet i staden har förändrats genom jämförelse med den senast genomförda undersökningen. I Trafiken i Eskilstuna 2011 presenterades delar av resvaneundersökningen 2010 men den blev färdiganalyserad först under 2012 så en något mer omfattande analys ges här. Resultatet i sin helhet presenteras dock i en separat rapport. Resultat Resvaneundersökningen visar en liten förändring jämfört med den undersökning som genomfördes Av alla resor som genomförs har andelen som genomförs med bil eller till fots minskat tre procentenheter vardera. Detta till förmån för cyklandet som har ökat. Andelen resor som genomförs med kollektivtrafik var detsamma under undersökningarna 2010 och 2006, se figur 1. Figur 1 Färdmedelsfördelning 2006 och Räknat i andel resor åker kvinnor mer buss och cyklar mer än män som i större utsträckning kör bil. Minst bilanvändande finns i åldersgruppen under 30 år som är den grupp som har störst andel cyklande.

26 14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT Färdmedelsfördelning, kvinnor - män Kvinna 51% 7% 2% 14% 25% 1% Man 65% 3% 3% 12% 17% 0% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Diagram 5 Färdmedelsfördelning, kvinnor - män Det genomsnittliga antalet resor per invånare och dag är 2,5 (2,6 för kvinnor och 2,4 för män). Personer över 60 år är de som reser minst i antal resor. För resor inom kommunen är medelreslängden 5,4 km. Män som gör färre resor än kvinnor reser istället något längre per resa 6,1 km för män respektive 4,7 km för kvinnor. För resor inom kommunen presenteras medelreslängd i diagram 6. Medelreslängd inom kommunen km Bil Buss Cykel Till fots Annat Diagram 6 Medelreslängd inom kommunen Skol- och arbetsrelaterade resor tillsammans med resor till bostaden utgör de största andelarna av det totala resandet. Skillnaderna mellan resornas ärende för kvinnor respektiva män är små och presenteras i diagram 7.

27 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 15 Resans syfte fördelat på kvinnor och män Kvinna Man Byte av färdmedel Till arbete/skola, tjänsteresa Inköpsresa Besäka släkt/vänner Serviceärende, sjukvård Hämta/lämna barn/vuxen Fritidsaktivitet Till bostaden Annat Diagram 7 Resans syfte fördelat på kvinnor och män Bilen är det mest populära färdmedlet oavsett resans syfte. Andel buss och cykel är högre vid resor till/från arbetsplats eller skola och minskar för inköps- och serviceärenden samt fritidsresor. Ovan presenterade resultat från resvaneundersökningen är endast delar ur undersökningen som presenteras i sin helhet i rapporten Resvaneundersökning Trafikplats Eskilstuna Trafikplats Eskilstuna på Facebook är Eskilstuna Kommuns officiella sida för trafikfrågor, administrerad av Stadsbyggnadsförvaltningen. Här går vi ut med information om bland annat vägarbeten och andra tillfälliga förändringar i trafikmiljön. Vi länkar även till artiklar och webbsidor för att skapa debatt och diskussion med trafiktema. I skrivande stund har vi 404 personer som gillar sidan. Antalet har stigit långsamt, men ganska konstant. Förra året låg siffran på 321 personer. Det finns också möjlighet för medborgarna att skriva inlägg och ställa frågor. De medborgare som skriver på Trafikplats Eskilstuna har hittills fått svar samma eller efterföljande vardag. Det skapas också diskussioner mellan medborgarna, de diskussioner som har skapats har dock inte blivit så många som vi önskat. Vi hoppas på ökat antal personer som uppmärksammar att sidan finns, och därmed skapar en bredare diskussion. Nytt för i år är att i princip alla inlägg också speglas på kommunens officiella facebooksida, och diskussioner förs att avsluta Trafikplats Eskilstuna och helt lägga verksamheten på kommunens facebooksida.

28 16 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 3. Gångtrafik I Eskilstuna tätort har under en följd av år fotgängare räknats vid två tillfällen (ett vår- och ett hösttillfälle). Förutom dessa två tillfällen har också mer specifika räkningar genomförts när behov uppstått, t.ex. inför och efter ombyggnader eller avstängningar. Under året har en cykelbarometer driftsatts. Denna anläggning har också en funktion för räknande av passager som inte kan härröras till cyklande. Från 2013 kommer denna funktion att ge oss möjlighet att nollställa övriga räkningar till ett årsgenomsnitt i och med att den räknar dygnet runt och årets alla dagar. I och med detta försvinner låsningen till vissa tidsperioder för gångräkning och sådana kan genomföras vid valfri tidpunkt under året och därefter korrigeras i förhållande till värden uppmätta vid samma tid på Nybron. Under våren 2012 genomfördes en jämförande räkning på Nybron, d.v.s. vid ett tillfälle räknades fotgängare manuellt samtidigt som den maskinella räkningen pågick. Den manuella räkningen gjordes under 3 timmar på morgonen och 3 timmar på eftermiddagen den 22 maj. Totalt under denna tid räknades 1910 gående manuellt medan den maskinella räkningen för samma tid visar på 2019 passager. Den maskinella räkningen anger alltså ett värde som motsvarar 106 procent av de manuellt räknade fotgängarna. Tyvärr är variationen i avvikelsen för stor mellan olika tidpunkter för att detta värde skall kunna tillämpas okritiskt för att uppräkna manuella räkningar till dygns- eller årsvärden, särskilt som skillnaderna mellan de manuellt och maskinellt uppmätta värdena varierar över tiden. Dessutom är variationen olinjär. För att kunna nyttja värden från den maskinella räknaren för att kompensera manuella räkningar till ett dygns- respektive årsvärde behöver ytterligare jämförande räkningar göras vid olika tidpunkter och vid olika metereologiska förutsättningar. För år 2012 innebär detta att inget försök till justering av manuellt räknade värden har gjorts utan samtliga värden redovisas i råformat på samma sätt som gjorts tidigare vid dessa räkningar. Antal fotgängare i centrumtillfarterna De kontinuerliga räkningarna som görs är vår- och hösträkningarna som genomförs under sex timmar (klockan och klockan 15-18) en vardag i maj och september varje år. Dessa räkningar omfattar de fem största centrumtillfarterna (se tabell och diagram på nästa sida). Totalt passerade cirka 7000 gående dessa mätplatser vid vårräkningen, vilket är samma mängd som uppmätts under fyra föregående år. Störst flöde hade Nybron med 1900 gående vilket är en liten minskning jämfört med de två föregående åren. Se tabell 2 och diagram 8-9.

29 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 17 Plats Maj 2012 September 2012 Nybron Gymnastikgatan Kyrkbron Rådhusbron Västeråsvägen Totalt Tabell 2 Fotgängare i centrumtillfarterna 2012 (vår- och hösträkning) Gående vårvärden Antal gående Gymnastikviadukten Kyrkbron Nybron Rådhusbron Västeråsviadukten Diagram 8 Fotgängare i centrumtillfarterna (vårvärden). Gående höstvärden Gymnastikviadukten Kyrkbron Antal gående Nybron Rådhusbron Västeråsviadukten Diagram 9 Fotgängare i centrumtillfarterna (höstvärden).

30 18 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 4. Cykeltrafik Cykeltrafik räknas årligen i maj och september vid följande centrumtillfarter, Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron samt Västeråsviadukten. Syftet är att få en uppfattning om utvecklingen av cykeltrafiken år från år. Resultatet från räkningen i maj visar på cyklister/dygn och räkningen i september visar på cyklister/dygn. Cykeltrafiken totalt 2012 har ökat med drygt 1 procent jämfört med Sedan cykelräkningarna startade 1980 har cykeltrafiken i stort sett legat på samma nivå med undantag av toppåren i början av 1980-talet ( ). Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken där ca cyklister respektive cyklister passerar under ett dygn Det har även gjorts undersökning 2012 av cyklandet hos män respektive kvinnor för att se om det finns någon skillnad i antalet som cyklar. Undersökningen visar att skillnaden mellan kvinnor och män som använder cykel som transportmedel är ganska liten (8,8 % skillnad), 54,4 % är kvinnor som cyklar medan 45,6 % är män. Bild 10 Cykeltrafik på Nybron Antalet cyklister som cyklar via centrumsnitten under ett vardagsdygn uppgår till cirka cyklister. I detta antal ingår också de cyklister som passerar centrumsnitten via Kyrkogatan, Faktoriholmarna, Kungsgatan, Gredbyvägen samt Tillgången. Antalsmässigt motsvarar räkning under 6 timmar i maj månad ca 50-55% av cykeltrafiken totalt under ett vardagsdygn. I diagram 10 visas cykeltrafikens årliga variation vid centrumsnitten för åren

31 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 19 Antal cyklister per dag via centrumsnitten Vårvärden Höstvärden Antal cyklister/dygn År Diagram 10 Antal cyklister i centrumsnitten Cykelhjälmsanvändning Cykelhjälmsanvändningen i Eskilstuna undersöks årligen samtidigt som cyklister räknas vid centrumsnitten. Resultatet från cykelhjälmsräkningen som har genomförts sedan 2003 i maj och september visar att hjälmanvändningen har ökat marginellt från 14,0 % 2011 till 14,5 % Totalt har hjälmanvändningen ökat under perioden med 6,5 procentenheter. Rikssnittet i Sverige ligger på 33,2 % enligt statistikuppgifter från VTI på uppdrag av Trafikverket som genomfört årliga observationsstudier sedan 1988 av cyklisternas hjälmanvändning i 21 orter i Sverige. Det är nödvändigt att öka hjälmanvändandet hos cyklisterna i framtiden då risken för att skada huvudet är stor vid en olycka. Cykelhjälmsanvändning Hjälmanvändning % ,0 18,0 9,6 20,9 Eskilstuna 26,7 23,6 24,7 11,8 11,7 12,1 Sverige 27,9 27,3 27,1 14,9 13,9 15,6 31,8 14,0 14,5 33, År Diagram 11 Cykelhjälmsanvändning

32 20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Kvinnor använder cykelhjälm i större utsträckning än män, 15,8 % (kvinnor) mot 12,8 % (män). 48,8 % av barnen samt ungdomar använde cykelhjälm infördes en hjälmlag för alla barn och ungdomar under 15 år, vilket har bidragit till att nästan hälften av alla barn/ungdomar använder cykelhjälm idag. Plats Antal kvinnor med hjälm Antal kvinnor utan hjälm Antal män med hjälm Antal män utan hjälm Antal barn/ungdom med hjälm Nybron Rådhusbron Kyrkbron Gymnastikgatan Västeråsviadukten Summa: 616 (15,4%) (11,3%) (48,1%) 88 Faktoriholmarna Torshällavägen Stålforsbron Totalt: 812 (15,8%) (12,8%) (48,8%) 145 Tabell 3 Cykelhjälmsanvändning uppdelat på personkategori maj 2012 Antal barn/ungdom utan hjälm Bild 11 Cykelhjälm

33 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 21 Cykelbarometer Under våren installerades en cykelbarometer på Nybron som räknar fotgängare, cyklister samt motorfordon. All statistik samlas i barometern. De uppgifter som visas synligt på en display är datum, klockslag, antal cyklister aktuell dag samt antal cyklister hittills under året. Cykelbarometern ska synliggöra cyklingen och förhoppningsvis inspirera fler eskilstunabor att cykla. Nu kommer vi att kunna följa variationerna under årets alla dagar istället för som tidigare då vi mätt med slangar under några veckor eller gjort manuella räkningar under några timmar. Detta är den första fasta mätpunkten för cykeltrafik och enligt vår plan för trafikmätning kommer det att bli fler mätpunkter. Bild 12 Cykelbarometer Nybron Cykelparkering Trygga, säkra och väderskyddade cykelparkeringar är betydelsefullt för att få fler eskilstunabor att cykla. De kommande åren finns pengar avsatta för att förbättra och bygga fler cykelparkeringar främst i centrum. Under 2012 ökande andelen allmänt tillgängliga platser för cykelparkering i centrumkärnan med 5 procent och uppgår nu till knappt Summeras samtliga cykelparkeringar samman, även de vid skolor och andra allmänna inrättningar för de centrala delarna av Eskilstuna uppgår antalet platser till cirka Under 2011 har vi byggt två nya cykelparkeringar och förbättrat en befintlig.

34 22 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Alva Myrdals gata Utanför Vakteln har nya pollare satts upp med plats för 12 cyklar där cykeln kan låsas fast i ramen. Bild 13 Cykelparkering med tak utanför Värjan Utanför Värjans entré uppfördes en cykelparkering med tak. Den är till för tjänstecyklar för anställda med Värjan som arbetsplats. Cykelparkeringen har plats för 10 cyklar som ställs fram på morgonen och flyttas tillbaka till cykelgaraget i källaren på eftermiddagen. Syftet är att göra cyklarna mer tillgängliga så att fler väljer cykeln vid kortare tjänsteresor istället för att åka bil. Tunnelplan Vid Tunnelplan i anslutning till centralstationen har gamla cykelställ bytts ut mot nya med tak och belysning. De nya platserna är säkrare eftersom ramen kan låsas fast. Tidigare fanns det 70 platser utan tak. Efter förändringar finns nu 64 plaster med tak och 27 platser utan tak. Bild 14 Ombyggd cykelparkering vd Tunnelplan

35 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 23 Cykelgarage vid centralstationen Under året har kommunen övertagit ansvaret för cykelgaraget vid centralstationen. Cykelgaraget har plats för åtta cyklar där man abonnerar på en plats till en månadskostnad. Bild 15 Cykelgarage vid centralstationen Flyttbara cykelställ Under sommaren har vi använt flyttbara cykelställ vid caféer, restauranger samt vid större evenemang. De används även för att testa nya platser för cykelparkering. Det är inte alltid att cyklister parkerar sin cykel där vi tror är den mest lämpliga platsen. Då kan de tillfälliga cykelparkeringarna fungera som avstämning en första säsong om platsen är lämplig för en permanent cykelparkering. Cykelställen är också förhållandevis enkla att hantera för gatuavdelningen och tar liten plats vid förvaring. Bild 16 Flyttbara cykelställ

36 24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Parkeringsbeläggning Överlag är beläggning på cykelparkeringarna i centrum hög. Det ligger ungefär på samma nivå som förra året, vissa platser har en högre beläggning, vissa lägre. Det är svårt att dra några tydliga slutsatser då beläggningsräkningarna inte är utförda under tillräckligt många år. Värt att nämna är dock att cirka 40 % av platserna har en överbeläggning, så behovet av större anläggningar vid de populäraste målpunkterna är tydligt. Figur 2 Cykelparkeringsbeläggning Ny beläggning på cykelvägar För att öka cykeltrafiken är en god standard på våra cykelvägar en viktig parameter. Under de senaste åren har Eskilstuna kommun asfalterat många av cykelvägarna som tidigare varit grusbelagda. En god standard ökar komforten för cyklisterna samtidigt som en asfalterad cykelväg är lättare att sköta driftsmässigt. Minst fyra procent av den årliga beläggningsbudgeten ska avsättas till ny beläggning på gång- och cykelvägar. Kommunens beläggningsbudget uppgick 2012 till 8,9 Mkr. Av dessa medel gick 1,12 Mkr till ny beläggning på gång- och cykelvägar, vilket är 12,6 procent av den totala beläggningsbudgeten.

37 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 25 Underhållsutredning av gång- och cykelvägnätet Under sommaren inventerades en stor del (13 mil) av kommunens gång- och cykelvägnät. Utredningen gjordes av en utomstående konsult och syftar till att få en detaljerad bild av beläggningens status. Hänsyn tas till flera skadeparametrar och bedöms i fyra svårighetsgrader: = Skadefri beläggning = Lätta skador som inte kräver omedelbar insats = Utbredda skador som bör åtgärdas = Omfattande och allvarliga skador som kräver akuta åtgärder Från skadorna har beläggningens restlevnadstid beräknats. Sammanställningen visar att 22 procent av de inventerade ytorna har ett omedelbart underhållsbehov. Drygt hälften av ytorna har en mycket god standard och cirka en fjärdedel av ytorna har en acceptabel standard. Se figur 3 nedan som visar indelning av gång- och cykelvägnätet i fyra skeden, utifrån aktuell skadebild och beräknad restlevnadstid, fördelade längs en beläggnings generella Bild 17 Fordon för inventering av gång- och cykelvägar livskurva. Figur 3 Indelning av Gc-vägnätet i fyra skeden, utifrån aktuell skadebild och beräknad restlevnadstid, fördelade längs en beläggnings generella livskurva.

38 26 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2012 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA TRANSPORTER 5. Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter Eskilstuna kommun är tillsammans med övriga kommuner samt landstinget Sörmland ägare av kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Bildandet av myndigheten är ett resultat av den nya kollektivtrafiklagen som kom 2010 och ersatte den tidigare trafikhuvudmannen, Sörmlands Länstrafik AB. Myndigheten har under 2012 tagit fram ett trafikförsörjningsprogram som beskriver målen för kollektivtrafik och övergripande strategier för kollektivtrafiken under planeringsperioden till Ny busstrafik I december 2011 invigdes ett nytt linjenät för Eskilstunas stads- och landsbygdstrafik. Det nya linjenätet föregicks av en lång informations- och marknadsföringskampanj med utställningar, annonser och utskick till hushållen. Förändringen innebar bland annat nya linjesträckningar, tätare turer, enbart biogasbussar i stadstrafiken och färgkoder på linjerna. Två av linjerna har tiominuterstrafik, två linjer har kvartstrafik och två linjer har halvtimmestrafik. Övriga linjer har en mer eller mindre oregelbunden tidtabell. Resandet har framför allt ökat på linje 2 mellan Skiftinge och Stenby. Dessutom har fyra landsbygdslinjer slagits ihop till två linjer med fler turer och som medger genomgående resor och ett bättre utnyttjande av bussar. Bild 19 Invigning av nytt busslinjenät i december 2011 Invigningen av det stora busskalaset en kall dag i början av december 2011 med nystreipade bussar, tårta och invigande kommunalråd.

39 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA TRANSPORTER 27 Resandeutvecklingen för den nya trafiken har varit positiv. Jämfört med 2011 har resandet i Eskilstuna stadstrafik när det gäller betalande resenärer ökat med cirka resor. Av denna resandeökning består drygt 30 % av resor med det nya seniorrabattkortet. Även antalet skolresor med det för eleven avgiftsfria elevkortet har ökat. Eskilstuna kommun har ställt sig bakom branschens mål om en fördubbling av resandet med kollektivtrafik till Med nuvarande resandeutveckling ligger resandet i stadstrafiken för närvarande en bit under målet. Antalet resor i Eskilstuna stadstrafik Totalt Betalande Skolelever Fria resor exkl. skolelever Diagram 12 Resandestatistik för kollektivtrafiken Resandeutvecklingen i Eskilstuna stadstrafik fördelat på totalt antal resor, resor utförda av betalande resenärer, skolelevers resor samt resor med de fria senioroch färdtjänstbusskorten. Taxeförändringar Försöket med fria resor för färdtjänstberättigade och för personer 75 år (seniorkortet) och äldre drogs in från och med 1 januari Biljetterna hade dock en giltighet till och med 31 januari Från den 1 februari 2012 infördes ett seniorrabattkort från och med 65 år ålder med ett mervärde på 40 % genom en kommunal subventionering. Denna biljett gäller alla dagar i veckan under alla tider. Med det avgiftsfria seniorkortet genomfördes cirka resor under Under 2012 har antal resor med det nya seniorkortet uppgått till cirka resor, dvs. en minskning med cirka 30 %.