Trafiken i Eskilstuna

Transkript

1 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Trafiken i Eskilstuna 2011 Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Stadsbyggnadsförvaltningen maj 2012

2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011

3 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, maj 2012 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket

4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Projektgrupp Kollektivtrafik Peter Dädeby tfn: Trafikmängder och foto Göran Jonsson tfn: Cykeltrafik, olycksstatistik och analyser Catrin Klauninger tfn: Gångtrafik, hastigheter, analyser och kartor Petter Skarin tfn: Parkering Joachim Dahlgren tfn: Mobilitetsarbete, cykeltrafik Ann Gustafsson tfn: Resvaneundersökning och trafiksäkerhetsenkät Johan Örn tfn: Trafiksignaler Jaako Mets tfn: Grafisk form Don Sjögren tfn:

5 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Sammanfattning Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Med hjälp av rapporten kan förvaltningen se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. Cykeltrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större tillfarterna till centrum. Antalet cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till nästan cyklister per dag. Mätningarna visar att cykeltrafiken har ökat med ungefär 4 procent jämfört med Varje år genomförs också en räkning av antalet cyklister som använder cykelhjälm. Cykelhjälmsanvändningen har minskat och uppgår till 14 procent, vilket är långt ifrån de nationella siffrorna på cirka 30 procent. Stadsbyggnadsnämnden har antagit en avsiktsförklaring för kollektivtrafiken där det fastslagits att bilen fortsättningsvis inte längre ska vara normen i samhällsplaneringen. Detta innebär konkret att utvecklingen av samhället ska utgå ifrån möjligheten att kunna använda gång, cykel och kollektivtrafik i första hand och bilen i andra hand. Ett av målen är att antalet resor med kollektivtrafik ska fördubblas fram till I samband med att ett nytt linjenät infördes i december drivs nu samtliga stadsbussar på biogas. Resandeutvecklingen i Eskilstunas stadstrafik är i princip oförändrad från 2010 med 4,3 miljoner resor. För att på sikt uppnå målet om en dubblering av resandet skulle resandet 2011 behövt uppgå till 4,8 miljoner resor. Biltätheten för personbilar i trafik har ökat från 440 till 445 bilar/1000 invånare. Biltrafiken ökade med två procent, lastbilstrafiken ökade med en procent och centrumtrafiken ökade med 4 procent under Idunplan är den mest trafikbelastade korsningen med cirka fordon per dygn. Den genomsnittliga beläggningen på bilplatser har ökat både i centrum och på centrumnära parkeringar. En anledning till att beläggningsgraden ökat i centrum är att antalet bilplatser minskat när den första etappen av byggnation av bostäder påbörjades på Vulkanen under På centrumnära parkeringar har beläggningsgraden ökat främst med anledning av att fler fordon parkerat i dessa områden. Polisens rapportering av trafikrelaterade olyckor med personskador är grunden för Sveriges officiella trafikskadestatistik. I och med att även Mälarsjukhuset registrerar skadade personer i STRADA får vi en mer korrekt bild av skadegrad och antal skadade i Eskilstunatrafiken. Då polisens och sjukvårdens uppgifter slås samman framgår att totalt 176 personer har skadats i Eskilstunatrafiken på det kommunala väghållningsområdet. Medelvärdet för åren är 221 skadade personer. En person omkom, tio personer skadades svårt och 165 personer skadades lindrigt i Eskilstunatrafiken under Andelen oskyddade trafikanter uppgår till 60 % av de personer som skadats. Liknande siffror återfinns i de tre senaste årens rapporter av Trafiken i Eskilstuna. Kunskaper om detta bör leda till att mer resurser läggs på att planera, bygga och sköta om trafikmiljön för att oskyddade trafikanter ska vara säkrare men även känna sig mer trygga.

6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011

7 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB STRADA Vadt VTI Åvdt Statistiska centralbyrån Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde. Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot årsmedelvärde. Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en vägtrafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Lindrig personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges

8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 ISS 4-8 ISS >8 motsvarar lindriga skador motsvarar måttliga skador motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v). a = avsvängning Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger k = korsande kurser m = möte o = omkörning Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon u = upphinnande s = singelolycka c = cykel/moped f = fotgängare Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre Olycka med endast ett motorfordon inblandat Cykel/moped i kollision med motorfordon Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka) gc = cykel/moped v = varia (övrigt) Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor)

9 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Mobility management 3 Mobility management i Eskilstuna 3 Reflexkampanj 4 Cykelaktiviteter under Cykel och cykelhjälmskampanj 6 Cykla till jobbet 7 Cykelskola 7 Cykelambassadörer 8 Cykelns dag 8 Cykelenkät 9 Resvaneundersökning 10 Resultat 10 Trafiksäkerhetsenkät 12 Bakgrund 12 Resultat 12 Trafikplats Eskilstuna Gångtrafik 15 Antal fotgängare i centrumtillfarterna Cykeltrafik 17 Cykelhjälmsanvändning 18 Cykelparkering 19 Restidskvoter för cykel 21 Ny beläggning på cykelvägar Kollektivtrafik 25 Ny kollektivtrafikmyndighet 25 Utskottet för hållbara resor 25 Kollektivtrafikplan 25 Analys av kollektivtrafiken Åtgärder för att resandet med bussar ska öka Biltrafik 27 Fordonstrafik 28 Trafikmätningar 28 Trafikflödesförändringar 29 Lastbilstrafik 31

10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Gatukorsningar 33 Centrumtrafik 34 Parkering 35 Beläggningstatistik 35 Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 35 Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 36 Beläggningstal 41 Felparkeringsavgifter 42 Statistik, utfärdare och parkeringsanmärkningar 43 Statistik av utfärdade kontrollavgifter 45 Servicegata 46 Biljettområde 47 Nyckeltal parkering 48 Bilplatser 48 Parkeringsplatser för rörelsehindrade 49 Parkeringsavgifter och biljettautomater 50 Parkeringskort på parkeringsplatser i centrum 52 Dispenser och tillstånd 53 Flyttning av fordon Trafiksignaler 55 Förändringar Förändringar i vägnätet 57 Förändringar i cykelvägnätet 57 Ekebyvägen 57 Ny gång- och cykelväg mellan Folkesta och Torshälla 57 Eskilstunavägen i Torshälla 57 Förbättring av sträckan mellan Tuna Torg och Västermalmsgatan 58 Skiftingehus 58 Förändringar i Bilvägnätet 58 Nyfors 58 Torshällavägen/Rinmansgatan 59 Gator kring kvarteret Vakteln 59 Rademachergatan 60 Odlarvägen/Sveavägen (Östra gatan) 60 Stenby 61 Bolindervägen 61

11 TRAFIKEN I ESKILSTUNA Olyckor 63 STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition) 63 Personskador 64 Sammanslagning av polisens och sjukvårdens statistik 64 Trafikantslag 65 Ålder och kön 66 Ålder och trafikantslag 67 Jämförelse av polisens och sjukvårdens statistik 68 Månadsvis statistik 71 Rullande 12-månadersvärden 71 Täckningsgrad 73 Platstyp 74 Väglag/vägomständigheter 75 Sjukvårdens statistik 76 Olyckor vid passage över gata 77 Olycksdrabbade korsningar 78 Olycksstatistik vid signalanläggningar 79 Skadestatistik för hela kommunen 79 Räddningstjänsten olycksstatistik 80 Samhällsekonomisk värdering 81 Samhällsekonomisk värdering på det kommunala vägnätet för trafikskadade 81 Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 82 Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 83 Bilagor Bilaga 1 Trafikflöden 2011 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Trafikflöden 2011 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 Trafikflöden 2011 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 2 Andel tung trafik 2011 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Andel tung trafik 2011 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 Andel tung trafik 2011 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 3 Personskador 2011 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Personskador 2011 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 Personskador 2011 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 Personskador 2011 inom Skogstorp och Torshälla, oskyddade trafikanter Karta 4

12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011

13 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 1, inledning 1 1. Inledning Eskilstuna kommun ligger i Södermanland och har en folkmängd på personer. Kommunen ligger mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren och utsågs 2007 till Årets tillväxtkommun av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting. Stadsbyggnadsförvaltningens uppdrag är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll av den offentliga miljön. Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Rapporten har haft lite olika utseende och fokus men har de senaste åren utökats till ett heltäckande dokument. En viktig milstolpe för rapporten var införandet av STRADA sjukvård (från 2007 års rapport) som har lett till en ökad kunskap avseende trafikolyckor. Andra viktiga områden som lagts till på senare tid är parkeringsstatistik och information om kollektivtrafiken. Rapporten skrivs i första hand för tjänstemän och politiker inom kommunen och då främst för stadsbyggnadsförvaltningen. Den fyller en viktig statistisk funktion och den innehåller tydliga siffror för nuläget som är viktiga vid alltifrån plan- och programskrivande till ombyggnationer på specifika platser. Rapporten är även tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida för att skapa en öppenhet och dialog om stadens trafikmiljö. 1 Statistiska centralbyrån. Kommunfolkmängd 1 november 2011

14 2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011

15 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management 3 2. Mobility management Mobility management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för mobility management är mjuka åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika partners verksamheter. Mjuka åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos hårda åtgärder inom trafikmiljön (som t.ex. nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). MMåtgärder genomförs sällan ensamma, utan förekommer ofta som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastrukturförändringar, prissättningspolitik eller regleringar. MM är alltså inte ett universalmedel som ersätter eller utesluter tekniska lösningar. MM är snarare ett komplement; ett förstärkningsmedel som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt. Att MM ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus, inte en regel. Mobility management kan ses som mjukvaran (kunskaps-, attityd- och beteendepåverkan) som gör att vi får ett bättre utnyttjande av hårdvaran (fysiska åtgärder). Det handlar alltså om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Syftet är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de bärande tankarna är samarbete. Ska man kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste man involvera många olika aktörer, exempelvis kollektivtrafikföretag, väghållare, företag etc. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser, som måste samverka: trafik, miljö och information. En annan viktig faktor för MM arbete är planering, uppföljning och utvärdering. I mobility management är själva processen en viktig del av arbetet. Genom arbetssättet, där många olika aktörer ingår, startar ofta arbetet nya processer som ger ytterligare effekter osv. Begreppet används såväl inom EU som av de flesta länder på kontinenten. Mobility Management i Eskilstuna Eskilstuna har genom små nivåskillnader i gång och cykelvägnätet bra förutsättningar för att få fler medborgare att välja cykel, gå eller åka kollektivt som huvudsakliga transportmedel. Det krävs emellertid mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka människor att vilja byta transportslag. Till stor del handlar det om att ge människor förutsättningar och visa på alternativ, goda exempel som hjälper människor att förändra sitt val av transportslag. I detta kapitel om mobilitetsarbete presenteras olika former av attityd- och beteende- påverkansarbete som genomförts under året. Även genomförda enkäter och undersökningar presenteras.

16 4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management Reflexkampanj Under några år har trafikavdelningen i oktober/november delat ut reflexer till medborgarna. Detta har skett tillsammans med trafiksäkerhetsrådets medlemmar. Syftet har varit att försöka minska fotgängarolyckorna och hjälpa fotgängarna att bli mer synliga under årets mörka årstider. Det har varit en uppskattad kampanj och från och med 2010 så genomförs en undersökning i samband med reflexkampanjen. Genom årliga uppföljningar hoppas förvaltningen kunna se dels om kampanjen ger någon effekt på olyckorna och dels om fler medborgare väljer att använda reflex efter genomförd kampanj beställde trafikavdelningen 3000 reflexer till reflexkampanjen stycken av dessa delades ut. Ytterligare 300 stycken reflexer och 300 reflexvästar delades ut men dessa bekostades av en av de deltagande organisationerna. Totalt delades reflexer och 300 reflexvästar ut. Reflexutdelningen genomfördes under cirka 2 timmar och delades ut på populära gångstråk i Eskilstuna centrum. Innan utdelningen av reflexer gjordes en föremätning av antalet personer som använde reflex. Räkningen gjordes under två timmar på två centrala gångstråk i staden. En majoritet av de räknade fotgängarna använde inte reflex. Endast 3 % använde reflex. Möjlig orsak till den låga användningen generellt kan vara att det var tidigt på säsongen och att många inte har hunnit införskaffa reflex ännu. Tre veckor efter utdelning av reflexer så gjordes en eftermätning. Vid det tillfället var det cirka 18 % som använde reflex. Det visar på en ökning i jämförelse med första mätningen. Det var fler kvinnor än män som använde reflex. En eftermätning gjordes även i mitten av januari där andelen personer med reflex hade ökat jämfört med decembermätningen. Av 629 räknade personer använde 24 % reflex. Även denna gång var det en högre andel kvinnor som använde reflex. Lägst andel hade män och ungdomar. Mönstret från tidigare år att män och ungdomar är de grupperna som är sämst på att använda reflex håller i sig även under 2011/2012. I oktober- och januarimätningen använde fler reflex 2011/2012 än motsvarande mätning 2010/2011. Tabell 1 Dag Antal räknade personer med reflex Antal kvinnor med reflex Antal män med reflex Antal barn/ ungdom med reflex Totalt antal personer med reflex 4/10 (Föremätning) 6 av 225 (2,7 %) 3 av 216 (1,4 %) 2 av 32 (6,3 %) 11 av 473 (2,3 %) 27/10 (Utdelningsdag) 99 av 348 (28,4 %) 15 av 283 (5,3 %) 0 av 17 (0,0 %) 114 av 648 (17,6 %) 12/1 (Eftermätning) 132 av 331(39,9 %) 17 av 234 (7,3%) 7 av 64 (10,9 %) 156 av 629 (24,8 %)

17 Diagram 1. Andel personer med reflex kvinnor Män Barn/ungdom 4/10 förmä 3% 1% 6% 27/10 mätn 28% 5% 0% 12/1 efterm 40% 7% 11% TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management 5 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel personer som använder reflex kvinnor Män Barn/ungdom 4/10 förmätning 27/10 utdelningsdag 12/1 eftermätning Diagram 1. Andel personer med reflex. Gruppen kvinnor har ökat sitt reflexanvändande markant under studien, från 3 % till 40 %. Ökningen är så pass stor att en rimlig slutsats är att reflexkampanjen verkan ha en positiv inverkan på reflexanvändandet i den här gruppen. Gemensamt för båda räkningarna var att kvinnor var bäst på att använda reflex och unga män och ungdomar var sämst. Detta är samma tendens som tidigare år. Bild 1. Så här såg reflexkampanjens eurosizeaffischer ut. Montage: Don Sjögren

18 6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management Tidigare års undersökningar har visat att ungdomar och unga män är de som är sämst på att använda reflexer. I år provade vi ett nytt grepp för att se om vi kunde nå ut till ungdomar och unga män i större utsträckning när det handlar om reflexanvändandet. Under kampanjen inleddes ett samarbete med GUIF handbollslaget och SF bio och syftet var också att nå ut till en bredare målgrupp. Förvaltningen ville se om kända personer/förebilder kan påverka människor att använda reflexer i större utsträckning. Reflexfilmen visades på SF- bio under två månader. Under det att reflexfilmen visades på bio utfördes det en undersökning på två skolor i Eskilstuna, en årskurs 9, samt två klasser från gymnasiets år 2 och 3, totalt 66 elever. Av dessa 66 elever var det 46 killar och 20 tjejer som deltog i undersökningen. Undersökningen bestod av en enkät med fyra frågor. Den första frågan handlade om användandet av reflex och resultatet visade att reflexanvändandet är lågt hos eleverna, 25 % av killarna och 10 % av tjejerna svarade att man använder reflex. En större del av killarna än tjejerna hade sett reklamfilmen på bio, (28 % av killarna och 15 % av tjejerna). På frågan om vad eleverna tyckte om filmen visade det sig att killarna överlag tyckte bättre om filmen än vad tjejerna gjorde. Ungefär hälften av både killarna och tjejerna ansåg att de inte blir påverkade av förebilder. Av resterande halva av respondenterna har de flesta gett ett neutralt svar på om de anser sig påverkas av förebilder eller ej. Cykelaktiviteter under 2011 Cykel och cykelhjälmskampanj Eskilstuna kommuns målsättning är att få flera människor att välja hållbara transporter i första hand vid korta resor. Att välja cykeln är billigt, miljövänligt och har en positiv effekt på människors hälsa. För att få fler människor att välja cykel arrangerades en cykel och cykelhjälmskampanj under maj månad. Kampanjen avslutades med en cykelns dag i slutet maj på Fristadstorget i Eskilstuna. Bild 2. Stadsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Johansson i kampanj för ökat cyklande och cykelhjälmsanvändande.

19 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management 7 Cykla till jobbet Under förra årets kampanj inleddes ett samarbete med Volvo i Brunnsta. I år utökades samarbetet med ytterligare ett företag, Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Volvo har cirka 2500 anställda och Mälarsjukhuset har cirka 3000 anställda personer. Volvo CE och Mälarsjukhuset tävlade om vilket företag som hade högst andel deltagande cyklister. Tävlingen gällde resor till och från arbetsplatsen. Volvo CE som redan förra året var med i kampanjen och uppmuntrade sina anställda att cykla, visade sig ha det starkaste laget i år. Till Volvo CE cyklade drygt 200 personer och det motsvarar cirka 8, 3 procent. För det utmanande laget blev resultatet något lägre, drygt 6,5 procent cyklade till sitt arbete på Mälarsjukhuset. Bild 3. Volvo får sitt diplom Cykelskola Vid sex tillfällen, under två veckor fick nio kvinnor från Somalia möjlighet att lära sig att cykla. Under undervisningsperioden fick kvinnorna lära sig hur en säker cykel ska se ut, cykelhjälmens betydelse och hur man cyklar säkert i trafiken. Bild 4. Cykelskola

20 8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management Cykelambassadörer Syftet med projektet är att cykelambassadörerna kommer att representera Eskilstuna på cykel och vara Eskilstunas cykelansikte under ett år. Uppdraget som cykelambassadör innebär att cykla till och från arbetet under ett år, i största möjligaste mån. För att uppdraget skall kunna genomföras så har ambassadörerna fått till gång till varsin cykel, hjälm, regnkläder samt dubbdäck under ambassadörsåret. Bild 5. Fyra nya förväntansfulla cykelambassadörer Cykelns dag Kampanjmånaden avslutades med cykelns dag på Fristadstorget den 26:e maj. Under dagen pågick det olika aktiviteter. Trafikavdelningen fanns på plats för att för att prata cykelfrågor. Aktörer som exempelvis, cykelhandlare, cykelklubbar, Korpen, och Cykelfrämjandet deltog under dagen. Bild 6. Cykelns dag på Fristadstorget

21 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management 9 Cykelenkät Under cykelns dag fanns möjlighet för medborgarna att besvara en enkät. Det var andra året som en enkät gick att besvara i samband med denna dag. Det främsta syftet med enkäten var att ta reda på vad Eskilstunas medborgare vill ha för förbättringar för att uppnå ett ökat cyklande. Delar av sammanställningen av resultatet presenteras kortfattat i detta avsnitt. Könsfördelningen hos de 90 personerna som svarande på enkäten var relativt jämn, 52 % kvinnor och 47 % män, en person (1 %) uppgav inte kön. Medelåldern hos de svarande var 40 år. En något större del av kvinnorna än männen svarade att man brukade cykla, se diagram 2. Underlaget är dock för litet för att statistiskt kunna säga att kvinnor och män i Eskilstuna skiljer sig åt men större studier i Sverige har visat att kvinnor cyklar mer än män. När man väljer att cykla skiljer sig mellan kvinnor och män, kvinnor har i något större utsträckning än män svarat att man cyklar till och från arbetet medan männen cyklar något mer än kvinnorna på fritiden, se diagram 3. På grund av det låga antalet svarande kan skillnaden dock vara slumpmässig. 100% 90% 100% 80% 90% 70% 80% 60% 70% 50% 60% 40% 50% 30% 40% 20% 30% 10% 20% 0% 10% 0% Diagram 2. Andel cyklande kvinnor och män Brukar du cykla? Brukar du cykla? Ja Ibland Nej Ja Ibland Nej Kvinna Man Kvinna Man 60% 60% 50% Om du cyklar, när väljer du att cykla? Om du cyklar, när väljer du att cykla? 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% Kvinna Kvinna Man Man 10% 0% 0% Till/från arbetet På fritiden Uträttar ärenden Annat Diagram Till/från 3. Cykelresans arbetet syfte På fritiden Uträttar ärenden Annat

22 10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management En av frågorna handlade om cykelhjälmsanvändande, en något större del av kvinnorna än männen har uppgett sig använda cykelhjälm, vilket även stämmer överens med beteendestudier, se kapitel 4. Totalt har 30 % uppgett att de alltid använder cykelhjälm, vilket är högre än vad beteendestudier och den större trafiksäkerhetsenkäten visat (presenteras i avsnitt trafiksäkerhetsenkät). En åtgärd som genomfördes under början av sommaren 2010 var att tillåta cykeltrafik i stadens största parker. Ingen av de tillfrågade tyckte att åtgärden var dålig, två personer tyckte dock att det var mindre bra. 58 personer tyckte det var en bra eller mycket bra åtgärd, resten av de tillfrågade saknade åsikt men med tanke på så få som ställde sig negativa till åtgärden anses den lyckad. På J A Selanders gata byggdes 2010 en cykelparkering med tak. Den har blivit populär och många ställde sig positiva till utformningen. Något som dock framkom var att platsen upplevs något otrygg på kvällen och att fler cykelparkeringar behövs i kommunen, främst var det i centrum och vid köpcentrum som fler cykelparkeringar önskades. På frågan om vad som är det viktigaste att förbättra för att få ett ökat cyklande inkom många och varierade svar. Det handlade om både hårda och mjuka åtgärder. Exempel på synpunkter är förbättrad säkerhet på gång- och cykelbanor, tydligare skyltningar och markeringar av cykelbanor och ett utbyggt cykelnät. Men många synpunkter som visa folk hur roligt det är, upplysning av hälso, miljö och ekonomieffekter och tillgång till lånecyklar visar på behovet av olika typer av kampanjer, beteendepåverkande insatser och service till invånarna. Resvaneundersökning I Eskilstuna genomfördes 2010 en resvaneundersökning med syfte att öka förståelsen för hur Eskilstunaborna reser. I en resvaneundersökning besvaras frågor som, hur man reser, hur ofta man reser och varför man reser. Undersökningen är ett hjälpmedel för kommunen i arbetet med trafikstrategier för att öka andelen hållbara transporter och även en möjlighet att se förändringar i resandet över en längre tid. Resvaneundersökningen skickades ut till 3000 personer. Av dessa besvarade 1046 personer enkäten. Ytterligare 362 personer besvarade enkäten på webben. En resvaneundersökning genomfördes även 2006, det går därför att se hur resandet i staden har förändrats genom jämförelse med den senast genomförda undersökningen. Den är vid tryckande av denna skrift inte färdiganalyserad men vissa resultat är möjliga att presentera redan nu. Fullständig rapport för resvaneundersökningen kommer presenteras under Resultat Resvaneundersökningen visar en liten förändring jämfört med den undersökning som genomfördes Av alla resor som genomförs har andelen som genomförs med bil eller till fots minskat tre procentenheter vardera. Detta till förmån för cyklandet som har ökat. Andelen resor som genomförs med kollektivtrafik var detsamma under undersökningarna 2010 och 2006.

23 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management 11 BILD 7. Färdmedelsfördelning 2006 och Det genomsnittliga antalet resor per invånare och dag är 2,47. Av resorna sker 40 % till och från arbetsplatsen. Inköpsresor och fritidsresor står för 30 % vardera. Resans Resans syfte syfte 32% 32% 40% 40% Arbete Inköp Fritid Arbete Inköp Fritid 28% 28% Diagram 4. Resans syfte Bilen är det mest populära färdmedlet oavsett resans syfte. Andel buss och cykel är oende på resans syfte högre vid resor till/från arbetsplats eller skola och minskar för inköps- och serviceärenden syftesamt ng beroende på resans fritidsresor. itidsresor reso 20,3% Fritidsresor 8,0%,9% 20,3% 2,3%,0% 8,0% 3,9%,6% 2,3% 65,5%,0% 3,9% 0,1%,5% 65,5%,0% 0,1% Färdmedelsfördelning beroende på Färdmedelsfördelning resans syfte beroende på resans syfte 80% 70% 60% 80% 50% 70% 40% 60% 30% 50% 20% 40% 10% 30% 0% 20% 10% Resor till Inköpsresor Fritidsresor arbetsplatsen 0% Diagram 5. Färdmedelsfördelning Resor beroende till på resans syfte. Inköpsresor arbetsplatsen Gång Cykel Buss Tåg Bil Annat Fritidsresor Gång Cykel Buss Tåg Bil Annat

24 12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management Trafiksäkerhetsenkät Bakgrund Hösten 2010 beslutade Trafikavdelningen att genomföra en trafiksäkerhetsenkät då förvaltningen behöver mer insikt i Eskilstunabornas inställning och attityder till trafiksäkerhet. Enkäten genomfördes våren 2011 med avsikten att den ska vara återkommande med några års mellanrum. Tanken är att huvuddelen av enkäten ska innehålla samma frågor vid varje tillfälle för att kunna se förändringar i attityd eller inställning till trafiksäkerhet hos invånarna. Utrymme kommer även finnas för att kommande år lägga till nya frågor. En del av frågorna är jämförbara med Trafikverkets större, årliga nationella trafiksäkerhetsenkät, detta innebär en möjlighet att se skillnader i inställning mellan Eskilstunaborna och riket i stort. Enkäten ska bland annat ge en indikation på om det finns någon speciell fråga eller åldersgrupp som trafikavdelningen behöver jobba särskilt mycket med exempelvis genom kampanjer. Detta för att slutligen uppnå en förbättrad trafiksäkerhet och ytterligare minskade olyckor. Enkäten som bestod av ca 30 frågor skickades ut till slumpmässigt utvalda Eskilstunabor, av dessa svarade 443 på enkäten. Detta innebär att bortfallet var 66 % I detta kapitel redovisas delar av enkätens resultat och jämförelser med de studier och observationer förvaltningen gjort under året. 1 Resultat Gång- och cykeltrafik De frågor som handlar om gående och cyklister berör trygghet, säkerhet, framkomlighet och användande av cykelhjälm och reflexer. 16 % svarade att de alltid använder cykelhjälm och 18 % att de ibland använder cykelhjälm (observerat hjälmanvändande presenteras i kapitel 4 om cykeltrafik). Åldersgruppen år är de som i minst utsträckning har svarat att de använder cykelhjälm. 28 % svarade att de alltid använder reflex under årets mörka årstider och 53 % att de ibland använder reflex under årets mörka årstider. Personer över 65 år har i störst utsträckning svarat att de använder reflex och gruppen år har i minst utsträckning svarat att de använder reflex. Kvinnor har i större utsträckning än män svarat att de alltid använder reflex (36 % respektive 20 %). Jämförelser med den mätning av reflexanvändande som gjorts i staden visar dock att en större del av befolkningen påstår sig använda reflex än vad som faktiskt gör det, se avsnitt om reflexkampanj. Trafiksäkerhetsenkäten har visat att det finns ett samband mellan reflexanvändande och cykelhjälmsanvändande. De som alltid använder cykelhjälm är de som är bäst på att använda reflex. Det verkliga cykelhjälmsanvändandet verkar vara något lägre än vad enkäten visar men stämmer bättre överens med verkligheten än andel reflexanvändande. 1 Sammanställning av enkäten finns att få på trafikavdelningen.

25 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management 13 Hastighet och körbeteende 42 % av de svarande anser sig vara en bättre eller mycket bättre bilförare än genomsnittet, det är fler män än kvinnor som har angett detta. Den grupp som anser sig vara en bättre eller mycket bättre bilförare än genomsnittet är de som oftare än andra överskrider gällande hastighetsbegränsning. Det är också de som i störst utsträckning har blivit lagförda för fortkörning senaste åren. Vid hastighetsbegränsningen 30 km/h instämmer 3 % av de svarande helt eller delvis i påståendet att det är okej att överskrida gällande hastighetsbegränsning, vid 40/50 km/h är motsvarande andel 4 % och vid 60/70 km/h 11 %. Många anser alltså att det är mer okej att överskrida gällande hastighetsbegränsning vid högre hastigheter, dessutom instämmer män i större utsträckning än kvinnor i påståendet. Hastighetsmätningar har dock visat att det är vanligare med en medelhastighet över tillåten hastighet på 30-sträckor än på sträckor med högre hastighet (se kapitel 6) Då de svarande fick ta ställning till påståendet det är rimligt att sänka hastigheterna för att öka trafiksäkerheten instämde 59 % helt eller i stora drag i påståendet. Alkohol I jämförelse med Trafikverkets årliga trafiksäkerhetsenkät verkar det som att eskilstunaborna har ett bättre beteende gällande alkohol i trafiken jämfört med riket i stort. I Eskilstunas enkät har en mindre del av de svarande angett att de kört bil påverkad av alkohol än i Trafikverkets enkät. Av dem som ändå har svarat att de har kört bil påverkad av alkohol har samtliga angett att det är viktigt att inte köra bil påverkad av alkohol. Barn i trafiken På frågan om det borde undervisas om trafiksäkerhet i skolan svarade 94 % av föräldrarna ja. Hur ofta föräldern själv pratar om trafiksäkerhet med sitt barn (under 15 år) varierar men 56 % pratar om trafiksäkerhet minst någon gång i månaden. 71 % av föräldrarna har angett att deras barn alltid använder cykelhjälm när han eller hon cyklar. Vid mätning av cykelhjälmsanvändande i Eskilstuna har ingen åldersuppdelning gjorts, men sett till hela landet använder 49 % av 8 15-åringarna cykelhjälm (enligt NTF), det är därmed troligt att enkätsvaren visar på en något högre andel hjälmanvändande än verkligheten. BILD 8. Cyklande barn vid Djurgårdsskolan

26 14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 2, mobility management Fortsatt arbete Utifrån de resultat trafiksäkerhetsenkäten 2 visade har en handlingsplan 3 tagits fram, denna föreslår ett antal aktiviteter. Förvaltningen arbetar redan idag aktivt med frågor som behandlas i enkäten och har under många år bedrivit ett arbete som har varit inriktat på att påverka människors beteende och attityder till resande och trafiksäkerhet. För att uppnå goda resultat inom trafiksäkerhetsområdet krävs ett brett arbete både vad gäller fysiska åtgärder och med beteendepåverkande insatser. Enkäten ger oss värdefull information om var resurserna ska läggas för att nå bästa möjliga resultat. Trafikplats Eskilstuna Trafikplats Eskilstuna på Facebook är Eskilstuna Kommuns officiella sida för trafikfrågor, administrerad av Stadsbyggnadsförvaltningen. Här går vi ut med information om bland annat vägarbeten och andra tillfälliga förändringar i trafikmiljön. Vi länkar även till artiklar och webbsidor för att skapa debatt och diskussion med trafiktema. I skrivande stund har vi 321 personer som gillar sidan. Antalet har stigit långsamt, men ganska konstant. Det finns också möjlighet för medborgarna att skriva inlägg och ställa frågor. De medborgare som skriver på Trafikplats Eskilstuna har hittills fått svar samma eller efterföljande vardag. Det skapas också diskussioner mellan medborgarna, de diskussioner som har skapats har dock inte blivit så många som vi önskat. Vi hoppas på ökat antal personer som uppmärksammar att sidan finns, och därmed skapar en bredare diskussion. Bild 9. Trafikplats Eskilstuna 2 Sammanställning av enkäten finns att få på trafikavdelningen 3 Sammanställning av handlingsplanen finns att få på trafikavdelningen

27 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 3, GÅNGTRAFIK Gångtrafik Fotgängare i Eskilstuna räknas vid två tillfällen (höst och vår) eller vid speciella tillfällen såsom räkning av fotgängare på gågatan etc. Ambitionen är att öka dessa mättillfällen så att mer och bättre statistik över fotgängares resvanor dokumenteras. En konkret förbättring är under maj 2012 kommer en mätpunkt installeras på Nybron som kommer att registerara antalet fotgängare på båda sidor av bron dygnet runt-året runt. Antal fotgängare i Centrumtillfarterna årvärde: De kontinuerliga mätningarna som görs 2002 är vår och höstmätningarna som genomförs ybron under sex timmar (klockan och 1848 klockan 15-18) 1651 en 1899 vardag i 1657 maj och september ästeråsviadukten varje år. De mätningarna 633 täcker 718in de fem 755 största 660centrumtillfarterna Totalt 716 sett pas-78serade cirka fotgängare dessa mätplatser 1246 vid 1137vårens 1078 mättillfälle (vilket 909 är i ymnastikviadukten ådhusbron samma nivå som de 1230 senaste tre 1293 åren) Störst flöde 1318har Nybron 1338 med 1324 knappt fot-139gängare 1401 yrkbron (se tabell 2 och 830 diagram 850 6) **925 *1041 * OTALT Tabell 2. Gångstatistik över centrumtillfarterna 2011 (vår- och hösträkning) Plats Maj 2011 September 2011 ymnastikviadukten yrkbron Nybron ybron Gymnastikviadukten ådhusbron ästeråsviadukten Kyrkbron OTALT Rådhusbron Västeråsviadukten TOTALT Vårvärden Gymnastikviadukten Kyrkbron Nybron Rådhusbron Västeråsviadukten Diagram 6. Fotgängare i Centrumtillfarterna (vårräkning).

28 aknas saknas 815 saknas saknas saknas saknas saknas aknas *4 957 *4 666 *4 845 *4 902 * TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 3, GÅNGTRAFIK Höstvärden Gymnastikviadukten Kyrkbron Nybron Rådhusbron Västeråsviadukten Diagram 7. Fotgängare i Centrumtillfarterna (hösträkning). En fördjupad studie av fotgängarna på Kungsgatan (gågatan) genomfördes under hösten (september) Mätresultatet visade att cirka personer passerar över platser Kungsgatan/Kriebsensgatan och cirka personer över platsen Kungsgatan/ Careliigatan. Bild 10. Gångtrafik på Kungsgatan vid Fristadstorget.

29 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 4, CYKELTRAFIK Cykeltrafik Cykeltrafiken räknas årligen i maj och september vid de fem större tillfarterna till centrum. Syftet är att få en uppfattning om hur cyklandet förändras år från år. Räkningar görs vid följande platser: Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron samt Västeråsviadukten. Vårmätningen visar cyklister per dygn och höstmätningen visar cyklister per dygn i centrumtillfarterna. Resultatet av mätningarna 2011 visar att cykeltrafiken har ökat med i snitt 4 % jämfört med 2010 års resultat. Mätningarna visar att centrumtillfarterna vid Västeråsviadukten och på Nybron har högst cykelflöde med cyklister per dygn vardera. Det har även utförts könsuppdelad mätning för att se om kvinnor och mäns cyklande skiljer sig åt. Mätningen visar att skillnaden mellan kvinnor och män som cyklar är liten, 52 % av de cyklande var kvinnor och 48 % var män. Bild 11. Cykeltrafik på Nybron. De cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till cirka cyklister per dag. I detta antal ingår också de cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt cyklande via Faktoriholmarna, Kungsgatan, Gredbyvägen samt från Kyrkogatan. Antalsmässigt motsvarar räkning under 6 timmar i maj månad ca 50 % av cykeltrafiken under ett vardagsdygn 1. I diagram 8 visas cykeltrafikens årliga variation vid centrumtillfarterna för åren Trivector. Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län. Rapport 2006:50.

30 18 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 4, CYKELTRAFIK Vårvärden Höstvärden Antal cyklister per dag via centrum Vårvärden Höstvärden Antal cyklister År Diagram 8. Antal cyklister i centrumtillfarterna Under våren 2012 kommer en cykelbarometer att installeras på Nybron. Cykelbarometern innebär att mätningar på platsen kommer att kunna ske kontinuerligt under hela året. Cykelbarometern kommer att vara försedd med en display som visar information om hur många cyklister som passerar per dag samt hur många som passerat under året på Nybron. Cykelhjälmsanvändning Enligt preliminära uppgifter från Trafikverket 2 ökade cykelhjälmsanvändningen i landet med fem procentenheter, från 27 procent till 32 procent, under Det är den högsta nivån som uppmätts sedan mätningarna inleddes. Cykelhjälmsanvändningen i Eskilstuna undersöks årligen samtidigt som cyklister räknas vid centrumtillfarterna. Sedan hjälmräkningen påbörjades 2003 har hjälmanvändandet ökat totalt med 6 procentenheter, från 8 till 14 procent. Resultatet av 2011 års cykelhjälmsräkning visar dock på en minskning jämfört med 2010 års resultat cyklister 8,0 9,6 11,8 11,7 12,1 14,9 13,9 15,6 14,0 Cykelhjälmsanvändning i procent (%) Hjälmanvändning cyklister Hjälmanvändning % ,0 9,6 11,8 11,7 12,1 14,9 13,9 15,6 14, År Diagram 9. Cykelhjälmsanvändning Svensson K, Lindholm M, Johansson Ö, Nilsson L. Trafiksäkerhetsutvecklingen Trafikverket

31 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 4, CYKELTRAFIK 19 Resultatet av hjälmräkningen visar att kvinnor är bättre än män på att använda cykelhjälm. 12,4 % av kvinnorna, 9,9 % av männen använder cykelhjälm. Resultatet visar även att 44,4 % av ungdomarna använder cykelhjälm. År 2005 infördes lagen om att barn och ungdomar under 15 år ska använda cykelhjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel. Det finns stor potential att öka hjälmanvändningen framöver med olika kampanjer och informationsinsatser som riktar sig till både barn, ungdomar och vuxna. Hjälmanvändandet bland mopedister är mycket högre än hos cyklister och ligger på omkring 90 % enligt tidigare uppskattning. Tabell 3 Hjälmanvändning uppdelat på personkategori Plats Antal kvinnor med hjälm Antal kvinnor utan hjälm Antal män med hjälm Antal män utan hjälm Antal barn/ ungdom med hjälm Antal barn/ ungdom utan hjälm Nybron Rådhusbron Kyrkbron Gymnastikgatan saknas saknas Västeråsviadukten Totalt Bild 12. Cykelhjälm Cykelparkering Trygga, säkra och väderskyddade cykelparkeringar är en av åtgärderna för att få fler eskilstunabor att cykla. De kommande åren finns pengar avsatta för att förbättra och bygga fler cykelparkeringar. Fler cykelparkeringar i centrum är ett önskemål från allmänheten som förvaltningen nu kan börja tillgodose. Under 2011 har förvaltningen byggt ytterligare två cykelparkeringar med tak. I centrum byggdes en cykelparkering med belysning på Kriebsensgatan som har plats för 62 cyklar. Vid hållplats Skiftingehus uppfördes en cykelparkering med plats för 10 cyklar samtidigt som hållplatsen byggdes om.

32 20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 4, CYKELTRAFIK Bild 13. Cykelparkering Kriebsensgatan Historiskt sett har ett fåtal beläggningsinventeringar gjorts för stadens cykelparkeringar. Under oktober 2011 har en större centrumräkning genomförts. Resultat kan ses i bild 14 nedan. Bild 14. Cykelparkeringsinventering oktober 2011

33 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 4, CYKELTRAFIK 21 Beläggningssnittet för de inventerade platserna i Centrum var 93 % vilket får ses som högt för att vara i oktober. Tidigare mätningar har skett år 2000 och Mätningen år 2000 genomfördes i maj och hade en beläggning på 107 % (det vill säga en överbeläggning med 7 %) och mätningen 2002 genomfördes i september och hade en beläggningsgrad på 100 %. Eftersom beläggningen under högsäsong har nått sin kapacitet och beläggningen under lågsäsong också är så pass hög att cykelparkeringarna anses fulla (jämför med en bilparkering som anses full vid 90 % beläggning) är det oerhört viktigt att satsningen på cykelparkeringar fortsätter. Bild 15. Cykelparkering Restidskvoter för cykel Handboken Trafik för en Attraktiv Stad (TRAST) är utgiven av SKL, Boverket och dåvarande Vägverket och Banverket. Enligt TRAST skall en cykelresa vara max 1,5 gånger tiden jämfört med en bilresa mellan samma start- och målpunkt för att cykelnätet skall vara konkurrenskraftigt. Under 2010 genomförde stadsbyggnadsförvaltningen en empirisk studie där man cyklade/körde bil från Fristadstorget under en vardagsförmiddag utanför maxtimme. Resultatet ses i bild 16 på nästa sida. När cykelvägnätet mäts in med hög precision (förväntas göras under 2012) kommer en GIS-analys genomföras med högre noggrannhet. Dock kan man dra slutsatser att dagens cykelnät i Eskilstuna är konkurrenskraftigt i de centralaste delarna men så fort avstånden blir över 2 km från Fristadstorget minskar konkurrenskraften drastiskt.

34 22 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 4, CYKELTRAFIK Bild 16. Tidsavstånd från Fristadstorget.

35 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 4, CYKELTRAFIK 23 Ny beläggning på cykelvägar En god standard på cykelvägarna är en viktig förutsättning för ökat cyklande. De senaste åren har Eskilstuna kommun satsat på att asfaltera grusade gång- och cykelvägar. Komforten för cyklisten förbättras med asfaltbeläggning och driftsmässigt är belagda cykelvägar enklare att sköta än grusbelagda. Cykelplanen framhåller att minst 4 procent av den årliga beläggningsbudgeten ska användas för ny beläggning på gång- och cykelvägar. Kommunens beläggningsbudget för 2011 uppgick till 8,5 Mkr. Under året har drygt 5 kilometer gång- och cykelväg fått ny beläggning. Investeringen uppgick till 1,1 Mkr, vilket är 13 procent av den totala beläggningsbudgeten. Vilka sträckor som fått ny beläggning framgår av nedanstående bild. Cykelvägar med ny beläggning 2011 Folkesta Hällby Skiftinge Årby Brottsta Norr Flacksta Gredby Centrum Öster Gamla Staden Nyfors Fröslunda Skogsängen Bild 17. Cykelvägar med ny beläggning 2011

36 24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011

37 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 5, Kollektivtrafik Kollektivtrafik Eskilstuna kommun är tillsammans med länets övriga kommuner, samt landstinget i Sörmland ägare av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken är huvudman för kollektivtrafiken i Sörmland. Veolia Transport AB är entreprenör för huvuddelen av den linjelagda kollektivtrafiken i Eskilstuna kommun. Trafik bedrivs på 14 stadsbusslinjer och 10 landsbygdslinjer. Ett nytt linjenät startade den 11 december Resultatet över den nya trafiken kommer att redovisas i Trafiken i Eskilstuna Ny kollektivtrafikmyndighet I juni 2010 tog riksdagen beslut om en ny kollektivtrafiklag där nuvarande trafikhuvudmän ska från och med 2012 ersättas med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Den nya lagstiftningen avreglerar kollektivtrafiken genom att underlätta för kommersiellt finansierad trafik. Kollektivtrafikmyndigheterna ska i en trafikförsörjningsplan ange vilken trafik som ska subventioneras genom skattemedel och som ska regleras i en s.k. trafikplikt. Den nya myndigheten, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, etablerades 1 januari 2012 och kommer att beskrivas mera utförligt i Trafiken i Eskilstuna Utskottet för hållbara resor Stadsbyggnadsnämnden beslutade att i januari 2010 tillsätta ett kollektivtrafikutskott. Från och med januari 2011 har utskottet bytt namn till Utskottet för hållbara resor. Syftet med detta är att kunna lyfta in frågor som rör hela området hållbara resor, som kollektivtrafik, cykel, gång samt mobility management. Kollektivtrafikplan Framtagandet av en kollektivtrafikplan påbörjades under 2011 och ska avslutas och fastställas under Till planen, som är ett strategiskt mål- och strategidokument för kollektivtrafiken i Eskilstuna, ska även en konkret handlingsplan tas fram. Kollektivtrafikplanens innehåll kommer att påverkas av Sörmlands kollektivtrafikmyndighets kollektivtrafikprogram. Analys av kollektivtrafiken 2011 För att klara det nationella målet om en dubblering av antalet resor med kollektivtrafiken ska resandet i Eskilstunas stadstrafik öka från 3,5 miljoner resor 2006 till 7 miljoner resor Detta motsvarar en resandeökning på cirka resor eller cirka 3,5 % per år. Under 2011 var det totala resandeutvecklingen i stadstrafiken i princip oförändrad med ett totalt resande på 4,3 miljoner resor. För att på sikt klara målet om en dubblering av resandet skulle resandet 2011 ha behövt uppgå till 4,8 miljoner resor.

38 26 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Kapitel 5, Kollektivtrafik Axelrubrik jan-dec08 mar08-feb09 Eskilstuna stadstrafik antal resor jan 2008-dec 2011 maj08-apr09 jul08-jun09 sep08-aug09 nov08-okt09 jan09-dec09 mar09-feb10 maj09-apr10 jul09-jun10 sep09-aug10 nov09-okt10 jan-dec10 mar10-feb11 maj10-apr11 jul10-jun11 sep10-aug11 nov10-okt11 jan11-dec11 Totalt Betalande Fria resor Diagram 10: Resandet med Eskilstunas stadstrafik 2011 Resandet med skolelever sjönk med cirka 5% under 2011 och resandet med betalande resenärer ökade med ungefär lika mycket. Resandet med färdtjänstberättigade och med personer över 75 år var i stort sett oförändrat 2011 jämfört med var även sista året för fria resor för färdtjänstberättigade och för personer 75 år och äldre. Målsättningen är att kunna redovisa resandestatistik utifrån ett könsperspektiv. Då det inte är möjligt att utifrån Länstrafikens redovisning analysera skillnader i resor utifrån kön går detta inte att redovisa. I den mån resandestatistik från ett könsperspektiv kan redovisas utifrån den senaste resvaneundersökningen ska detta göras. Åtgärder för att resandet med busstrafiken ska öka Under 2011 genomfördes ett stort arbete med att ta fram trafikeringsunderlaget för den nya trafiken. Det innebär att det inte genomförts några större justeringar av trafiken under En omfattande marknadsföringsarbete har också bedrivits för att marknadsföra den nya trafiken. Flera utställningar har bland annat anordnats med den nya trafiken som vid ett antal tillfällen var bemannade med personal. En teckningstävling anordnades för kommunens skolor som fick designa en ny buss. Två bidrag vann och två bussar stripades efter dessa teckningar. Under 2011 öppnade också Länstrafiken ett kundcenter på Rademachergatan 16. I samband med den nya trafiken, som startade i december 2011, drivs samtliga stadsbussar på biogas. Från 2012 kommer samtliga landsbygdsbussar att drivas med rapsolja istället för diesel. När det gäller fysiska åtgärder har ett antal hållplatser tillgänglighetsanpassats. En av dessa var hållplats Skiftingehus som fick en ny, attraktivare och säkrare utformning än den gamla hållplatsen. Linjen blev också något kortare vilket påverkar restiden positivt. Trafiksignalen i korsningen Careliigatan/Hamngatan byggdes om och förseddes med kollektivtrafikprioritering vilket har underlättat bussarnas utfart på den trafikerade Hamngatan.