Trafiken i Eskilstuna

Transkript

1 Trafiken i Eskilstuna 2013 Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Stadsbyggnadsförvaltningen maj 2014

2

3 TRAFIKEN I ESKILSTUNA Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, maj 2014 Stadsbyggnadsförvaltningen Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket

4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA Projektgrupp Rapportens innehåll Petter Skarin tfn: Mobilitetsarbete Ann Gustafsson tfn: Gångtrafik, biltrafik och foto Göran Jonsson tfn: Cykeltrafik, olyckor Catrin Klauninger tfn: Kollektivtrafik Per Nyzell tfn: Biltrafik Johan Örn tfn: Parkering Joachim Dahlgren tfn: Grafisk form Don Sjögren tfn:

5 TRAFIKEN I ESKILSTUNA Inledning Eskilstuna kommun ligger i Södermanland och har en folkmängd på personer. Kommunen ligger mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren och utsågs 2007 till Årets tillväxtkommun av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting fick Eskilstuna priset som Årets miljökommun av tidningen Miljöaktuellt. Stadsbyggnadsförvaltningens uppdrag är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll av den offentliga miljön. Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Rapporten har haft lite olika utseende och fokus men har de senaste åren utökats till ett heltäckande dokument. En viktig milstolpe för rapporten var införandet av STRADA sjukvård (från 2007 års rapport) som har lett till en ökad kunskap avseende trafikolyckor. Andra viktiga områden som lagts till på senare tid är parkeringsstatistik och information om kollektivtrafiken. Rapporten skrivs i första hand för tjänstemän och politiker inom kommunen och då främst för stadsbyggnadsförvaltningen. Den fyller en viktig statistisk funktion och den innehåller tydliga siffror för nuläget som är viktiga vid alltifrån plan- och programskrivande till ombyggnationer på specifika platser. Rapporten är även tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida för att skapa en öppenhet och dialog om stadens trafikmiljö. 1 Statistiska centralbyrån. Kommunfolkmängd 31 december 2013

6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA

7 TRAFIKEN I ESKILSTUNA Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB STRADA Vadt VTI Åvdt Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Statistiska centralbyrån Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde. Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot årsmedelvärde. Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en väg - trafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Lindrig personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges

8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 ISS 4-8 ISS >8 motsvarar lindriga skador motsvarar måttliga skador motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v). a = avsvängning k = korsande kurser m = möte Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser o = omkörning u = upphinnande s = singelolycka c = cykel/moped f = fotgängare Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre Olycka med endast ett motorfordon inblandat Cykel/moped i kollision med motorfordon Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka) gc = cykel/moped v = varia (övrigt) Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor)

9 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Mobility Management 5 Mobility Management brukar definieras enligt följande 5 Cykelaktiviteter under Cykelpanelen 7 Cykel och cykelhjälmskampanj 7 Cykla till jobbet 8 Tävling finaste cykelbilden 8 Ny cykelparkering 9 Cykelvägvisning i tunnlar 9 BMX-show i sporthallen 10 Trafikdag på Slottsskolan 10 Cykelns dag 24 maj 11 Trafiksäkerhetsarbete i skolor 12 Lagersbergsskolans elever har designat en egen reflex 12 Trygghetsvandring på Lagersbergsskolan tillsammans med elever 12 Trafiksäkerhetsutbildning för elever i årskurs 8 13 Bussdesigntävling 13 Säkerhetsutbildning i buss för barn i årskurs 2 14 Information och påverkansarbete 14 Mobilitetsveckan 14 På väg åt rätt håll, hittegodsprojektet 15 Gyllene Tider bussen 15 Pimpa en busskur 15 Gröna resplaner Gångtrafik 17 Antal fotgängare i centrumtillfarterna Cykeltrafik 19 Cykelhjälmsanvändning 20 Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken 22 Cykelparkering 24 Cykelparkering 24 Östra torget 24 Stadshuset 24 Parkeringsbeläggning 25 Ny beläggning på cykelvägar Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter 27 Resandestatistik 27 Linjeförändringar 28 Hållplatser 28 Realtidsinformation för resenärerna 29 Samhällsbetalda resor 29

10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA Biltrafik 31 Fordon, flöden och hastigheter 31 Biltäthet 31 Körsträckor 32 Trafikmätningar Centrumtrafik 36 Trafikflödesförändringar Gatukorsningar 40 Lastbilstrafik 41 Hastighetsmätningar 42 Huvudvägnätet 44 Lokalvägnätet 46 Parkering 47 Beläggningsstatistik parkering 47 Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 48 Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 48 Sammanställning av parkeringsräkning Parkeringsfakta 57 Bilplatser 57 Parkeringsplatser för rörelsehindrade 58 Parkeringsplatser för elbilar 58 Parkeringsavgifter 58 Parkeringsdsipenser och tillstånd 61 Flyttning av fordon 61 Parkeringsledningssystem 62 Servicegator 63 Felparkeringsavgifter 64 Kontrollavgifter Förändringar i vägnätet 69 Eskilstuna 69 Balsta allé 69 Gillbergaplan 69 Gymnastikgatan 70 Helgestahillsvägen 70 Klostergatan 70 Köpmangatan 70 Västra Storgatan 71 Åsbyvägen 71 Busshållplatser Eskilstuna 72 Skogstorpsvägen vid Medbacken 72 Marielund (vändslinga) 72 Hedevägen (vändslinga) 72 Sydfruktsvägen 72 Bredängsgatan 72 Vilsta Fritidsområde 72 Bussgaraget 72

11 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Blåklocksvägen 73 Isstadion 73 Torshälla 73 Ringvägen 73 Kråketorpsvägen 73 Busshållplats Säby 73 Korsningen Thermaeniusgatan-Germundsgatan Olyckor 75 Personskador på det kommunala väghållningsområdet 75 Polis- och sjukvårdsstatistik 75 Ålder och kön 78 Trafikanslag och kön 79 Ålder och trafikanslag 79 Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik 80 Månadsvis statistik 83 Rullande 12-månadersvärden 84 Täckningsgrad 86 Platstyp 86 Väglag/vägomständighet 87 Sjukvårdens statistik 89 Polisens statistik 90 Olyckskoncentration 91 Olyckor vid passage över gata 92 Olycksdrabbade korsningar 92 Jämförande statistik mellan likvärdiga kommuner 94 Personskador på det totala väghållningsområdet 95 Skadestatistik för hela kommunen 95 Räddningstjänstens olycksstatistik 96 Samhällets kostnader för olyckor 96 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 96 Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 97 Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 97 Bilagor 99 Bilaga 1 Trafikflöden 2012 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Trafikflöden 2012 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Trafikflöden 2012 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 2 Andel tung trafik 2012 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Andel tung trafik 2012 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Andel tung trafik 2012 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 3 Personskador 2012 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Personskador 2012 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Personskador 2012 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 Personskador 2012 inom Torshälla och Skogstorp, oskyddade trafikanter Karta 4 Bilaga 4 Strada

12

13 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 1. SAMMANFATTNING 1 1. Sammanfattning Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Med hjälp av rapporten kan förvaltningen se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. Mobilitetsarbete Mobilitetsarbetet i Eskilstuna har under 2013 stärkts genom en tydligare grund i arbetet. En viktig länk är de Principer för Mobility managementarbete inom Stadsbyggnadsförvaltningen som talar om hur mobilitetsarbetet ska bedrivas och engagera flera och togs from Flera stora aktiviteter har genomförts och utvecklats under Cykelmånaden tillsammans med cykelns dag och Europeiska trafikantveckan är de två största. Utöver detta har flera mindre aktiviteter genomförts såsom trafiksäkerhetsutbildningar för skolbarn samt olika cykelaktiviteter. Gångtrafik Gångtrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större centrumtillfarterna. Antalet gångtrafikanter i centrumtillfarterna är cirka fotgängare per dygn, vilket är samma nivå som föregående år. Vi ser med de mätmetoder vi använder idag varken en ökning eller minskning av fotgängarnivåerna. I diagramet nedan visas årsvariationskurvan för Nybron vilken visar förändringen i flöde över året. Årsvariationskurva fotgängare Nybron Antal fotgängare Medel Antal fotgängare Diagram 1. Årsvariationskurva Nybron.

14 2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Cykeltrafik Cykeltrafiken i likhet med gångtrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större centrumtillfarterna. Cykeltrafiken 2013 har ökat med 2 procent från föregående år. Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken. Cykelhjälmsanvändningen har ökat marginellt och låg under 2013 på 15,4 procent, vilket är långt under riksgenomsnittet som är cirka 36 procent uppmättes dock det nästa högsta värdet hittills, bara 2010 har vi haft ett högre värde och då på 15,6 %. Antal cyklister per dag via centrumsnitten Vårvärden Höstvärden Antal cyklister/dygn År Diagram 2. Cykelflöden. Kollektivtrafik Jämfört med 2012 har resandet i Eskilstuna stadstrafik när det gäller betalande resenärer ökat med cirka resor vilket motsvarar cirka 2 %. Till och med december 2013 är 69 % av hållplatserna tillgänglighetsanpassade (243 av 351 stycken). Antalet resor i Eskilstuna stadstrafik Diagram 3. Resandestatistik. Totalt Betalande Skolelever

15 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 1. SAMMANFATTNING 3 Biltrafik Biltätheten för personbilar i trafik har ökat från 446 till 448 bilar/1000 invånare. Flöden Cirka 150 maskinella mätningar genomfördes i Eskilstuna av dessa mätpunkter utför en bas för att beräkna flödesförändringar under året. Dessa visar att biltrafiken minskade med 0,4 % under 2013 medan centrumtrafiken visar en lika svag ökning (0,3 %). Skillnaderna är så små att det går att anta att trafikmängderna är oförändrade mot föregående år. Vad gäller Centrum är det dock så att värdena ökar för fjärde året i rad, vilket bör ses som en trend att biltrafiken till/från centrum ökar. Trafikutveckling på huvudvägnätet Antal fordon/dygn Huvudvägnätet vårvärde Huvudvägnätet höstvärde Diagram 4. Trafikutveckling på huvudbilvägnätet Parkering Den genomsnittliga beläggningen av bilplatser i centrum har ökat jämfört mot föregående år. På centrumnära parkeringar är skillnaden något större, där har beläggning minskat överlag. Trots minskningen är vissa centrumnära parkeringsplatser fullbelagda under vardagar, främst de som används för arbetsplatsparkering.

16 4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum % 70% 60% 50% Vardag Lördag Veckoslut Kväll 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 5. Beläggning i centrum. Olyckor Personer som skadas i trafikmiljön registreras av både polis och sjukvård i STRADA. Då uppgifterna från de båda källorna slås samman framgår att totalt har 484 personer skadats på det kommunala vägnätet. Medelvärdet för åren är 214 personer. Två personer omkom, sju personer skadades svårt och 475 personer fick lindriga skador. Antalet svårt skadade ligger lägre än medelvärdet de senaste fem åren medan antalet lindrigt skadade är betydligt högre än tidigare år. Polisens uppgifter om antal skadade personer i trafikmiljön visar på en ökning (10 %). Däremot har sjukvården rapporterat in betydligt fler skadade personer än tidigare, en ökning på 77 %. Den mest sannolika förklaringen till ökningen är på grund av att deras rapporteringsgrad ökat, men en liten ökning tillskrivs antagligen en något sämre olycksutveckling under Antal skadade personer 2013 (polis- och/eller sjukvårdsrapporterade, n=484) 2013 Medelvärde Antal skadade personer Dödad Svårt skadad Lindrigt skadad Skadegrad Diagram 6. Medelnivåer de senaste åren.

17 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 5 2. Mobility Management Mobility management (MM) brukar definieras enligt följande: Mobility management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändning genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Arbetet grundar sig i huvudsak på mjuka åtgärder som information, kommunikation, samordning och organisation för att minimera behovet av bil och infrastrukturen för bil. Mjuka åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos hårda åtgärder inom stadstrafiken (som t.ex. nya vägar eller cykelbanor). MM-åtgärder bör inte genomföras ensamma, utan ska helst ske som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar. MM är alltså inte ett universalmedel som ersätter eller utesluter tekniska lösningar. MM är snarare ett komplement, om inte infrastruktur och prissättning anpassas för att i första hand stödja hållbara trafikslag så har MM-insatser svårt att ge någon större effekt. MM handlar alltså om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Syftet är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de bärande tankarna är samarbete. Ska man kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste man involvera många olika aktörer som kollektivtrafikföretag, organisationer, media etc. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser som måste samverka: trafik, miljö och information. Figur 1. Förhållande mellan MM och övrig trafikplanering, ur skriften Hållbart resande i praktiken.

18 6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT Nationella riktlinjer kring mobility management Fyrstegsprincipen är välkänd inom transportplaneringen och riksdagen har även uttalat sitt stöd för den. Den har tagits fram för att garantera att pengar och övriga resurser används så effektivt som möjligt. Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder inom transportområdet analyseras och genomföras enligt följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. De två första stegen ska inte primärt ses som åtgärder som genomförs när väl ett transportproblem har uppstått utan något som det arbetas med kontinuerligt för att undvika åtgärder enligt steg tre och fyra. Steg ett- och två-åtgärder handlar i stor utsträckning om olika typer av MM-insatser vilket också Trafikverket och SKL beskriver i skriften Hållbart resande i praktiken. Miljö och hälsa är viktiga argument men centralt för fyrstegsprincipen är snarare kostnadseffektivitet. Koppling till kommunala mål Allt arbete med mobility management i Eskilstuna kommun går i grunden ut på att minska andel resor med bil till förmån för de hållbara transportslagen. Utgångspunkten för det är de mål som finns i Trafikplanen, Cykelplanen, Översiktsplanen och Klimatplanen, framförallt transportslagsfördelningsmålet till 2020 enligt nedanstående figur Bil 58% Hållbara transporter 42% 2020 Bil 39% Hållbara transporter 61% Diagram 7. Mål för färdmedelsfördelning i Eskilstuna kommun. Mobility Management i Eskilstuna Eskilstuna har bra förutsättningar, t ex genom små höjdskillnader i gång och cykelvägnätet, för att få fler medborgare att välja cykel, gå eller åka kollektivt som huvudsakliga transportmedel. Det krävs emellertid mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka människor att vilja byta transportslag. Till stor del handlar det om att ge människor förutsättningar, visa på alternativ och ge goda exempel som hjälper människor att förändra sitt val av transportslag. Det handlar både om att se över den fysiska miljön för gång och cykeltrafikanter samt att arbeta med attityd- och beteendepåverkande insatser. I detta kapitel om mobilitetsarbete presenteras olika former av attityd och beteendepåverkans arbete under året. Även genomförda enkäter och undersökningar presenteras.

19 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 7 Cykelaktiviteter under 2013 Cykelpanelen Samarbetet med deltagarna i cykelpanelen har fortsatt under 2013 och panelen består i dag av 73 deltagare, 42 kvinnor och 31 män. Under året har deltagarna fått besvara två enkäter, en som handlade om vintercykling och den andra som handlade om separerade cykelbanor. Under hösten har vi även haft en workshop där representant från Svensk Cykling pratade bland annat om cykeltrender. Under workshopen fångade vi också in synpunkter och idéer till den nya cykelkartan som trycks under Resultatet av enkäten som handlade om separerade cykelbanor visade att svarande ansåg att det är viktigt att det finns separerade gång-och cykelvägar med symboler, se diagram 1. Resultatet visade att 83 % av kvinnorna ansåg att var mycket viktigt medan 68 % av männen ansåg att det var mycket viktigt. En av den vanligaste synpunkten till att det ansågs viktigt med separerade gång- och cykelvägar var att det skapar en tydlighet för både cyklister och gångtrafikanter. Anser du att det är viktigt att det finns separerade gång- och cykelbanor med målade symboler Kvinnor Män 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Mycket viktigt Viktigt Mindre viktigt Ingen betydelse Ingen åsikt Diagram 8. Anser du att det är viktigt att det finns separerade gång- och cykelbanor med målade symboler. Cykel och cykelhjälmskampanj Eskilstuna kommuns målsättning är att få flera människor att välja hållbara transporter, i första hand vid korta resor. Att välja cykeln är billigt, miljövänligt och positivt för hälsan. En del i arbetet med att få fler personer att välja cykel arrangerar kommunen en cykel och cykelhjälmskampanj under maj månad under fyra veckor. Kampanjen avslutades med cykelns dag fredagen den 24 maj på J A Selanders Gata/Nybrogatan. Under kampanjen har det utförts olika former av aktiviteter som har varit riktade både till allmänheten och till speciella målgrupper.

20 8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT Cykla till jobbet kampanj Utmaningen mellan Volvo och Mälarsjukhuset (MSE) har varit en aktivitet i cykelkampanjen under flera år. Utmaningen gick ut på att anställda skulle cykla till och från jobbet. På Volvo arbetar ca 2500 personer och på MSE arbetar det ca 3000 personer. I år var deltagandet väldigt lågt från båda företagens håll. MSE hade 114 personer som deltog och från Volvos sida deltog 99 personer. I år blev det jämnare än det någonsin tidigare och det blev Volvo som vann med minsta möjliga marginal med 4,0 % av de anställda som cyklade och på MSE var det 3,8 % av de anställda som cyklade till jobbet under kampanjmånaden. Tävling finaste cykelbilden Aktiviteten var ett samarbete med Eskilstuna kuriren. Eskilstunaborna hade möjlighet att skicka in sin bästa cykelbild mellan den 7-20 maj. Det skickades in över 200 bilder, till webbkuriren och en jury utsåg vinnarbilden som visade hur Åsa Norby fångade en cykelbild på väg till arbetet. Bild 1. Vinnarbilden

21 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 9 Ny cykelparkering En ny cykelparkering på Nygatan invigdes. Den nya cykelparkeringen visualiserar skillnaden i ytanspråk mellan bil och cykel. Resultatet har blivit att cykelparkering har varit välanvänd, såväl under högsäsong som lågsäsong. Bild 2. Cykelparkeringen Cykelvägvisning i tunnlar För att det ska vara lättare att orientera sig vid tunnlar har vi satt upp skyltar vid ett antal tunnlar. På skyltarna står det vilken gata du passerar under. Bild 3. Cykelvägvisning

22 10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT BMX show i sporthallen Samtliga elever i åk 7 9 bjöds in till en fartfylld show om cykelhjälm och trafiksäkerhet. Det var ca 1000 elever som tog del av en BMX och en skateboardsvärldsmästare som visade trix kombinerat med pedagogisk information. Syfte och målsättning med showen var att öka förståelsen och acceptansen av att använda cykelhjälm. Bild 4. BMX-Showen. Trafikdag på Slottskolan I samband med att cykelbanan längs Klostergatan blev färdig anordnade skolan en trafikdag för samtliga 370 elever. Dagen avslutades med en häftig show av den lokala föreningen Zero One Six. Bild 5. Trafikdagen på Slottsskolan.

23 Med reservation för eventuella ändringar Läs mer på eskilstuna.se/cykla TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 11 Cykelns dag 24 maj Även i år samverkades aktiviteten med musikskolan och Springpride. Övriga aktörer var bland annat Landstinget Sörmland som hade en ambulans på plats och informerade ca 100 skolelever i åk F-3 från Sverige Finska skolan om cykelhjälm samt visade ambulansen. Cykelfrämjandet ordnade en tipsrunda på cykel, regnbågsrundan. De lokala cykelhandlarna Cykelcenter och Cykel och trädgård var med och visade sitt utbud. Musikgruppen Panetoz uppträdde som sista inslag på dagen. Dagen ses som en succé med väldigt många barn och unga och hade en rekordpublik i jämförelse med tidigare år. Det finns vinster med att samverka med andra aktörer som till exempel fler besökare och det kan locka andra målgrupper som tar del av cykelns dag. Cykelns dag Scenprogram cirkatider 24 maj Konferencier Nicklas Lantz Musikskolan, storbandet Casablanca Fototävling Din bästa cykelbild, Eskilstuna kuriren delar ut pris Musikskolan, folkmusik Cykelhandlare Musikskolan, stråkorkester Velocipede, Bengt Nilsson Panetoz uppträder Övrigt Du hittar oss i korsningen Nybrogatan/JA Selanders gata Panetoz signerar cykelhjälmar/idolkort cirka Landstinget Sörmland informerar skolklasser om cykelhjälm cirka City cykel besiktigar din cykel Cykelcenter och Cykel och trädgård visar sitt utbud tillsammans med cykelklubbarna Gör din egen pin Gå eller cykla regnbågsrundan - vinn fina cykelpriser! Cykelfrämjandet och stadsbyggnadsförvaltningen finns på plats Nicklas Lantz Konferencier Velocipede Bengt Nilsson Välkommen! Panetoz Foto: F Thustrup Bild 6. Cykelns dag - program. För att få in synpunkter från medborgarna fanns det möjlighet att besvara en enkät under dagen i vårt tält. Resultatet visade att de flesta som cyklade, gjorde det för hälsans skull och för att det var enkelt och smidigt. I år var det fler personer som besvarade enkäten än föregående år. Det var 65 kvinnor och 36 män (101 personer totalt), jämfört med 86 personer året innan då det var 53 kvinnor och 33 män som besvarade enkäten.

24 12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT Trafiksäkerhetsarbete i skolor Lagersbergsskolans elever har designat en egen reflex! Under våren har eleverna på Lagersbergsskolan varit med och designat en helt egen en reflex. Eleverna har fått rösta om vilken teckning som skulle få bli till en reflex. Bild 7. Lagersbergsskolans elever har designat en egen reflex. Trygghetsvandring på Lagersbergsskolan tillsammans med elever Vandringen var ett initiativ från trafikavdelningen och skedde i samverkan med Kommun Fastigheter. Syftet med vandringen var lyfta barnens perspektiv på hur de upplever sitt närområde när de skall till skolan och på fritiden. Under vandringen stannade vi på vissa platser där barnen berättade om vad som var bra och vad som var mindre bra. Bild 8. Kartan visar vandringen och de platser där man stannade.

25 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 13 Trafiksäkerhetsutbildning för elever i årskurs 8 Samtliga skolor i Eskilstuna kommun som har elever i åk 8 har erbjudits att delta i en trafiksäkerhetsutbildning. Tanken med trafiksäkerhetsutbildningen är att eleverna ska få möjlighet att bredda sina trafikkunskaper, samt lära sig förstå samspelet i trafiken mellan olika trafikantgrupper. Utbildningen sker i samverkan med polis, ambulans, Krekolas trafikskola, Bil och Mc skolan, samt Länsförsäkringar. I år deltog samtliga skolor utom två. Eleverna som deltog fick besvara en enkät om hur de upplevde dagen. Resultatet av enkäten visade att eleverna tyckte att utbildningen i stort var bra. Länsförsäkringar och NTF:s voltbil som eleverna fick prova på var mycket uppskattad. Bild 9. NTF:s voltbil. Bussdesigntävling Under januari-februari inbjöds samtliga skolor och klasser i åldrarna år att delta i bussdesigntävlingen som anordnas vartannat år. Klasserna skickade in ett bidrag som representerade klassen och ett urval av förslagen har visats på Eskilstuna konstmuseum under perioden 7 maj-2 juni. Allmänheten röstade fram sina två favoriter och vinnarbidragen har folierats (målas) på två bussar som invigdes i samband med Mobilitetsveckan september. Årets vinnare är Tegelsvikens skola klass Viken 7 och Skiftingehus skola klass 7B. Bild 10. Så här såg de vinnande bussarna ut.

26 14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT Säkerhetsutbildning i buss för barn i årskurs 2 För fjärde året har trafikavdelningen genomfört Säkerhetsutbildning i buss för barn i åk. 2 i Eskilstuna kommuns samtliga skolor. Utbildningen syftar till att informera barn om säkerhet vid och på buss. Detta då alla skolbarn i Eskilstuna har ett elevkort vilket förpliktigar trafikhuvdmannen att säkerställa en relevant utbildning i förebyggande trafiksäkerhet. YKB-skolan har, på uppdrag av Eskilstuna kommun, genomfört utbildningen där de utbildat bussförare från samtliga bussbolag (Veolia, Tuna trafik, Svalboviken och Axelssons) som i sin tur utbildar barnen i buss på skoltid. Totalt utbildas ca 1000 barn varje år genom denna säkerhetsutbildning. Resultaten från den lärarenkät som genomfördes 2013 om projektet visar att majoriteten av lärarna svarade att utbildningen gav barnen viktiga kunskaper, att materialet som användes var informativt och att säkerhetsutbildningen bör fortsätta och gärna utvecklas genom att den upprepas i åk. 5 Information och påverkansarbete Mobilitetsveckan Under 2013 har kommunens fjortonde upplaga av mobilitetsveckan genomförts under perioden 16-22/9. Veckan syftar till att visa medborgare och besökare i Eskilstuna alternativ till bilen genom att visa på hållbara transporter. Under veckan genomfördes olika aktiviteter. Den nya ny gång- och cykelbana längs Åsbyvägen invigdes, lunchpromenad längs Å-stråket, cykelöversyn, skolutmaningen, bioreklam visades med fokus på hållbart resande. Mobilitetsgruppen fanns på plats på bion i samband med att reklamfilmen visades. Under veckan passade vi även på att möta medborgare på Tuna Parks sportbutiker, samt på Smörtorget. Dessutom genomfördes en attityd- och beteendeenkät där respondenterna svarade att denna typ av aktivitet (mobilitetsveckan) är positiv och påverkar i viss mån val av mer hållbara transporter. Bild 11. Parkera i din trädgård.

27 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT 15 På väg åt rätt håll, hittegodsprojektet Studenter på Eskilstuna Folkhögskola, recycling design har återskapat hittegods från bussarna av kvarglömda saker. Syftet med projektet var att visa hur vi på olika sätt arbetar för det hållbara samhället. Projektet har skett i samarbete med Veolia Transport, Länstrafiken Sörmland och Eskilstuna Folkhögskola. Det återskapade hittegodset visades på en utställning i somras på Stadsbiblioteket i Eskilstuna. Bild 12. Hittegods Gyllene Tider bussen I samband med att Gyllene Tider spelade vid Sundbyholms slott i Eskilstuna i augusti sattes så kallade eventbussar (extrabussar) in för att minska trafikflöden till/från konserten. Totalt körde 12 bussar ut och hem resenärer under kvällen. Ca 5000 personer använde bussarna som var kostnadsfria för resenären. På bussarna anordnades tävlingar och musik. Pimpa en busskur Under året genomfördes pimpa-en-busskur som är en del av trepartssamverkan i samarbete med informationsdesign på Mälardalens högskola. Studenter tog fram förslag på hur busskurer kan utsmyckas och därefter förverkligas förslagen rent praktiskt med en så kallad. pimpning på busskurer. Två busskurer pimpades under april månad i Skogsängen och Lagersberg. Projektet syftar till att överraska och skapa uppmärksamhet för busstrafiken på positivt och annorlunda sätt. Målet är att bussresenärer ska få en positiv upplevelse av sin busskur. Bild 13. Pimpa en busskur.

28 16 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 2. MOBILITY MANAGEMENT Gröna resplaner I samband med att parkavdelningen och gatuavdelningen ska flytta sina verksamheter till Navaren har ett arbete med att ta fram Gröna resplaner påbörjats 2012 och fortsatt Arbetet syftar till att uppmuntra de anställda att välja hållbara transporter vid arbetspendling och tjänsteresor. En första resvaneundersökning genomfördes under 2012 och ska följas upp under Föreläsning och workshops har genomförts 2013.

29 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK Gångtrafik I Eskilstuna tätort har under en följd av år fotgängare räknats vid två tillfällen (ett vår- och ett hösttillfälle). Förutom dessa två tillfällen har också mer specifika räkningar genomförts när behov uppstått, t.ex. inför och efter ombyggnader eller avstängningar. Under 2012 driftsattes en cykelbarometer på Nybron. Denna anläggning har också en funktion för räknande av passager som inte kan härröras till cyklande. Dessa funktioner ger oss möjlighet att nollställa övriga gående- och cykelräkningar till ett årsgenomsnitt i och med att den räknar dygnet runt och årets alla dagar. Antal fotgängare i centrumtillfarterna De kontinuerliga räkningarna som görs är vår- och hösträkningarna som genomförs under sex timmar (klockan och klockan 15-18) en vardag i maj och september varje år. Dessa räkningar omfattar de fem största centrumtillfarterna (se tabell och diagram nedan). Totalt passerade cirka 7000 gående dessa mätplatser vid vårräkningen, vilket är samma mängd som uppmätts under fyra föregående år. Störst flöde hade Nybron med gående vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Se tabell 1 och diagram xx där maj- och septembervärdena är en uppräkning från de 6 observerade timmarna. Plats Maj 2013 September 2013 Uppskattat genomsnitt vardagar Nybron Gymnastikgatan Kyrkbron Rådhusbron Västeråsvägen Totalt Tabell 1. Gående i centrumtillfarterna 2013 (vår- och hösträkning). Det uppskattade genomsnittet för vardagar baseras på en korrigering utifrån Nybrons årsvariationskurva. Nytt för i år är att cykelbarometern ger oss möjlighet att omvandla räknade värden till ett årsgenomsnitt i och med att den räknar gående varje dag under året. Dessa omvandlade värden redovisas i ovanstående tabell. Som jämförelse kan nämnas att cykelbarometern för motsvarande vårveckor har ett snitt på 7075 gående per dygn och för höstveckan 7425 gående. Omvandlat på samma sätt ger detta ett snitt av 5325 gående per dygn på Nybron. Värt att noteras är att de manuellt räknade värdena borde vara högre än de reella värdena eftersom räknetillfällena är valda för att ge höga värden (väder som lockar till gående/promenerande). Varför en rimlig slutsats måste bli att den metod vi använt för räkning av gående behöver justeras.

30 18 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK Årsvariationskurva fotgängare Nybron Antal fotgängare Medel Antal fotgängare Diagram 9. Årsvariationskurva Nybron. Fotgängare vårvärden Antal fotgängare Gymnastikviadukten Kyrkbron Nybron Rådhusbron Västeråsviadukten Diagram 10. Fotgängare i centrumtillfarterna (vårvärden). Fotgängare höstvärden Antal fotgängare Gymnastikviadukten Kyrkbron Nybron Rådhusbron Västeråsviadukten Diagram 11. Fotgängare i centrumtillfarterna (höstvärden).

31 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Cykeltrafik För att få en uppfattning om cykeltrafikens utveckling räknas antalet cyklister två gånger per år. Räkningarna genomförs i maj och september vid centrumtillfarterna Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron och Västeråsviadukten. Resultatet från räkningen i maj visar på cyklister/dygn och räkningen i september visar på cyklister/dygn. Totalt har cykeltrafiken 2013 ökat med drygt 2 procent jämfört med Jämförs 2013 års siffror med medelvärdet för åren har cykeltrafiken ökat med knappt fyra procent. Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken där ca cyklister respektive cyklister passerar under ett dygn. I tabellerna nedan redovisas antal cyklister för respektive mätplats samt värden per personkategori. Plats Maj 2013 Oktober 2013 Uppskattat genomsnitt vardagar Nybron Rådhusbron Kyrkbron Gymnastikviadukten Västeråsviadukten Totalt Tabell 2. Antal cyklister i respektive mätplats i maj och oktober Plats Antal cyklande kvinnor Antal cyklande män Antal cyklande barn/ungdom Nybron Rådhusbron Kyrkbron Gymnastikgatan Västeråsviadukten Summa: Gredbyvägen Kungsgatan Faktoriholmarna Stålforsbron Torshällavägen Gasverksbron Totalt Tabell 3. Antal cyklister per personkategori i maj 2013.

32 20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Det har även gjorts undersökning 2013 av cyklandet hos män respektive kvinnor för att räkna andelen kvinnor respektive män som använder cykel som transportmedel. Undersökningen visar att skillnaden är relativt liten, 54 procent av de som cyklar är kvinnor och 46 procent är män. Antalet cyklister som cyklar via centrumsnitten under ett vardagsdygn uppgår till cirka cyklister. I centrumsnitten ingår också de antal cyklister som passerar via Kyrkogatan, Faktoriholmarna, Kungsgatan samt Gredbyvägen. Antalsmässigt motsvarar en räkning under 6 timmar i maj månad ca 50-55% av cykeltrafiken totalt under ett vardagsdygn 1. I diagram 12 visas cykeltrafikens årliga variation vid centrumsnitten för åren Antal cyklister per dag via centrumsnitten Vårvärden Höstvärden Antal cyklister/dygn År Diagram 12. Antal cyklister i centrumsnitten Cykelhjälmsanvändning Samtidigt som räkningarna görs vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Cykelhjälmsräkningen har genomförts vår och höst sedan Resultatet visar att hjälmanvändningen har ökat något sedan föregående år. Sedan våra hjälmräkningar startade har cykelhjälmsanvändningen nästan dubblerats. Jämförs Eskilstuna med riksgenomsnittet, som för 2013 uppgår till 36 procent, ligger hjälmanvändningen på en mycket låg nivå. 1 Trivector Rapport 2006:50 Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län

33 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 21 Cykelhjälmsanvändning i procent Hjälmanvändning % ,0 18,0 9,6 20,9 Eskilstuna Sverige 27,9 26,7 27,3 27,1 24,7 23,6 15,6 14,9 13,9 11,8 11,7 12,1 31,8 14,0 14,5 33,2 15,4 36, År Diagram 13. Cykelhjälmsanvändning Våra räkningar visar att kvinnor använder cykelhjälm i större utsträckning än män, 17 % av kvinnorna mot 13 % av männen. Bland barn är det 72 % som använder cykelhjälm. I våra räkningar har vi tagit med barn som vi bedömt varit 12 år eller yngre. Plats Antal kvinnor med hjälm Antal kvinnor utan hjälm Tabell 4. Cykelhjälmsanvändning uppdelat på personkategori maj 2013 Antal män med hjälm Antal män utan hjälm Antal barn/ungdom med hjälm Antal barn/ungdom utan hjälm Nybron Rådhusbron Kyrkbron Gymnastikgatan Västeråsviadukten Summa: 557 (15%) (12%) (67%) 52 Gredbyvägen Kungsgatan Faktoriholmarna Stålforsbron Torshällavägen Gasverksbron Totalt: 991 (17%) (13%) (72%) 75

34 22 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Nationellt ökade cykelhjälmsanvändningen 2013 även om det totalt är ganska få som använder cykelhjälm. Enligt uppgifter från VTI låg cykelhjälmsanvändandet på 36 procent 2013 jämfört med 2012 då andelen uppgick till 33 procent. Målet för landets trafiksäkerhetsarbete är att uppnå en cykelhjälmanvändning på 70 procent år Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken Under 2012 installerades en cykelbarometer på Nybron som räknar fotgängare, cyklister samt motorfordon. Totalt under årets alla dagar under 2013 passerade drygt cyklister Nybron. Genomsnittet per vardagsdygn är knappt cyklister. I diagram 14 nedan visas årsvariationskurvan för cyklister på Nybron under vardagar. Årsvariationskurva cykeltrafik Nybron Medel Antal cyklister vardagar Antal cyklister Diagram 14. Årsvariationskurva cyklister Nybron Cykelbarometern är den första fasta mätpunkten för gång- och cykeltrafik. Under 2013 installerades ytterligare en mätpunkt på Västeråsvägen. Arbetet med att utveckla våra trafikmätningar fortsätter och fler fasta mätpunkter för gång- och cykeltrafiken är planerade. Med hjälp av mätpunkterna kommer vi att kunna följa variationerna under året och därmed få mer kvalitet i vår statistik.

35 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 23 Bild 14. Mätpunkt på Västeråsvägen.

36 24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Cykelparkering Antalet allmänt tillgängliga cykelparkeringar i centrum uppgår till knappt Summeras samtliga cykelparkeringar, även vid skolor och andra inrättningar i Eskilstunas centrala delar, uppgår antalet platser till cirka Trygga, säkra och väderskyddade cykelparkeringar är betydelsefullt för att få fler eskilstunabor att cykla. Under de senaste åren har förvaltningen prioriterat centrum för de medel som funnits avsatta för ändamålet. Östra torget En ny väderskyddad cykelparkering med 10 platser byggdes på Östra torget. Cykelparkeringen är den första i kommunen som har LED-belysning. Bild 15. Cykelparkering på Östra torget. Stadshuset Under året har förvaltningen samarbetat med Kommunfastigheter för att skapa bättre möjligheter att parkera sin cykel vid stadshuset. Tillsammans med AMA har stadsbyggnadsförvaltningen tagit fram en egen modell av cykelparkering. Stadhusets baksida, som är under ombyggnad, är den första plats där vi testar den egna modellen. Under 2014, då baksidan av stadshuset blir ombyggd, kommer ytterligare tre cykelparkeringar att placeras ut.

37 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 25 Bild 16. Cykelparkering vid stadshuset. Parkeringsbeläggning Överlag är beläggning på cykelparkeringarna i centrum hög. Det ligger ungefär på samma nivå som förra året, vissa platser har en högre beläggning, vissa lägre. Det är svårt att dra några tydliga slutsatser då beläggningsräkningarna inte är utförda under tillräckligt många år. Värt att nämna är dock att 7 av 25 platser har en överbeläggning, så behovet av större anläggningar vid de populäraste målpunkterna är tydligt. Beläggning i centrum under oktober 2013 kan man se på kartan överst på nästa sida.

38 26 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Figur 2. Cykelparkeringsinventering oktober Ny beläggning på cykelvägar Under de senaste åren har Eskilstuna kommun satsat på ny beläggning på gång- och cykelvägar. I cykelplanen anges att minst fyra procent av den årliga beläggningsbudgeten ska avsättas till ny beläggning på gång- och cykelvägar. Kommunens beläggningsbudget uppgick 2013 till 8,9 Mkr. Av dessa medel gick kronor till ny beläggning på gång- och cykelvägar, vilket är fem procent av den totala beläggningsbudgeten. Under året fick cirka 1,5 kilometer gång- och cykelväg ny beläggning. De sträckor som fått ny beläggning är del av Klostergatan och den öst-västliga cykelvägen genom bostadsområdet Årby.

39 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA TRANSPORTER Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter Eskilstuna kommun är tillsammans med övriga kommuner samt landstinget Sörmland ägare av kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Bildandet av myndigheten är ett resultat av den nya kollektivtrafiklagen som kom 2010 och ersatte den tidigare trafikhuvudmannen, Sörmlands Länstrafik AB. Myndigheten har under 2012 tagit fram ett trafikförsörjningsprogram som beskriver målen för kollektivtrafik och övergripande strategier för kollektivtrafiken under planeringsperioden Kommunerna och landstinget lämnar en årlig trafikbeställning till kollektivtrafikmyndigheten en för den trafik som ska bedrivas i kommande tidtabell. Resandestatistik Resandeutvecklingen för den nya trafiken har varit fortsatt positiv även om resandeökningen varit lägre än 2012, framför allt för betalande resenärer. Jämfört med 2012 har resandet i Eskilstuna stadstrafik när det gäller betalande resenärer ökat med cirka resor vilket motsvarar cirka 2 %. Även antalet skolresor med det för eleven avgiftsfria elevkortet har ökat. Eskilstuna kommun har ställt sig bakom branschens mål om en fördubbling av resandet med kollektivtrafik till Med nuvarande resandeutveckling ligger resandet i stadstrafiken för närvarande en bit under målet. Antalet resor i Eskilstuna stadstrafik Totalt Betalande Skolelever Diagram 15. Resandeutvecklingen i Eskilstuna stadstrafik fördelat på totalt antal resor, resor utförda av betalande resenärer samt skolelevers resor.

40 28 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA TRANSPORTER Linjeförändringar I augusti 2013 infördes busstrafik till den nya hållplatsen Vilsta motionscenter. Hållplatsen trafikeras av linje 6 med halvtimmestrafik vardagar och timmestrafik helger. Samtidigt genomfördes en förändring av linjesträckningen i Snopptorp samt en ny arbetspendlartur på morgonen från Centrum till Valhalla industriområde. Bild 17. Hållplats Vilsta motionscenter. Hållplatser Arbetet med att tillgänglighetsanpassa busshållplatserna på det kommunala vägnätet har fortsatt under Till och med december 2013 är 243 av 351 hållplatser tillgänglighetsanpassade, vilket motsvarar 69 %. Bild 18. Nya hållplatsen Sydfruktsvägen i Slagsta.

41 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA TRANSPORTER 29 Realtidsinformation för resenärerna Under 2013 har nio stycken realtidsellipser monterats på hållplatserna Fristadstorget (Rademachergatan och Nygatan), Drottninggatan samt vid Resecentrum. Realtidsellipserna presenterar information när bussarna avgår från respektive hållplats i realtid. Ellipserna är också försedda med en s.k. prator för synskadade resenärer där avgångarna läses upp. Bild 19. Realtidsinformation Samhällsbetalda resor Med samhällsbetalda resor avses kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts. För färdtjänst finns även en riksfärdtjänst som hanterar resor nationellt sett. Vanlig färdtjänst kan även delas in i resor till daglig verksamhet eller arbetsresor. Trafikavdelningen är ansvarig för att handlägga ansökningar om rätt till färdtjänst samt skolskjutsansökningar av särskilda skäl. Även parkeringstillstånd för rörelsehindrade handläggs av trafikavdelningen. Färdtjänstresorna i Eskilstuna har minskat jämfört med tidigare år. För 2013 saknar månaderna augusti till november statistik och är därför uppskattade i diagramet på nästa sida.

42 30 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA TRANSPORTER Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun 2011 och Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 16. Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun

43 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 6. BILTRAFIK Biltrafik Fordon, flöden och hastigheter I detta kapitel redovisas 2013 års mätningar av flöden och hastigheter samt jämförande statistik såsom bilinnehav och körsträckor. Biltäthet Biltätheten för personbilar i trafik uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 448 bilar/1000 invånare mot 446 bilar/1000 invånare mot föregående årsskifte 2012/2013. I hela Sverige var personbilstätheten 466 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2013/2014, en ökning med ett fordon/1000 invånare. Antalet personbilar i trafik i Eskilstuna uppgick till stycken vid årsskiftet 2013/2014, vilket är en ökning med 670 stycken personbilar jämfört med året innan. I diagrammet 17. nedan visas personbilstätheten i Eskilstuna för perioden Antalet tunga fordon i trafik ökade med 17 fordon från till stycken under När man jämför Sveriges och Eskilstunas befolkningsökning och väger den mot ökningen av antalet personbilar anser vi att Eskilstuna följer det nationella mönstret. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna Personbilar/1000 invånare Personbilar i trafik År Diagram 17. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna Trafikanalys, Fordon i län och kommuner 2013

44 32 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2013 Kapitel 6. BILTRAFIK Körsträckor Det finns två källor till statistik avseende körsträckor. Den ena kommer från Trafikanalys och visar medelkörsträckor för riket och länen. Den andra kommer från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och visar körsträckor/ invånare för samtliga Sveriges kommuner. Båda baseras på avlästa mätarställningar från bilbesiktningen. Både medelkörsträckorna och således även antalet körda mil/invånare har minskat sedan 2008, se diagram 18 nedan. Diagramet jämför Riket, Södermanland, medelvärdet av de 30 största kommunerna samt Eskilstuna. Antal körda mil /fordon Södermanland Riket 30 största kommunerna Eskilstuna Antal körda mil/fordon/invånare År Diagram 18. Körsträcka med bil per invånare i Eskilstuna (diagram i excellfil lägg in ) En positiv trend för Sverige är att bilåkningen generellt sett går ned samt att för Eskilstuna att vi ligger lägre än riks- och länssnittet när vi beaktar vårt färdmedelsmål. En följd av detta är även antal körda mil/fordon har minskat de senaste åren. Sedan 1999 har körsträckan minskat med ca 60 mil per fordon och sedan 2008 med ca 80 mil, se tabell 5 nedan. Körsträcka/fordon År Eskilstuna Riket Tabell 5. Antal körda mil/fordon