Trafiken i. Eskilstuna. Trafikstatistik. Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor

Transkript

1 Trafiken i Eskilstuna 2016 Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Stadsbyggnadsförvaltningen maj 2017

2

3 Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, maj 2017 Stadsbyggnadsförvaltningen Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket

4 Projektgrupp Projektledare Linus Andersson tfn: Mobilitetsarbete Johan Kindmalm tfn: Olov Åslund tfn: Foto, biltrafik Göran Jonsson tfn: Biltrafik Johan Örn tfn: Cykeltrafik, olyckor, biltrafik Petter Skarin tfn: Kollektivtrafik Samuel Deivard tfn: Parkering Joachim Dahlgren tfn: Grafisk form Don Sjögren tfn:

5 Inledning Eskilstuna kommun är beläget mellan de två sjöarna Hjälmaren och Mälaren i Södermanland och är en av de snabbast växande kommunerna i Sverige. Stadens utveckling sker inom många områden så som infrastruktur, bostäder, parker, torg och idrottsanläggningar. Ett exempel på detta är det nya badhuset som stod klart i under I och med staden och kommunens utveckling väljer allt fler att bosätta sig i kommunen då folkmängden under 2016 landade på personer, vilket innebär att antalet personer ökade med personer från föregående år. Sedan 1969 har rapporten Trafiken i Eskilstuna gets ut och har under dessa år varit ett viktigt verktyg som bidragit med information och statistik vid analyser av trafiksituationen i Eskilstuna och påverkningar i staden. Ansvar för rapporten ligger hos stadsbyggnadsförvaltningen som är en förvaltning som bland annat planerar, projekterar, ansvarar för drift och underhåll av den offentliga miljön. Rapporten har under årens lopp skiftat i utseende och inriktning men med åren har rapporten blivit ett allt mer heltäckande dokument. Ett viktigt tillägg som har tillkommit under åren är införandet av STRADA-sjukvård, som bidragit med ökad kunskap vad gäller trafikolyckor. Utöver detta har rapporten utökats med andra viktiga områden som berör parkering och kollektivtrafikstatistik och information. Rapporten riktar sig framförallt till tjänstemän och politiker inom stadsbyggnadsförvaltningen. Det som presenteras i rapporten är viktigt i arbetet med bland annat plan- och programbeskrivningar och ombyggnationer på specifika platser då rapporten beskriver tydlig statistik och information om hur situationen har sett ut under det gångna året. Möjligheten finns för allmänheten att ta del av denna rapport via kommunens hemsida och därmed få en inblick i hur trafiken i Eskilstuna ser ut.

6

7 Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB STRADA Vadt VTI Åvdt Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Statistiska centralbyrån Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde. Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot årsmedelvärde. Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en väg - trafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Lindrig personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges

8 Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 ISS 4-8 ISS >8 motsvarar lindriga skador motsvarar måttliga skador motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v). a = avsvängning k = korsande kurser m = möte Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser o = omkörning u = upphinnande s = singelolycka c = cykel/moped f = fotgängare Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre Olycka med endast ett motorfordon inblandat Cykel/moped i kollision med motorfordon Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka) gc = cykel/moped v = varia (övrigt) Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor)

9 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Information och beteendepåverkan 5 Vad är Mobility Management (MM)? 5 Uppföljningar och enkäter 6 Lokala resvaneundersökningar 6 SCB:s Medborgarundersökning 7 Trafiksäkerhetsarbete 8 Reflexkampanjen 8 Säkerhetsutbildning i buss för barn i årskurs 2 9 Information och påverkansarbete 10 Cykelns dag 10 Vintercyklister 11 Pimpa en busskur 11 Mobilitetsveckan och bussens dag 12 Testresenärer på landsbygden 13 Hållbart resande i Munktellstaden 13 Framtidskampen 14 Trafikplats Eskilstuna Gångtrafik 15 Fasta mätstationer 15 Manuella temporära mätstationer Cykeltrafik 19 Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken 19 Manuella mätningar 20 Cykelhjälmsanvändning Kollektivtrafik och samhällsbetalda transporter 23 Kollektivtrafik 23 Måluppföljning 23 Vad har hänt under året? 24 Statistik 25 Nöjd-kund-index 27 Samhällsbetalda resor 29 Vad har hänt under året? 29 Statistik 29

10 6. Biltrafik 31 Fordon, flöden och hastigheter 31 Biltäthet 31 Körsträckor 32 Trafikmätningar Centrumtrafik 34 Trafikflödesförändringar Gatukorsningar 38 Lastbilstrafik 38 Hastighetsmätningar 40 Huvudvägnätet 40 Lokalvägnätet 42 Trafiksignaler 43 Parkering 45 Beläggningsstatistik parkering 45 Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 46 Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 46 Sammanställning av parkeringsräkning 51 Felparkeringsavgifter 52 Parkeringsanmärkningar 53 Kontrollavgifter 54 Parkeringsavgifter 54 Parkeringsplatser i för rörelsehindrade 56 Parkeringsplatser för elbilar 56 Flyttning av fordon Förändringar i vägnätet 57 Eskilstuna 57 BM-Stråket 57 Ny gång- och cykelbro, Västerbron 57 Gatuförändringar 58 Passager 58 Hållplatser 58 Torshälla 59 Gång- och cykelbanor Olyckor 61 Personskador på det kommunala väghållningsområdet 61 Polis- och sjukvårdsstatistik 61 Ålder och kön 62 Trafikanslag och kön 63 Ålder och trafikanslag 64 Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik 64 Månadsvis statistik 67 Rullande 12-månadersvärden 68 Täckningsgrad 70 Platstyp 70 Väglag/vägomständighet 71

11 Sjukvårdens statistik 72 Polisens statistik 73 Olyckor vid passage över gata 74 Personskador i Eskilstuna kommun 75 Skadestatistik för hela kommunen 75 Samhällets kostnader för olyckor 76 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 76 Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 76 Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 77 Bilagor 79 Bilaga 1 Trafikflöden 2016 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Trafikflöden 2016 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Trafikflöden 2016 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 2 Andel tung trafik 2016 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Andel tung trafik 2016 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Andel tung trafik 2016 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 3 Personskador 2016 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Personskador 2016 inom Torshälla och Skogstorp Karta 2 Personskador 2016 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 Personskador 2016 inom Torshälla och Skogstorp, oskyddade trafikanter Karta 4 Bilaga 4 Strada

12

13 Kapitel 1. SAMMANFATTNING 1 1. Sammanfattning Trafiken i Eskilstuna har årligen getts ut sedan 1969 och är ett viktigt hjälpmedel i arbetet med att analysera trafiken och dess påverkan på staden. Genom rapporten går det att se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. Mobility Management (MM) MM arbetet ligger i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med inriktning mot de mjuka åtgärderna som kampanjer, samordning och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastruktur för bil. Syftet med MM är att påverka resan eller transporten innan den börjat. För att MM-åtgärder ska bli lyckade bör de inte genomföras ensamma, utan de ska helst av allt ske som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar. Inom information- och påverkansarbetet har årligen återkommande evenemang och aktiviteter genomförts som bland annat Cykelns dag, pimpa en busskur, reflexkampanj, mobilitetsveckan och bussens dag anordnats. Ett testresenärsprojet genomfördes på landsbyggden för boende längst linjerna 8-9 under hösten, med syftet att få fler att upptäcka hur billigt det blivit att åka buss från landsorten till Eskilstuna centrum i samband med de nya biljetpriserna som infördes i oktober Totalt uppgick antalet testresenärer till 63 personer som valde att hämta ut ett gratis 30-dagarskort. Projektet föll väll ut då 20 personer valde att förnya sitt 30-dagarskort och 20 personer valde att köpa andra typer av biljetter efter tidsperioden. Gångtrafik Fotgängare räknas i Eskilstuna tätort av fasta mätpunkter tillsammans med manuella kompletterande mätningar vår och höst. Utöver dessa görs även mer specifika räkningar vid behov. Vid den årliga vårräkningen på de fem största centrumtillfarterna passerade det drygt 7700 fotgängare, vilket är en ökning med 7 % i jämförelse med det som uppmättes 2014 och 2015.

14 2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 1. SAMMANFATTNING Cykeltrafik Cykeltrafiken i likhet med gångtrafiken räknas med hjälp av fasta mätstationer och manuella observationer. Resultatet från de fasta mätstationerna visar att cykeltrafiken har ökat något under 2016 jämfört med En ökning av antalet cyklister går även att se i de manuella mättningarna som visar att cykeltrafiken har ökat med 12 % jämfört med Cyklister per dag via centrum Antal cyklister Vårvärden Höstvärden Diagram 1. Antal cyklister per dag via centrum Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor 2016 var ett bra år för den allmänna kollektivtrafiken då resandet ökade med 8 % jämfört med föregående år. Vad gäller de samhällsbetalda resorna har antalet färdtjänstresor ökat med ca 4 % efter ett antal år med sjunkande färdtjänstresor och resandet bland skoleleverna ligger kvar på samma nivå som Förändringar som skedde under 2016 var att en ny busslinje som trafikerar Eskilstuna-Eskilstuna logistikpark. Även den nya Sörmlandstaxan började gälla vilket innebar färre zoner. Detta lede till att Eskilstuna kommun numera endast består av en zon vilket gör att priset blir detsamma oavsett vilken sträcka resenären åker inom kommunen. Även det nya biljettsystemet började gälla och blev även prisat som Best Smart Ticketing Programme på den internationella konferensen Transport Ticketing Global Awards i London tillsammans med den tekniska leverantören Ridango.

15 Kapitel 1. SAMMANFATTNING 3 Biltrafik Biltätheten för personbilar och antalet personbilar i trafik har ökat i Eskilstuna. Vad gäller biltätheten har det skett en ökning under 2016 till 464 bilar/1000 invånare från 460 bilar/1000 invånare från föregående år. Antalet personbilar i trafik uppgick till stycken vilket är 1307 fler bilar jämfört med året innan. Trafikmätningar Under 2016 genomfördes totalt 154 maskinella trafikmätningar inom Eskilstuna tätort. Utifrån de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år går det att se att den totala fordonstrafiken i Eskilstuna ökade med 2,3 % under 2016 jämfört med Parkering Den genomsnittliga beläggningen av bilplatser i centrum under vardagar har ökat marginellt samtidigt som beläggningen har sjunkit något under vardagskvällar då vi jämför 2016 med Likt beläggningen av bilplatser i centrum har den genomsnittliga beläggningen av de centrumnära parkeringarna ökat något, samtidigt som beläggningen under vardagskvällar har minskat något under 2016 i jämförelsevis med Olyckor Eskilstuna kommun använder sig av STRADA för att få information kring trender och orsaker vad gäller trafikolyckor. De samlade uppgifterna från sjukvården respektive polisen som har rapporterats in i STRADA visar att det under 2016 skadades 308 personer på det kommunala vägnätet. Av dessa 308 inrapporterad olyckorna har två personer omkommit, fem personer har skadats allvarligt och 301 personer har skadats lindrigt. Utifrån den statistik som sjukvården respektive polisen har rapporterat in under de senaste fem åren kan vi se att den grupp som skadar sig mest i trafiken är de oskyddade trafikanterna.

16 4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 1. SAMMANFATTNING

17 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 5 2. Information och beteendepåverkan Det krävs mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka människor att vilja byta transportslag. Eskilstuna kommun jobbar därför aktivt med information och beteendepåverkan för att få fler att gå, cykla, åka buss, köra mer energisnålt samt bete sig mer trafiksäkert. Nationellt är vi välkända för vårt goda arbete inom området. Långsiktigt sparar det stora pengar genom minskade behov av tunga investeringar, förbättrad folkhälsa och minskade miljöproblem. I det här kapitlet presenteras olika former av attityd- och beteendepåverkansarbete samt utredningar och enkäter från året som gått. Utgångspunkten för vårt arbete är fyrstegsprincipen som är välkänd inom transportplaneringen där även riksdagen har uttalat sitt stöd för principen. Den har tagits fram för att garantera att pengar och övriga resurser används så effektivt som möjligt. Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder inom transportområdet analyseras och genomföras enligt följande ordning: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. De två första stegen ska inte primärt ses som åtgärder som genomförs när väl ett transportproblem har uppstått utan något som man bör arbeta med kontinuerligt för att undvika åtgärder enligt steg tre och fyra. Steg ett- och två-åtgärder handlar i stor utsträckning om information och påverkansprojekt. Ett samlingsbegrepp som brukar användas är mobility management (MM) vilket förklaras i nästa stycke. Miljö och hälsa är viktiga argument för fyrstegsprincipen men viktigast är kanske kostnadseffektivitet. Mjuka åtgärder är ofta billigare än hårda infrastrukturåtgärder. Vad är Mobility Management (MM)? Arbete med MM sker i gränsen mellan trafikplanering och kommunikation med mjuka åtgärder som samordning, kampanjer och informationsdesign i syfte att minimera behovet av bil och infrastruktur för bil. MM-åtgärder bör inte genomföras ensamma, utan ska helst ske som åtgärdspaket, t.ex. genom att informationskampanjer kombineras med infrastruktur, prissättningspolitik eller regleringar. Syftet med MM är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de bärande tankarna är samarbete. Ska man kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste många parter involveras som kollektivtrafikföretag, organisationer, media m.fl. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter åtminstone tre kompetenser som måste samverka: trafik, miljö och information.

18 6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Bild 1. Förhållande mellan MM och övrig trafikplanering, ur skriften Hållbart resande i praktiken Arbetet med MM bidrar till att vi når Eskilstunas klimatmål men också mål inom stadsutveckling och bostadsbyggande. Yta är en begränsad resurs i en stad som ska förtätas och göras mer attraktiv. Här har färdmedelsfärdelningen en central roll ju fler som åker med andra färdmedel än bil desto mer yta blir det över till bostäder, parker, fritidsaktiviteter, caféer m.m. Uppföljningar och enkäter Lokala resvaneundersökningen Vart femte år genomför Eskilstuna kommun en stor resvaneundersökning. Den senaste genomfördes Resvaneunderundersökningen visar hur Eskilstunaborna reser, vart de reser samt varför de reser på olika sätt. Resvaneundersökningen är vårt viktigaste mått för att följa upp färdmedelsfördelningsmålen i Klimatplanen och Trafikplanen och det är ett viktigt verktyg vid all stadsplanering. Det övergripande resultatet för färdmedelsfördelningen ser ni i diagram 2 högst uppe på nästa sida.

19 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 7 Diagram 2. Färdmedelsfördelning från resvaneundersökningen Alla resultat från resvaneundersökningen sammanfattas i en egen omfattande rapport som heter Resvanor i Eskilstuna - Resvaneundersökning Där går det att hitta nedbruten statistik för olika grupper och information om Eskilstunabornas attityder till resor och transporter. SCB:s Medborgarundersökning För att få indikationer på hur resvanorna förändras mellan de stora resvaneundersökningarna så ställer Eskilstuna kommun frågor om resvanor i SCB:s medborgarundersökning. Utifrån den undersökningen kan vi inte få några exakta siffror utan kan enbart skatta trender kring färdmedelsval. I år gjordes frågan delvis om vilket försvårar jämförelser med tidigare år. Tabell 1 visar resultatet för 2016 men det finns inget som tyder på några större förändringar. Om du tänker på en normal vecka hur ofta till eller från skolan/jobbet? Går eller cyklar Åker kollektivt Åker bil Varje dag 22% 4% 35% Ett par gånger i veckan 8% 6% 10% En gång i veckan 5% 4% 4% Ingen gång 40% 63% 25% Jag varken går i skola eller arbetar 25% 25% 27% Uppgift saknas 17% 17% 12% Antal svarande Tabell 1. Resvanor utifrån SCB:s medborgarundersökning.

20 8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN I samma SCB-undersökning mäts också Nöjd-Medborgar-Index (NMI) som visar hur nöjda Eskilstunaborna är med kommunens olika verksamheter. Genomsnittet i Eskilstuna ligger på 56. Gator och vägar får sämre betyg än genomsnittet (53) medan cykelvägar och gångbanor lite högre än genomsnittligt betyg (57). Båda värden har ökat jämfört med tidigare år. Jämfört med andra motsvarande kommuner så ligger Eskilstuna under genomsnittet på gator och vägar men inte för cykelvägar och gångbanor. Kvinnor är något mer nöjda än män med gator och vägar. Nöjd medborgarindex (NMI) (Kvinnor/Män) Gång och cykelvägar (57/57) Gator och vägar (54/51) Tabell 2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för Gator och vägar samt Cykelvägar och Gångbanor. Genomsnittet för Eskilstuna ligger på 56. Trafiksäkerhetsarbete Reflexkampanjen Reflexkampanjen är en årligen återkommande trafiksäkerhetskampanj för att öka användningen av reflexer. Kampanjen är ett led i nollvisionsarbetet för att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter. I år inföll kampanjveckan under vecka 45 och under den veckan var vi och representanter från trafiksäkerhetsrådet ute på ett flertal olika platser i Eskilstuna där vi delade ut och informerade om vikten av att använda reflex. Vi delade ut ungefär 2000 reflexer och det fanns även möjligheter för medborgarna att hämta reflexer i stadshuset och på medborgarkontoren så långt lagret räckte. För att nå ut till en bredare målgrupp så visades en reflex-reklamfilm på Rio-biografen under 13 veckor. Vid ett tillfälle fanns vi även på plats i biofoajén där vi delade ut reflexer och informerade biobesökarna. Bild 2. Reflexutdelning

21 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 9 Säkerhetsutbildning i buss för elever i årskurs 2 För sjätte året i rad har Trafikavdelningen genomfört säkerhetsutbildning i buss för barn i åk. 2 i Eskilstuna kommuns samtliga skolor. Totalt utbildades ca 1200 barn under Alla skolbarn i Eskilstuna har ett elevkort vilket förpliktigar oss att genomföra en relevant utbildning i trafiksäkerhet. YKB-skolan har på uppdrag av Eskilstuna kommun genomfört utbildningen där de utbildat bussförare från samtliga bussbolag vilka i sin tur utbildar barnen på skoltid. Utbildningen syftar till att informera barn om säkerhet vid och på buss. Förutom att höja säkerheten stärker projektet barnens vilja att förhoppningsvis som vuxna välja att resa med kollektivtrafiken. Samtidigt som säkerhetsutbildningen pågick så hade skolorna möjlighet att delta i en slogantävling som hade temat att gå säkert till busshållplatsen. Det visade sig att det blev Mesta skola klass 2C som vann med Ha reflexer på så kan du säkert till busshållplatsen gå. Bild 3. Säkerhetsutbildning i buss för årskurs 2

22 10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Information och påverkansarbete Cykelns dag Den 14 maj arrangerades Cykelns dag på Fristadstorget. Det blev en riktigt bra dag med massor av cyklar och Eskilstunabor på torget. Fler aktörer så som exempelvis Regionförbundet, Cykelfrämjandet, Ambulansen, Polisen var med under dagen. Det fanns möjligheter att få prova på olika aktiviteter, cykelsafari för barn, prova olika typer av cyklar, cykla en cykelslinga. Ett populärt inslag under dagen är cykelauktionen där ropades ett 50-tal cyklar ut. Pengarna gick oavkortat till Kvinnojouren Moa och tjejjouren Meja. Bild 4. Cykelns dag 2016 Cykelutbildningar Under cykelkampanjen genomfördes en cykelutbildning Skogsängen/Viptorp för 15 personer. Cykelutbildningen genomfördes av Eskilstuna Cykelklubb och var i första hand avsedd för kvinnor som inte tidigare hade fått någon möjlighet att få lära sig cykla. Det genomfördes även en cykelutbildning för hemtjänstpersonalen under april.

23 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 11 Vintercyklister Under vintern rekryterades 13 vintercyklister som fick utrusning och dubbdäck för att kunna cykla på vintern. Vintercyklisterna kommer att cykla 3 dagar i veckan under vintersäsongen och i deras uppdrag ingår att fotografera längs sina cykelstråk. Syftet är att få in synpunkter på det som fungerar bra och det som inte fungerar lika bra när det handlar om vinterväghållning. Utifrån förra årets vintercyklister har vi har utökat de prioriterade stråken med 12 km och totalt har vi nu 48 km cykelstråk som är prioriterade. Bild 5. Vintercykelbild Pimpa en busskur Traditionsenligt har elever på informationsdesignprogrammet vid Mälardalens Högskola fått ta fram designförslag till två olika busskurar. Två förslag valdes ut som sedan förverkligades i Stenby och i Skiftinge. Bild 6. Pimpad busskur i Skiftinge

24 12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Mobilitetsveckan och Bussens dag För sjuttonde året i rad genomfördes Mobilitetsveckan under v 38. De tre största insatserna under veckan var en elbilskväll, Bussens dag samt Park(ing) Day. Under hela veckan var det också fokus på Sörmlandstrafikens byte till nytt biljettsystem och deras Kortbytarturné. Elbilskvällen genomfördes i samverkan med Mälardalens energikontor och lokala bilhandlare. Totalt deltog omkring 30 personer på kvällen där det gavs utrymme för kvalificerade samtal om elbilar samt testkörning av olika modeller. Det fanns även utställare på plats som visade upp olika typer av laddinfrastruktur. Jämfört med tidigare år så var det större fokus på att locka professionella aktörer och de som verkligen är på gång att köpa en elbil. Bussens dag genomfördes den 17 september med evenemang på Fristadstorget samt avgiftsfri kollektivtrafik. På torget fanns det möjlighet att byta sitt gamla busskort till ett nytt för det nya biljettsystemet, man kunde åka veteranbuss och det var uppträdanden. Det fanns även en trollkarl som åkte runt på bussarna och trollade för passagerrna. Uppskattningsvis var det ca 500 besökare. I år kunde vi inte mäta effekten på resandet under Bussens dag eftersom Sörmlandstrafiken höll på att byta biljettsystem. Förra gången vi genomförde bussens dag med fria resor så nära på fördubblades resandet under dagen. Den effekten kunde vi inte se i år utan det var i princip samma antal resenärer som en vanlig lördag i september. För fjärde året i rad så inrymdes Park(ing) Day i mobilitetsveckan. I år genom att ta parkeringsplatsen på Kungsplan i anspråk för en Foodtruckfestival. Syftet var dels att föra dialog med medborgare om hur vi kan skapa en trevligare plats på Kungsplan, dels att uppmärksamma hur mycket plats som bilen tar i staden. Foodtruckfestivalen var mycket uppskattat med oväntat många besökare, särskilt fredag lunch och lördag. Bild 7. Foodstruckfestival på Kungsplan

25 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN 13 Testresenärer på landsbygden Under hösten genomfördes ett testresenärsprojekt för de som bor längs linje 8 och 9. Syftet var att få fler att upptäcka hur billigt det blivit att åka buss från landsorterna till Eskilstuna centrum i samband med de nya biljettpriserna som infördes i oktober. Ett testresenärsprojekt går ut på att vanebilister som väljer att istället åka buss under en månad får ett gratis 30-dagarskort på bussen (värde 560 kr). Totalt anmälde sig 84 personer varav 63 hämtade ut kortet och fullföljde testet. Av de som hämtade ut korten var 64 % kvinnor och 36 % män. Totalt var det 20 personer som efter testperioden valde att förnya sitt 30-dagarskort. Ytterligare 20 personer valde att köpa andra typer av biljetter efter testperioden. Endast 22 st valde att inte förnya sitt busskort överhuvudtaget. I tabell 3 syns resvaneförändringen som är ganska dramatisk. Även om det är färre som svaret på den uppföljand enkäten så är det en markant nedgång i hur många gånger per vecka man tar bilen. Uppskatta hur många gångar du tar bilen till jobb/skola Före testperioden (antal) Tabell 3. Antal gånger som testresenärerna kör bil per vecka före respektive efter testresenärsperioden. Efter testperioden (antal) 5 gånger eller fler 60 % (50) 19% (12) 4 gånger per vecka 14 %(12) 10% (6) 3 gånger per vecka 11 % (9) 13% (8) 2 gånger per vecka 7 % (6) 10% (6) 1 gång per vecka 2 % (2) 22% (14) Aldrig eller mer sällen än en gång i veckan 6 % (5) 27% (17) Hållbart resande i Munktellstaden I samband med att Munktellstaden utvecklas så har Stadsbyggnadsförvaltningen ett uppdrag att jobba för mer hållbara resvanor till Munktellstaden började det arbetet genom diverse insatser bland annat utlåning av elcyklar till anställda, uppsättning av realtidsmonitor i Munktellbadet, utökning av busstrafiken på kvällar och helger samt en tävling om hur man snabbast tar sig till Munktellstaden med olika färdmedel (elcykeln gick vinnande ur tävlingen). Bild 8. Tävling om snabbaste färdmedlet till Munktellstaden.

26 14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 2. INFORMATION OCH BETEENDEPÅVERKAN Framtidskampen Framtidskampen arrangerades för tredje året i rad och alla mellanstadieklasser i Eskilstuna kommun inbjöds att delta. I år var det 13 klasser som anmälde sig och den klass som gick, cyklade eller åkte buss vid flest tillfällen under tävlingsperioden blev vinnare. I år var det Slagstaskolan klass 5A som vann kr till sin klasskassa. Framtidskampen är en tävling som går ut på att gå, cykla eller använda kollektivtrafiken till skolan under en två veckorsperiod. I år skulle även deltagarna spela in en video om varför det är bättre att gå, cykla eller åka kollektivt än att åka bil. Tävlingen arrangerades av NTF Sörmland på uppdrag av Eskilstuna kommun. Trafikplats Eskilstuna Kommunens Facebooksida för trafik- och gatufrågor har blivit alltmer populär. Under 2016 ökade antalet som gillar sidan från ca 950 personer till ca Könsfördelningen är 51 % kvinnor och 48 % män (resten är personer/facebooksidor där inte kön går att identifiera). Den stora majoriteten bor i Eskilstuna men uppåt 150 person bor även i närliggande kommuner.

27 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK Gångtrafik I Eskilstuna tätort räknas fotgängare av fasta mätpunkter tillsammans med manuella kompletterande mätningar vår och höst. Förutom dessa mättillfällen har också mer specifika räkningar genomförts när behov uppstått, t.ex. inför och efter ombyggnader eller avstängningar. Fasta mätstationer De fasta mätstationerna är fyra till antalet, placerade på Nybron (installerad 2012), Torshällavägen (2014), Västeråsvägen (2013) och Kyrkbron (installerad 2015). Fotgängarräknaren på Västeråsvägen uppvisar tyvärr vissa brister i data både 2015 och 2016 och redovisas därför inte här. Nybron har stadens största fotgängarflöde. Där var snittet under vardagar fotgängare 2015 och fotgängare 2016, en minskning med 14 %. Torshällavägen hade däremot en ökning av gångtrafiken med 6,5 % ( fotgängare 2016 mot fotgängare 2015). Sett till vardagar är den ökning från 130 fotgängare i snitt 2015 till 137 fotgängare under Dygnsmedelvärde Nybron Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Diagram 3. Medelvärde per veckodag fotgängare Nybron

28 16 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK Dygnsmedelvärde Torshällavägen (ö sidan) Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Diagram 4. Medelvärde per veckodag fotgängare Torshällavägen (östra sidan) 2015 och 2016 Manuella temporära mätningar De årliga räkningarna som görs är vår- och hösträkningar som genomförs under sex timmar (klockan och klockan 15-18) en vardag i maj och september. Dessa räkningar omfattar de fem största centrumtillfarterna (se diagram nedan). Totalt passerade drygt fotgängare dessa mätplatser vid vårräkningen, vilket är cirka 7 % högre än det som uppmättes 2014 och Störst flöde 2016 hade Nybron med fotgängare, följt av Gymnastikviadukten (1 606) och Rådhusbron (1 504). De räknade 6 timmarna utgör i cirka % av gångflödet under ett dygn. Se diagram 5 och 6 på nästa sida för resultatet från de sex observerade timmarna.

29 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK 17 Gående vårvärden Antal gående Nybron Rådhusbron Gymnastikviadukten Kyrkbron Västeråsviadukten Diagram 5. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna (vårvärden, maj) Gående höstvärden Antal gående Nybron Rådhusbron Gymnastikviadukten Kyrkbron Västeråsviadukten Diagram 6. Gångtrafikanter i centrumtillfarterna (höstvärden, september).

30 18 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 3. GÅNGTRAFIK

31 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Cykeltrafik På samma sätt som gångtrafiken räknas även cykeltrafiken med hjälp av fasta mätstationer och manuella observationer. Fasta punkter för mätning av cykeltrafiken Mellan 2012 och 2015 har det installerats fyra fasta mätpunkter i Eskilstuna som räknar cyklister (samma mätplatser som för fotgängare). Dessa finns på Nybron (2012), Västeråsvägen (2013) och Torshällavägen (2014) samt Kyrkbron (2015). I diagram 7 visas medelvärdet för respektive veckodag avseende cyklister på Nybron och i diagram 8 för Torshällavägen (östra sidan) Cyklister Nybron Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Diagram 7. Medelvärde för respektive veckodag cyklister på Nybron Cyklister Torshällavägen Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Diagram 8. Medelvärde för respektive veckodag cyklister på Torshällavägens östra sida 2015 och 2016

32 20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 4. CYKELTRAFIK Cykeltrafiken har under 2016 ökat något jämfört med 2015, men har samtidigt varierat kraftigt under året jämfört med tidigare år. Då vi inte har haft kontinuerliga årliga mätningar under en längre tid är det svårt att avgöra om det är naturliga variationer eller om det är brister i underlaget. Att cykeltrafiken har ökat på Nybron kan kanske till viss del förklaras av att mätvärdena för 2015 var väldigt låga i februari. Om det berodde på vintern i sig eller att mätslingorna inte var tillräckligt plogade så att de inte registrerade några cyklister är oklart. Dock så har Torshällavägens östra sida ökat med 5,4 % så det pekar på att cyklingen har ökat. Manuella mätningar Då cykeltrafiken historiskt har räknats manuellt samt då mätserierna för de fasta mätstationerna inte är tillräckligt långa mäts även cykeltrafiken manuellt. Räkningarna genomförs i maj och september vid centrumtillfarterna Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron och Västeråsviadukten. Resultatet från räkningarna i maj och september visar på cirka cyklister/dygn, se diagram 9. Totalt visar de manuella mätningarna att cykeltrafiken 2016 ökat med 12 % jämfört med 2015 (vilken i sin tur hade minskat från 2014). Västeråsviadukten och Nybron är de två största cykelstråken där ca cyklister passerar under ett dygn under vårmånaderna. Cyklister per dag via centrum Antal cyklister Vårvärden Höstvärden Diagram 9. Antal cyklister på dag i centrumsnittet

33 Kapitel 4. CYKELTRAFIK 21 Cykelhjälmsanvändning Samtidigt som flödesräkningarna görs vid centrumsnitten räknas även cykelhjälmsanvändningen. Resultatet visar att hjälmanvändningen har ökat sedan föregående år till 19,5 %. Några nationella värden för 2016 hade i mars 2017 ej publicerats. Tydligt är att även Eskilstuna ökar sin hjälmanvändning men att det går sakta och vi ligger en bit ifrån det nationella resultatet. Cykelhjälmsanvändning cyklister i procent Andel med hjälm % Eskilstuna Sverige (pendelstråk för vuxna) Sverige (samtliga stråk) Diagram 10. Cykelhjälmsanvändning Trenden både nationellt och lokalt är att cykelhjälmsanvändningen ökar. Målet för landets trafiksäkerhetsarbete är att uppnå en cykelhjälmsanvändning på 70 procent år 2020.

34 22 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 4. CYKELTRAFIK

35 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor Eskilstuna kommun är tillsammans med övriga kommuner i länet samt landstinget Sörmland ägare av Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för avtalet med transportören som kör busstrafiken i Eskilstuna medan kommunen har det ekonomiska ansvaret för trafiken. Kommunerna och landstinget lämnar en årlig trafikbeställning till kollektivtrafikmyndigheten för den kollektivtrafik som ska bedrivas i kommande tidtabell. Kollektivtrafikmyndigheten har även ansvar för avtalen med länets färdtjänsttransportörer. Avtalen för upphandlad skolskjuts har kommunen ansvar för. Kollektivtrafik Måluppföljning Eskilstuna kommun har ett mål att fördubbla resandet med kollektivtrafik mellan år 2006 och år I diagram 11 nedan visas det nuvarande förhållandet mellan mål och resultat Totalt resande jämfört med fördubblingsmål Mål Resultat Diagram 11. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik i förhållande till fördubblingsmålet.

36 24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Som synes ligger kommunen en bit under målet och resandeökningen måste vara fortsatt kraftig för att fördubblingsmålet ska nås. Om vi enbart tittar på resandet bland betalande resenärer (dvs. exklusive elevresor) ser det annorlunda ut. Det är inte ett uttalat mål att fördubbla dessa resor men det är ändå intressant att se att kommunen redan nu ligger över målet. Se diagram 12 nedan Betalande resenärer jämfört med fördubblingsmål Mål Resultat Diagram 12. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik, betalande resenärer i förhållande till fördubblingsmålet. Vad har hänt under året? De två elbussar som sattes i trafik i december 2015 har fungerat bra och 10 till har beställts för att sättas i trafik under I ZeEUS ebus Report 2016 omnämns Eskilstuna som en av de ledande städerna i att utveckla en tyst, attraktiv och klimatvänlig bussflotta. Nya Sörmlandstaxan började gälla 1 oktober och innebar färre zoner, Eskilstuna kommun är numera en zon med samma pris oavsett vilken sträcka resenären åker inom kommunen. Det nya betal- och realtidssystemet kommer att kunna ge tillförlitligare statistik över både antalet påstigande och avstigande på de olika hållplatserna. Biljettsystemet vann priset för Best Smart Ticketing Programme, dvs bästa smarta biljettsystem på den internationella konferensen Transport Ticketing Global Awards i London tillsammans med den tekniska leverantören Ridango.

37 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 25 Tillgänglighetsanpassningen av busshållplatserna har fortsatt under På stomlinjerna 1-4 är 99,5 % av hållplatserna tillgänglighetsanpassade. Linje 1-6 samt servicelinjen har 89 % tillgänglighetsanpassade hållplatser. En ny busslinje, linje 230, trafikerar sträckan Eskilstuna Eskilstuna logistikpark med en tur på morgonen och en tur på eftermiddagen för att möjliggöra arbetspendling till den framväxande logistikparken. Statistik År 2016 har varit ett bra år för den allmänna kollektivtrafiken. Resandet i stadstrafiken ökade med 8 % jämfört med året innan. Uppgifterna om antalet påstigande baseras delvis på schablonuppräkning pga. byte av biljettsystem. Antalet betalande resenärer (påstigande exklusive skolkortsprodukter) ökade med 2 % Se diagram 13 nedan. Resandeutveckling Skolelever Betalande Diagram 13. Resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik

38 26 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR Diagram 14 nedan visar resandeutvecklingen i tågtrafiken 2016 för de banor som passerar Eskilstuna, Svealandsbana och UVEN. Observera att statistiken visar påstigande i samtliga stationer i Sörmland och inte specifikt i Eskilstuna. Resandeutveckling i tågtrafiken Svealandsbanan UVEN Diagram 14. Resandeutveckling i tågtrafiken Hösten 2016 lanserades den nya Sörmlandstaxan och samtidigt ett nytt biljettsystem. Det medförde ett visst databortfall under september oktober. Därför presenteras ingen detaljerad statistik för helåret 2016 på linjenivå.

39 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 27 Nöjd-kund-index Transdev är den entreprenör som kör Eskilstunas busstrafik. Två gånger per år genomför de en nöjd-kund-undersökning där bussresenärer frågas ut om olika faktorer som påverkar deras reseupplevelse. Helhetsbetyg för kollektivtrafiken i Transdevs NKI-undersökning Helhetsbetyg Diagram 15. Helhetsbetyg för kollektivtrafiken i Transdevs NKI-undersökning De senaste årens nedåtgående betyg har vänt och nu har helhetsbetyget ökat något.

40 28 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR I diagram 16 nedan redovisas resultatet på samtliga frågor hösten 2016 jämfört med hösten 2014 och 2015 Resultat NKI-undersökning 2016 jämfört med 2014 och Diagram 16. Samtliga frågor i Nöjd-Kund-Index i Eskilstunas stadstrafik hösten 2016 jämfört med hösten 2014 och Några faktorer fortsätter att minska från föregående år. De största minskningarna står Trygg vid stationer, God informationskvalité, Färdsättet upplevs som miljövänligt och Fordonet körs mjukt och behagligt för. Övriga faktorer som fått låga betyg är bra info vid trafikstörningar och kan färdas vid udda tider. Kommunen arbetar kontinuerligt tillsammans med Transdev och kollektivtrafikmyndigheten för att identifiera och åtgärda brister.

41 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR 29 Samhällsbetalda resor. Med samhällsbetalada resor avses färdtjänst, omsorgsresor och skolskjuts. Trafikavdelningen är ansvarig för att handlägga ansökningar om rätt till färdtjänst samt skolskjutsansökningar av särskilda skäl. Även parkeringstillstånd för rörelsehindrade handläggs av trafikavdelningen. Vad har hänt under året? Kollektivtrafikmyndigheten startade ett servicecenter för bokning och samordning av resor, kundtjänst för den allmänna och särskilda kollektivtrafiken samt trafikledning för den särskilda kollektivtrafiken i Sörmland. En ny upphandling av länets färdtjänst och sjukresor slutfördes under året och vid årsskiftet tog en ny operatör över trafiken. Statistik De senaste årens trend med sjunkande antal färdtjänstresor har brutits och vi ser nu ett ökat antal färdtjänstresor. Antalet resor ökade med ca 4% jämfört med året innan och är tillbaka på samma nivå som Antalet färdtjänstresor i Eskilstuna kommun Antal resor Diagram 17. Antalet färdtjänstresor inom Eskilstuna kommun

42 30 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 5. KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMHÄLLSBETALDA RESOR I diagram 18 ser vi att antalet skolresor ligger kvar på samma nivå som 2015 medan antalet omsorgsresorna ökat något. Antalet särskoleresor har ökat mest. Antalet omsorgsresor samt resor med skoloch särskoletaxi i Eskilstuna kommun Omsorg Skolresor med taxi Särskoleresor Diagram 18. Antalet omsorgsresor samt resor med skol- och särskoletaxi i Eskilstuna kommun 2016 jämfört med 2014 och 2015

43 Kapitel 6. BILTRAFIK Biltrafik Fordon, flöden och hastigheter I detta kapitel redovisas 2016 års mätningar av flöden och hastigheter samt jämförande statistik såsom bilinnehav och körsträckor. Biltäthet Biltätheten för personbilar i trafik uppgick vid årsskiftet 2016/2017 till 464 bilar/1000 invånare mot 460 bilar/1000 invånare mot föregående årsskifte 2015/2016. I hela Sverige var personbilstätheten 478 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2015/2016, en ökning med tre fordon/1000 invånare. Sveriges befolkning växer vilket gäller även för Eskilstuna vilket gör att efterfrågan på resor också ökar, men antalet personbilar i trafik ökar dock snabbare än befolkningen. Antalet personbilar i trafik i Eskilstuna uppgick till stycken vid årsskiftet 2016/2017, vilket är en ökning med stycken (2,7 %) personbilar jämfört med året innan. Antal registrerade personbilar i trafik i Sverige uppgick till drygt 4,7 miljoner en ökning med 2,1%. I diagram 19. nedan visas personbilstätheten i Eskilstuna för perioden Antalet lastbilar i trafik ökade med 225 (4,6 %) fordon från till stycken under Biltäthet för personbilar i Eskilstuna Personbilar i trafik Personbilar/1000 invånare År Diagram 19. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna

44 32 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Körsträckor Körsträckor kommer från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och visar körsträckor/invånare för samtliga Sveriges kommuner. Den baseras på avlästa mätarställningar under maj månad från bilbesiktningen. Både medelkörsträckorna och således även antalet körda mil/invånare har minskat sedan 2008, men har börjat öka de senaste åren, se diagram 20 nedan. Diagrammet jämför Riket, Södermanland samt Eskilstuna Körsträcka per bil per invånare i Eskilstuna Södermanland Riket Eskilstuna Diagram 20. Körsträcka med bil per invånare i Eskilstuna Positivt för Eskilstuna att vi ligger lägre än riks- och länssnittet när vi beaktar vårt färdmedelsmål. Trafikmätningar 2016 Trafikmätningar behövs idag för att få ett bra underlag för hur trafiken förändras år från år och är en viktig del i kommunens trafiksäkerhetsarbete, trafikplanering, trafikreglering och miljömål. Under 2016 genomfördes totalt 154 maskinella trafikmätningar inom Eskilstuna tätort. Av dessa var 111 stycken antalsmätningar (axelpar), 43 stycken var hastighets- och lastbilsmätningar (fordon). Kontrollmätning av biltrafiken görs normalt 2 gånger per år vid ett 30-tal olika gatusnitt under maj och oktober månad. I tabell 4 redovisas vilka gatusnitt som har haft de största trafikflödena under Storleken på biltrafik anges i enheten åvdt (årsvardagsdygnstrafik), ett genomsnittligt vardagsdygn av flödet, måndag-fredag. Den mätutrustning som används registrerar enbart axelpar och därför blir antalet fordon något högre beroende på hur många fleraxliga fordon (lastbilar) som mäts. E20 som går utanför Eskilstuna är statlig väg

45 Kapitel 6. BILTRAFIK 33 och mäts av Trafikverket. Västerleden, del av Västergatan, Stenkvistavägen samt Malmköpingsvägen mäts av Eskilstuna Kommun men är statliga vägar. Gatusnitt/sträcka Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Åvdt 2015 Åvdt 2016 Västergatan, norr Torshällavägen Västeråsvägsviadukten Västerleden, norr Mått Johansson v Västerleden, norr Västeråsvägen Nybron Kungsgatan, väster Tullgatan Gillbergavägen, öster Gillbergaplan Tullgatan, söder Kungsgatan Tabell 4. Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna Biltrafikflödena för Eskilstuna tätortsområde samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 1, flödeskartorna 1, 2 och 3. Den totala fordonstrafiken i Eskilstuna ökade med 2,3 % under 2016 jämfört med 2015 enligt de 16 referenssnitten där kontrollmätningar genomförs varje år. I hela landet ökade fordonstrafiken med 1,9 % I diagram 21 visas trafikutvecklingen på huvudvägnätet för de 10 större vägarna i Eskilstuna under 10-årsperioden Totalt har trafiken ökat med 6,5 % under den senaste 5-årsperioden Trafikutveckling på huvudvägnätet Fordon/dygn Huvudvägnätet vårvärde Huvudvägnätet höstvärde Diagram 21. Trafikutvecklingen på huvudvägnätet

46 34 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Centrumtrafik Trafikflödet totalt vid centrumsnitten Nybron, Rådhusbron, Kyrkbron, Gymnastikviadukten, Västeråsviadukten samt Kungsgatan uppgick totalt till fordon/årsvardagsdygn 2016 mot fordon/årsvardagsdygn Biltrafiken i centrum har under de 24 senaste åren varierat från att ha varit som högst i början av 90-talet, därefter sjunkit fram till år 2009 då trafiken har åter börjat öka fram till 2013 för att därefter variera något. Under 2016 har trafikflödet i centrumtillfarterna ökat med drygt 3 %. Vår- och höstmätningarna visar på 1,5 procentig skillnad av trafikflödet där höstvärdet är högre. Under 2015 har framkomligheten på östra sidan av centrumringen varit begränsad på grund av vissa periodiska avstängningar. Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna Antal fordon åvdt År Diagram 22. Trafikflödet vid centrumtillfarterna för åren

47 Kapitel 6. BILTRAFIK Fordonsflöde vid centrumsnitten Fordon/dygn Centrumtrafik vårvärde Centrumtrafik höstvärde Diagram 23. Fordonsflödet vid centrumsnitten vår/höst trafik

48 36 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Trafikflödesförändringar I en analys av flödesförändringar under de senaste 10 åren valdes ett antal mätpunkter ut på bilvägnätet inom kommunen, se bild 9. Punkterna valdes ut då de bedöms vara intressanta för förflyttningar genom staden. På grund av att alla punkter inte mätts årligen finns en brist av mätvärden och några av punkterna illustrerar därför förändringar över en något kortare eller längre period än 10 år. På grund av detta och att tidpunkterna för mätningarna (under året) varierar något mellan åren går det inte att redovisa en exakt förändring. Kartbilden illustrerar generella förändringar och ska främst användas för att skapa en uppfattning av hur flödena förändrats i olika delar av staden. Eskilstunas befolkning har under åren 2006 till 2016 ökat från till invånare, en ökning på ca 12 %. Under perioden har bland annat ombyggnaden av Västergatan pågått (färdigställdes 2006). Det innebär att mätningar i ett antal punkter har avvikande mätvärden 2006 då vissa trafikmätningar kan ha skett under våren och andra under hösten. Det tar också en tid innan trafiken fördelas ut över gatorna och ligger på en jämn nivå efter en ombyggnad. Kommande mätningar kommer sannolikt vara bättre beskrivande av förändringarna över tid. Då vissa värden bedöms vara tillfälliga är det några punkter som inte redovisas i kartan på grund av att de inte är representativa att illustrera förändringar över längre tid. Vid jämförelse mellan de förändringskartor som tagits fram de senaste åren syns att mycket av förändringarna ser liknande ut även denna tidsperiod. En förändring som skett ger utslag på förändringskartan under flera år och kan därför vara en förändring som skett ett eller flera år tidigare men sedan legat på en konstant nivå. Gemensamt är att trafiken runt centrum eller längre från centrum har ökat. Den minskning som tidigare år har visats i centrum verkar i flera fall ha avstannat. Under denna studerade period är det många gator i centrum som har jämförbara flöden idag som för tio år sedan. Att den minskning som tidigare fanns har avstannat kan sannolikt förklaras med att Eskilstuna har växt under perioden och eventuellt kan även ett färdigställande av Västergatan (och tidigare år Hamngatan) ha lett till ökad trafik genom centrum, eller snarare att trafik har hittat tillbaka igen efter att gatorna har öppnats igen. Att trafikflödena har minskat historiskt och nu visar en jämnare nivå är dock inte negativt utan kan ses positivt just genom att Eskilstuna växer. Just i centrumkärnan har trafiken inte ökat på samma sätt som i omgivande stråk vilket innebär att centrum fortsättningsvis har goda förutsättningar att utvecklas till ett attraktivt centrum med plats för människor och möten. De flöden som 2015 gjordes på Köpmangatan visade att byggnationen av Samspelsytan och trafiksäkerhetsåtgärder på Köpmangatan hade lett till minskade trafikflöden på gatan. I mätningar 2016 verkar flödet dock ha ökat och ligga på ungefär samma nivå som innan förändringarna. Att flödet ligger på samma nivå som tidigare är dock inget negativt med tanke på de säkerhetshöjande åtgärder som genomförts. Intressant för den senaste tioårsperioden är att trafikflödet på Västeråsvägen ligger på samma nivå som 2006, den ökning som har observerats tidigare år verkar nu inte vara lika tydlig utan en jämn nivå mellan åren verkar ha nåtts.

49 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Bild 9. Trafikflödesförändringar

50 38 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Gatukorsningar Idunplan var den mest trafikbelastade korsningen under 2016 med ingående fordon. På andra och tredje plats kommer korsningarna Mått Johanssons väg/ Västerleden och Västeråsvägen/Västerleden, respektive ingående fordon. Trafikkorsningar med hög belastningsgrad har sämre kapacitet under de mest trafikerade maxtimmarna vilket kan medföra fördröjning och risk för köbildning. Byggandet av nya rondeller har ökat framkomligheten och minskat olycksrisken betydligt jämfört med vanliga trafikkorsningar. I tabell 5 redovisas de gatukorsningar som har haft flest ingående fordon för åren Gatukorsningar Åvdt 2012 Åvdt 2013 Åvdt 2014 Åvdt 2015 Åvdt 2016 Idunplan Mått Johanssons väg/västerleden Västeråsvägen/Västerleden Krongatan/Västeråsvägen Kungsgatan/Tullgatan Västergatan/Strandgatan Nybroplan Gillbergaplan Carlavägen/Intagsgatan Tabell 5. Gatukorsningar i Eskilstuna med de största trafikmängderna för åren Lastbilstrafik I dagens trafikplanering finns det ett stort behov att mäta lastbilstrafikens procentandel, fordonstyp och därmed få kännedom om den tunga trafikens miljöpåverkan, trafikbuller, vägslitage mm. Tunga fordon kan klassificeras i 13 olika fordonstyper där lastbilar har ett axelavstånd över 3,3 meter mellan hjulaxlarna. Med tung trafik menas fordon som har en fordonsvikt över 3,5 ton.

51 Kapitel 6. BILTRAFIK 39 Lastbilstrafiken i Eskilstuna ökade med 1,5 % under 2016 jämfört med föregående år Uppgiften kommer från 4 referensmätpunkter vid följande vägar, Carlavägen, Strängnäsvägen, Malmköpingsvägen, samt Västerleden som mäts normalt under samma vecka varje år i maj och oktober månad. I hela landet ökade lastbilstrafiken med 1,6 % totalt under I tabell 6 redovisas resultatet från de lastbilsmätningar som gjorts under Värdena fordon/dygn i tabellen är redovisade som vardagsdygnstrafik (vadt) vilket innebär att värdena inte är omräknade till årsvardagsdygnstrafik (åvdt). Andel tung trafik (procentandel) inom Eskilstuna tätort, centrum samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 2 karta 1-3. Gatusnitt/sträcka Fordon/dygn vadt Lastbilar/dygn antal Lastbilsandel % Västermarksgatan, väster Kyrkogatan ,2% Mått Johanssons väg, väster Schröderstiernas väg ,5% Köpmangatan, norr Kvarngärdesgatan ,9% Västerleden, norr Mått Johanssons väg ,6% Carlavägen, norr Djurgårdsvägen ,1% Strängnäsvägen, öster Kungsladugårdsgatan ,2% Malmköpingsvägen, söder Lilla Nyby ,0% Gymnastikgatan, vid Smedjegatan ,9% Tabell 6. Lastbilsmätningar 2016

52 40 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Hastighetsmätningar Hastighetsmätningar genomförs som slangmätningar (där mätslangarna läggs med ett avstånd av 1,0 meters bredd) med mätutrustning av typ Marksman 410 klassificerare och analyseras i dataprogrammet Count-On Me. Radarmätutrustning typ SRA 4 används när det inte går att mäta med vanliga slangar eller när det inte är lämpligt att mätsensorn ska synas. Huvudperioden för hastighetsmätningarna är mellan april-november månad beroende på väglag, snöplogning och sandupptagning gör att många mätslangar körs sönder och därför lämpar sig mätning med radarutrustning bättre för de årstiderna. Dessutom varierar hastigheterna mycket under vinterhalvåret vilket gör att en mätning bara ger en ögonblicksbild och det är därför svårt att kunna dra några generella slutsatser. Det finns en viss osäkerhet i mätningarna som utförs med slangar, vilket det gör i alla typer av mätningar. Vid slangmätning är vanliga felkällor att slangarna flyttas ju bredare vägen är på grund av att fordon åker snett över dessa, och därför ger ett felaktigt värde eller att fordonen håller för låg hastighet och därför inte registreras (under 8 km/tim) exempelvis vid köbildning eller dylikt. Huvudvägnätet Vid 7 platser har fordonshastigheten uppmätts under Mätplats Medelhastighet på huvudbilvägnätet Hastighetsbegränsning (km/tim) Flöde/dygn (vadt) Lastbilsandel (%) Medelhastighet (km/tim) 85-percentil (km/tim) Gymnastikgatan, vid Smedjegatan , Västermarksgatan, väster Kyrkogatan , Carlavägen, norr Djurgårdsvägen , Mått Johanssons väg, väster Ståhlbergsvägen Västerleden, norr Mått Johanssons väg Strängnäsvägen, öster Kungsladugårdsgatan , , , Malmköpingsvägen, söder Lilla Nyby , Antal Medel -30-sträcka 1 30,0 43,0 Medel -40-sträcka 1 44,0 51,0 Medel -50-sträcka 3 48,0 57,0 Medel -60-sträcka 1 59,0 67,0 Medel -70-sträcka 1 67,0 77,0 Tabell 7. Medelhastigheten på huvudbilnätet 2016

53 Kapitel 6. BILTRAFIK 41 Medelhastigheten för mätta vägar är framtaget för att se var respektive väg ligger i förhållande till de övriga. Förutsättningarna i vägutformning och trafikmängd är mycket olika, men det är ändå intressant att se på vilka sträckor förarna bryter mot den högsta tillåtna hastigheten (km/tim) jämfört med de sträckor där acceptansen för hastighetsbegränsningen är hög. Av de uppmätta gatorna på huvudbilvägnätet hade 6 gator lägre eller lika medelhastighet och vid en gata var medelhastigheten högre än skyltad hastighet. Gymnastikgatan och Västermarksgatan sticker ut något i statistiken när det gäller 85-percentil med 13 km/tim respektive 11 km/tim högre än den skyltade hastigheten. Med medelhastighet menas att hälften av alla bilar har en hastighet som är lika med eller lägre än angiven hastighet. Med 85-percentil avses att 85 procent av bilarna har en hastighet lika med eller lägre än angiven hastighet. Årliga hastighetsmätningar utförs på Malmköpingsvägen (70 km/tim), Strängnäsvägen (60 km/tim), Västerleden (50 km/tim), Carlavägen (50 km/tim) och Västermarksgatan (40 km/tim), se diagram 24. Medelfordonshastigheten ligger relativt konstant på samtliga platser, endast Carlavägen redovisar en ökad hastighet med 2 km/tim (från 45 till 47 km/tim). Medelhastighet på huvudbilvägnätet Km/tim Malmköpingsvägen 70 km/tim Strängnäsvägen 60 km/tim Västerleden 50 km/tim Carlavägen 50 km/tim Västermarksgatan 40 km/tim Diagram 24. Medelhastighet på huvudbilvägnätet

54 42 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Lokalvägnätet Under 2016 har 23 vägar mätts mot 13 stycken Köpmangatan och Vretahagsvägen har den högsta medelhastigheten med 35 km/tim där hastighetsbegränsningen är 30 km/tim. Av samtliga lokalgator med hastighetsbegränsning 30 och 40 km/tim som mäts 2016 har 11 av 20 en medelhastighet högre än den skyltade hastigheten. Tre bostadsgator har mätts i Hållsta samhälle där medelhastigheten låg mellan km/tim där den skyltade hastigheten är 50 km/tim. Balsta trädgårdsalle redovisar en 85-percentil på 55 km/tim, skyltad hastighet 40 km/tim. Mätplats Medelhastighet på lokalbilvägnätet Hastighetsbegränsning (km/tim) Flöde/dygn (vadt) Lastbilsandel (%) Medel hastighet (km/tim) 85-percentil (km/tim) Ekängsgatan, väster Floragatan , Ekängsgatan, väster Torfinngatan , Falkvägen, söder Örnvägen Fanjunkarvägen, nr , Gillbergavägen, vid Lagersbergsskolan Hultvägen, norr Vildvinsvägen , Karlshemsvägen, sydost Räfsvägen , Karlshemsvägen, öster Släggvägen Klostergatan, vid Slottsskolan , Köpmangatan, norr Kvarngärdesgatan , Mariedalsvägen, Vreta Hage , Rosenbergsgatan, norr Bragegatan , Skogvaktarvägen, söder Odlarvägen , Sommarogatan, nr , Stenbygatan, vid Stenby förskolan , Stensättarvägen, söder Repslagarvägen , Valhallagatan, nr , Vretahagsvägen, vid Vretaslingan , Balsta Trädgårdsalle, vid Koloniområdet , Stenbygatan, nr , Högvallavägen, nr Hållsta , Rossviksvägen, nr.3 Hållsta , Industrivägen, vid Kungsledsarenan Hållsta , Antal Medel Medel -30-sträcka 11 30,4 39,8 Medel -40-sträcka 1 42,0 51,5 Medel -50-sträcka 1 36,7 45,7 Medel Tabell 8. Medelhastigheten på lokalbilnätet 2016

55 Kapitel 6. BILTRAFIK 43 Trafiksignaler Bild 10. Trafiksignal Inom Eskilstuna kommun finns det totalt 26 signalreglerade korsningar/platser. Av dessa har kommunen driftansvar över 18 stycken och trafikverket över 6 stycken. Funktionsindelning över kommunens trafiksignaler ses i tabell 9 på nästa sida.

56 44 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Anläggningstyp Antal 3-vägs korsning 1 4-vägskorsning 6 Gångpassage på sträcka 2 Gångpassage vid korsning 2 gång- och cykelpassage på sträcka 4 Gång- och cykelpassage vid korsning 2 Utfart 1 Totalt 18 Tabell 9. Funktionsindelning av trafiksignaler Samtliga korsningar med trafiksignaler är oberoende trafikstyrda. 12 av signalerna går i trefärgsdrift medan 6 signaler är släckta. Av de 6 släckta signalerna är 4 gång- och cykelpassager, 1 gångpassage och 1 utfart. 9 anläggningar har funktionen allrött, 3 har återgång till grönt för bilister och 6 är släckta signaler som aktiveras vid behov.

57 Kapitel 6. BILTRAFIK 45 Parkering Beläggningsstatistik parkering Trafikavdelningen genomför varje år under oktober en parkeringsräkning som omfattar allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och på centrumnära parkeringar. Parkeringsräkningen redovisar en genomsnittlig beläggning under vardagar, vardagskvällar och lördagar. Parkeringsräkningen har genomförts mellan 19 oktober och 29 oktober Räkningen omfattar 8 tillfällen under vardagar 1, 3 tillfällen under vardagskvällar 2 samt 2 tillfällen under lördagar 3. Bild 11. Parkeringen vid Värjan 1 Onsdag den 19/10 och 26/10 samt fredag den 21/10 och 28/10 klockan och Onsdag den 19/10 och 26/10 samt torsdag den 27/10 klockan Lördag den 22/10 och 29/10 klockan

58 46 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden I oktober 2016 fanns allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. Av dessa är bilplatser i parkeringsanläggningar 4. Antalet bilplatser har minskat med 3 bilplatser jämfört med På centrumnära parkeringar fanns i oktober 766 allmänt tillgängliga bilplatser vilket är en ökning med 5 bilplatser jämfört med I tabell 10 redovisas allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar År Centrum Centrumnära bpl varav p-anläggning 1047 bpl 679 bpl bpl varav p-anläggning 1047 bpl 679 bpl bpl varav p-anläggning 1047 bpl 739 bpl bpl varav p-anläggning 1049 bpl 761 bpl bpl varav p-anläggning 1049 bpl 766 bpl Tabell 10. Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar I centrum har den genomsnittliga beläggningen under vardagar marginella avvikelser jämfört med Den genomsnittliga beläggningen i centrum är under vardagar 74 % jämfört med 73 % Under vardagskvällar har den genomsnittliga beläggningen minskat från 52 % 2015 till 47 % På lördagar har den genomsnittliga beläggningen minskat från 56 % 2015 till 47 % På centrumnära parkeringar har den genomsnittliga beläggningen under vardagar ökat jämfört med Den genomsnittliga beläggningen på centrumnära parkeringar har under vardagar ökat från 63 % 2015 till 70 % Under vardagskvällar är det en minskning från 38 % 2015 till 36 % På lördagar är den genomsnittliga beläggningen oförändrad jämfört med En känd faktor är att parkeringsplatserna som ligger söder om centrum i centrumnära område, Busstation, Tullkammaren och Furan, ofta är fullbelagda innan klockan 8.00 under vardagar. Nyforstorget har också tenderat att bli fullbelagd vilket inte tidigare skett i den utsträckningen. 4 Cityhuset, Gallerian, Smedjan och Vildsvinet.

59 Kapitel 6. BILTRAFIK 47 Diagram 25 och 26 visar beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum respektive centrumnära parkeringar Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum % 70% 60% 50% 40% 30% Vardag Vardagkväll Lördag 20% 10% 0% Diagram 25. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser på centrumnära parkeringar % 70% 60% 50% 40% 30% Vardag Vardagkväll Lördag 20% 10% 0% Diagram 26. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser på centrumnära parkeringar

60 48 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK I diagrammen nedan redovisas förutom den genomsnittliga beläggningen värden från högsta beläggningsgraden. Resultatet från den högsta beläggningen visar det dimensionerade parkeringsbehovet. Diagram 27 visar beläggningsgrader under vardagar, vardagskvällar och lördagar i centrum Beläggningsgrader i centrum % 80% 70% 60% 50% 40% 30% Genomsnittlig beläggning Högsta beläggning 20% 10% 0% Vardagar Vardagskvällar Lördagar Diagram 27. Beläggningsgrader i centrum Diagram 28 visar beläggningsgrader under vardagar, vardagskvällar och lördagar på centrumnära parkeringar % 80% 70% 60% Beläggningsgrader på centrumnära parkeringar % 40% 30% Genomsnittlig beläggning Högsta beläggning 20% 10% 0% Vardagar Vardagskvällar Lördagar Diagram 28. Beläggningsgrader på centrumnära parkeringar 2016.

61 Kapitel 6. BILTRAFIK 49 Parkeringsledningssystemet omfattar 970 bilplatser under vardagar och 1193 bilplatser under lördagar och söndagar. Det utgör under vardagar 52 % och under lördagar och söndagar 64 % av antalet allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. Diagram 29 visar beläggningsgrader från anläggningar 5 som är anslutna till parkeringsledningssystemet under den perioden beläggningsräkningen genomfördes Parkeringsledningsystemet ( beläggning ) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vardagar Lördagar Söndagar Diagram 29. Beläggningsgrader i anläggningar anslutna till parkeringsledningssystemet Antalet parkerade fordon ökade i centrum med i genomsnitt 17 fordon under vardagar jämfört med Under vardagskvällar var det en minskning med i genomsnitt 95 fordon jämfört med På lördagar minskade antal fordon i genomsnitt med 157 fordon jämfört med På centrumnära parkeringar var det i genomsnitt en ökning med 55 fordon under vardagar och en minskning med 17 fordon under vardagskvällar jämfört med På lördagar minskade antal fordon i genomsnitt med 1 fordon jämfört med P-hus Cityhuset, P-hus Gallerian, P-garaget Smedjan, P-garaget Vildsvinet och markparkering Valören.

62 50 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Diagram 30 och 31 visar hur många fordon som i genomsnitt varit parkerade när parkeringsräkningarna genomfördes i centrum och centrumnära parkeringar Parkerade fordon i genomsnitt vid parkeringsräkning i centrum Antal Vardag Vardagskväll Lördag Diagram 30. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade i centrum när parkeringsräkningarna genomfördes Parkerade fordon i genomsnitt vid p-räkning på centrumnära parkeringar Antal Vardag Vardagskväll Lördag Diagram 31. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade på centrumnära parkeringar när parkeringsräkningarna genomfördes

63 Kapitel 6. BILTRAFIK 51 Sammanställning av parkeringsräkning 2016 I tabell 11 och 12 redovisas den genomsnittliga beläggningen per parkeringsplats i centrum respektive centrumnära parkeringar. Resultaten redovisas per biljettområde eller motsvarande funktion mellan vardagar, vardagskvällar och lördagar. Parkeringsräkning oktober 2016 Allmän parkering centrum Beläggning Vardag Beläggning Vardagkväll Beläggning Lördag C1-C2 eller motsv. Adress Antal bilplatser % % % Smedjegatan 8 Smedjegatan 34 94% 81% 84% Sporthallen Hamngatan 43 49% 60% 64% Strömsholmen Hamngatan 80 7% 8% 28% Vallonen Bruksgatan 51 79% 34% 39% Valsverket Tullgatan 70 64% 10% 11% Valören Alva Myrdals gata % 76% 69% Vestalen (MC Donalds) Rademachergatan 65 79% 65% 88% Vestalen Rademachergatan 47 74% 55% 81% Vildrosen Kyrkogatan 58 95% 94% 91% Summa % 53% 60% C3 eller motsvarande Adress Antal bilplatser % % % Bernhard Hellströms plats JA Selanders gata 7 95% 90% 93% Bruksgatan 8 Bruksgatan 10 58% 10% 15% Bruksgatan Bruksgatan 8 81% 21% 38% Bruksgatan mem Bruksgatan 7 50% 5% 7% Drottninggatan 5-8 Drottninggatan 19 82% 58% 79% Drottninggatan Drottninggatan 15 83% 80% 87% Drottninggatan Drottninggatan 8 88% 75% 88% Gamla Tullgatan Gamla Tullgatan 11 91% 21% 68% JA Selander gata JA Selanders gata 23 78% 91% 98% Järnvägsplan Västermarksgatan 22 61% 55% 57% Kungsplan Kungsplan 14 94% 95% 79% Kyrkogatan 1-3 Kyrkogatan 6 83% 61% 67% Kyrkogatan 8-12 Kyrkogatan 9 82% 63% 83% Nygatan 28 Nygatan 12 71% 42% 79% Nygatan 41 Nygatan 9 28% 4% 0% Resecentrum (SJ riksparkering) Västermarksgatan 22 45% 17% 23% Ridhusgatan Ridhusgatan 6 85% 67% 67% Ridhusplan Ridhusgatan 9 96% 100% 83% Smedjegatan Smedjegatan 11 72% 52% 55% Västermarksgatan Västermarksgatan 4 22% 17% 13% Summa % 54% 62% P-anläggningar Adress Antal bilplatser % % % Smedjan (P-garage) Kriebsensgatan 96 57% 24% 35% Cityhuset (P-hus) Rademachergatan % 36% 51% Vildsvinet markplan (Pgarage) Vildsvinet nedre plan (P-garage) Alva Myrdals gata % 43% 48% Alva Myrdals gata % 63% 52% Gallerian (P-hus) Rademachergatan % 33% 20% Summa % 41% 37% Summa totalt centrum % 47% 47% Tabell 11. Sammanställning av parkeringsräkning i centrum oktober 2016.

64 52 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Parkeringsräkning oktober 2016 Centrumnära parkeringar Plats CN1 Adress Antal bilplatser Beläggning Vardag % Beläggning Vardagkväll % Beläggning Lördag % Busstation Kyrkogatan 56 88% 23% 30% Busstation Norr Kyrkogatan 5 93% 20% 10% Gredby Västermarksgatan % 49% 50% Furan Östra Åsgatan 33 85% 79% 77% Nyforstorget Västra Storgtan % 44% 38% Rothoffsvägen Rothoffsvägen 77 19% 3% 12% Tullkammaren Kyrkogatan 72 97% 17% 12% Vapnet 3 Rothoffsvägen 60 60% 14% 12% Summa % 36% 34% Tabell 12. Sammanställning av parkeringsräkning på centrumnära parkeringar oktober Felparkeringsavgifter Kommunfullmäktige beslutar vilka avgifter för felparkering som gäller i kommunen. Den högsta nivån som kommunfullmäktige kan besluta är kronor. I Eskilstuna fördelar sig beloppen mellan 500 kronor och kronor. 500 kronor gäller förseelse som sker på plats där parkering är tillåten 700 kronor gäller förseelse som sker på plats där parkering är förbjuden 800 kronor gäller förseelse som sker på plats där det är förbud att stanna och parkera kronor på parkeringsplats för rörelsehindrade. Felparkeringsavgifterna höjdes den 1 februari 2016 med 100 kronor per förseelse jämfört med tidigare. Beloppet för felparkering på parkeringsplats för rörelsehindrade höjdes med 300 kronor till maxbeloppet kronor för en felparkeringsavgift. Eskilstuna kommun har kommunal parkeringsövervakning. Parkeringsövervakningen utförs på allmänna gator och parkeringar samt på stadsbyggnadsförvaltningens kommunala tomtmarksparkeringar.

65 Kapitel 6. BILTRAFIK 53 Bild 11 Parkeringsanmärkningar I Eskilstuna kommun utfärdades parkeringsanmärkningar på gatumark Det är 941 fler jämfört med I tabell 13 redovisas antal utfärdade parkeringsanmärkningar per månad samt totalt per år under perioden År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Tabell 13. Antal utfärdade parkeringsanmärkningar Gatumark är det som i detaljplan betecknas som allmän plats och parkeringsanmärkning utfärdas enligt allmänrättslig lagstiftning.

66 54 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Kontrollavgifter Stadsbyggnadsförvaltningen utfärdade 848 kontrollavgifter på tomtmark Det är 3 kontrollavgifter fler jämfört med I tabell 14 redovisas antal utfärdade kontrollavgifter per månad samt totalt per år under perioden År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Tabell 14. Antal utfärdade kontrollavgifter Parkeringsavgifter Parkeringsavgifterna har olika nivåer i centrum där parkering utmed gatorna 8 har den högsta nivån med 18 kronor per timma. På parkeringsplatserna 9 i centrum är avgiften 12 kronor per timma. Stadsbyggnadsförvaltningens parkeringsplatser är indelade i biljettområden. Biljettområden är indelade i fyra huvudområden, centrum, centrumnära, bostadsområden och Munktellstaden där varje huvudområde är indelade i ett eller flera biljettområden. Centrum är indelat i biljettområde C1, C2 och C3, centrumnära parkeringar är indelat i biljettområde CN1 och CN2 samt bostadsområden som är indelat i biljettområde B1 och B2. Munktellstaden har ett eget biljettområde M1. 7. Tomtmark eller kvartersmark är enskild mark och kontrollavgift utfärdas enligt civilrättslig lagstiftning. Tomtmark kan vara kommunal eller privat. 8. Avgift vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 8-20 samt vardagar före sön- och helgdag mellan klockan Avgift vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 8-18 samt vardagar före sön- och helgdag mellan klockan 8-15.

67 Kapitel 6. BILTRAFIK 55 I tabell 15 visas de parkeringsavgifter som gäller i biljettområdena samt i parkeringsgaraget Vildsvinet. Parkeringsavgifter 2016 Huvudområden C=Centrum Biljettområde C1 12: -/tim CN=Centrumnära C2 C3 Korttidsavgift Månadsavgift 12: -/tim 18: -/tim Biljettområde CN1 7: -/tim 450: - /30 dagar B=Bostadsområden CN2 7: -/tim Biljettområde B1 5: -/tim 300: - /30 dagar M=Munktellstaden B2 5: -/tim Biljettområde M1 12: -/tim 450: - /30 dagar P-garaget Vildsvinet 20:-=3 timmar 12:-/tim 8-18 (8-15) 5:-/tim övrig tid 800: -/30 dagar mån-fre eller 900: - /30 dagar mån-lör, 400: -/30 dagar boende eller 225: - /7 dagar 950: -/30 dagar mån-fre eller 1 050: - /30 dagar mån-lör, 1 150:-/30 dagar heldygn eller 550:-/30 dagar boende P-10:an Biljettområde Enhetsavgift Dygnsbiljett 10:- = 2 tim 100:-/dag Tabell 15. Parkeringsavgifter. Stadsbyggnadsförvaltningen har 107 biljettautomater i drift. I samband med de nya mynten i oktober och att fler generellt betalar med kort har andelen biljettautomater med möjlighet att betala med mynt minskat. Betalning med mynt kan göras i 59 av biljettautomaterna, betalning med Bensinkort, Visa och Mastercard kan göras i 107 av biljettautomaterna. I parkeringsgaraget Vildsvinet finns även 2 biljettautomater för efterskottsbetalning. Fördelningen mellan betalningsalternativen var i december 13 % mynt jämfört mot 22 % 2015, 12 % bensinkort mot 14 % 2015 samt 75 % EMV-kort (Visa och Mastercard) jämfört mot 64 % På alla parkeringsplatser kan parkeringsavgift köpas genom mobil betaltjänst. Idag finns avtal med telep.

68 56 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 6. BILTRAFIK Parkeringsplatser för rörelsehindrade Parkeringstillstånd för rörelsehindrade gäller på allmän plats enligt villkor i trafikförordningen. På gatumark finns det 59 bilplatser för rörelsehindrade varav 27 bilplatser är belägna i centrum. På kommunal tomtmark finns det 26 bilplatser för rörelsehindrade varav 10 bilplatser är belägna i centrum och 14 bilplatser i Munktellstaden. Parkeringsplatser för elbilar I centrum finns fyra kommunala bilplatser för laddning av elbilar, så kallade laddplatser. Två laddplatser finns vid station på parkeringsplatsen vid järnvägsplan och två på parkeringsplats Valören vid Alva Myrdals gata. Bilplatserna vid järnvägsplan har solpaneler som utgör ett tak över bilplatsen. Laddplatserna på parkeringsplats Valören har uppgraderats och i samband med det reglerades platserna med avgift då efterfrågan att ladda ökat. Flyttning av fordon Det är kommunen, Trafikverket och polisen som har rätt att flytta fordon. I kommunen är det Trafikavdelningen som handlägger ärenden om flytt av fordon. Tabell 16 visar antal flyttningsärende Flyttningsärenden Flyttade av kommunen Flyttade av ägaren Tabell 16. Antal ärenden om flytt av fordon

69 Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET Förändringar i vägnätet Eskilstuna Gång- och cykelbanor BM-Stråket Under året pågick byggnation av etapp 2 & 3 av BM-stråket. Den aktuella sträckan är mellan Kungsvägen och Sundbyvägen. Förutom en ny gångstig och förbättrad gång- och cykelbana tillkom ny belysning, informationsskyltar, papperskorgar, träd och buskar. Ny GC-bro Västerbron En ny bro över ån byggdes och invigdes, mellan Stenmansgatan och John Engellaus gata. Bild 13. Ny gång- och cykelbro

70 58 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2016 Kapitel 7. FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET Gatuförändringar Öppning av Björksgatan mot Ståhlbergsvägen I Björksgatans norra ände togs en vändslinga bort och istället öppnades en anslutning mot Ståhlbergsvägen. För att undvika nackdelar för cyklister höjdes gång- och cykelbanan längs Ståhlbergsvägen upp över Björksgatan i korsningen. Passager Utöver passagen över Björksgatan höjdes ytterligare tre gång- och cykelpassager upp under året. Dessa är över Runebergsgatan på västra sidan av korsningen med Skogstorpsvägen, över Västra Åsgatan i anslutning till Västeråsvägen samt en passage på sträcka över Urmakarvägen mot tunneln under Västerleden för cyklister mot Ekeby. Hållplatser Under året byggdes fem busshållplatser om och tillgänglighetsanpassades. Dessa ligger alla på servicelinjens linjenät. De hållplatser som byggdes om är Fröslunda vårdcentral, Eskilshem, Kvarngärdesgatan, Östra Åsgatan och Djurgårdsvägen. Bild 14. Tillgänglighetsanpassad busshållplats vid Fröslunda vårdcentral