ADHD & Beroendesjukdom Charlotte Skoglund, M.D., PhD Cereb Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Agenda Vad är ADHD och hur vanligt är det? Varför förekommer ADHD och substansberoende (SUD) så ofta samtidigt? Läkemedelsbehandling vid samtidig SUD à Vad är risken med obehandlad ADHD? Övermedicinering eller underbehandling? C Skoglund 2017-12-05 2
ADHD En i varje klass? à 5-7% av alla skolbarn (Polanczyk et al. 2007) Hyperaktiva småkillar? à Pojkar>Flickor Men jämnar ut sig med åldern Flickor oftare ouppmärksamma 2-3% bland vuxna Hyperaktivitet minskar med åldern (Larsson et al 2006, Biederman et al 2000; Hart et al 1995) Precis som jag? à Hög ärftlighet (> 80 %) (Larsson et al 2013) Dimensionell diagnos? à Personlighetsdrag eller symptom? à Cut off = Diagnos? 2017-12-05 3
ADHD genom livet 2017-12-05 4
Samsjuklighet ADHD och Substansbrukssyndrom (SUD) Epidemiologi SUD är vanligt vid ADHD och vice versa à ADHD hos 25%-40% bland behandlingssökande SUD (jmf 2.5%) (van Emmerik-van Oortmerssen et al. 2012) à SUD vanligare vid ADHD; OR 1.5-7.9 (Kessler et al. 2007) à ADHD växer inte bort SUD debuterar i ungdomsåren (Faraone et al 2006; Wilens et al 2011) à Speciellt hög risk vid samtidiga uppförandestörningar (Wilens 2011) à Ungdomar med ADHD (Barkley 2004; Kousha et al 2012) debuterar tidigare snabbare och mer malign SUD utveckling mer kroniskt förlopp större funktionsnedsättning och personligt lidande C Skoglund 2017-12-05 5
ADHD & SUD Teorier om bakomliggande mekanismer Gemensamma bakomliggande neurobiologiska mekanismer? (Frodl 2010; Volkow et al. 2004; Whelan et al 2012) Självmedicinering? Tex Nikotin (Wilens & Decker 2007) Familjär ansamling; arv eller miljö? (Thapar et al. 2012; Larsson et al. 2012; Lichtenstein et al. 2010; Skoglund et al 2015) Medierat via uppförandestörning/conduct disorder (CD)? (Elkins et al 2007; Burke et al 2007; Feurgusson et al 2007; Szobot et al 2007) Skadliga effekter av ADHD medicinering? (Volkow & Swanson 2003; Wise 2002; Swanson & Volkow 2003; Manuzza et al 2008; Chang et al 2014) Rökning under graviditeten? (Banerjee et al 2007; Langely et al 2005; Linnet et al 2003; Motlagh et al 2010; Rodriguez & Bohlin 2005; Skoglund et al 2014) C Skoglund 2017-12-05 6
Varför får man ADHD? Genetiska och miljömässiga faktorer i samverkan (Banerjee et al. 2007) à Miljöfaktorer (Thapar et al 2012) Överviktiga mödrar Äldre fäder Låg födelsevikt För tidigt född Rökning under graviditet Psykosocial stress Föräldrapåverkan, uppfostringsstil Socioekonomisk klass à Genetiska faktorer (Larsson et al. 2012, Lichtenstein et al. 2010) C Skoglund 2017-12-05 7
BILD STUD 1 framsida C Skoglund 2017-12-05 8
Risk för ADHD hos barn till rökande mödrar Skoglund et al. 2014 JCPP C Skoglund 2017-12-05 9
C Skoglund 2017-12-05 10
Risk för SUD -Hos släktingar till ADHD fall vs. släktingar till kontroller Substance use disorder in relatives ADHD N (%) Control N (%) OR (95 % CI) 1 relatives Parent 6805 (8.4) 28 109 (4.0) 2.2 (2.2-2.3) Full sibling 1562 (3.2) 8409 (1.9) 1.7 (1.7-1.8) 2 relatives Maternal half-sibling 1017 (5.1) 5657 (3.7) 1.4 (1.3-1.5) Paternal half-sibling 1050 (4.8) 6228 (3.7) 1.4 (1.3-1.4) Skoglund et al. 2015 Biol Psych C Skoglund 2017-12-05 11
Utredning av ADHD & SUD Risk för underdiagnostik à ADHD symtom maskeras Drogfrihet före och under utredning à Svårt att minnas symtom från barndomen Anhöriganamnes à Skilja exekutiva svårigheter från kaotisk livsstil vid SUD Längre observationstid à Okunskap och moraliserande syn på SUD? Risk för överdiagnostik à Sekundär sjukdomsvinst Olika informanter à Beroendeframkallande läkemedel à SUD symtom liknar ADHD Longitudinell anamnes (anhöriga) à Diagnos via screening och tester Anamnes och strukturerade intervjuer C Skoglund 2017-12-05 12
Drogar vi våra unga? Läkemedelsbehandling mot ADHD i barndomen minskar antagligen risken för SUD Ju tidigare medicineringen sätts in, desto bättre effekt Forskning har inte visat några allvarliga biverkningar av ADHD behandling hos vare sig unga eller vuxna Obehandlad ADHD kan leda till misslyckanden i skola, sociala svårigheter, utanförskap, kriminalitet, trauma etc C Skoglund 2017-12-05 13
Är ADHD-mediciner smart pills? Ökar koncentration och prestation även on du inte har ADHD? à Ja, ffa om man dessutom är trött eller sjuk Är ADHD-mediciner ofarliga eftersom de förskrivs av läkare? à De är effektiva och säkra när de används av rätt person på rätt sätt Men om alla blir lite smartare, varför inte bara köra på? à Potentiellt allvarliga (ovanliga) biverkningar à Illegalt à Negativ syn på läkemedelsbehandling för dem som mest behöver à Otillräckligt studerat på längre sikt C Skoglund 2017-12-05 14
Vad är risken med obehandlad ADHD? à Skam, skuld och risk för psykiatrisk samsjuklighet pga fel förklaringsmodell Hindrar att lidande människor med funktionsnedsättning söker/får effektiv behandling à Missar chansen att tänka förebyggande, skydda sig à Personligt lidande Personliga relationer Yrkesmässiga misslyckanden à Lägre utbildningsnivå & lägre lön i relation till IQ à Risk för samsjuklighet (missbruk) à Samhällskostnader till följd av Trafikolyckor Utbrändhet och sjukskrivningar Våld och Kriminalitet 2017-12-05 15
Behandling vid samsjuklighet ADHD och SUD à Ofullständiga behandlingsriktlinjer för ADHD och samtidig SUD (Cunill et al. 2014) à Tolerans för CS vid SUD? (Frodl 2010, Volkow et al. 2004) à Behöver SUD högre doser centralstimulerande (CS) läkemedel? (Konstenius et al. 2013; Levin et al. 2015) à Förskrivs högre CS doser och ökar doserna över tid hos personer med SUD? (Skoglund et al Submitted) à Kvarstannande i behandling ett mått på behandlingseffekt?(brorson et al. 2013; Simpson et al. 1997; Skoglund et al 2016) C Skoglund 2017-12-05 16
Läkemedelsdoser vid SUD C Skoglund 2017-12-05 17
C Skoglund 2017-12-05 18
Doser & kvarstannade i behandling 1 0,9 0,8 Proportion in treatment 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 36 mg 37-54 mg 55-72 mg 73-90 mg 90-108 mg 108 mg 0,2 0,1 0 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700 750 800 Days from first prescription Skoglund et al, JCP 2016 C Skoglund 2017-12-05 19
ADHD och SUD Sammanfattningsvis Samsjuklighet mellan ADHD och Substansbrukssyndrom (SUD) à ADHD är vanligt vid SUD och vice versa à Gemensamma genetiska faktorer förklarar en stor del av samsjukligheten mellan ADHD och SUD à Risk för såväl över- som underdiagnostik av ADHD vid samtidig SUD à Farmakologisk behandling av ADHD ökar inte risken för SUD à Det finns de som använder ADHD läkemedel på fel sätt men de det är också så att många som behöver medicinen inte tar den C Skoglund 2017-12-05 20
Tack! Frågor? Charlotte Skoglund, M.D., PhD Cereb AB Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet charlotte.skoglund@ki.se C Skoglund 2017-12-05 21