ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

Transkript

1 ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

2 2

3 Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. Men för personer som har diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är problemen ibland så stora att det kan vara svårt att fungera hemma, i skolan eller på arbetet. I vardagslivet kan det ofta bli kaotiskt och dessa personer kan då upplevas som både glömska och nonchalanta. I själva verket handlar det om att personen inte kan komma ihåg, exempel kan vara att tider för sammankomster/besök missas och viktiga saker tappas bort. Många personer med ADHD är mycket impulsiva och har svårt att vänta. De kan uppleva att det är jobbigt att stå i kö, invänta besked och lyssna på andra i samtal, det kan i sin tur leda till både missförstånd och konflikter. En person med ADHD tycker ofta inte om att vara ensam, men kan många gånger ha det svårt i sociala situationer eftersom man där lätt kan uppfattas som väldigt intensiv och ombytlig för omgivningen. Impulsivitet och kreativitet leder ofta till att många saker påbörjas men brist på uthållighet gör att de inte alltid blir slutförda. Kreativitet och idérikedom är dock mycket goda egenskaper inom yrken där arbetet sedan utförs av andra. Det är viktigt att man så tidigt som möjligt får rätt stöd och behandling för att ha bättre förutsättningar att klara såväl skolarbete som arbete senare i livet. 3

4 Symtom: Uppmärksamhet? 4

5 1. Har svårt att fokusera uppmärksamheten på en uppgift 2. Gör ofta slarvfel i skolarbetet eller yrkeslivet 3. Verkar inte lyssna på direkt tilltal 4. Har svårt att följa givna instruktioner och misslyckas ofta med olika uppgifter 5. Har svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter 6. Är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet 7. Distraheras lätt av saker i omgivningen 8. Är ofta glömsk i dagliga livet 9. Tappar ofta bort saker 5

6 Symtom: Hyperaktivitet? 6

7 1. Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still 2. Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund 3. Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet) 4. Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla 5. Verkar ofta vara på språng eller gå på högvarv 6. Pratar ofta överdrivet mycket 7

8 Symtom: Impulsivitet? 8

9 1. Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt 2. Har ofta svårt att vänta på sin tur 3. Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar) 9

10 Vad är ADHD? 10

11 ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller uppmärksamhetsstörning med eller utan överaktivitet på svenska. A = Attention; uppmärksamhet D = Deficit; brist H = Hyperactivity; hyperaktivitet/inre rastlöshet D = Disorder; störning ADHD är ett väl dokumenterat och studerat funktionshinder som drabbar mellan 3 6 % av svenska barn. Det betyder att ungefär ett barn i varje skolklass lider av ADHD. När man växer upp lär man sig till viss del att handskas med sina svårigheter, men man uppskattar att cirka 50 % har kvarstående problem i vuxen ålder. I en nyligen publicerad studie av professor Hans Forssberg (Läkartidningen, Nr 40; 2004 Volym 101) har man funnit att det finns strukturella förändringar i hjärnan hos barn med ADHD, men det finns också studier som visar att med medicin minskar förändringen. Medicin minskar också riskerna för missbruk. Enkelt uttryckt har människor med ADHD mycket stora svårigheter att bibehålla uppmärksamheten och att kontrollera sina impulser. Det beror på att vissa processer i hjärnan inte fungerar optimalt. I de familjer där någon av föräldrarna har ADHD är risken stor att också något av barnen drabbas. Det finns starka vetenskapliga belägg för att ADHD i viss mån är ärftligt. Komplikationer i samband med graviditet och förlossning ökar risken för barn att utveckla ADHD.Att växa upp i en familj med psykologiska och/eller sociala problem gör också att svårigheterna märks mer. 11

12 Hur påverkas omgivningen? 12

13 Att vara anhörig till en person med ADHD kan vara svårt och krävande. Problemen ger sig i uttryck på olika sätt beroende på såväl mognad, ålder och stödåtgärder. Som vän eller anhörig måste man anpassa sig och tillsammans med personen hitta bra lösningar på ev. problem. Genom struktur och planering i vardagen kan känslan av såväl krav och stress minimeras. 13

14 Vad kan jag göra för att få hjälp? 14

15 Om du har frågor kan du vända dig till din läkare. Då är det viktigt att hon/han får reda på så mycket som möjligt om hur det fungerar i det dagliga livet, på arbetet och fritiden. Din läkare kan sedan informera dig om det finns någon utredningsenhet där du bor och i så fall remittera dig dit. Du kan också själv kontakta eventuell utredningsenhet för att få mer information. Du kan söka mer information via Internet-länkarna på baksidan av broschyren. 15

16 Hur går utredningen till? 16

17 Utredningen kan göras på lite olika sätt. Det gemensamma är noggranna intervjuer som handlar om dig som både barn och vuxen. Då är det också viktigt att anhöriga får berätta hur du varit som liten, t ex då det gäller personlig utveckling, mat- och sömnvanor, kontakt med andra barn, lekar och vanor. Sedan följer psykologiska tester, funktionsbedömningar samt ibland vissa medicinska undersökningar. Diagnoskriterier finns från till exempel Amerikanska Psykiatriska Föreningen eller WHO. För mer information om Diagnossystemet, se Internet-länkarna på sista sidan. 17

18 Vilken hjälp finns att få? 18

19 Även om det idag inte finns någon metod som helt botar, går det att hitta bra lösningar. De bästa resultaten får man ofta genom att kombinera utbildning och handledning med låga doser av medicin.vid behandling får många lättare att koncentrera sig vilket medför att det går bättre att ta till sig kunskap, information och instruktioner. I och med det upplever många också att det fungerar bättre att sköta sina vardagliga sysslor, läsa, utöva fritidsaktiviteter eller umgås med vänner. Vänd dig till Psykiatrin i ditt län om Du har frågor. En 25-årig kvinna som fått medicin och behandling ringde och berättade att hon nu hade ro att sitta still och äta med sitt barn, kunde lyssna på nyheterna och tyckte det var skönt att inte alltid vara igång utan också att kunna ha tråkigt! 19

20 Centralstimulerande läkemedel Man har sedan mitten av 1930 talet använt centralstimulantia i små doser för att behandla ADHD, främst i USA. Medlens effekt har dokumenterats i närmare 200 kontrollerade studier gällande barn. Effekten kommer inom 20 min 1 timma, och varar lite olika: från cirka 4 timmar för en sorts medicin och upp till cirka 12 timmar. Läkemedlen finns i tablettform och ska inte delas eller krossas utan sväljas hela. Behandlingen inleds med mycket små doser och höjs successivt tills man uppnår bäst effekt utan stora biverkningar. Denna höjning sker alltid i samråd med ansvarig läkare, eller via ansvarig sköterska i samråd med läkaren. 20

21 Effekt Läkemedlen förbättrar koncentrationsförmågan och uthålligheten, och man blir mindre lättstörd och mindre överaktiv. Dessutom ser man ofta förbättringar i samspelet med vänner och övriga familjemedlemmar. Det är viktigt att komma ihåg att medicinen ska räcka inte bara under skoltiden eller arbetstiden utan också ha effekt under kvällstid. Inlärningsförmågan förbättras och man har större möjligheter att dra nytta av olika stödinsatser. Även för den sociala samvaron är det viktigt att medicinen har fullgod effekt och räcker hela dagen. 21

22 Dokumenterade effekter av centralstimulantia: Ökar och förbättrar Uppmärksamhet Impulskontroll Planeringsförmåga Förmåga till socialt samspel Kognitiv nivå Korttidsminne Inlärningsförmåga Skolresultat (allmänt) Prestationer i Matematik Prestationen i stavning Självkänsla Motorik Minskar Motorisk aktivitet Avledbarhet Aggressivitet Störande beteende Reaktionstid Risken för framtida missbruk Olycksrisken 22

23 Biverkningar (centralstimulantia) Den vanligaste biverkan är minskad aptit. Ibland innebär det att man minskar i vikt under inledningsfasen. Den försämrade aptiten finns ibland kvar under längre tid, men minskar ändå med tiden. Ofta behöver man lägga till ett extra mellanmål, samt förstärka övriga måltider. Medicinen kan tas i samband med måltid. Insomningssvårigheter och orolig sömn brukar gå över efter några veckor. Magont och huvudvärk kan förekomma de första veckorna samt vid doshöjning. Denna biverkan är helt ofarlig och är övergående. Blodtrycksförhöjning och förhöjd hjärtfrekvens är mycket ovanligt, men kan förekomma i enstaka fall. Det beror på att centralstimulantia har en påskyndande effekt på hjärtats verksamhet. Man kontrollerar därför puls och blodtryck i början av medicineringen för att utesluta denna biverkan. En del blir i början av behandlingen lite känsligare, och kanske ledsna. Detta är vanligen en övergående reaktion, som troligen beror på en förbättrad förmåga att reflektera, och därmed upptäcka vad som kan bli fel när man misslyckas i vardagen. Det är viktigt att då ta extra mycket tid för att prata om känslor, upplevelser och tankar kring den nya situationen. 23

24 Människor med Autismspektrumstörning och ADHD kan ibland visa sina autistiska sidor med då hyperaktivitet och impulsivitet minskar. Detta är dock ingen biverkan. Dessa sidor har tidigare dolts av hyperaktiviteten och impulsiviteten. 24

25 Säkerhet Det finns inga kända studier som talar för någon som helst risk för att utveckla missbruk till följd av behandling med centralstimulantia. Klinisk erfarenhet och ett flertal studier visar tvärtom att behandling med centralstimulantia kan minska denna risk, som annars är förhöjd hos individer med ADHD. Medicinen ska hanteras och förvaras så att inte obehöriga kan komma åt den. Den ska alltid förvaras inlåst. (För några få som av någon anledning behöver ta medicinen flera gånger per dag kan det ibland bli aktuellt med ett doseringstillfällen till under dagtid. En enda dos om dagen är att föredra, eftersom tabletten/ tabletterna då lugnt kan tas i hemmet på morgonen. Centralstimulantia (speciellt kortverkande former) kan vara efterfrågat hos missbrukare och bör därför förvaras så att ingen obehörig kan komma åt den. Överblivna tabletter lämnas till apoteket. 25

26 Kontroller För att värdera effekt och eventuella biverkningar görs kontroller. Exempelvis kan det handla om puls, blodtryck och vikt. Dessa kontroller görs inledningsvis när behandlingen startar, och sedan enligt överenskommet schema. Återbesök till läkare planeras in och vid behov även träffar med arbetsgivare. 26

27 Fortsatt behandling Vanligen uppnås den bästa dosen inom 1 2 veckor. Oftast ser man effekten direkt (inom min), men det kan ändå kräva justeringar och alltså ta lite tid. Om behandlingen har positiva effekter och man inte har stora besvärande (och framförallt kvarstående) biverkningar får behandlingen fortsätta. Behandlingstiden varierar. Cirka 50 % behöver även sin medicin i vuxen ålder. 27

28 Har du frågor om ADHD eller vill du veta mera? Titta på: svensk intresseorganisation tillhandahåller medicin för barn och ungdomar med ADHD Socialstyrelsen har gett ut kunskapsöversikten ADHD hos barn och Vuxna Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE Sollentuna. Tel Fax JC