f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Relevanta dokument
c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

101. och sista termen 1

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

SF1625 Envariabelanalys

EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A) Ekvationer som innehåller både ett obekant komplext tal z och dess konjugat z B) Binomiska ekvationer.

SF1625 Envariabelanalys

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Föreläsningsanteckningar till Linjär Regression

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

10. Tillämpningar av integraler

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

F6 PP kap 4.1, linjära ekvationssystem

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

ANVISNING FÖR BROMSDYNAMOMETER- MÄTNING

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum) (YF kap. 8.1)

16.3. Projektion och Spegling

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Något om funktionsföljder/funktionsserier

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

============================================================ ============================================================

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Repetition DMI, m.m. Några begrepp. egenskap d. egenskap1

Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

24 Integraler av masstyp

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

Svar till tentan

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Förklaring:

( ik MATRISER ELEMENTÄRA RÄKNEOPERATIONER. Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema... a1

TENTAMEN Datum: 11 feb 08

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

R S T. k a fp n a f s a f a f LAPLACETRANSFORMEN. (Enkelsidig) laplacetransform, forts. z. Antag. xt dt. Följaktligen existerar.

1.1 Sfäriska koordinater

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Något om beskrivande statistik

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs C, kapitel 1

Fyra typer av förstärkare

Integranden blir. Flödet ges alltså av = 3

Väntevärde, standardavvikelse och varians Ett statistiskt material kan sammanfattas med medelvärde och standardavvikelse (varians), och s.

Geodetisk och fotogrammetrisk mätnings- och beräkningsteknik

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 16/8 2017

ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Blixtkurs i komplex integration

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Sensorer och elektronik. Analys av mätdata

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

9. Bestämda integraler

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

En utvärdering av två olika sätt att skatta fördelningen till stickprovsmedelvärden från olikfördelade data - normalapproximation kontra resampling

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1

Trigonometriska polynom

Arborelius, Olof Per Ulrik. Olof Arborelius. : Minnesutställning anordnad af Svenska konstnärernas förening Stockholm 1916.

Sidor i boken

Vi bygger ut Blå linje till Nacka

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Räkning med potensserier

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Geodetisk och fotogrammetrisk mätnings- och beräkningsteknik

Transkript:

Dg. Remsummor och tegrler Rekommederde uppgfter 5.. Del upp tervllet [, 3] lk stor deltervll och väd rektglr med dess deltervll som bs för tt beräk re v området uder = +, över =, smt mell = och = 3. V delr först upp tervllet [, 3] st deltervll med lk lägder. Om v låter tlet delrektglr ök så borde v få e llt bättre ppromto v de verklg re A. I gräsfllet får v de ekt re, A = lm 3 + 9 = 3 + 9 =. 5.. Del upp ett tervll lk stor deltervll och väd rektglr med dess deltervll som bs för tt beräk re v området över = och uder =. = 3 3 = Frå de förr uppgfte får v ett uttrck för deltervlles ädpukter, = + 3 = 3. Om v låter re v delrektgel, med, + som bs, betecks med A, då är A = bse höjde = + f. Eftersom v hr ett eplct uttrck för och + så k v äve ställ upp ett eplct uttrck för A, 3 + A = = 3 3 3 + 6 + = 8 + 3. Områdets ekt re A k v ppromer med summ v delrektglrs re, 8 A A = = = = 8 + 3 = = + 3 A + = 8 + 3 = 9 + 3. f Låt oss först rt upp området. Fuktoe = är e tpsk drgrdsfukto. Geom tt kvdrtkompletter får v tt =. I dett uttrck ser v drekt tt mmum fs = där = och tt då ±. Rtr v upp grfe hr de e tpsk prbelform V söker re v det gråfärgde området ov. Området begräss -led v de två -värde där kurv = skär =, d.v.s. = = eller =. V delr upp -tervllet [, ] st deltervll med lk lägder. = 3 = Ett uttrck för deltervlles ädpukter { } är = + =.

Om v låter A beteck re v de delrektgel med, + som bs, då är A = bse höjde = + f. Ett eplct uttrck för A är A = + = 4 4. + Områdets ekt re A ppromerr v med summ v delrektglrs re, A A = = = 4 4 = = 8 8 3 + 8 3 = = 8 3 3 = f + A 4 4 + 4 = 8 + 8 3 = 4 3 4 3. När v låter tlet delrektglr får v de ekt re 4 A = lm 3 4 3 = 4 3. 5.3. Låt P vr prttoe v tervllet [, 4] st deltervll med lk lägd = b. Beräk Lf, P 4 och Uf, P 4 för f =. där m och M är f:s mst respektve störst värde de olk deltervlle [, ], [, ], [, 3] och [3, 4]. Eftersom f = är strägt väde [, 4] ts m och M deltervlles västr respektve högr ädpukter. V får och summor blr m = f = m = f = 4 M = f = M = f3 = 9 m = f = m 3 = f3 = 9 M = f = 4 M 3 = f4 = 6 Lf, P 4 = + + 4 + 9 = 4 Uf, P 4 = + 4 + 9 + 6 = 3 Lf, P 4 Uf, P 4 5.3. Låt P vr prttoe v tervllet [, 4] st deltervll med lk lägd = b e. Vs tt lm Lf, P = lm Uf, P. Därmed är f tegrerbr [, 3]. Vrför? Vd är f d? Uder- och översumm är Lf, P 4 = Uf, P 4 = 3 m, = 3 M, = Uder- och översumm är Lf, P = m, = Uf, P = M, =

där m och M är f:s mst respektve störst värde de olk deltervlle. Eftersom f = e är e strägt väde fukto ts m och M deltervlles västr respektve högr ädpukter. Ädpukter är = + 3 = 3 så v får 3 m = f = ep, M = f + = ep + 3 3 = ep + 3 = m e 3/. Alltså är 3 Lf, P = ep 3 = 3 e 3/ = = {geometrsk sere} = 3 Uf, P = m e 3/ 3 = Låter v fås tt = lm Lf, P 3 = lm = = e 3/ 3 m = e3/ Lf, P. e 3/ e 3/ = 3 e 3 e = 3 e 3 3/ lm e3/ e 3 e 3/, 3 e 3 = {Mclurutvecklg} = lm + 3 + O 3 e 3 = lm + O = e3 lm Uf, P = lm e3/ Lf, P = lm e3/ lm Lf, P = e 3 = e 3. Alltså är lm Lf, P = lm Uf, P = e 3. Om v går tllbk tll deftoe v tegrl så ser v tt f är tegrbel [, 3] om det fs ekt ett tl I så tt Lf, P I Uf, P för ll prttoer P. I vårt fll låter v I = lm Lf, P = lm Uf, P. Lf, P I: Eftersom e översumm lltd är större ä e udersumm, är Låter v fås Uf, P I: På smm sätt är I uk: Låter v fås Lf, P Uf, P. Lf, P I. Uf, P Lf, P. Uf, P I. Gpet mell ll över- och udersummor måste lltd lgg tervllet [Lf, P, Uf, P ] för ll. Eftersom ädpukter dett tervll kovergerr mot I, är gpet ekt e pukt I. V får därmed tt f är tegrbel [, 3] och 5.3. Uttrck gräsvärdet som e bestämd tegrl. e d = I = e 3. lm = Del upp tervllet [, ] st deltervll med lk lägd. I vrje deltervll [ k, ] k+ väljer v e pukt ck = k/. Då är Remsumm v fuktoe f = lk med k Rf, P, c = debte = = k + k= =. k = =

Eftersom prttoes fhet går mot oll är d.v.s. 5.4.4 Beräk tegrle lm R f, P, c = lm = = 3 + d d, d. geom tt väd tegrles egeskper och tolk tegrler som reor. Ljärtete ger tt 3 + d = 3 d + }{{} d. V udersöker de två tegrler högerledet vr för sg. Itegrles värde är re v det gråfärgde området fgure ed. = re = bse höjde = Itegrles värde är re v det gråfärgde området fgure ed. Alltså är 3 + d = 3 + = 8. 5.4. Beräk tegrle s ds geom tt väd tegrles egeskper och tolk tegrler som reor. Låt oss för ekelhets skull t tt. Ljärtete ger tt s ds = ds }{{} V udersöker de två tegrler vr för sg. s ds. Itegrles värde är re v det gråfärgde området fgure ed. Alltså är =. Sätt fs = s. V hr tt = f s = s = s = fs. d.v.s. f är e jäm fukto, och då är re = bse höjde = = re = bse höjde = = s ds = { s = s för s } = s ds.

Itegrle högerledet hr smm värde som re v det gråfärgde området fgure ed. Alltså är =. = re = bse höjde = / Med fu = u 3 oterr v tt f u = u 3 = u 3 = fu, d.v.s. tegrde är udd. Eftersom v tegrerr över ett orgosmmetrskt tervll är tegrle oll. Itegrles värde är re v det gråfärgde området fgure ed. = π Smmtget får v tt Am. Om < blr svret 3. s ds = = =. Alltså är = π. re = π = π 5.4. Beräk tegrle u 5 3u 3 + π du geom tt väd tegrles egeskper och tolk tegrler som reor. Smmtget är det br de tredje tegrle som ger ett bdrg u 5 3u 3 + π du = 3 + = π. Ljärtete ger tt u 5 3u 3 + π du = V udersöker tegrler vr för sg. u 5 du Om v sätter fu = u 5 så oterr v tt u 3 du f u = u 5 = u 5 = fu, + π du d.v.s. tegrde är udd. Eftersom v tegrerr över ett orgosmmetrskt tervll är tegrle oll. 5.4.4 Beräk tegrle + t 9 t dt geom tt väd tegrles egeskper och tolk tegrler som reor. Ljärtete ger tt + t 9 t dt = 9 t dt V behdlr tegrler högerledet seprt. + t 9 t dt.

Om v kvdrerr fuktoe = 9 får v = 9 + = 9. Vår fukto beskrver lltså övre dele v e crkel med rde 3 och mttpukt orgo. Itegrles värde är re v det gråfärgde området fgure ed. Alltså är = 9 π. Sätt ft = t 9 t. V hr tt 3 re = π rde = 9 π f t = t 9 t = t 9 t = ft, d.v.s. tegrde är e udd fukto. Eftersom v tegrerr över ett orgosmmetrskt tervll är tegrle. Smmtget är + t 9 t dt = + = 9 π + = 9π. Sätt f =. V hr då tt f = = = f, d.v.s. tegrde är jäm. V får tt = Med formel uppgftstete får v tt Sätt f = s. V hr tt d. = 6 3 /3 = 44. f = s = s = s = f, d.v.s. fuktoe är udd. Eftersom v tegrerr över ett orgosmmetrskt tervll är tegrle oll. Smmtget är 6 + s d = + = 44 + = 88. 5.4. Gvet tt d = 3 /3, beräk Ljärtete ger tt 6 + s d = + s d. 6 6 d + V beräkr de två tegrler högerledet seprt. 6 s d. 5.4.8 F medelvärdet v g = + tervllet [, b]. Medelvärdet ges v tegrle Ljärtete ger tt ĝ = b ĝ = b g d = b d }{{} V behdlr de två tegrler seprt. + b + d. d. }{{}

V k skrv om tegrle som [ d = ] d = d d. De två tegrler högerledet hr smm värde som re v respektve trgel fgure ed. Alltså är b b = = b = b. = Itegrles värde är re v det gråfärgde området ed. Alltså är Medelvärdet är lltså b = b. re = b = b ĝ = b + b = b b + b b = + b +. 5.5. Beräk 4 d. V vet tt Alltså är d d 3/ = 3 / = 3. d d 3 3/ =. Dett vsr tt 3 3/ är e prmtv fukto tll. Itegrlklkles huvudsts ger tt 4 [ ] 4 d = 3 = 3 4 4 3 = 6/3. 5.5.4 Beräk 3 d. E prmtv fukto tll är Itegrlklkles huvudsts ger tt. [ 3 d = + ] = + + = + 8 = 7 8.

5.5.8 Beräk 9 4 d. E prmtv fukto tll / / är Itegrlklkles huvudsts ger tt 5.5.4 Beräk 9 4 3/ 3/ / /. [ d = 3 ] 9 4 = 3 9 9 9 3 4 4 4 = 3 9 3 3 3 4 = 8 6 6 3 + 4 = 3/3. e e d. 5.5.6 Beräk V hr tt d. d d = log Itegrlklkles huvudsts ger tt [ d = log 5.5.8 Beräk V errr oss tt / d. Itegrlklkles huvudsts ger tt / ] d =. d log = log log = 3/ log. d d rcs =. d [ ] / = rcs = rcs rcs = π/6. E prmtv fukto tll e e är Itegrlklkles huvudsts ger tt e e = e + e. e e [ ] d = e + e = e + e e + e =. Am. Altertvt k m lägg märke tll tt tegrde är udd och tt tegrtostervllet är orgosmmetrskt, vrför tegrle är oll. 5.5. Beräk re v området som begräss v = /, =, = e och = e. V rtr först upp e skss v hur området ser ut = e = e = /

Are v området ges v tegrle e d [ ] e = log = log e log e = log e log e = log e =. e e 5.5.8 Beräk re v området över = och uder =. V rtr först e skss v området. 5.5.6 Beräk re v området uder = och över = /. = V rtr e skss v området. = Områdets re ges v tegrle b Områdets re ges v tegrle d, / d, där är -koordte för de pukt området som är lägst tll höger, d.v.s. -koordte för skärgspukte mell = och = /. Låt oss först bestämm v ger oss på tt beräk tegrle. I pukte = sk kurvor h smm -koordt, d.v.s. = /. V kvdrerr. = /4 4 =. V ser tt = 4 är de lösg v söker. Eftersom v som först steg kvdrerde ekvtoe fs rske tt v troducerde flsk rötter. V kotrollerr därför tt = 4 verklge är e rktg lösg tll. vl v = 4 =, hl v = 4/ =. Områdets re är lltså 4 [ ] 4 / d = 3 /4 = 3 4 4 4 /4 = 4/3. där och b är -koordter för skärgspukter mell = och =. Eftersom = är deferd v två olk uttrck för < resp. > udersöker v dess tervll seprt. < : > : I dett tervll är = =. Skärgspukte mell kurvor ges v ekvtoe = =. De drgrdre hr lösgr = 4 och =. Eftersom edst egtv går dett tervll är skärgspuktes -koordt =. I dett tervll är = =. Skärgspukte mell kurvor ges v ekvtoe = + =. De drgrdsekvto hr lösgr = 3 och = 4. V är br tresserde v postv, så skärgspukte är b = 3.

Områdets re ges lltså v tegrle d. Noter tt tegrde är e jäm fukto, så tegrles värde är lk med d = d [ ] = 3 3 3 = 3 3 33 3 = 45. Elgt tegrlklkles huvudsts är vrför v får tt 5.5.44 Bestäm d dθ cos θ s θ F t = s t, t d 3 s dt t d. d = s t. t 5.5.36 F medelvärdet v f = e 3 tervllet [, ]. Medelvärdet ges v tegrle f = Itegrlklkles huvudsts ger tt 5.5.4 Bestäm d dt f = 4 t f d = e 3 d. 4 s e 3 d = 4 d. [ ] 3 e3 = e6 e 6. Om F beteckr e prmtv fukto tll, då är d cos θ dθ s θ d = d F cos θ F s θ dθ Elgt tegrlklkles huvudsts är vrför v hr tt d dθ cos θ s θ = F cos θ s θ F s θ cos θ. F =, d = cos θ s θ s θ cos θ = s θ s θ cos θ cos θ = s θ cos θ. Om v låter F beteck e prmtv fukto tll s, då är d 3 s dt t d = d F 3 F t = F t. dt