Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2015

Relevanta dokument
Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA OKTOBER 2016

Mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA OKTOBER 2017

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA JUNI 2014

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA JUNI 2016

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2015

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I1 MME januari (5 timmar) Lärare: Lars Sonnerup, tel:

Tentamen: Lösningsförslag

1. Använd Laplacetransformen för att lösa differentialekvationen (5p) y (t) y(t) = sin 2t, t > 0 y(0) = 1

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2010

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA MAJ 2011

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Tentamen i Hållfasthetslära för I2

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

1. Använd Laplacetransformen för att lösa differentialekvationen (5p) y (t) + 3y (t) + 2y(t) = 1, t > 0 y(0) = 1, y (0) = 1

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR I2 MHA april (5 timmar) Lärare: Anders Ekberg, tel

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

ω L[cos(ωt)](s) = s 2 +ω 2 L[sin(ωt)](s) =

TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI kl 08-12

TENTAMEN. Rättande lärare: Sara Sebelius & Håkan Strömberg Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

1. f är en två gånger deriverbar funktion på intervallet (a, b) och π 1 f är dess linjära interpolant. Visa att π 1 f f L (a,b) (b a) 2 f L (a,b).

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tentamen i hållfasthetslära fk för M3 (MHA160) måndagen den 23/5 2005

7. Låt f(x) vara en 2π-periodisk, integrerbar funktion. Visa noggrant att om

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

P R O B L E M

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2017, kl. 8:00-12:00

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Tel.:

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Torsdagen den 18 augusti 2016

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Kursinformation Mekanik f.k. TMMI39

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 16 mars 2015

Biomekanik Belastningsanalys

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

Anmärkning: Härledning av ovanstående formel finns i slutet av stencilen.

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

FYSIKTÄVLINGEN. KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 5 februari 2004 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2016

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

Tentamen i TATA43 Flervariabelanalys

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Associerade Legendre-funktioner och klotytefunktioner Ulf Torkelsson

Matematik CD för TB. tanv = motstående närliggande. tan34 = x 35. x = 35tan 34. x cosv = närliggande hypotenusan. cos40 = x 61.

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

(x 3 + y)dxdy. D. x y = x + y. + y2. x 2 z z

2x+y z 5 = 0. e x e y e z = 4 e y +4 e z +8 e x + e z = (8,4,5) n 3 = n 1 n 2 =

Övningstenta: Lösningsförslag

f(x, y) = ln(x 2 + y 2 ) f(x, y, z) = (x 2 + yz, y 2 x ln x) 3. Beräkna en vektor som är tangent med skärningskurvan till de två cylindrarna

B3) x y. q 1. q 2 x=3.0 m. x=1.0 m

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Torsdagen den 20 augusti 2015

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 2016

Lösningar till tentamen i Reglerteknik

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

x ( f u 2y + f v 2x) xy = 24 och C = f

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

1. För vilka värden på konstanterna a och b är de tre vektorerna (a,b,b), (b,a,b) och (b,b,a) linjärt beroende.

Tentamen i Mekanik Statik

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

K-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

2.4.2 Förenklad metod för kontroll av vippning mellan sidostagningar

= 0. Båda skärningsvinklarna är således π/2 (ortogonala riktningsvektorer).

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, måndag 18 mars 2013, kl 9:00-14:00

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Tentamen i Mekanik Statik TMME63

Lösning: ε= δ eller ε=du

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Tentamen i Hållfasthetslära AK

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

2. Optimering Linjär programmering

Lösning till tentamen i 5B1126 Matematik förberedande kurs för TIMEH1, , kl

Massa, densitet och hastighet

Karlstads universitet Tel 202 Elkraftteknik och kraftelektronik Bilaga 3 Avd. för elektroteknik Asynkronmotorn 1(12) Asynkronmotorn

Tentamen i Balkteori, VSMN35, , kl

ÖVN 15 - DIFFTRANS - DEL2 - SF Nyckelord och innehåll. Inofficiella mål

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen i kursen Balkteori, VSM-091, , kl

Tentamen i tmv036c och tmv035c, Analys och linjär algebra C för K, Kf och Bt A =, = det(a λi) = e 2t + c 2. x(t) = c 1. = c 1.

Övning 6, FMM-Vektoranalys, SI1140

Modul 2 Mål och Sammanfattning

Transkript:

Intitutionen för tillämpa mekanik, halmer teknika högkola öningar ENAMEN I ÅFASESÄRA F MA 081 19 AUGUSI 015 i och plat: 8.30 1.30 i M huet. ärare beöker alen ca 9.30 amt 11.30 jälpmeel: 1. ärobok i hållfathetlära: an unh, Grunläggane hållfathetlära, Stockholm, 000.. anbok och formelamling i hållfathetlära, K, eller utrag ur enna; vi Int. for tillämpa mekanik utarbeta formelamling. 3. Publicerae matematika, fyika och teknika formelamlingar. Metagna böcker får innehålla normala marginalanteckningar, men inga löningar till problemuppgifter. öa anteckningar i övrigt är inte tillåtna. Vi tvekamma fall: kontakta krivningvakten innan hjälpmelet använ. 4. ypgokän miniräknare. ärare: Peter Möller, tel (77) 1505 öningar: Anlå vi ingången till intitutionen lokaler, plan 3 i norra trapphuet, Nya M huet, 0/8. Se även kurhemian. Poängbeömning: Varje uppgift kan ge maximalt 5 poäng. Maxpoäng på tentan är 5. Betyggräner: 10 14p ger betyg 3; 15 19p ger betyg 4; för betyg 5 kräv mint 0p. Ytterligare 1 poäng ge för varje korrekt löt inlämninguppgift uner kuren gång (lp 4 015) ock kräv ovillkorligen mint 7 poäng på tentamen. För att få poäng på en uppgift ka löningförlaget vara läligt och upptälla ekvationer/amban motivera (et ka vara möjligt att följa tankegången). Använ entyiga beteckningar och rita tyliga figurer. Kontrollera imenioner och (är å är möjligt) rimligheten i varen. Reultatlita: Grankning: Anlå 4/8 015 på amma tälle om löningarna. Reultaten än till betygexpeitionen enat 4/9. iag 1/9 1 00 13 00 amt torag 3/9 1 00 13 00 på int. (plan 3 i norra trapphuet, nya M huet). Uppgifterna är inte ornae i vårighetgra 1 015 08 19/PWM

1. f( x) 0 x En axel av ett lineärt elatikt material me kjuvmoul G, är fixera i ina båa änar. Axeln läng är och en belata av ett förelat vrimoment 0 f x f( x), är f är en given kon- 0 tant (moment/läng). Betäm törta vriningvinkeln om axeln har ett maivt cirkulärt tvärnitt me iameter. (5p). Spänningarna i en punkt i en elatik kropp har betämt till σ x σ y τ xy 46 MPa, τ xz τ yz 3 MPa, amt σ z 0 MPa. a: Beräkna äkerheten mot platicering enligt von Mie hypote, om materialet träckgrän vi enaxlig ragning är σ 60 MPa (1p) b: Betäm pänningarna på ytan (genom punkten) me normalvektorn n 1 1 0 (1p) c: Vilken är en törta kjuvpänning om uppträer (på något plan) i punkten? (3p) 3. En lineärt elatik balk me läng och kontant böjtyv- q Q Q het belata me en jämnt förela lat q ( Q är S x kraftreultanten och minutecknet betyer att kraften är 0 rikta neåt). ögra änen av balken är telt infät, mean en väntra ian är elatikt infät me tyvheten S ; v infätningmomentet vi vänter äne är proportionellt mot balken rotation vi x 0, är proportionalitetkontanten är S. Betäm nittmomentet M( x) och tvärkraften ( x) i balken för fallet å S -----. (5p) 015 08 19/PWM

4. Balken i föregåene uppgift har ett U tvärnitt me höjen, breen och gotjocklek t. åt 50, t ----- och 10 z y t betrakta tvärnittet om tunnväggigt ( t «). a: I ett vit tvärnitt läng balken har nittmomentet beräk- 19Q nat till M ----. Betäm törta rag ( σ > 0 och tryckpänning ( σ < 0 ) i nittet. Uttryck 300 varen i Q och. (3p) b: I ett annat nitt läng balken, har kjuvpänningen i e vertikal elarna av tvärnittet beräknat till τ( z) 9Q. ur tor är tvärkraften i etta tvärnitt? (Biraget från en 0 4 ( 9 16z ) horiontella elen (me bre ) kan förumma). (p) 5. P En ram betår av en vertikal el AB och en horiontell el B; båa elarna har amma län och B, böjtyvhet. Vi A är ramen fat inpän och vi belata en av en kraft ar vekninglinje bilar vinkeln mot horiontalplanet. itta e vink-, lar om gör förkjutningen av är parallell me kraften verkninglinje. Enat böjeformationer A behöver beakta.(5p) ϕ f( x) öning 1: Me kontant vrityvhet GK få vriningvinkeln om löningen till (For- GK f melamling i ). är har vi 0 x π 4 f( x) och tvärnittfaktorn K -- (Formelamling i 6), å 3 16f efter integrationer få 0 x 3 ϕ( x) A + Bx --. Ranvillkoren och ger repektive 0 3πG 4 ϕ( 0) 0 ϕ( ) 0 A 0 16f 16f, å 0 B ----. Vi har å att för, å 3πG 4 ϕ( x) ---- x 3πG 4 -- x -- 3 ϕ x 1 0 -- 3 ϕ max ϕ 3 3f 0 9 3πG 4 x x 3 015 08 19/PWM

öning a: Effektivpänningen enligt von Mie kan beräkna irekt me e givna pänningarna (Formelamling i 14 eller unh ekv 1 4): σ e 19,8 MPa. Säkerheten mot platicering blir å σ -----,0 σ e öning b: Bila pänningtenorn enligt unh ekv 9 6: S 46 46 3 46 46 3 3 3 0 MPa. Spänningvektorn på ytan me normalen n 1 1 0 ( ) är å Sn 0 0 0 (unh ekv 9 8). Efterom pänningvektorn är en noll vektor, är båe normal och kjuvpänning på ytan noll: (unh ekv 9 9,31). öning c: Den törta kjuvpänningen få om halva killnaen mellan törta och minta huvupänningen (unh ekv 1 1). uvupänningarna få om egenvärena till pänningtenorn: et( S σi) 0 ger ( σ) ( σ 7σ 3888) 0. Vi finner σ 0 och σ 36 36 108 MPa 108 ( 36) ( ± + 3888) MPa och får τ 36 MPa max ---- MPa 7 MPa σ τ 0 öning 3: Vi beräknar här nittmomentet genom M( x) (unh ekv 7 65), är w är bal- ken tranveralförkjutning; ean få tvärkraften om ( x) x M (unh ekv 7 3). ranveralförkjutningen få genom att löa elatika linjen ekvation; me kontant böjtyvhet har vi här (Formelamling i 3) 4 x 4 Q. Integrera 4 ggr: 3 3 A Qx Ax B Qx w Ax + --- -- + Bx + Qx3 --- w 6 Ax 3 -- 6 Bx + -- + x + D --- Qx4 4 Ranvillkoren: Momentjämvikt vi ett nitt M A + M( 0) 0, är infätningmomentet är x 0 ger att M( 0) w'' ( 0) w' ( 0) M A Sw' ( 0) M A w w S ----- och nittmomentet är M( 0) x 0 x 0 x 0. Detta ger o ranvillkoret x w x 0 x 1 w -- 0. Övriga ranvillkor är geometrika; vi har trivialt w( 0) 0, w( ) 0, amt 0. x 0 4 015 08 19/PWM

Vi finner nu integrationkontatern A Q B 5 Q ---- 60 Q - D 0 60 Qx och får å momentet M( x) --- Ax B Q - 30 x 60 -- 4 x -- + 1 amt tvärkraften M Q --- 5 5 x -- öning 4a: Av ett böjane moment kring y axeln få normalpänningen σ Mz I y (unh ekv 7 6). För att beräkna z y areatröghetmomentet kring y axeln ( I y ) och hitta max/min z tp η för z koorinaten, måte vi fört hitta yt tyngpunkten läge i z le. Statika momentet kring en axel η läng tvärnittet unerkant är S η Az zp t ---, är är tvärnittytan; man finner. + t 0 A 4t z zp --- 4 Areatröghetmomentet få nu me Steiner at (unh ekv 7 4): t 3 I y -- t z, är e två förta termerna är biraget från en horion- 1 tp t3 + + -- + t --- z 1 tp 5 3 t tella elen; om tunnväggighet beakta kan förta termen förumma och man får I y -----. 1 4 19Q 19Q Efterom M ---- < 0 få tört ragpänning för z : 300 min σ max,rag σ ---- 4 300 4 ---- 4 4 Stört tryck få i ovankant: σ max,tryck σ 3 4 57 Q - 4 19Q --- öning 4b: Kraften F i en av e vertikala elarna, få om kraftreultanten av kjuvpänningen i elen: F 3 4 9Qt τtz. värkraften är alltå 0 4 ( 9 16z 9Q ) z --- 00 3 9 16 z -----z 3 3 4 3Q 3 4 10 4 3 4 4 F 3Q 5 öning 5: Komponentuppela kraften i en vertikal och horiontell el: Pin amt P h Pco. Vi beräknar förkjutningarna och p h i e två P h kraftkomponenterna repektive riktningar och beräknar vinkeln tan ----. p h å att ph 5 015 08 19/PWM

Vi använer här atigliano at för att beräkna förkjutningkomponenterna vi : W Pv amt p h W Ph, (unh ekv 15 96) är en elatika energin me hänyn taget till enbart böjning är W M -- (unh ekv 15 44); (integrationen gör över hela bärverket). Vi öker nu et böjane momentet M i ramelarna. Snitta på ett avtån x från. Momentjämvikt ger att M( x) x och vi har ockå att x amt 0. P h N M P h Snitta på ett avtån y neanför B. Vi får här att M( y) P h y, x 0 å och y. P h Vi får nu W M M 1 -- Pv ----- ----- P Pv v x + ( P h y) y 0 0 0 y N B M P h 1 ----- 4 3 P h 3 P 3 --- ----- --- ( 8in 3co) 3 6 M och p h ----- P3 --- ( co 3 in). Ph 6 Vi får å ekvationen för e ökta vinklarna: ---- p h 8in 3co. Detta förenkla enkelt till ----- tan co 3in inco + ( in) ( co) 0. Övergång till ubbla vinkeln ger in co 0 eller tan 1, π om har löningen -- + nπ, n 0, 1,,, v -- + n π. Me få löningarna 4 8 -- n 0, 1, och 3,5, 11,5, 05,5 amt 9,5 6 015 08 19/PWM