2.4.2 Förenklad metod för kontroll av vippning mellan sidostagningar

Transkript

1 β 0,75 λ LT,0 0,4 W y f y tvärnittet momentkapacitet för aktuell tvärnittkla utan inverkan av vippning cr baera på bruttotvärnitt och tar hänyn till latförhållanden, den verkliga momentfördelningen amt eventuell idotagning. Inverkan av vippning kan förumma om λ LT 0,4 eller Ed 0, 16 cr Tabell 2.4. Val av vippningkurva för olika tvärnitttyper (SS-EN , ) Tvärnitttyp Förutättningar Grupp Valad I-balk h b 2 b h b > 2 c Svetad I-balk h b 2 c h b > 2 d Tabell 2.5. Imperfektionfaktorn α LT (SS-EN , ). Vippningkurva a b c d α LT 0,21 0,34 0,49 0, Förenklad metod för kontroll av vippning mellan idotagningar etoden bygger på att man räknar på knäckning i idled av tryckt flän inkl. del av tryckt del av liv. etoden är oftat ganka konervativ. Balken tryckta flän förutätt tagad i latangrepppunkterna och momentet varierar rätlinjigt mellan tagpunkterna. Om avtåndet Lc mellan idotagen uppfyller villkoret enligt nedan, påverka bärförmågan inte av vippning. k L c c c,rd λ f λc0 if,zλ1 y,ed För rätlinjigt varierande moment kan k c betämma enligt Författarna och Studentlitteratur 35

2 1 k c 1, 33 0, där W y c,rd W y γ f y 1 böjmottånd med aveende på den tryckta flänen y,ed törta moment av lat inom träckan Lc λ c0 rekommenderad lankhetgrän. Sätt till 0,5 för tvärnitt i kla 1 och 2, och till 0,4 för tvärnitt i kla 3 och 4. 1 det numerikt törta momentet inom den betraktade balkdelen 2 momentet i motatt ände av balkdelen. Kvoten 2 / 1 är poitiv om momenten böjer balkdelen åt amma håll, i annat fall negativ i f,z tröghetradie för tryckta flänen inkl. 1/3 av tryckt del av liv kring den veka axeln för tvärnittet λ 939ε där ε 235/ fy 1, Om villkoret inte är uppfyllt kan vippning beakta approximativt (vanligtvi på äkra idan) genom att momentkapaciteten beräkna enligt b,rd kflχc,rd dock b,rd c, Rd där χ reduktionfaktor för den ekvivalent tryckta flänen betämd med λ f för kurva c för icke-vetade tvärnitt, e Figur 2.1. k fl korrektionfaktor om beaktar att modellen är konervativ. Rekommenderat värde är 1, Tvärkraft TvärkraftkapacitetV c, Rd kall i varje tvärnitt uppfylla VEd V c,rd Vid platik dimenionering betäm V pl,rd Av fy γ 3 0 V c, Rd enligt 36 Författarna och Studentlitteratur

3 F omentjämvikt: Fc A Geometrik armeringandel: ρ bd där A armeringarea b tvärnittbredd d effektiv höjd A fyd ekanik armeringandel: ω bdfcd där x läge för neutrallagret σ pänning i armeringen ( d 0, 4x) ( d 0, 4x) f 0, 8xb( d 0, 4x) cd x σ 0, 8 ρ 1 1 2m d f ε cue Speciellt gäller för balanerad armering ωbal 0, 8 f yd + ε cue Relativt moment: m ω( 1 0, 5ω ) 2 bd f cd Underarmerat tvärnitt: ε > ε σ f A f yd f ωbd ω f d 1 2 Överarmerat tvärnitt: ε < εy σ εe A ω σd 1 2 cd yd fcd ωbd σ y yd cc 0, 8 där σ E ε cu 1 ω Dubbelarmerat tvärnitt A ' d d ε cu ' ε x ' F σ ' ' A Fc f cd b0, 8x 0,8x A ε F σ A Författarna och Studentlitteratur 95

4 Tabell 4.3. Karakteritika grundvärden i Pa för beräkning av bärförmåga och tyvhet ho kontruktionvirke för hållfathetklaer C40-C24 (EN 338). Kontruktionvirke C40 C35 C30 C27 C24 Hållfathetvärden Böjning parallellt fibrerna f mk Dragning parallellt fibrerna f tk Dragning vinkelrätt fibrerna ft 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Tryck parallellt fibrerna f ck Tryck vinkelrätt fibrerna fc 2,9 2,8 2,7 2,6 2,5 1 Längkjuvning fvk 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Styvhetvärden för bärförmågeberäkningar Elaticitetmodul E Rk Styvhetvärden för deformationberäkningar Elaticitetmodul parallellt fibrerna E k Elaticitetmodul vinkelrätt fibrerna E Skjuvmodul G k Denitet (kg/m 3 ) ρ 2 k ρ med 1 Värden för tvärkjuvning får ätta lika med halva värdet för längkjuvning. 2 ρk 3 motvarar 0,05 -fraktilen ρmed motvarar 0,50 -fraktilen 118 Författarna och Studentlitteratur

5 Tabell 4.4. Karakteritika grundvärden i Pa för beräkning av bärförmåga och tyvhet ho kontruktionvirke i hållfathetklaer C22-C14 (EN 338). Kontruktionvirke C22 C20 C18 C16 C14 Hållfathetvärden Böjning parallellt fibrerna f mk Dragning parallellt fibrerna f tk Dragning vinkelrätt fibrerna ft 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Tryck parallellt fibrerna f ck Tryck vinkelrätt fibrerna fc 2,4 2,3 2,2 2,2 2 1 Längkjuvning fvk 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 Styvhetvärden för bärförmågeberäkningar Elaticitetmodul E Rk Styvhetvärden för deformationberäkningar Elaticitetmodul parallellt fibrerna E k Elaticitetmodul vinkelrätt fibrerna E Skjuvmodul G k Denitet (kg/m 3 ) ρ 2 k ρ med Värden för tvärkjuvning får ätta lika med halva värdet för längkjuvning. ρk motvarar 0,05 -fraktilen ρ med motvarar 0,50 -fraktilen Författarna och Studentlitteratur 119

6 Tabell 4.5. Karakteritika grundvärden i Pa för beräkning av bärförmåga och tyvhet ho homogent limträ 24h-32h amt kombinerat limträ 24c-32c (EN 1194). Limträ Hållfathetvärden 24c 28c 32c 24h 28h 32h Böjning parallellt fibrerna f mk Dragning parallellt fibrerna f tk 14 16,5 19,5 16,5 19,5 22,5 Dragning vinkelrätt fibrerna ft 0,35 0,40 0,45 0,40 0,45 0,50 Tryck parallellt fibrerna f ck , ,5 29 Tryck vinkelrätt fibrerna fc 2,4 2,7 3 2,7 3 3,3 Längkjuvning f vk 2,2 2,7 3,2 2,7 3,2 3,8 Styvhetvärden för bärförmågeberäkningar Elaticitetmodul E Rk Styvhetvärden för deformationberäkningar Elaticitetmodul parallellt fibrerna Elaticitetmodul vinkelrätt fibrerna E k E Skjuvmodul G k Denitet (kg/m 3 ) ρ k 120 Författarna och Studentlitteratur

7 y,rd, z,rd dimenionerande lateffekt av böjmoment kring y- repektive z-axeln N t,ed dimenionerande lateffekt av dragkraft y,rd, z,rd dimenionerande bärförmåga vid böjning N t,rd dimenionerande bärförmåga vid dragning k m reduktionfaktor 0,7 för rektangulära tvärnitt och för övriga tvärnitt 1, Tvärkraft För rektangulärt, böjbelatat tvärnitt VRd A fvd 1,5 För ett momentbelatat tvärnitt bör effekten av prickor beakta vid betämning av tvärkraftkapacitet. En effektiv bredd använd för att betämma A enligt b k b ef cr k cr 0,67 för kontruktionvirke och limträ. k 1 för träbaerade produkter enligt SS-EN och cr Inverkan av pänningkoncentrationer vid plötliga tvärnittförändringar, t.ex. inkärningar vid upplag, kall beakta. 4.7 Brukgräntilltånd Vid beräkning av deformationer i brukgräntilltånd med olika tidberoende bör medelvärdet på den lutliga elaticitetmodulen beräkna om Emean Emean,fin 1+ kdef med kdef enligt Tabell Deformation (nedböjning) betäm för latkombinationer enligt avnitt Figur 4.1 viar de olika bidragen till den totala deformationen. u tot,net u int + k def u int,kv u ö 130 Författarna och Studentlitteratur

8 u tot,net total netto långtiddeformation (inkl. ev. överhöjning) u tot total långtiddeformation (exkl. ev. överhöjning) u ö eventuell överhöjning u int initialdeformationen baerad på karakteritik latkombination enligt Tabell 1.5 u int,kv initialdeformation av långtidlat baerad på latkombination enligt Tabell 1.5. u int u int,kv u ö u tot,net u tot l Figur 4.1. Definition av de olika bidragen till deformationen. Enligt SS-EN kan värden enligt Tabell 4.12 använda om krav på deformationer. Tabell Exempel på gränvärden för balkar utböjning (SS-EN , 7.2). u u int tot, net utot Balkar på två upplag l 300 l 500 l 250 l 350 l 150 l 300 Konolbalkar l 150 l 250 l 125 l 175 l 75 l 150 Författarna och Studentlitteratur 131