Södra förskoleområdet Hattstugan, Tummelisa, Törnrosa, Igelkotten och Våga Vilja Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN HATTSTUGAN Avesta Datum 2011-06-20 Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011
Register Lagen 3 Diskrimineringsgrunder, står i Diskrimineringslagen 3 Ansvar 4 Definition av begrepp 4 Befogade tillsägelser 5 Repressalier 5 Mål 6 Förebyggande insatser, metoder i förskolan 6 Handlingsplan då någon form av kränkande behandling uppstår 8 Handlingsplan vid grövre, kränkningar 8 Utvärdering och revidering 9 Bilaga 1. Mall för; Dokumentation vid kränkning 10 Bilaga 2. Mall för; Incidentrapport 11 Bilaga 3. Mall för; Kartläggning, förskola/verksamhet 12 Kartläggning vid förskolan, småbarnsavdelning Kartläggning vid förskolan, syskonavdelning Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 2
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Lagen Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling i två regelverk, Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). Lagarna syftar till att förtydliga förskolans ansvar när det gäller barns trygghet och arbetsmiljö. Det främjande och förebyggande arbetet ska enligt diskrimineringslagen beskrivas i en Likabehandlingsplan och enligt Skollagen i en årlig plan mot kränkande behandling, vilka kan skrivas samman till en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skollagen, enligt kap 6 Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 3
Ansvar När ett barn känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, inträder handlingsplikten som innebär en skyldighet att utreda omständigheter och att påbörja ett åtgärdsarbete. Handlingsplikten börjar gälla oavsett hur kränkningen kommit till förskolans kännedom. Lagen gäller för alla på förskolan, oavsett det är vuxna eller barn som kränker ett barn. Alla verksamheter är skyldiga att upprätta en Likabehandlingsplan som fångar insatser mot diskriminering och trakasserier utifrån vår lagstiftning. Planen ska vara känd för alla och beskriva det förebyggande arbetet, åtgärder och en kartläggning för riktade områden som förskolan ska arbeta mot. Den ska också innehålla tydliga rutiner för insatser och akuta åtgärder avseende kränkningar. Rektor/Förskolechef har det yttersta ansvaret för att det finns en känd Likabehandlingsplan i verksamheten, och att det bedrivs ett aktivt arbete på området utifrån lagstiftningen. Personalen ansvarar för att arbeta utifrån Likabehandlingsplanen och att aktualisera planen på föräldramöten och vid inskolning av nya barn. De ansvarar även för att barnen utifrån ålder och mognad involveras i det förebyggande arbetet och får kännedom om Likabehandlingsplanens innehåll och betydelse. Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande uttryck. Ett barn kan diskrimineras om barnet blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas utifrån en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Med indirekt diskriminering menas när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller ålder. Kränkande behandling Det som tidigare kallades mobbing definieras idag som kränkande behandling. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen alla människors lika värde. Det är den som blir utsatt som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Det är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan ske i form av retning, ryktesspridning, utfrysning eller olika påhopp. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 4
Trakasserier Det är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), och utifrån psykosociala beteenden (utfrysning och grimaser, etc.). Det finns kränkningar som är brottsliga handlingar, som t ex hot eller misshandel. Könsöverskridande identitet Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner, personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Mobbning När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet (makt). Utifrån, Olweus definition. Likabehandling Likabehandling betyder inte att alla barn ska behandlas lika utan att barnen blir lika behandlade utifrån sina förutsättningar. DO Diskrimineringsombudsmannen Befogade tillsägelser Personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening (Barnoch elevskyddslagen), även om barnet ifråga kan uppleva det som en kränkande behandling. Med anledning av ovanstående, är det av stor vikt att likabehandlingsarbetet diskuteras på förskolan, så att vi tillsammans strävar efter ett gemensamt förhållningssätt som skapar trygghet hos både barn och personal. (Avesta kommuns Pedagogiska deklaration och Verksamhetsidé, är stödjande dokument för personalen inom det här området). Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 5
Mål Vår målsättning är att arbeta för alla barns lika värde genom att skapa en trygg miljö i förskolan, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet på förskolan bedrivs utifrån lagstiftning och FN:s barnkonvention. Inget barn får diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller andra liknande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (Barnkonventionen artikel 2, 3, 6, 12) Alla barn och föräldrar ska känna sig trygga och mötas av respekt på förskolan. Ingen form av kränkningar skall förekomma. Inget barn ska känna sig osedd eller utsatt. Vi har ett förebyggande arbete i vardagen, som bidrar till att förhindra trakasserier och kränkningar på förskolan. Vår Likabehandlingsplan är levande och arbetet föregås av insatser, uppföljning och en årlig revidering. (Revideringstillfället redovisas i förskolans Årsplan). Förebyggande insatser, metoder i förskolan För att förebygga att kränkande behandling uppstår vill vi utveckla vår sociala miljö, så att trygghet och gemenskap stärks. Personalen ansvarar för att utveckla ett gott klimat på förskolan och att upprätta ett nära samarbete med barnens hem för en öppen dialog. Det förebyggande arbetet sker på följande sätt: Vi är medvetna om vårt uppdrag i Skollag och läroplan (Lpfö 98/10) och arbetar med värdegrundsfrågor utifrån vår Pedagogiska deklaration och Verksamhetsidén. DO s handledning Förebygga diskriminering och kränkande behandling i förskolan ligger till grund för vårt förebyggande arbete. Förskolan har upprättat en Pedagogisk målplan, för Normer och Värden- Inflytande. Vi har en känd Likabehandlingsplan, som informeras om till föräldrar och barn. Vi har rutiner för inskolning och föräldrar får en planerad introduktion till förskolan. Vi gör enkätundersökningar och har forum (föräldramöten och utvecklingssamtal), där föräldrar ges möjlighet att lämna synpunkter och påverka vår verksamhet. Vi har en öppen dialog, bland annat genom att ha fortlöpande samtal med föräldrar om barnets dag, vid hämtning och lämning. Vi har barnsamtal/intervjuer, för att följa upp barnens trivsel och arbetsmiljö. Vi erbjuder utvecklingssamtal/uppföljningssamtal varje termin, där barnets situation och trivsel på förskolan diskuteras. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 6
All personal ansvarar för att alla barn, varje dag, blir sedda och bekräftade. All personal ansvarar för att samspelet mellan alla som möts i förskolan kännetecknas av respekt och förtroende. Alla ska ha rätt till att vara sig själv och känna att hon/han duger som de är. Personalen har ett ansvar för att vara goda förebilder, - att uppmuntra, stötta och finnas tillhands för barnen. All personal arbetar för att barnen ska få möjlighet att vara i mindre grupper när tillfällen ges, för att de ska komma till tals och få ett ökat inflytande. All personal arbetar för att barnen utvecklar medkänsla och en vilja att hjälpa varandra på förskolan. All personal beaktar barns inflytande och tydliggör begreppet demokrati i barngruppen, genom att belysa barns åsikter och uttryck. Barnen får möjlighet att öva på området i praktiken genom olika aktiviteter. All personal arbetar medvetet med genuspedagogik. All personal uppmuntrar barnen till positiv beröring, såsom att våga hålla en kompis i handen, sitta i en trygg famn och få och/eller ge enklare massage. All personal medverkar till att skapa förutsättningar och möjligheter för barnen att samarbeta på olika sätt, i syfte att stärka gruppkänslan. Förskolan planerar ofta verksamheten utifrån olika former av grupper (ålder/kön mm), och använder någon form av värdegrundsmaterial i verksamheten. All personal är uppmärksam på alla former av kränkningar mellan barn/barn och mellan vuxna/barn, vilket förutsätter att personalen finns närvarande i barnens lek och aktiviteter. Vi har rutiner för hur vi ska agera när så behövs. Tecken på att någon form av kränkning pågår/kan ha skett, som man ska vara observant på hos barnen är: Ovilja att komma till förskolan, ont i magen/huvudet, ovilja att berätta om hur det är på förskolan, nedstämdhet eller aggressivitet. (Dessa tecken kan naturligtvis bero på andra orsaker, men vi måste vara observanta och våga fråga och agera på det vi ser och uppfattar hos barnen på förskolan.). Förskolan följer upp sin Likabehandlingsplan med kartläggningsområden två gånger om året, för att utreda och synliggöra olika orosområden, i syfte att motverka alla former av kränkningar. Incidentrapporter ska dokumenteras och sparas inför varje uppföljningstillfället. En Incidentrapport är en rapport där vi dokumenterar enstaka allvarliga händelser, som kräver mer ingripande åtgärder än bara tillsägelser eller kortare samtal med barnen för att reda upp situationen. Generellt sett gäller det situationer där personalen bestämmer sig för att ringa barnens föräldrar. Rapporterna kommer att sammanställas och ligga till grund för vår utvärdering i samband med att kartläggningen ska följas upp och revideras. Incidentrapporterna är viktiga underlag som kan ge oss vägledning på nya områden att arbeta med. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 7
Handlingsplan, då någon form av kränkande behandling uppstår -utifrån styrdokumenten All personal ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår, (barn mot barn, eller vuxen mot barn). Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa barnet att förstå att de gjort fel, kan se sin egen roll i händelsen och vid behov kunna säga förlåt, allt utifrån sin egen mognadsnivå. Denne personal ansvarar också för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. Vidare skall personalen i fråga, se till att information om händelsen når föräldrarna. Det är viktigt att våga ta upp ett felaktigt beteende med sin arbetskamrat direkt, för att kunna utreda och stötta ett bättre förhållningssätt framöver. All personal är skyldig att snarast rapportera upprepade eller grövre kränkningar mellan barn/barn till rektor. All personal har skyldighet att snarast rapportera alla former av kränkningar mellan vuxna/barn till rektor. Kontinuerlig uppföljning och stöd ges till berörda barn och parter. Handlingsplan vid grövre eller upprepade kränkningar tar vi på största allvar. Så här gör vi: Arbetslaget gör en anmälan till rektor/utvecklingsledare och dokumenterar samtidigt händelsen. (Det finns en avsedd blankett för ändamålet). Samtal i arbetslaget sker om situationen/händelser och arbetsfördelning. En utredning påbörjas i samarbete med ledningen och inblandade parter. Beslut om åtgärder kan ske i arbetslaget i samråd med rektor/utvecklingsledare. Uppföljning och utvärdering bestäms. När, hur och av vem/vilka. Allt ska dokumenteras av dem som arbetar med fallet och sparas hos rektor/utvecklingsledare. Om det är kränkning vuxen mot barn ska ärendet alltid lämnas till rektor. Där ett samtal med ledning och fackligt ombud sker utifrån händelsen. En utredning påbörjas och beslut om åtgärder, insatser och hur uppföljningen ska ske planeras. Händelsen och handlingsplan ska dokumenteras och finnas hos rektor. Om det handlar om att en vuxen har kränkt ett barn kan ärendet gå vidare till personalenheten och verksamhetschef för samråd och beslut om åtgärder. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 8
Utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen utvärderas två gånger per år, en gång i samband med Kvalitetsredovisningen. Under höstterminen 2010 och vårterminen 2011 har vår Likabehandlingsplan reviderats och förskolorna har upprättat en kartläggning för det planerade likabehandlingsarbetet på avdelningarna. Vi har haft ett kartläggningstillfälle under ht 2010 vid en arbetsplatsträff, med diskussioner och värderingsövningar. Utvärdering och kartläggning har även skett under vt 2011. Förskolan har använt sig av DO s handledning för att utforma en handlingsplan mot kränkande behandling i förskolan, samt arbetsmaterialet Hallå, Hallå (www.hallahalla.se), samt Skolverkets Nyhetsbrev och Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En uppföljning av förskolornas kartläggningsarbete ska ske i september/oktober 2011. Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom våra iakttagelser, Incidentrapporter, kartläggningen, och genom barnsamtal. Resultaten diskuteras i både barn- och personalgrupper för att ta fram nya förslag och förbättringsområden. Eventuellt sker en revidering av kartläggningsarbetet vid det tillfället, beroende på verksamhetens behov. Avesta den 2011-06-15 Karin Vestman, förskolechef Maria Hag, utvecklingsledare Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 9
Dokumentation av kränkande behandling Bilaga 1 Datum: Berörda barn Förskola Berörda vuxna Roll Beskrivning av incidenten Vidtagna åtgärder Information till föräldrar (När och hur) Uppföljning (Hur, vem/vilka ansvarar) Ärendet avslutat (Datum och motivering) Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 10
Incidentrapport (Se gärna anvisning i DO s Handledning) Bilaga 2 Datum: Berörda barn Förskola Berörda vuxna Roll Beskrivning av incidenten Vidtagna åtgärder Information till föräldrar (När och hur) Uppföljning (Hur, vem/vilka ansvarar) Ärendet avslutat (Datum och motivering) Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 11
Kartläggning av orosområden Bilaga 3 Förskola/avdelning: Datum: Område/situation: Uppföljning av tidigare insatser och åtgärder Beskrivning av utsatta områden, där vi ska fokusera på någon/några former av insatser Planerade åtgärder Delaktighet Uppföljning (När, hur, vem/vilka ansvarar för det) Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 12
Kartläggning Bilaga 3 Förskola/avdelning Hattstugan STUVAN Datum: 1 juni 2011 Område/situation: Gränssättning Uppföljning av tidigare insatser och åtgärder Beskrivning av utsatta områden, där vi ska fokusera på någon/några former av insatser Att vi ska använda oss utav positiv gränssättning. Tänka på hur vi pratar med och till barnen. Stress situationer (ex. hallsituationen, väckning av sovande barn samt vid alla tillfällen då vi är få personal gentemot barnantalet). Planerade åtgärder Undvika förbud och istället vägleda barnet att reflektera, få överblick över situationen och att se konsekvenserna av sitt beteende. Delaktighet Samspel mellan pedagog och barn. Barnen måste få tillfälle att träna och prova hur de ska förhålla sig till andra barn och vuxna. Vi pedagoger bör då ge positiv vägledning, tillrättavisa och förklara varför ett visst beteende är olämpligt. Uppföljning (När, hur, vem/vilka ansvarar för det) Uppföljning sker när vi utvärderar höst terminen 2011. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 13
Kartläggning Bilaga 3 Förskola/avdelning: HATTSTUGAN Stubben/Tuvan Datum: 26/5 2011 Område/situation: Hallen Uppföljning av tidigare insatser och åtgärder Vi pratar inte öppet längre över barnens huvud, utan vi har gjort iordning lappar som vi sätter upp som påminnelse till föräldrarna då något saknas. Av- och påklädningen: Då något barn är sen att klä sig stannar alltid en vuxen kvar hos det. Överrapportering till föräldrar: Kan fortfarande vara svårt att få tillfälle att vara själv utan andra barn eller föräldrar. Men vi försöker göra det så bra som möjligt. Beskrivning av utsatta områden, där vi ska fokusera på någon/några former av insatser Att prata i enrum med föräldrarna om det är något speciellt. Utan att både barn och andra föräldrar är närvarande. Vi har blivit mer medvetna om vårt förhållningssätt och använder oss utav ICDP kunskaper. Planerade åtgärder Inga för närvarande. Delaktighet Både barn och pedagoger. Uppföljning (När, hur, vem/vilka ansvarar för det) Då det fungerar så bra så släpper vi det här området. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 14
Kartläggning, förskola/avdelning:kotten och Björnmossen Datum:_2011-05-26 Hallen Kartläggning av nuvarande situation i hallen Kränkande behandlingar förekommer i hallen genom att det blir konflikter mellan barnen. Det förekommer knuffar och fula ord. Planerade åtgärder, områden och insatser Personalen ser över hur vi kan samordna barnens utgång. Personalen hjälper varandra över avdelningarna. Vi ser över rutinerna så att det inte blir för många barn i hallen. Vi låter påklädningen ta tid. Barnen ska få lugn och ro till att träna på att klä på sig. När barnen knuffar och säger fula ord griper personalen in och pratar med barnen om hur vi ska bete oss mot varandra. De får sitta vid sin hylla och vänta tills de andra är klara. Delaktighet Personalen är närvarande och hjälper de barn som behöver stöd. Barnen uppmuntras att hjälpa varandra. Barnen får tid till att träna att klä på sig. Uppföljning (När, hur, vem/vilka ansvarar för det) Uppföljning sker innan personalen går på sommarsemester och inför höstens planering (ht-10). All personal på Kotten och Björnmossen ansvarar. Uppföljning och utvärdering 2010-06-21 Det har varit svårt att samordna barnens utgång mellan avdelningarna då vi ofta går ut olika tider. Dock har vi tagit med barn, som varit klara att gå ut från den andra avdelningen, när tillfälle givits. Arbetet med hur man beter sig mot varandra arbetar vi vidare med. Under hösten kommer vi även att göra observationer ur genusperspektiv. 2011-05-26:Inga genusobservationer har gjorts, men arbetet fortgår. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 15
Kartläggning, förskola/avdelning:kotten och Björnmossen Datum:_2011-05-26 Cyklar Kartläggning av nuvarande situation gällande cyklarna En del cyklar är populärare än andra. När barnen går ut springer de till förrådet för att få de populära cyklarna först. Några barn (pojkar) lägger beslag på cyklarna och turas om sinsemellan. De större barnen får de mindre barnen att kliva av cykeln och ge den till dem. Planerade åtgärder, områden och insatser Personalen måste vara observant och se till att alla barn får chansen att få använda de populära cyklarna. Personalen bestämmer att vid vissa tillfällen är det flickornas tur att använda cyklarna. Andra gånger är det uppdelat i olika åldrar. Personalen talar om i förväg om vilkas tur det är att använda cyklarna. Ibland är det cykelfria dagar för att barnen skall kunna leka andra lekar. Delaktighet Personalen är tydlig med vilka regler som gäller. Barnen får leka gruppstärkande lekar och göra samarbetsövningar Uppföljning (När, hur, vem/vilka ansvarar för det) Uppföljning sker innan personalen går på sommarsemester. All personal på Kotten och Björnmossen ansvarar. Uppföljning och utvärdering 2010-06-21 Personalen har varit uppmärksam på att barnen får turas om med att cykla. Vi har haft dagar då det varit endast flickor eller pojkar som fått cykla. Vi har även haft cykelfria dagar. Nu har vi kommit överens i huset vilka dagar varje vecka som är vigda för flickor respektive pojkar samt vilka dagar endast småbarnsavdelningen har cyklarna. Personalen ser över dessa dagar när höstens planering är klar. Vi har lekt en del gruppstärkande lekar och samarbetsövningar. När vi kommer igång med pedagogiska uterum kommer dessa lekar och övningar att bli mer planerade. 2011-05-26: På fm följer vi det vi planerat, men efter mellis får alla cykla. De gruppstärkande lekarna och samarbetsövningarna har fungerat bra i skogen men inte alltid på gården. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 16
Kartläggning, förskola/avdelning:kotten och Björnmossen Datum:_2011-05-26 Samlingar Kartläggning av nuvarande situation i samlingarna Några barn blir oroliga när samlingarna blir för långa. De tycker att det är jobbigt att sitta still och stör de andra barnen. Personalen plockar ut barnen ur samlingen. Planerade åtgärder, områden och insatser Kortare samlingar med genomgång av hur dagen ser ut. Erbjuda barnen samlingar med innehåll de är intresserade av under dagen. De barn som vill deltar. Delaktighet Personalen är lyhörd för vad barnen är intresserade av. Barnen får leka gruppstärkande lekar och göra samarbetsövningar Uppföljning (När, hur, vem/vilka ansvarar för det) Uppföljning sker innan personalen går på sommarsemester och inför höstens planering (ht-10). All personal på Kotten och Björnmossen ansvarar. Uppföljning och utvärdering 2010-06-21 Vi har haft kortare samlingar. Personalen har varit uppmärksam på och erbjudit barn andra aktiviteter som inte haft intresse av samlingen. De barn som tyckt det varit jobbigt att sitta på golvet har fått sitta på stol i samlingen. Vi har haft en del gruppstärkande lekar och samarbetsövningar under samlingen men även under andra stunder på dagen. Fortsatt diskussioner om samlingen till hösten. 2011-05-26:Vi har inte låtit barnen välja att inte vara med utan gjort de mer intresserade av innehållet på samlingen. Gruppstärkande lekar och samarbetsövningar förekommer då och då på samlingen. Södra förskoleområdet, Avesta kommun 2011 17