Grundutbildning för temautbildare. Sätt er i planeringsgrupperna.

Relevanta dokument
Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

Grundutbildning för temautbildare. God morgon! Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare. Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare. God morgon! Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare. Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare. Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare

Grundutbildning för temautbildare. Välkomna!

Grundutbildning för temautbildare. God morgon!

Grundutbildning för temautbildare. God morgon!

Grundutbildning för temautbildare

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

Rörelse och konstruktion

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Fritidshemsnätverk 24/11-16


Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Teknik gör det osynliga synligt

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner

Förskoleklassnätverket. Vygotskij, 21 september 2017

Bedömning för lärande. Sundsvall

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Formativ Undervisning

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Grundutbildning för temautbildare

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

NTA som skolutvecklingsprogram

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Bedömning i matematikklassrummet

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Matematiklyftet 2013/2014

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Skolplan Med blick för lärande

Formativ bedömning på fritids

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Blandningar och lösningar

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Bedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Teamplan Ugglums skola F /2012

Lathund att skapa och tilldela en LPP

Nationella prov i NO årskurs 6

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Entreprenörskap i skolan

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Nätverksträff Förskoleklass 24 oktober 2016

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Värdeskapande skola! Viktigt på riktigt. Twitter: marwim123

Skoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Bedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Transkript:

Grundutbildning för temautbildare Sätt er i planeringsgrupperna.

Dagens program tisdag 9 maj 2017 08:30 Våga språnget Wynne Harlen Naturvetenskap och teknik i NTA, möjligheter till utveckling utifrån elevernas önskemål och lokala förutsättningar. 10:00 Kaffe 10:30 Nyckelstrategier, mål och kunskapskrav Fakta och förståelse Naturvetenskapens bärande idéer 12:00 Lunch 13:00 Återsamling, återkoppling av diskussioner Fortsatt tid för planering 14:30 Sammanfattning och frågestund 15:00 Kaffe Fortsatt tid för planering 16:00 Avslutning

Våga språnget Uppmuntran stimulans Tid för iakttagelser Produktiva frågor Gynnsamt frågeklimat Barnens planeringsförmåga Ge barnen en struktur, inte färdiga planeringar. Barns förförståelse Uppmuntra barnen att lägga fram bevis för sina egna idéer. Diskussioner bör ingå i allt vetenskapligt arbete

Våga språnget lägger vikten vid lärarens roll när det gäller att undervisa i naturvetenskap. 1. Hur får jag mina elever att komma igång? 2. Hur stimulerar jag dem att göra noggranna iakttagelser? 3. Hur gör jag när de ställer frågor jag inte kan svara på? 4. Vad ska jag göra om de inte frågar alls? 5. Hur får jag dem att fundera ut vettiga undersökningar? 6. Vad gör jag om de får för sig fel saker? 7. Hur ska jag få dem att skriva ner saker och ting? Ur; Våga språnget s.9

En bra fråga är viktigare än sitt svar 1. Klipp isär bilderna på A3 papperet 2. Diskutera och anteckna; Vad skulle ni uppmana era elever att göra med bilderna? Vilken åldersgrupp riktar ni er mot? Vad har ni för mål med uppgiften/vilka förmågor tränar eleverna?

Produktiva frågor Kom på produktiva frågor till er uppgift en fråga som riktar uppmärksamheten en kvantitativ fråga (mäta/räkna) en jämförelsefråga en vad händer om -fråga en aktiverande fråga en rätt ställd Varför?- eller Hur?- fråga Våga språnget s.51-63

Teknikuppdragen i NTA Kretsar kring el 3 5 Framtidens ljus Rörelse och konstruktion 4 6 Framtiden fordon Matens kemi 5 7 Framtidens kök Flyta eller sjunka 5 7 Framtidens fartyg Magneter och motorer 6 7 Framtidens kommunikation

Diskussion utifrån; Våga språnget Egna frågor och tankar om innehållet i boken (alt stödfrågor nedan) ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Hur får du eleverna att planera sin undersökningar innan och under tiden de undersöker? Hur uppmuntrar du eleverna att se och upptäcka medan de undersöker? Hur gör du för att hjälpa eleverna att formulera undersökningsbara frågor? Hur gör du för att undersöka vilka förkunskaper dina elever har? Hur hjälper du elever som har svårt att diskutera i grupp. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vad av innehållet i Våga språnget (och hur) kan du föra in i din temautbildning?

Fiskskålen - Fishbowl tidtagare 7 min fiskarna diskuterar utifrån sina frågor och tankar om Våga språnget Byt plats 7 min observatörerna reflekterar över fiskarnas diskussion och pratar också om sina egna tankar om Våga språnget Byt plats 5 min fiskarna reflekterar över observatörernas diskussion Sätt ihop till en ring 7 min alla får prata tillsammans

Diskussionsgrupper 1 2 3 Johanna Wahlgren Eva-Marie Friberg Anna Sundin Malin Rosengren Carina Berggren Lotta Andersén Annika Egertz Anna Lusth Camilla Ramsö Malin Bjälesjö Pär Bjuggfält Christian Rydberg Sara Unkel Anneli Carming Maria Sundström Pernilla Stålbark Elisabet Kellerman Sofie Rautila Sara Björnhammar Andreas Ellingsson Maria Helldin 4 Magnus Björsing Gunilla Norberg Ann-Louise Christensson Malin Olofsson Tomas Lövgren Hanna Heurlin

Att planera en systematisk undersökning

Att redovisa ett experiment

Elevers önskemål och lokala förutsättningar

Besöka.

Möjligheter till utveckling utifrån elevernas önskemål och lokala förutsättningar Har du gjort något extra när du arbetat med ditt tema? Extraexperiment? Vidareutveckling? Samarbete? Studiebesök etc. Om du tänker på ditt tema och din kommun/ort. Kan du hitta någon koppling till ditt tema som barnen skulle finna intressant?

Nyckelstrategier för att utveckla elevernas lärande Dylan Wiliam http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=195

Dylan Wiliam Vem är då Dylan Wiliam? Han är engelsman och gurun när det gäller formativ bedömning. av Dylan Wiliam. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. http://www.journeytoexcellence.org.uk/videos/expertspeakers/assessmentstrategiesd ylanwiliam.asp

Nyckelstrategierna i NTA Mål för varje uppdrag Temats innehåll och lärande Pedagogisk planering Bedömningsöversikt Uppdrag Diskussionsfrågor Sammanfatta och diskutera Slutuppdrag Nyckelstrategi 1 (klargöra lärandemål) Nyckelstrategi 2 (skapa effektiva aktiviteter) Nyckelstrategi 3,4,5 (feedback, kamrat- och självbedömning) NTA -PPT

Att tydliggöra mål och kunskapskrav Cristian Lundahl Christian Lundahl är docent och lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Från en utbildningsserie Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess https://www.youtube.com/watch?v=s0r--iu2clm

Temat och Lgr 11 -LPP En lokal pedagogisk planering är ett dokument som talar om vad skolan ska arbeta med i de ämnen eller arbetsområden som planeringen avser. Det bör framgå av planeringen - vad målen med undervisningen är, - vilket innehåll som ska behandlas - vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas. Det är läroplanen och kursplanen som ligger till grund för den lokala pedagogiska planeringen.

Målen i NTA - LPP

Naturvetenskapens bärande idéer Vetenskap eller pseudovetenskap? Vad vet vi om olika källor? Vilka är mest trovärdiga och vetenskapligt skrivna? https://www.youtube.com/watch?v=timmwywjqy c&index=5&list=plortp-jkn2ois3rrkfl- 57FpL03xJ1upd

Naturvetenskapens bärande idéer Vetenskap eller pseudovetenskap? Att allt benämns som sanningar i media. Motivering till kunskap och källkritik! https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan Vad vet vi idag om trådlösa nätverk och mobiltelefoner Socker P-piller

Dagens program tisdag 10 maj 2016 08:30 Våga språnget Wynne Harlen Naturvetenskap och teknik i NTA, möjligheter till utveckling utifrån elevernas önskemål och lokala förutsättningar. 10:00 Kaffe 10:30 Nyckelstrategier, mål och kunskapskrav LPP? Fakta och förståelse Naturvetenskapens bärande idéer 12:00 Lunch 13:00 Återsamling, återkoppling av diskussioner Fortsatt tid för planering 15:00 Kaffe 15:30 Sammanfattning och frågestund 16:00 Avslutning

Skolutvecklingsprogrammet Ur; NTA och kompetensutveckling s.31-36 NTA:s grundfilosofi är att sätta eleverna och deras frågor i centrum NTA:s arbetssätt är frågeformulering, förutsägelser, undersökande arbetssätt, dokumentation, reflektion, diskussion och tillämpning Arbetssättet inom NTA stämmer väl överens med det pedagogiska förhållningssättet i det entreprenöriella lärandet.

NTA - skolutvecklingsprogram Introduktions utbildning Utbildning för temautbildare Samordnare & Temautbildning samordnarutbildningar Tematräffar NTAs hemsida & handledningar + material Fortsättningskurs för temautbildare & temautbildartr äffar

Utbildning för temautbildare 2017 Temats innehåll och lärande De olika uppdragen i temat, praktiskt och teoretiskt Dina erfarenheter från klassrummet Dina erfarenheter från tidigare temautbildningar Lgr 11 - syfte/förmågor/centralt innehåll/kunskapskrav Att bedöma för lärande (Britt Lindahl) - Formativ bedömning, DINO, Nationella prov, Concept cartoons, Queenslandhäften, Bedömningsportalen Important But not for me! (Anders Jidesjö) - Barns inställning till Fy, Ke, Bi, Te - Naturvetenskap i ett samhällsperspektiv energi, miljö, hälsa

Förmågor; Kommunicera och använda begrepp IBSE, lärarens roll (NTA och kompetensutveckling) Att undervisa barn i naturvetenskap (Våga språnget!) - Samspel, dialog, att göra iakttagelser, frågor, planera sina undersökningar, förförståelse, kommunikation Att utveckla temat. Vad har vi för lokala förutsättningar och hur mycket hinner vi? Hur mycket är eleverna med i planeringen? Egna tips och elevexempel Vetenskap eller pseudovetenskap - källor NTA ett skolutvecklingsprogram Elevernas och pedagogernas frågor vart kan vi söka svar? (Naturvetenskapens bärande idéer)

Vad händer nu? Du skriver klart din planering. Du skickar din planering till Tina. (INNAN SOMMARLOVET!) Du får tillbaka planeringen med kommentarer och behöver ev. göra ändringar. Tina meddelar när du är godkänd att göra din första temautbildning kontakta din samordnare snarast för att boka datum! Efter utbildningsdagen utvärderar du din dag med hjälp av mallen och skickar till Tina. Tina läser och kommenterar. När du är godkänd kommer Tina be om din adress. Marja skickar ut ditt intyg på att du är godkänd temautbildare! Fortsätt utbilda Kom på utbildarträffar som anordnas i de olika regionerna.

Tack! Lycka till med er planering och glöm inte skicka in den före sommaren! Hoppas vi ses på någon utbildarträff tina.haggholm@ntaskolutveckling.se http://tinasnote.weebly.com/nta.html

Elevernas frågor Vad ställer eleverna för frågor? Vad behöver jag veta och hur tar jag reda på det?

Här kan jag söka svar Nationellt resurscentrum i Fysik http://www2.fysik.org/ Nationellt resurscentrum i Kemi http://school.chem.umu.se/ Nationellt resurscentrum i Biologi http://www.bioresurs.uu.se/nrbbinfo.cfm Nationellt resurscentrum i Teknik http://www.liu.se/cetis/

Skolverkets definition Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.

i grundskolan handlar det om att eleverna ska få utveckla förmågor som främjar entreprenörskap. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr 11, kap 1)

Temat och Lgr 11 -LPP En lokal pedagogisk planering är ett dokument som talar om vad skolan ska arbeta med i de ämnen eller arbetsområden som planeringen avser. Det bör framgå av planeringen - vad målen med undervisningen är, - vilket innehåll som ska behandlas - vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas. Det är läroplanen och kursplanen som ligger till grund för den lokala pedagogiska planeringen.

Läraren ska i den lokala pedagogiska planeringen konkretisera målen, och beskriva - vilka förmågor och kunskaper eleverna rent praktiskt ska kunna visa att de har - vad läraren kommer att bedöma. Den pedagogiska planeringen är ett utmärkt sätt att öka elevernas förståelse för vad de ska lära och utveckla i skolan och ge dem möjlighet att använda sitt inflytande och ta ansvar på ett mer utvecklat sätt.

Inte helt lätt De frågeställningar /problemformuleringar som återkommer till är följande: Till vem skriver vi en LPP? Är det i första hand ett verktyg för oss lärare eller i första hand ett verktyg till elever och/eller föräldrar? Ska alla elever i en klass ha samma LPP? Hur blir det i alla åldersblandade klasser? Barn med särskilda behov/rättigheter? Hur avgränsar man de förmågor (ur övergripande mål och riktlinjer samt kursplanernas syftesdel) man vill att eleverna ska utveckla? Det blir lätt hänt att man tar med alldeles för mycket men vad ska man välja bort? Hur gör vi med stoffet/det centrala innehållet? Hur avgränsar vi det när det är så mycket som hör ihop och passar in. Hur blir eleverna delaktiga i framställandet av LPPn? Ska LPPn vara ämnesövergripande eller inte? Hur konkretiserar vi målen och vad det är vi ska bedöma utan att förenkla språket och innehållet från Lgr 11 för mycket? Kan man tolka LPP som en års- eller terminsplanering?

De stora frågorna Göran Svanelid - Göra LPPn tydlig för eleverna Några stora frågor Bilder Introducerande text Exempel ur boken