Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

Transkript

1 Grundutbildning för temautbildare Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.

2 Dagens program tisdag 10 maj :30 Våga språnget Wynne Harlen Naturvetenskap och teknik i NTA, möjligheter till utveckling utifrån elevernas önskemål och lokala förutsättningar. 10:00 Kaffe 10:30 Nyckelstrategier, mål och kunskapskrav LPP? Fakta och förståelse Naturvetenskapens bärande idéer 12:00 Lunch 13:00 Återsamling, återkoppling av diskussioner Fortsatt tid för planering 15:00 Kaffe 15:30 Sammanfattning och frågestund 16:00 Avslutning

3 Planeringsgrupper Jämföra och mäta Nina Holm Katarina Karlsson Åsa Bengtsson Förändringar Birgitta Rosén Lisa Hultman Testa teknik Anna Funke Susanne Berg Peter Johansson Gry Fyrö Monica Lindblom Charlotta Lönegård Jord Carina Eriksson Helena Gothefors Fjärilars liv Lisa Berggren Anneli Mattsson Balansera och väga Veronika Söderblom Louise Sjöström Petra Klozz Ulrika Erlandsson Från frö till frö Karin Rolkert Mäta tid Paul Stensland Thomas Eriksson Matens Kemi Marcus Karlsson Maria Norlin Tina Edin Anette Nyberg Sofie Nilsson Kretsar kring el Jonas Paulsson Karin Persson Ulrika Marklund Sanna Svensson Flyta eller sjunka Åsa Bjurhem Rörelse och konstruktion Johan Hallbäck

4 Våga språnget lägger vikten vid lärarens roll när det gäller att undervisa i naturvetenskap. 1. Hur får jag mina elever att komma igång? 2. Hur stimulerar jag dem att göra noggranna iakttagelser? 3. Hur gör jag när de ställer frågor jag inte kan svara på? 4. Vad ska jag göra om de inte frågar alls? 5. Hur får jag dem att fundera ut vettiga undersökningar? 6. Vad gör jag om de får för sig fel saker? 7. Hur ska jag få dem att skriva ner saker och ting? Ur; Våga språnget s.9

5 Våga språnget Uppmuntran stimulans Tid för iakttagelser Produktiva frågor Gynnsamt frågeklimat Barnens planeringsförmåga Ge barnen en struktur, inte färdiga planeringar. Barns förförståelse Uppmuntra barnen att lägga fram bevis för sina egna idéer. Diskussioner bör ingå i allt vetenskapligt arbete

6 En bra fråga är viktigare än sitt svar 1. Klipp isär bilderna på A3 papperet 2. Diskutera och anteckna; Vad skulle ni uppmana era elever att göra med bilderna? Vilken åldersgrupp riktar ni er mot? Vad har ni för mål med uppgiften/vilka förmågor tränar eleverna?

7 Produktiva frågor Kom på produktiva frågor till er uppgift en fråga som riktar uppmärksamheten en kvantitativ fråga (mäta/räkna) en jämförelsefråga en vad händer om -fråga en aktiverande fråga en rätt ställd Varför?- eller Hur?- fråga Våga språnget s.51-63

8 Teknikuppdragen i NTA Kretsar kring el 3 5 Framtidens ljus Rörelse och konstruktion 4 6 Framtiden fordon Matens kemi 5 7 Framtidens kök Flyta eller sjunka 5 7 Framtidens fartyg Magneter och motorer 6 7 Framtidens kommunikation

9 Diskussion utifrån; Våga språnget Egna frågor och tankar om innehållet i boken (alt stödfrågor nedan) Hur får du eleverna att planera sin undersökningar innan och under tiden de undersöker? Hur uppmuntrar du eleverna att se och upptäcka medan de undersöker? Hur gör du för att hjälpa eleverna att formulera undersökningsbara frågor? Hur gör du för att undersöka vilka förkunskaper dina elever har? Hur hjälper du elever som har svårt att diskutera i grupp Vad av innehållet i Våga språnget (och hur) kan du föra in i din temautbildning?

10 Att planera en systematisk undersökning

11 Att redovisa ett experiment

12 Elevers önskemål och lokala förutsättningar

13 Besöka.

14 Möjligheter till utveckling utifrån elevernas önskemål och lokala förutsättningar Har du gjort något extra när du arbetat med ditt tema? Extraexperiment? Vidareutveckling? Samarbete? Studiebesök etc. Om du tänker på ditt tema och din kommun/ort. Kan du hitta någon koppling till ditt tema som barnen skulle finna intressant?

15

16 Nyckelstrategier för att utveckla elevernas lärande Dylan Wiliam

17 Dylan Wiliam Vem är då Dylan Wiliam? Han är engelsman och gurun när det gäller formativ bedömning. av Dylan Wiliam. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. ylanwiliam.asp

18 Nyckelstrategierna i NTA Mål för varje uppdrag Temats innehåll och lärande Pedagogisk planering Bedömningsöversikt Uppdrag Diskussionsfrågor Sammanfatta och diskutera Slutuppdrag Nyckelstrategi 1 (klargöra lärandemål) Nyckelstrategi 2 (skapa effektiva aktiviteter) Nyckelstrategi 3,4,5 (feedback, kamrat- och självbedömning) NTA -PPT

19 Att tydliggöra mål och kunskapskrav Cristian Lundahl Christian Lundahl är docent och lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Från en utbildningsserie Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess

20 Temat och Lgr 11 -LPP En lokal pedagogisk planering är ett dokument som talar om vad skolan ska arbeta med i de ämnen eller arbetsområden som planeringen avser. Det bör framgå av planeringen - vad målen med undervisningen är, - vilket innehåll som ska behandlas - vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas. Det är läroplanen och kursplanen som ligger till grund för den lokala pedagogiska planeringen.

21 Läraren ska i den lokala pedagogiska planeringen konkretisera målen, och beskriva - vilka förmågor och kunskaper eleverna rent praktiskt ska kunna visa att de har - vad läraren kommer att bedöma. Den pedagogiska planeringen är ett utmärkt sätt att öka elevernas förståelse för vad de ska lära och utveckla i skolan och ge dem möjlighet att använda sitt inflytande och ta ansvar på ett mer utvecklat sätt.

22 Inte helt lätt De frågeställningar /problemformuleringar som återkommer till är följande: Till vem skriver vi en LPP? Är det i första hand ett verktyg för oss lärare eller i första hand ett verktyg till elever och/eller föräldrar? Ska alla elever i en klass ha samma LPP? Hur blir det i alla åldersblandade klasser? Barn med särskilda behov/rättigheter? Hur avgränsar man de förmågor (ur övergripande mål och riktlinjer samt kursplanernas syftesdel) man vill att eleverna ska utveckla? Det blir lätt hänt att man tar med alldeles för mycket men vad ska man välja bort? Hur gör vi med stoffet/det centrala innehållet? Hur avgränsar vi det när det är så mycket som hör ihop och passar in. Hur blir eleverna delaktiga i framställandet av LPPn? Ska LPPn vara ämnesövergripande eller inte? Hur konkretiserar vi målen och vad det är vi ska bedöma utan att förenkla språket och innehållet från Lgr 11 för mycket? Kan man tolka LPP som en års- eller terminsplanering?

23 De stora frågorna Göran Svanelid - Göra LPPn tydlig för eleverna Några stora frågor Bilder Introducerande text Exempel ur boken

24

25

26 Naturvetenskapens bärande idéer Vetenskap eller pseudovetenskap? Att allt benämns som sanningar i media. Motivering till kunskap och källkritik! Vad vet vi idag om trådlösa nätverk och mobiltelefoner Socker BFL

27 Naturvetenskapens bärande idéer Hörde ert tema till något kapitel i boken? Vilket? Finns det någon/något fakta, fenomen eller begrepp i ert tema som ni anser behöver en förklaring/genomgång av dig som temautbildare på utbildningsdagen? Är det något annat av det du läst i boken som du kommer att använda i din utbildning vad?

28

29 Dagens program tisdag 10 maj :30 Våga språnget Wynne Harlen Naturvetenskap och teknik i NTA, möjligheter till utveckling utifrån elevernas önskemål och lokala förutsättningar. 10:00 Kaffe 10:30 Nyckelstrategier, mål och kunskapskrav LPP? Fakta och förståelse Naturvetenskapens bärande idéer 12:00 Lunch 13:00 Återsamling, återkoppling av diskussioner Fortsatt tid för planering 15:00 Kaffe 15:30 Sammanfattning och frågestund 16:00 Avslutning

30 Planeringsgrupper Jämföra och mäta Nina Holm Katarina Karlsson Åsa Bengtsson Förändringar Birgitta Rosén Lisa Hultman Testa teknik Anna Funke Susanne Berg Peter Johansson Gry Fyrö Monica Lindblom Charlotta Lönegård Jord Carina Eriksson Helena Gothefors Fjärilars liv Lisa Berggren Anneli Mattsson Balansera och väga Veronika Söderblom Louise Sjöström Petra Klozz Ulrika Erlandsson Från frö till frö Karin Rolkert Mäta tid Paul Stensland Thomas Eriksson Matens Kemi Marcus Karlsson Maria Norlin Tina Edin Anette Nyberg Sofie Nilsson Kretsar kring el Jonas Paulsson Karin Persson Ulrika Marklund Sanna Svensson Flyta eller sjunka Åsa Bjurhem Rörelse och konstruktion Johan Hallbäck

31 Skolutvecklingsprogrammet Ur; NTA och kompetensutveckling s NTA:s grundfilosofi är att sätta eleverna och deras frågor i centrum NTA:s arbetssätt är frågeformulering, förutsägelser, undersökande arbetssätt, dokumentation, reflektion, diskussion och tillämpning Arbetssättet inom NTA stämmer väl överens med det pedagogiska förhållningssättet i det entreprenöriella lärandet.

32 NTA - skolutvecklingsprogram Introduktions utbildning Utbildning för temautbildare Samordnare & Temautbildning samordnarutbildningar Tematräffar NTAs hemsida & handledningar + material Fortsättningskurs för temautbildare & temautbildartr äffar

33 Utbildning för temautbildare 2016 Temats innehåll och lärande De olika uppdragen i temat, praktiskt och teoretiskt Dina erfarenheter från klassrummet Dina erfarenheter från tidigare temautbildningar Lgr 11 - syfte/förmågor/centralt innehåll/kunskapskrav Att bedöma för lärande (Britt Lindahl) - Formativ bedömning, DINO, Nationella prov, Concept cartoons, Queenslandhäften, Bedömningsportalen Important But not for me! (Anders Jidesjö) - Barns inställning till Fy, Ke, Bi, Te - Naturvetenskap i ett samhällsperspektiv energi, miljö, hälsa - Hur kopplar vi aktuella ämnen?

34 Förmågor; Kommunicera och använda begrepp IBSE, lärarens roll (NTA och kompetensutveckling) Att undervisa barn i naturvetenskap (Våga språnget!) - Samspel, dialog, att göra iakttagelser, frågor, planera sina undersökningar, förförståelse, kommunikation Att utveckla temat. Vad har vi för lokala förutsättningar och hur mycket hinner vi? Hur mycket är eleverna med i planeringen? Pedagogiska planeringar hur och för vem de stora frågorna NTA ett skolutvecklingsprogram Elevernas och pedagogernas frågor vart kan vi söka svar? (Naturvetenskapens bärande idéer)

35 Vad händer nu? Du skriver klart din planering. Du skickar din planering till Tina. (INNAN SOMMARLOVET!) Du får tillbaka planeringen med kommentarer och behöver ev. göra ändringar. Tina meddelar när du är godkänd att göra din första temautbildning kontakta din samordnare snarast för att boka datum! Efter utbildningsdagen utvärderar du din dag med hjälp av mallen och skickar till Tina. Tina läser och kommenterar. När du är godkänd kommer Tina be om din adress. Marja skickar ut ditt intyg på att du är godkänd temautbildare! Fortsätt utbilda Kom på utbildarträffar som anordnas i de olika regionerna.

36 Tack! Lycka till med er planering och glöm inte skicka in den före sommaren! Hoppas vi ses på någon utbildarträff

37

38 Elevernas frågor Vad ställer eleverna för frågor? Vad behöver jag veta och hur tar jag reda på det?

39 Här kan jag söka svar Nationellt resurscentrum i Fysik Nationellt resurscentrum i Kemi Nationellt resurscentrum i Biologi Nationellt resurscentrum i Teknik

40 Skolverkets definition Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.

41 i grundskolan handlar det om att eleverna ska få utveckla förmågor som främjar entreprenörskap. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr 11, kap 1)