Grundutbildning för temautbildare. God morgon!
|
|
- Carina Lindqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grundutbildning för temautbildare God morgon!
2 Dagens program tisdag 13/3 Utcheckning klar? 08:30 Utbildaruppdraget Praktiska frågor kring planering och genomförande av temautbildning. Dokument och annat stöd på hemsidan Kaffe 10:00 Vad ska vi bedöma och hur? Delar av ditt tema som är lämpliga för bedömning Att bedöma för lärande. Britt Lindahl, Högskolan Kristianstad Lunch fortsättning föreläsning ca13.45 Gruppuppgift - Vad ska vi bedöma och hur 15:00 Kaffe Presentation av dag :00 Dagen avslutas
3
4
5 Diskussionsuppgift Vad är det bästa med någon av de temautbildningar du varit på. - Där och då hur var utbildningsdagen upplagd, något speciellt moment - Efter vad var bra att du hade fått lära dig på temautbildningsdagen när temat startade. Vad är det du har saknat på de temautbildningar du varit på. - Där och då vad har du saknat/varit missnöjd med under utbildningsdagen. - Efter vad har du saknat när ni började arbeta med temat?
6 Underlag & Planeringsstöd Underlag för planering av utbildning Planeringsstöd Nedanstående tabell är tänkt att användas som ett stöd för att strukturera din utbildning. Det är inte tänkt att alla rutor ska fyllas i. Uppdrag 1. Syfte med uppdraget. Exempel och diskussion om olika moment i arbetssätten i temat Exempel på kopplingar till syften och centralt innehåll i Lgr11 Möjligheter till formativ bedömning utifrån syften i Lgr 11 Egna exempel, tips och goda råd Underlag för planering av utbildning för temautbildare 2. Detta dokument är ett stöd för din planering av temautbildningen. I temautbildningen är det centralt att deltagarna får genomföra så många av uppdragen som möjligt. I diskussionerna före och efter varje uppdrag har du möjlighet att lyfta olika frågor av mer övergripande natur. I din planering ska det framgå vad av de övergripande frågorna du tänker ta upp och hur du planerar att göra det
7 Vad vill vi veta i planeringen? Vad behöver DU veta i planeringen Vad? Var? Hur? Varför? (praktiskt, teoretiskt, bedömning, elevexempel, LPP, förmågor, tips ) (först, sist, vilket uppdrag) (testa, diskutera, helgrupp, par, visa, redovisa, gå runt och lyssna) (Varför väljer jag att göra det, just där och på det sättet?)
8 Finns följande med i planeringen? o Introduktion o Presentation o Mål med temat och dagen o Lgr 11 (syfte, centralt innehåll, kunskapskrav) o Praktiskt arbete o Kopplingar till temapärm/häfte + ev temabok o IBSE (eller NTAs arbetssätt) o Att ställa rätt frågor o Diskussioner/samtal o Bedömning o Tips på bedömningsstöd (CC; DINO; NP ) o NTAs hemsida o Begrepp o Länkar, boktips, filmtips o Egna erfarenheter o Att arbeta vidare med o Avslut och utvärdering
9 Exempel Varför finns det inga exempel på planeringar på hemsidan?
10
11
12 Planera för bedömning i NTA
13 Att bedöma för lärande Undervisning i biologi, fysik och kemi ska ge eleverna förutsättningar att bland annat ta ställning i frågor med naturvetenskapligt innehåll, genomföra undersökningar och använda begrepp för att beskriva och förklara olika fenomen och sammanhang. Men hur vet man i vilken utsträckning eleverna har utvecklat dessa förmågor? Och hur kan man stödja elevernas fortsatta utveckling? Britt Lindahl
14 Tydliga mål för eleverna Temauppgift Titta på uppdragen och kunskapsmålen i ditt tema. Vilka mål matchar med förmågorna och målen i Lgr11? Välj ut 3 mål för ditt tema och formulera dem tydligt och elevnära så att du kan presentera dem för eleverna. Vilka uppdrag/delar av uppdrag i ditt tema lämpar sig bäst för formativ bedömning. Vad ska bedömas och hur ska det göras? - Jämför med Lgr 11 Välj ut något/några tillfällen under arbetet med ditt tema där det är lämpligt med formativ bedömning utifrån målen du just formulerat. - Varför är det ett bra tillfälle? - Hur ska du göra den formativa bedömningen? - Vad är det du vill veta? För eleven/för dig och undervisningen - Hur ska du återkoppla till eleverna? Finns det uppgifter i Bedömningsportalen, DINO, Concept Cartoons eller NP år 6 som passar till ditt tema? Under eller efter vilket uppdrag passar de uppgifterna?
15 Bedömningsportalen
16 DiNO, Skolverket Bedömningsstöd
17 Testfråga NP NO år 6
18 Concept cartoons, Skolverket
19 Nationella prov i NO år6 Utprovningsåret 2013
20 Sammanfattning i grupper Hur formulerade ni målen till ert tema? Tips till varandra hur man formulerar bedömningsbara, elevnära mål!? Vad kommer ni att ta upp om formativ bedömning på er temautbildning? Tipsa om uppgifter ur t.ex DINO, NP eller Concept Cartoons ni valde ut.
21 Grupper för planering och diskussioner Grupp 1 Fast eller flytande Mirjam Arvidsson Josephine Majoros Camilla Sandin Angelica Ingelsjö Ann-Louise Papinski Grupp 7 Rörelse och konstruktion Sandra Carlsson Gabriella Elisson Magneter och motorer Julia Trygg Energi och hållbar utveckling Daniel Nilsson Roger Terner Grupp 2 Jämföra och mäta Maria Trossing Elin Bjällerstedt Hultberg Balansera och väga Jenny Raabe Emma Lundgren Jessica Bucht Grupp 6 Flyta eller sjunka Marianne Fransson Johanna Palm Kretsar kring el Susanne Larsson Papper Åsa Willander Strömberg Jessica Lindstedt Grupp 3 Jord Anja Anrén Fjärilars liv Malin Johnsson Karin Lindqvist Grupp 5 Förändringar Lotta Dahlgen Kemiförsök Madelene Gustafsson Matens kemi Rickard Kristiansson Grupp 4 Testa teknik Sofia Carlsson Jenni Wegner Nina Granath Rymden Rebecka Åström Robert Nordin Kroppen Hannes Forsberg
22 Kurslitteratur
23 Kopplingar till Naturvetenskapens bärande idéer Alla läser kap. 1, 8 och 9 samt minst de kapitel som anges nedan Jord materia kap 2 Fjärilars liv levande organismer kap 4 genetik och evolution kap 5 Från frö till frö materia kap 2 energi kap 3 genetik och evolution kap 5 Testa teknik kraft och rörelse kap 6 Förändringar materia kap 2 energi - kap 3 Balansera och väga kraft och rörelse kap 6 Jämföra och mäta Kap 1 och 8 (naturvetenskapens metoder) Flyta eller sjunka (4-6) materia kap 2 kraft och rörelse kap 6 Rymden universum och vårt solsystem kap 7 Kroppen liv och hälsa kap 4 genetik och evolution kap 5 Fast eller flytande materia kap 2 Kemiförsök materia kap 2 Matens kemi liv och hälsa kap 4 Kretsar kring el energi kap 3 Rörelse och konstruktion Kraft och rörelse kap 6 Magneter och motorer energi kap 3 Kraft och rörelse kap 6 Papper materia kap 2 Energi och hållbar utveckling Energi kap 3 Materia kap 2
24 Inför nästa utbildningstillfälle maj Läs kurslitteraturen och reflektera (anteckna funderingar och frågor medan du läser) - Våga språnget - NTA och Kompetensutveckling - Naturvetenskapens bärande idéer kap. 1, 8 och 9 samt det kapitel som hör närmast till ditt tema Dokumentera en elevdiskussion när de arbetar med uppdrag i något NTA-tema, läser och arbetar med en naturvetenskaplig text eller när eleverna resonerar kring något som ditt NTA-tema behandlar. Fokusera på hur eleverna tar till sig och använder de ämnesspecifika begrepp som behandlas. Anteckna dina reflektioner kring det! Granska ditt tema på jakt efter ämnesspecifika begrepp och andra begrepp som är avgörande för den naturvetenskapliga förståelsen. Gör en begreppslista. Ta med bilder, elevers dokumentation, elevexempel som visar något/några speciellt moment i ditt tema. (Något lärande, något klurigt, ett praktiskt tips ) Var beredd att redovisa er uppgift om Vad ska vi bedöma och hur? Ta med en dator
25 Välkomna tillbaka! maj
Grundutbildning för temautbildare
Grundutbildning för temautbildare Dagens program tisdag 14/3 Utcheckning klar? 08:30 Utbildaruppdraget Praktiska frågor kring planering och genomförande av temautbildning. Dokument och annat stöd på hemsidan.
Grundutbildning för temautbildare. Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna
Grundutbildning för temautbildare Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna Grupper för planering och diskussioner Grupp 1 Fast eller flytande Mirjam Arvidsson Josephine Majoros Camilla Sandin Angelica Ingelsjö
Grundutbildning för temautbildare. Välkomna!
Grundutbildning för temautbildare Välkomna! Dagens program måndag 12/3 09:30 Kaffe och smörgås serveras 10:00 Välkommen och inledning Tina och Marja Introduktion - Bakgrund till Utbildning till NTA-utbildare
Grundutbildning för temautbildare. God morgon!
Grundutbildning för temautbildare God morgon! Dagens program tisdag 12/3 Utcheckning klar? 08:30 Uppföljning av bedömning från dag 1 09.30 Kaffe 10:00 Utbildaruppdraget En bra temautbildningsdag?! Praktiska
Grundutbildning för temautbildare
Grundutbildning för temautbildare 2019 Grundutbildning för temautbildare Välkomna! Dagens program måndag 11/3 09:30 Kaffe och smörgås serveras 10:00 Välkommen och inledning Tina och Marja Introduktion
Grundutbildning för temautbildare
Grundutbildning för temautbildare Dagens program tisdag 15/3 Utcheckning klar? 08:30 Uppföljning av dag 1 Naturvetenskap i ett samhällsperspektiv energi, miljö, hälsa 9:30 Kaffe 10:30 Att bedöma för lärande.
Grundutbildning för temautbildare. God morgon! Sätt er i planeringsgrupperna
Grundutbildning för temautbildare God morgon! Sätt er i planeringsgrupperna Grupper för planering och diskussioner Grupp 1 Fast eller flytande Mirjam Arvidsson Josephine Majoros Camilla Sandin Angelica
Grundutbildning för temautbildare. Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna
Grundutbildning för temautbildare Välkomna! Sätt er i planeringsgrupperna Dagens program måndag 13 maj 2019 09:30 Kaffe och smörgås 10:00 Inledning 10:10 Gry Fyrö, NTA-utbildare från Stockholm berättar
Grundutbildning för temautbildare
Grundutbildning för temautbildare Dagens program onsdag 18/3 09:30 Kaffe och smörgås serveras 10:00 Välkommen och inledning Introduktion - Bakgrund till Utbildning till NTA-utbildare Mål och huvudmoment
Grundutbildning för temautbildare
Grundutbildning för temautbildare Dagens program måndag 14/3 09:30 Kaffe och smörgås serveras 10:00 Välkommen och inledning Introduktion - Bakgrund till Utbildning till NTA-utbildare Mål och huvudmoment
Grundutbildning för temautbildare. Sätt er i planeringsgrupperna
Grundutbildning för temautbildare Sätt er i planeringsgrupperna Planeringsgrupper Fast eller flytande Andreas Ellingsson Pernilla Stålbark Jord Maria Sundström Från frö till frö Magnus Björsing Testa teknik
Grundutbildning för temautbildare
Grundutbildning för temautbildare Dagens program måndag 9 maj 2016 09:30 Kaffe och smörgås 10:00 Inledning 10:10 Gruppuppgift om bedömning - sammanfattning Utbildarna presenterar sitt insamlade material.
Grundutbildning för temautbildare
Grundutbildning för temautbildare Dagens program måndag 14/3 09:30 Kaffe och smörgås serveras 10:00 Välkommen och inledning Introduktion - Bakgrund till Utbildning till NTA-utbildare Mål och huvudmoment
Grundutbildning för temautbildare. God morgon! Sätt er i planeringsgrupperna
Grundutbildning för temautbildare God morgon! Sätt er i planeringsgrupperna Grupper för planering och diskussioner Grupp 1 & 2(Kemi/Biologi) Fast eller flytande F-2 Sofia Taipale Kemiförsök 4-6 Malin Bjälesjö
www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta
www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,
Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.
Grundutbildning för temautbildare Sätt er tillsammans med era planeringskompisar. Dagens program tisdag 10 maj 2016 08:30 Våga språnget Wynne Harlen Naturvetenskap och teknik i NTA, möjligheter till utveckling
Grundutbildning för temautbildare. Sätt er tillsammans med era planeringskompisar.
Grundutbildning för temautbildare Sätt er tillsammans med era planeringskompisar. Dagens program tisdag 19 maj 2014 08:30 Våga språnget Wynne Harlen Naturvetenskap och teknik i NTA, möjligheter till utveckling
Grundutbildning för temautbildare. Sätt er i planeringsgrupperna.
Grundutbildning för temautbildare Sätt er i planeringsgrupperna. Dagens program tisdag 9 maj 2017 08:30 Våga språnget Wynne Harlen Naturvetenskap och teknik i NTA, möjligheter till utveckling utifrån elevernas
NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik
NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Rörelse och konstruktion
www.ntaskolutveckling.se Rörelse och konstruktion Hur gör man en bra jämförelse? DOK på weebly En trehjuling har tre hjul till skillnad från en vanlig cykel så att det blir lättare att hålla balansen.
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Grundutbildning för temautbildare
Grundutbildning för temautbildare Dagens program måndag 18 maj 2014 09:30 Kaffe och smörgås 10:00 Inledning 10:10 Utbildarna presenterar sitt insamlade material. Hur kan läraren stötta eleverna i deras
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun
Pedagogisk planering NO och Teknik i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: NTA- kretsar kring el Annika Lundin Tierps Kommun 2015-01-07 Arbetsområ de: NTA kretsår kring el Arbetsområdets syfte och förmågor
NT-satsningen. Nat. Fuengirola 8 nov 2014
NT-satsningen Nat Fuengirola 8 nov 2014 Naturvetenskap och teknik i svenska skolan Vad är problemet? Hur ska det åtgärdas? Hur har det gått? Och hur kan svenska utlandsskolor dra nytta av NT-satsningen?
Kursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Temats innehåll och lärande
f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att
Nationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
En likvärdig undervisning för alla!
En likvärdig undervisning för alla! En likvärdig undervisning för alla! Men hur? Men hur? Anna Duncanson, Jenny Esbjörnsdotter - Karlsson Sofie Nilsson Anna Duncanson Sofie Nilsson Jenny Esbjörnsdotter
Två Skolverksprojekt. Margareta Ekborg Malmö högskola. Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet
Två Skolverksprojekt Margareta Ekborg Malmö högskola Git Börjesson Ann Zetterqvist Göteborgs universitet Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Att utveckla undervisning i naturvetenskap Moduler Kartläggning
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Pedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:
Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går
www.ntaskolutveckling.se 2 Detta ingår i temat Temautbildningsdag Temapärm Temabok Materielsats Material på NTAs hemsida 3 Rörelse och konstruktion TEMABOK 4 NTAs hemsida www.ntaskolutveckling.se 5 Tinas
Regional nätverksträff 151123
Regional nätverksträff 151123 Aktuellt Information från Skolverket Läslyftet Bedömningsstöd Kunskapskrav åk 1 Utvecklingsmedel till det Regionala nätverket Ge alla elever chansen att lära sig läsa och
Förmiddagens program
Välkomna! Förmiddagens program 10.00-11.00 Introduktion till kursen 11.00-12.30 grupp 1 Margareta L F grupp 2 Elisabeth grupp 3 Carina grupp 4 Margareta B. 12.30-13.30 Lunch Vildgåsen (lunchbiljett) Eftermiddagens
Skolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017
Skolverkets moduler Margareta Ekborg Malmö högskola Biennalen Okt 2017 Anna Didriksson Malin Edin Angered Lgr11 Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 1. granska
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Välkommen till Föräldrasamråd. S:t Pers skola 4 oktober 2011
Välkommen till Föräldrasamråd S:t Pers skola 4 oktober 2011 Upplägget i kväll Presentation Föräldrasamrådet Förväntningar Läroplan Lärplattformen Plan för allvarliga händelser Våra rutiner vid oanmäld
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
www.ntaskolutveckling.se VÄLKOMNA till temautbildningsdagen för temat Detta ingår i temat Temautbildningsdag Temapärm Temabok Materielsats Material på NTAs hemsida Rörelse och konstruktion TEMABOK NTAs
Kretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Ekologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna
Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16
Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför? Diskussion
Kursen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om förskoleklassens, fritidshemmets och skolans uppdrag gällande stödinsatser.
Aktivitetsplan ht-2015 Extra anpassningar särskilt stöd och åtgärdsprogram. Kursen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om förskoleklassens, fritidshemmets och skolans uppdrag gällande
Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,
Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017, 13.00-16.00 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför?
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Visa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
www.ntaskolutveckling.se 2 Detta ingår i temat Temautbildningsdag Temapärm Temabok Materielsats Material på NTAs hemsida 3 Rörelse och konstruktion TEMABOK 4 NTAs hemsida www.ntaskolutveckling.se 5 Tinas
Strategier för att utveckla elevernas framställningar
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning, årskurs 4-6 Del 5: Muntliga och skriftliga framställningar Strategier för att utveckla elevernas framställningar Margareta Ekborg,
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
www.ntaskolutveckling.se 2 Detta ingår i temat Temautbildningsdag Temapärm Temabok Materielsats Material på NTAs hemsida 3 Rörelse och konstruktion TEMABOK 4 NTAs hemsida www.ntaskolutveckling.se 5 Tinas
Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska
Välkommen till Att bedöma kunskap i matematik" - Olofström. Kursansvarig: Karin Sällström 0470-70 87 40 karin.sallstrom@lnu.se.
Välkommen till Att bedöma kunskap i matematik" - Olofström Kursansvarig: Karin Sällström 0470-70 87 40 karin.sallstrom@lnu.se Lärare: Karin Sällström karin.sallstrom@lnu.se Mikael Gustafsson mikael.gson@telia.com
Pep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar
2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska
Matematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning
Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 3 hp VFU inom ramen för 18 hp Kurs: UVK 3 för grundlärare 4-6: Didaktik och bedömning Kursplan: UV4015 VT 2019 VFU-period: v. 14-15 Maria Godolakis
Medborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).
Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Lokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun
Pedagogisk planering NO i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: kemiförsök Annika Lundin Tierps Kommun 2015-10-05 Arbetsområde: kemiförsök Arbetsområdets syfte och förmågor att utveckla Undervisningen
Simklubben Laxen Topp 50 damer
50m frisim damer 100m frisim damer 200m frisim damer 1 Linnéa Bielicz 25,98 2017 1 Linnéa Bielicz 55,50 2016 1 Linnéa Bielicz 2.00,79 2016 2 Tilde Morin 26,06 2018 2 Malin Ekstrand 57,16 2011 2 Ida Börjesson
Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Program Uppstart med registrering och fika
Program 180419 08.30-9.00 Uppstart med registrering och fika 09.00-09.30 Återkoppling, förväntningar, förhoppningar o behov 09.30-11.30 Föreläsning: Språkutvecklande arbetssätt och translanguaging i ett
Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Detta ingår i temat. Rörelse och konstruktion består av: Temautbildningsdag. Temapärm. Temabok. Materielsats. Material på hemsidan
Detta ingår i temat Rörelse och konstruktion består av: Temautbildningsdag Temapärm Temabok Materielsats Material på hemsidan 2 Rörelse och konstruktion TEMABOK 3 Nu börjar vi... Tänk först efter själv,
Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter
2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du
Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015
Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock
Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och
Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen