Det är inte vad du är född med som betyder något - utan hur du tänker! Skola på vetenskaplig grund Forskning om kvalitet i undervisning och lärande Tylösand 15-10-02 Fil dr Cris)na Robertson Scutellaria AB cris)na.robertson@comhem.se Mobil: 0737-610296
Varför lyckas vissa barn/elever bättre i skolan?
OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, sa i sin presentation 17/2 2014 att elever i högpresterande PISA-länder ser den egna insatsen som viktig. I Sverige däremot säger många elever att bra resultat är en fråga om talang, tur, lärare och utbildningsmaterial. Många svenska elever ser alltså inte den egna insatsen som avgörande för goda resultat i skolan.
Svenska pojkar tar ofta starkt avstånd mot plugg Att anstränga sig för att prestera väl, att arbeta hårt med skoluppgifter, värderas dock inte högt av andra heller. Att kunna prestera utan att plugga anses tyda på begåvning och ger genomgående status. Idealen om en ansträngningsfri prestation präglar inte bara pojkars, utan också flickors, positionering och relation till studierna. Källa: Öhrn, 2015
Vad beror studieresultaten på begåvning eller ansträngning? I USA förklarar både lärare och elever gärna framgång med begåvning, medan den föreställningen helt saknas i Japan. I Japan och i många andra asiatiska länder finns det inget naturligt i att vissa lyckas medan andra misslyckas, utan alla har samma möjligheter att nå målen. Christian Lundahl, 2009
På samma sätt som du kan bygga muskler kan du också träna och bygga på din hjärna! Forskare i Lund har med hjälp av språkelever och en magnetkamera funnit att även den vuxna hjärnan kan utmanas. Vid Försvarets tolkskola i Uppsala går unga språkbegåvade människor från noll förkunskaper till flytande arabiska, ryska eller dari (ett språk som talas i delar av Afghanistan) på drygt ett år. Genom att mäta deras hjärnor före och tre månader efter påbörjad språkutbildning har forskare från Lunds universitet och Umeå Center for Functional Brain Imaging kommit fram till att intensiva språkstudier utvecklar specifika delar av hjärnan och får den att växa. Källa: Sydsvenskan, 2012
Hjärnan är plas+sk! Hjärnan är som en muskel som blir starkare och arbetar bälre ju mer man övar med den. AllOör opa tror studenter al hjärnan är sta)sk, vilket får dem al tro, al talang och begåvning är oföränderliga personliga alribut som automa)skt leder )ll framgång senare i livet. Carol Dweck, professor of Psychology at Stanford University Varje gång du arbetar hårt och anstränger dig med al lära dig något nyl, formar din hjärna nya nervkopplingar. Över )d blir du då fak)skt smartare. Med andra ord det är inte vad du är född med som betyder något - utan hur du tänker Mindset
Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa Min framgång beror främst på talang och intelligens! Vill verka smart Vill lära mer och mer Min framgång beror främst på anstängning och hårt arbete! Källa: Carol Dweck, 2013
Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Jag känner el stort behov av al bevisa för andra al jag är smart! Därför vill jag helst göra sådant som jag kan och vet al jag är bra på. Vill framstå som smart Källa: Carol Dweck, 2013 Vill lära mer och mer Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa Jag känner el stort behov av al lära mig nya saker! Jag känner mig smart när jag jobbar med sådant som är svårt!
Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Plugghästar är dumhuvuden! Det är meningsöst al anstränga sig! BäLre al lyckas på el prov som man inte läst på än al misslyckas på el prov som man har läst på! Vill framstå som smart Källa: Carol Dweck, 2013 Vill lära mer och mer Jag gillar utmaningar, och hinder och al säla mig själv på prov.
Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Jag hatar al misslyckas! Jag vill inte ha nega)v kri)k! Vill framstå som smart Vill lära mer och mer Om jag misslyckas får jag lära mig av dela och ta nya tag! Källa: Carol Dweck, 2013
Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas EPersom jag hatar al misslyckas använder jag alla )ll buds stående medel för al undvika dela Vill framstå som smart Vill lära mer och mer EPersom jag vill lära mig så mycket som möjligt, försöker jag använda sådana strategier som leder )ll framgång i mil lärande
Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Om andra lyckas bälre än jag, känner jag mig som en sämre människa! Vill framstå som smart Vill lära mer och mer Om andra lyckas bälre än jag, blir jag intresserad av vad/hur de har gjort för al lyckas!
Statisk syn Dynamisk syn Utmaningar Undviker utmaningar Uppskattar utmaningar Hinder Ger lätt upp, flyr Försöker att lösa uppgiften trots att det tar tid och kräver stor ansträngning Ansträngning Ser ansträngning som meningslös och löjeväckande Ser ansträngning som en väg till framgång Misslyckanden Ignorerar konstruktiv feedback, bortförklarar Kamraters framgång Känner sig hotad av andras framgång Resultat Stannar tidigt upp i sitt lärande och når inte upp till sin fulla potential Lär av sina misstag Lär sig och inspireras av andras framgång Når till allt högre prestationsnivåer Tankevärld Begränsad - bekräftar en deterministisk syn på världen upplever få möjligheter i att förändra sin situation Källa: Carol Dweck, 2013 Öppen - ger en stor känsla av att ha en fri vilja och möjlighet att nå sina mål
Synen på förmågan är inlärd! Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Varför elever har en statisk syn på sin förmåga: Barn som tidigt och ofta får beröm för sin stora talang eller intelligens löper hög risk att få en statisk syn på sin förmåga. Barn som tidigt och ofta får höra att de saknar talang eller är svaga löper hög risk att få en statisk syn på sin förmåga. Källa: Carol Dweck, 2013
Återkoppling kan ges individuellt och kollek+vt! Beröm ansträngning! Beröm strategi! Beröm fokusering! Beröm förbälring! Beröm framsteg! Källa: Carol Dweck
Hur resonerar dina lärare? Enligt mina erfarenheter blir elevernas prestationer mestadels oförändrade under ett år! Som lärare har jag ingen möjlighet att påverka mina elevers intellektuella förmåga! Jag tror att alla elever kan lära, även de som verkar ha mycket svårt med matematik! Ju mer jag utmanar mina elever att lära matematik desto mer utvecklas deras matematiska tänkande!
Toppen! Du hade 19 rätt på mattetestet, vilket är ett mycket bra resultat! Du måste vara mycket skicklig på det här! Toppen! Du hade 19 rätt på mattetestet, vilket är ett mycket bra resultat! Du måste verkligen ha jobbat hårt! Hur skulle du ha sagt?
Inre och yttre motivation Vad är det: Individens handlande styrs av yttre mål och belöningar eller av inre mål som kunskapssökande och självförverkligande. Vad forskningen säger: Yttre belöningar hämmar den inre motivationen. Yttre belöningar leder inte till att eleven sätter upp sina egna mål. Istället för att fokusera yttre belöningar måste lärare stärka den inre motivationen genom att göra undervisningen meningsfull. Detta kan exempelvis ske genom att utgå från elevernas perspektiv, erbjuda valmöjligheter och försäkra sig om att arbetet är tillräckligt utmanande och intressant. Källa: Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete
Tålamod Att ha tålamod och skjuta upp en belöning till senare visar sig ha betydelse för utbildningsval och hur det senare går på arbetsmarknaden. I en enkät i årskurs 6 svarade en grupp elever på en hypotetisk fråga: Vill du ha 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år? Rapportförfattarna följer barnens utveckling i fyra decennier hur går det för dem med mer respektive mindre tålamod? Vi finner att tålmodiga barn genomgående får det bättre senare i livet de får bättre betyg i grundskola och gymnasium, bättre resultat på militära mönstringsprov, bättre hälsa och bättre ekonomi samt färre dagar som arbetslösa och med försörjningsstöd, säger Lena Lindahl som är en av rapportförfattarna. Källa: IFAU, 2013: Tidspreferenser och långsik+ga u<all
Förväntanseffekter Vad är det: Antagande om att lärarens positiva förväntningar leder till förbättrade intellektuella prestationer hos barnen. Vad forskningen säger: Total enighet råder bland forskare om att förväntanseffekter verkligen existerar. Lärarens positiva och negativa förväntningar påverkar barnens beteende och prestationer. Källa: Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete
Skickligt lärararbete: Ha höga men realistiska förväntningar! För svårt Lagom svårt Enkelt
Faktorer som påverkar hur lärare ser på elever: Vad säger forskningen: Lärare betraktar ofta sina elever med utgångspunkt i egna värderingar och behov. Livliga lärare tycker om aktiva elever, stillsamma lärare tycker om elever som är mer tillbakadragna etc. Människor skapar ofta stabila intryck på basis av begränsad information. Lärare som möter eleven för första gången baserar sina intryck på utseende, uppförande, namn, kön, etnisk tillhörighet och eventuell tidigare information. Dessa intryck påverkar ofta samspelet under lång tid. (Människor med ett attraktivt yttre får ofta större framgång i skolan - och i senare livet...) Källa: Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete
Faktorer som påverkar hur lärare ser på elever: Vad säger forskningen: Lärare formar intrycken genom att sätta en typ av etiketter på sina elever ex duktig svag, motiverad - omotiverad etc. Information som strider mot rådande uppfattningar omorganiseras för att lösa motsättningar. Om en duktig elev misslyckas på ett prov har han/hon en dålig dag. Om en svag elev lyckas på ett prov är det en ren tillfällighet. Flitig & ambitiös Källa: Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete Begå vad men lat
Elevernas återkoppling Elevernas fel och misstag är lärarens bästa informationskälla för att utveckla undervisningen! Skickligt lärararbete: Bygg upp ett klassrumsklimat där misstag välkomnas och där elever får göra fel utan att behöva riskera att någon skrattar eller är ironisk! John Hattie, (2009). Visible Learning. Källa: Christian Lundahl, (2011). Bedömning för lärande.
Hur överför lärare sina förväntningar? Vad säger forskningen: Klimat: Den känslomässiga stämning som läraren skapar. En elev, som läraren har höga förväntningar på, får fler leenden och huvudnickningar samt har mer ögonkontakt och närmare fysisk kontakt med läraren. Återkoppling: Att ge känslomässig och kognitiv information. En elev som läraren har höga förväntningar på får mer lovord, mindre kritik och mer detaljerad återkoppling av högre kvalitet. Undervisning: Lärare tenderar att ge mer material och svårare läromedel till elever som de förväntar sig mer av. Resultat: Lärare uppmuntrar mer kvalificerade svar av elever, som de förväntar sig mer av, genom att ge fler möjligheter för dessa elever att uttrycka och förklara sig. Källa: Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete
Låg skolstatus ger större risk för sjukdomar Vilken status man har i klassen i skolan påverkar hälsan långt senare i livet. Det handlar inte bara om psykiska besvär utan även om diabetes och hjärtsjukdomar. Även klassens totala status spelar roll. En klass med stora statusskillnader visade sig vara sämre för alla. Eftersom vi är så många timmar i skolan med kamraterna är det egentligen inte så konstigt att relationerna påverkar oss. Slutsatserna bygger på intervjuer och statistik med 14.000 svenska och 14.000 skotska elever från 60-talet. Källa: Almquist, 2011
Dweck: Att kommunicera höga förväntningar! - Jag vet att ni alla har förmåga att göra detta, så jag har satt ribban högt! - Jag vet att detta blir utmanande att lära sig, men jag vet att vi alla kommer att nå målen! - Viktigt att ni pratar med mig om hur det går för er, så att jag kan ge er alla ett bra stöd! - Jag tänker driva på er! Jag vet att när jag gör det, kommer ni alla att göra ett fantastiskt arbete! - Vårt klassrum är en plats där alla ska få utmanande uppgifter! Jag är här för att hjälpa er att nå våra mål!
Dweck: Att kommunicera höga förväntningar! - Detta är en utmaning men det ger belöning! - Detta kanske svårt just nu men ni kommer att komma ihåg det för resten av era liv! - När ni behärskar det här kan ni vara stolta! Detta är inte alls lätt! - Här är min utmaning till er! Jag vet att ni klarar den! Jag vill att ni utmanar er själva! - När ni lär er detta kommer ni göra misstag! Era misstag hjälper mig att hjälpa er! Vi gör misstagen tillsammans! - Jag har sett er anstränga er och lyckas klara av svåra saker tidigare! Vi gör det igen!
Dwecks budskap : Synen på den egna förmågan kan förändras! 10 Strategier för att skapa en dynamisk syn på förmågan att lära: 1. Var en bra förebild genom att visa att du själv är nyfiken och fascinerad av att lära dig nya saker! 2. Berätta ständigt om hjärnas plastisitet och möjligheten att utveckla tänkandet! 3. Uppmuntra alltid elever att tänka och anstränga sig hårt! 4. Skapa positiva erfarenheter av att anstränga sig! Tydliggör vad du förväntar dig! 5. Skapa en varm, positiv och uppmuntrande klassrumsatmosfär! 6. Etikettera aldrig elever! Tala aldrig nedsättande om elever! Jämför inte! 7. Visa på att misslyckanden är en naturlig väg till ökat lärande! 8. Ge beröm för arbetsprocessen och själva uppgiften aldrig personlig förmåga! 9. Ge konstruktiv feedback! Använd dig av bedömning för lärande 10. Sätt upp realistiskt höga mål! Ha realistiskt höga förväntningar på alla elever!
Dynamisk undervisning: När allt hänger ihop! Tack för a> ni lyssnade!