PROJEKTMATERIAL. Distanssamverkan-teknik-metodik



Relevanta dokument
PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

Högalids folkhögskola. Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Folkbildningsnätet

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Kjesäters folkhögskola. Problembaserad miljöutbildning på distans för scoutledare. inför lägret Scout 2001

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. Liv utan droger. Österlens folkhögskola. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd i folkbildningsverksamheten. Ljungskile folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

Projektmaterial. MKFC Rinkeby folkhögskola

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter

Innehållsförteckning. Distansutbildning för skyddsombud. ABF Syd Halland

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001

PROJEKTMATERIAL. Data - en väg till det svenska språket. Studiefrämjandet i Umeå

Distanscenter för lågutbildade

Projektmaterial. Medborgarskolan

PROJEKTMATERIAL. Lokalt It-centra - IT som ett demokrativerktyg - baserat på linux

PROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. Musikteori och IT. Mellansels folkhögskola. Maj 2001

PROJEKTMATERIAL. Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende. Februari 2001

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Utbildningsteam med IT-stöd

PROJEKTMATERIAL. Design Digital Workshop (DDW) Studiefrämjandet i Bergslagen

Enkät till folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Distansutbildning grundläggande data. Folkuniversitetet Uppsala. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd. Mariannelunds folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Viteck. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning med demokrati-delaktighet-etik. SISU Idrottsutbildarna Blekinge

PROJEKTMATERIAL. S:ta Maria folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Värden i Världen. Mullsjö folkhögskola

Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Februari 2001

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås

PROJEKTMATERIAL. Trafikteori för lindrigt utvecklingsstörda. Mellansels folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. FolkrörelselYftet flyt. NBV MittSverige

PROJEKTMATERIAL. Halvdistansutbildning inom folkhögskola. Västerås folkhögskola. Februari 2001

Projektmaterial BARN OCH FÖRÄLDRAR. Bilda Östergötland

Projektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. Mariannelunds folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. ITT-bok ABF

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

PROJEKTMATERIAL. - distansstudiecirkel i musikkunskap. Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne

Projektmaterial. Nya pedagogiska metoder i musikundervisning för vuxna vid folkhögskola. Framnäs folkhögskola Härnösands folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. I Tros@bygden

Projektmaterial. Mora folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Soundpool. Medborgarskolan i Enköping

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)

Slutrapport. Ädelfors folkhögskola MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING

PROJEKTMATERIAL. Mars Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

RELIGIONSKUNSKAP PÅ DISTANS

PROJEKTMATERIAL. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Informationspilotsprojektet 1999/2000

Skapande möten för bättre

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013

Digitalla en digital möjlighet till alla

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Projektmaterial. Tillgänglig väg till högskola/universitet. Furuboda folkhögskola

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor

Projektmaterial KUSTLIV. Litorina folkhögskola

Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning. En kvalitetsgranskning

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

PROJEKTMATERIAL. Gränsöverskridande kommunikation. Viebäcks folkhögskola. Mars 2001

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

PROJEKTMATERIAL. Webbapplikationer i undervisningen

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Projektmaterial. Kvinnofolkhögskolan

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

1. Verksamheten i projektet

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

PROJEKTMATERIAL. Nätverk för socialt arbete och samhällsarbete. Tollare folkhögskola

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Beslut och verksamhetsrapport

Transkript:

PROJEKTMATERIAL Västerbergs folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1

Innehållsförteckning KS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund:... 3 2. Syfte:... 3 3. Aktörer:... 3 4. Den egna organisatoriska miljön :... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 6. Utbildningens uppläggning:... 4 7. Utbildningens organisation:... 5 8. IT-stöd i projektet:... 5 9. Samarbete/samverkan... 6 10. Kursekonomi:... 6 11. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 7 12.Utvärdering av projektet:... 7 2

KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Vi vill arbeta med formerna för samverkan mellan skolans huvudlokalisering och filial. Dels på det pedagogiska/metodiska planet med gemensamt nyttjande av lärarresurserna via IT och samverkansprojekt mellan lärare/lärare och elever/elever. Vi vill arbeta upp en rationell och effektiv datasupport och administration med hjälp av fjärradministration och ett gemensamt virtuellt nätverk. Detta för att kunna erbjuda högsta möjliga kvalitet mot eleverna oavsett studieort. We want to find ways of cooperation between Västerbergs Fhs in Storvik and its branch college in Gävle in order to offer our students highest possible tuition quality regardless place of study: By exchanging tuition experiences via IT and by encouraging cooperation between teachers and between students at the two colleges. By creating efficient administration and rational computer support with the help of distant administration services and a joint virtual network. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Tony Wrethling Tony Wrethling Tony Wrethling / Gunnar Mellqvist B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi vill undersöka om IT-verktyget kan förbättra och förenkla kommunikationen mellan skolans två verksamhetsorter, både inom administrationen och det pedagogiska området. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Större tillgänglighet för administration-personal-elever. Förenklade rutiner. Användning av IT-verktyget i undervisningen. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? 3

Odd Westby, Gunnar Mellqvist, Tony Wrethling. Genomförande? IT-gruppen (Hans Carstensen, Bitte Emtell, Annica Wallenborg, Anita Grünbaum, Jöran Mineur, Lennart Wiklander, Martin Misgeld, Odd Westby, Göran Andersson, Tony Wrethling ) Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Externa föreläsare från Sandvikens kommuns IT-projekt Vitalen för grundskola och gymnasium, samt studiebesök. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Västerbergs Folkhögskola har Landstinget Gävleborg som huvudman och bedriver utbildning i Storvik och Gävle. Skolan i Gävle är en dagskola med allmänteoretisk inriktning, i Storvik finns internat samt förutom allmänteoretisk linje, drama, konsthantverk, slöjd och väv. Inom allmänna linjen finns också en inriktning för handikappade elever. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, till en del inom undervisningen och till stor del inom administrationen. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? I första hand för en speciell IT-grupp. Varför vände sig kursen till just dessa? Gruppen bildades efter intresseanmälan. Hur informerades om projektet? Det informerades på planeringsdagarna våren 1999. Hur fungerade rekryteringen? Intresseanmälan från administration, kök och lärare. Nådde ni avsedd målgrupp? Ja. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? 4

Fysiska planeringsträffar och datakommunikation via FirstClass. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i projektet? Efter behov, omväxlande i Storvik eller Gävle. 8. IT-stöd i projektet: Primära mål Vi har efter projektets genomförande lagt grunden till en väl fungerande samverkan med IT-stöd mellan skolans lokaliseringsorter. När det gäller kommunikation mellan administrationen och personal/elever fungerar vårt FC -intranät och LAN som en bra samverkansplattform, där FC är bryggan mellan de åtskiljda administrations och undervisningsnäten. FC strukturen är under ständig anpassning till aktuella behov skolan har. Vi har lagt den tekniskt och kompetensmässiga grunden för att erbjuda distanskurser till en målgrupp, som idag inte har möjligheten att tillgodogöra sig vårt utbildningsutbud Ja, vi har den tekniska plattformen klar, men på den pedagogiska sidan återstår fortfarande mycket att göra. I höst startar en skrivarkurs där delar av distansarbete skall ingå, med sikte på att så småningom kunna erbjuda rena distanskurser. Vi har lagt grunden till en kvalitetshöjning av befintlig undervisning med IT-stöd. Ja, genom ombyggnad av LAN strukturen, aktivering av den webbaserade delen av FC och kontinuerlig individuell fortbildning av lärare/personal, så sker en kvalitetshöjning som kommer undervisningen till godo. Vi har genomfört en bred kompetensutveckling inom IT-metodik. Nej, det här är ett område som kräver mycket mer tid och som helt bygger på lärarens eget intresse, där man i sin egen administrativa arbetssituation använder IT-verktyget men ej överför det till undervisningsplaneringen. Spridningen är stor, där en del använder IT maximalt och vissa inte alls. Vi har utvecklat former för att via IT-teknik nyttja befintliga lärarresurser på ett effektivare sätt. Vi har en del försök som stannat vid försök men som behöver utvecklas, anpassas och samplaneras. Vi har utvecklat former för effektiv datasupport oberoende av avstånd och lokalisering. Supportansvarig finns för skolorna och är alltid tillgänglig via FC, telefon eller omväxlande på plats vid respektive skola. Sekundära mål Vi har erhållit kunskap att förmedla till andra skolor som likt vår har en huvudlokalisering med utlokaliserade filialer. 5

Vi kan stå till tjänst med vår kunskap om det finns behov. Idag samarbetar vi med landstingets tre övriga skolor som i olika grad använder vår FC och support i datafrågor. Vi har etablerat kontakter mellan skolan och Sandvikens kommuns datasatsning Kunskapsstöd i Undervisningen samt andra aktörer inom IT-pedagogik i länet. Ja, genom föreläsningar av Sandvikens kommuns IT pedagoger, studiebesök samt kontakter rörande teknik. Vi har givit eleverna en god grund för fortsatta studier i distansmiljö. Detta är en påbörjad process. Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? FC, applikationer såsom Office-paketet, språkprogram, matteprogram, video/ljud redigering, CD-ROM samt Internet. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Ja, det har utökats. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Vissa funktioner i elev/personal-databasprogrammet saknas men kontinuerlig uppdatering och kontakt med leverantörer åtgärdar detta. 9. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? De kontakter vi har tagit har fungerat bra. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Bra, många är intresserade och vill lära sig teknikerna men det finns många anledningar till att det inte fullföljs. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Det största problemet har varit att träffas fysiskt, förövrigt så flyter kommunikationen bra via FC och telefon. Det som är svårt på det pedagogiska planet är att hitta ett bra användningsområde för IT-verktyget för vissa ämnesinriktningar vilket kan bero på att man måste tänka och planera i nya banor, sådant tar sin tid. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Schemaläggningar, individuell prioritering. 10. Kursekonomi: Västerbergs Folkhögskola tilldelades 350 000 kronor till projektet mot ett sökt stöd på 466 000. 6

När skolan erhöll medlen beslutades att om möjligt genomföra allt enligt grundansökan med extra tillskott av egna medel. Totalt har projektet förbrukat 709 000 kronor. Vi underskattade investeringskostnaderna i nätverk och kompletteringar av datorer samt program och licenser. Investeringarna avseende dessa delar kom att omfatta 430 000 kronor. I övrigt upptas personalkostnaderna för projektledning, handledare och vikarier en väsentlig del av projektet om tillsammans 193 000 kronor. Anpassningar av tekniken respektive system för bildkonferens 72 000 kronor. Utvärdering och informationsspridning 14 000 kronor. Med hänvisning till tidigare del av denna redovisning framgår det att en jämförelse med en kurs/utbildning i traditionell form inte är relevant eftersom vi arbetat med att skapa framtida förutsättningar för att använda IT i den traditionella verksamheten och administrationen snarare än att i nuläget vara en del av denna. Den extra insatsen när det gäller investeringarna upplever vi som en förutsättning för att i fortsättningen kunna använda IT som en väl integrerad del av den traditionella verksamheten liksom att på ett förtjänstfullt sätt kunna vända oss utåt till en allmänhet som är intresserad av att studera på distans. 11. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningarna är goda och samverkan med externa aktörer pågår. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det flesta av de tekniska målen är genomförda och vissa externa åtaganden är genomförda. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Att fortsätta och intensifiera inriktningen mot IT pedagogik och metodik. 12.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) 7

Muntligt, men bifogar nedan en skriftlig inlaga från en av de mer dataaktiva projektdeltagarna vilken ej kunde närvara vid sista mötet, men som på ett belysande sätt sammanfattar läget. Hej Hoppas ni får ihop en bra slutrapport. På den tekniska sidan har det ju i vart fall hänt en del. Som komplement på beskrivningen av den pedagogiska sidan kan jag nämna att jag ju använt First Class en hel del i vissa klasser för dataundervisningen. De har fått uppgifter via First Class, som de sedan ska lösa enskilt eller i grupp och besvara via First Class. Ibland har det varit saker de jobbat med på lektionstid, men oftast har jag inte träffat dem, förän efteråt. Så viss distans har vi haft... Någon speciell pedagogisk förnyelse har det kanske inte varit frågan om men ett ökat eget ansvar för sina studier, och större frihet att lösa dem när och hur de ville. Det har fungerat både bra och dåligt. I vissa klasser har det gått jättebra, medans de klasser som är mer omotiverade och struliga inte alls klarade av att ta ansvaret. Noteras kan också att en ganska stor grupp elever aldrig eller sällan går in i First Class. Och gör de det är det bara för att jag tjatar på dem på datalektionerna. Det finns såklart också de som går in regelbundet, och t.o.m. hemifrån, men fortfarande känns det som om majoriteten inte riktigt ser så stora fördelar med First Class. Istället är det allehanda e-posttjänster på webben som gäller. En grupp som använt sig av First Class och även nätverket en hel del för sitt arbete är Skoltidningsgruppen. Kan man hävda att lärar- och personalgrupperna knutits närmare varandra, och haft mer utbyte, pedagogiskt och annat, genom intranätet, i form av diskussioner, brev, brevlistor mm? Sedan har jag vi ju såklart använt nätverket mellan skolorna och uppkopplingen till Internet oerhört mycket, både i dataundervisningen och i de andra ämnena. (Om det har betydelse för slutrapporten.) Jag kollar posten här regelbundet under dagen om det är något. Ha det bra i sommar om vi inte ses. Storvik 2001 06 25 Tony Wrethling / Gunnar Mellqvist 8