MATENS OLIKA NIVÅER FRUKOST MELLANMÅL LUNCH MELLANMÅL MIDDAG KVÄLLSFIKA MAT OCH MÅLTIDSPEDAGOGIK I FÖRSKOLAN Karin Hjälmeskog Uppsala universitet MATDISKURSER Olika sätt att se på barn och ungas mat och måltider (Kromann Nielsen, 2014, s. 195-201) Mat som näring Mat som bildning Mat som kultur BARNS PERSPEKTIV Barn ritar/talar om mat: Matens sociala dimension Matens fysiskmateriella dimension Barns deltagande i måltider Mottagare Konsumenter Motståndare Medskapare (Bruselius-Jensen, 2013) BARNS UPPFATTNINGAR OM MAT Mat till mig själv enkelt och snabbt Mat till mig och min familj laga något, ta hänsyn till hälsa och ekonomi Mat till någon jag har ansvar för laga något med hänsyn till hälsa och ekonomi, men även moraliska överväganden Mat tillsammans med kamrater fritt val, gott Mat för mig Kost för andra (Benn, 2013) FOOD AND CARE Intervjuer med elever I åk 6 resultat: Mat som näring Riktig mat tillagad hemma Att äta med familjen är norm (frukost och mellanmål på egen hand är ok). Om man äter middag själ beror det på att man ska iväg på träning eller annan fritidsaktivitet. Mamma är de som lagar mat oftast Eleverna positiva till att själva laga mat, men helst tillsammans med någon annan Positiva matminnen är oftast relaterade till en viss person, ibland till en viss plats eller visst tillfälle Relationer i förgrunden omsorg (Hjälmeskog, 2014) 1
BARNS BEHOV VEGETARISK MAT? FAKTA 3. MENYFÖRSLAG FÖR BARN 2 5 ÅR Dagsmenyn motsvarar rekommenderat dagligt intag av energi och näring för barn 2-5 år, med reservation för vitamin D och B12. Frukost: Liten skål yoghurt/soja-/havreyoghurt och müsli med torkad frukt. Bröd med jordnötssmör. Lätt-/mellanmjölk eller berikad vegetabilisk dryck. Mellanmål: Äppelbitar och»quinoa-frutty«gjord på quinoa blandad med yoghurt/soja-/havreyoghurt och en klick sylt. Vatten. Lunch: Tre pannkakor (vanliga eller veganska förstärkta med sojamjöl) med sylt och morotsstavar. Knäckebröd med matfett och grönsaker. Lätt-/mellanmjölk eller berikad vegetabilisk dryck. Klementin till efterrätt. Mellanmål: Halv banan och ett par torkade aprikoser. Vatten. Middag: Ett par falafelbollar, pitabröd, ris, broccoli och en klick gräddfil eller hummus.lätt-/mellanmjölk eller berikad vegetabilisk dryck. Kväll: Smörgås med hummus och skivad avokado och paprika. Lätt- /mellanmjölk eller berikad vegetabilisk dryck. Ask & Stridlund (2014) BARNS MATVANOR Riksmaten barn 2003 (4-åringar, åk 2, åk 5) Mellan 17 och 23 procent av barnen var överviktiga Barnen hade en bra fördelning av protein, fett och kolhydrater, men typen av fett och kolhydrater var inte bra Natriumintaget från koksalt i barnens mat var hög Konsumtionen av frukt och grönsaker var hälften av vad som rekommenderas UPPDATERADE KOSTRÅD (SLV, 2014) Förslag till råd om Bra matvanor i korthet Ät lagom mycket. Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet. Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök. Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa. Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt. Välj fullkorn i stället för vitt mjöl. Välj magra, osötade mejeriprodukter. Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och Nyckelhålsmärkta smörgåsfetter. Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk. Minska på saltet, men använd joderat salt (www.slv.se) VÅGA VÄGRA SOCKER Barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk! Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel, som samtidigt innehåller en stor andel mättat fett och socker (25% av energin). Så här såg det ut när barnen skrev matdagbok: Läsk och godis Barnen drack i genomsnitt cirka två deciliter saft och läsk per dag och åt 1,5 hekto godis i veckan. Vart tionde barn drack mer än fyra deciliter saft och läsk per dag och åt mer än tre hekto godis i veckan. EXEMPEL PÅ SOCKERMÄNGD 1 risifrutti, 11 sockerbitar 1 chokladkaka, 100g, 16 sockerbitar 1 glas juice, 5 sockerbitar Rekommendation: Halvera 2 dl, smaksatt yogurt, 0,5%, 9 sockerbitar 2
TANDHÄLSA MAT NEOFOBI Karies hos svenska barn och ungdomar har generellt minskat, men frätskador på tänderna har ökat. Boven som ligger bakom ökningen är den stora konsumtionen av läsk och godis och de trender och levnadsvanor som finns i dag. För barn som får skador på sina mjölktänder ökar risken att få karies på sina vuxentänder senare i livet, STRATEGIER FÖR ATT PÅVERKA PREFERENSER Upprepade exponeringar Timing och frekvens spelar roll Betingad inlärning Flavour-flavour ( ketchup-effekten ) Flavour-konsekvens Flavour-nutrient Envishet Variation Utmaning Delta i matlagning Föräldrars/vuxnas strategier och matmönster FOODSCAPES Foodscapes relationer mellan olika aktörer och faktorer associerade med mat i förskolan the physical organizational, and socio-cultural space in which clients/guests encounter meals, food and food-related issues, including health-related messages (Mikkelsen, 2011, s. 215) The places and contexts where children eat and come into contact with food, and the meanings and associations connected to them (Johansson et.al. 2009, s.30) Foodscapes model, Mikkelsen 2012 BARN OCH ÖVERVIKT ORSAKER TILL FETMA HOS BARN RISKFAKTORER Ärftlig form av övervikt hos föräldrarna Hög födelsevikt Stor viktökning under första levnadsåret Stillasittande livsstil Många timmars tv-tittande Stort intag av energität mat Stort intag av sockersöta drycker Svår socioekonomisk situation Mat som belöning och tröst Bristande förståelse att fetma är ett problem SKYDDANDE FAKTORER Barnet ammas Regelbunden fysisk aktivitet Högt intag av frukt och grönsaker Vatten som dryck Mindre portioner Stödjande miljö hemma och på förskolan/skolan 3
KONSEKVENSER AV FETMA Både fysisk och psykologiska konsekvenser Ökat blodtryck Hög kolesterolhalt Problem med insulinföljsamhet Fettlever, gallsten Depression Hyperkänslighet Mobbning, stigmatisering MÅLTIDSPEDAGOGIGK 1. Matkunskap 2. Sapere 3. Involvera barnen 4. Livsmedelshygie n MATKUNSKAP FOOD BILDUNG Kunskap om näring Kunskap om livsmedel Hantverkskunnande Kunskap om mat som social och kulturell företeelse SAPERE Sapere = smaka, känna, ha mod Centrala mål: Lära känna sina sinnen och sin egen smak Öva upp sin verbala uttrycksförmåga Våga prova nya produkter och maträtter Börja äta fler olika maträtter Utveckla medvetenhet som konsument VÅRA SINNEN Syn Lukt Hörsel Smak Känsel SMAK Begrepp: Preferens handlar om att välja en viss mat/ett visst livsmedel framför en annan(s. 56) Att tycka om mat handlar om en kvalitativ, känslomässig (hedonistisk) värdering av maten (s. 57) Att acceptans betyder i detta sammanhang att man kan äta något med nöje (s. 57) Att exponeras för en viss mat handlar om presentationen av en viss mat, barnet kan exponeras för en smakportion t.ex. 1 tsk av något, eller så kan det handla om en maträtt eller en hel måltid (s. 57) 4
SMAKENS FYSIOLOGI INVOLVERA BARNEN Barn vet en massa om hur måltiderna fungerar och deras perspektiv är unikt Barn är inte bara mottagare av måltider, de är också deltagare, de gör något med måltiderna de detar i, Måltiderna är viktiga I barns liv och något som barn värdesätter (Bruselius-Jenssen, s. 278) LIVSMEDELSHYGIEN (SEPP, 2013) Egenkontroll Livsmedelslagen den som ansvarar för maten på förskolan ansvarar för att den mat som serveras är säker att äta och att verksamheten sköts på ett korrekt sätt Det står ingenstans I lagen att barnen på förskolan inte får vara med I köket och delta I matlagningen https://www.youtube.com/watch?v=p6fskpynjg0 HYGIEN Mikroorganismer Bakterier Nyttiga Livsmedelsförstörande Hälsåvådliga Mögelsvampar Håll dig själv och dina verktyg rena Jästsvampar Tvätta händerna innan arbetet i köket och alltid efter toalettbesök Använd plasthandskar om du har sår på händerna Virus Undvik att ta I livsmedlen mer än nödvändigt De som är sjuka är inte med I köket (Sepp, 2013) MATGLÄDJE 7 SÄTT ATT NJUTA MER AV MAT 1. Förenkla vad jag borde äta -ekvationen 2. Tänk med måtta 3. Sätt krydda på maten 4. Gör matlagningen inkluderande 5. Planera tid för matlagning och måltider 6. Gör något år dina meningslösa matvanor 7. Gör varje måltid till en upplevelse 5
LITTERATURTIPS Benn, Jette (2013). Børn, ernæring og måltider tværfaglige perspektiver. Køpenhavn: Munksgaard Sepp, Hanna (2013). Måltidspedagogik. Lund: Studentlitteratur Livsmedlsverket (2007). Mat i förskolan (www.slv.se) KI (2013). Friska barn. Stockholm: Karolinska Institutet Livsmedelsverket: Mat för alla sinnen. Lärarhandledning Mikkola, Hanna-Kaisa (2010). Sinnrikt i matvärlden. (online) Foodscapes av Carl Warner 6