MATLUST MED VEGO. Leg dietist Sara Ask

Transkript

1 MATLUST MED VEGO Leg dietist Sara Ask

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 Illustratör: Bertil Almqvist

14 FÖRKÄRLEK FÖR SÖTT - Ses redan hos fostret. - Ses även hos andra däggdjur. - Evolutionsbiologisk förklaring: - à Mogen frukt, mogna bär, honung. - Ökade chansen att välja mat med energi och näring. - Preferensen ökar under småbarnsåren, puberteten och ålderdomen.

15 FÖRKÄRLEK FÖR FETT - Evolutionsbiologisk förklaring: - Ökade chansen att välja mat med mycket energi.

16 FÖRKÄRLEK FÖR SALT - Preferens ses från ca 4 månaders ålder. - Evolutionsbiologisk förklaring: - Ont om salt i tidernas begynnelse. - Kroppen behöver en viss mängd natrium.

17 SKEPSIS MOT SYRLIGHET - Skepsis i synnerhet om det syrliga inte är kombinerat med något sött. - Evolutionsbiologisk förklaring: - Leda människan till frukt, bär o dyl som verkligen var mogna och därmed lättare att ta upp näring från. - Skydd mot att äta potentiellt farliga, frätande saker.

18 SKEPSIS MOT BESKA - Evolutionsbiologisk förklaring: - Leda människan till frukt, bär o dyl som verkligen var mogna och därmed lättare att ta upp näring från. - Skydd mot att äta potentiellt giftiga saker.

19 SAMMANFATT- NINGSVIS è - Enkelt för oss att dras till mat som är söt, fet och salt. - Andra smaker behöver vi exponeras för om och om igen för att lära oss uppskatta (/acceptera). Det går olika fort för olika individer.

20 SKEPSIS MOT BLANDAD MAT - Neofobisk fas = rädsla för det som känns nytt. - Kulminerar mellan 2 och 6 års ålder. Hos många tydlig även långt upp i skolåldern. - Generna spelar stor roll ca 80 % av petigheten förklaras av arvet.

21

22

23

24 NO PROBLEMS

25 Barn äter sånt de gillar och gillar sånt de är vana vid. Källa: Masse-Experiment 2015

26 FLÖRTA MED STENÅLDERSBARNET! Utnyttja smakbryggor t ex bekanta kryddor, plock, röror (även ketchup!) Smyg in lite (lagom) sötma t ex via kokosmjölk. Mixa krämigt! Många barn tycks föredra känslan av att allt består av en enda ingrediens Exponera, exponera, exponera Barn äter sånt de gillar och gillar sånt de är vana vid. Tänk tacomodellen!

27

28

29 FÖRDEL MATEN I FAMILJEDAGHEM! Större variation på rätter än hemma? Möjlighet att hjälpa till att laga/duka/delta? Kompisar och pedagog som äter matglädje kan smitta av sig! Större chans att barnen är hungriga? Måltiden mer förutsägbar? Färre som tjatar/mutar? Men också: UTMANING också förstås, om föräldrarna har stor oro och många åsikter om maten.

30

31

32

33 PROTEIN? FINNS I DET MESTA!

34 PROTEIN Barn i Norden som äter blandkost får i sig mer än dubbelt så mycket protein som de egentligen behöver = god marginal. Ex för 3-åring/dag 0,5 banan 1 dl makaroner 1 skiva bröd 1 pannkaka 1 glas mjölk = 15 g protein

35 D-VITAMIN Solen bästa källan men bara under sommarhalvåret. I övrigt: - Fet fisk - Ägg - Kantareller (!) - Berikade produkter (mjölk, fett mm) Fortsätt med D-dropparna om du är osäker!

36 JÄRN - Kött, fisk, kyckling - Blodpudding - Baljväxter, tofu, sojaprodukter - Nötter och fröer - Torkad frukt C-vitamin till för att hjälpa upptag av järn i vegetabilier.

37 JOD - Jodberikat salt - Fisk och skaldjur - Ägg - Mjölk

38 OMEGA 3 - Fisk (ff a fet) - Rapsolja (och linfröolja) - Alger (mikroalger)

39

40 MÅNGA BÄCKAR SMÅ 06:10 En flaska välling 07:30 Lite smörgås (men mest smör) 10:00 Ett halvt äpple 11:30 Två köttbullar och ett halvt glas mjölk 15:00 Ett kex 17:30 En pannkaka, ett par ärter 19:30 Lite smörgås, men mest smör. En flaska välling Somnar därefter, mätt och belåten

41

42

43 GRÖNSAKER PRAKTISKA TIPS Ta till kniven! Morotsstavar, gurkpengar, broccolibuketter o dyl uppskattas ofta. Testa baljväxter som kikärter, vita- och svarta bönor Gärna dressing vid sidan av. Ge valmöjligheter servera gärna separat. Många uppskattar att plocka ihop själv. Se till att andra runt barnet äter och överlever. Så lär sig till och med råttungar äta! Pressa inte det får ta tid. Press kontraproduktivt.

44 NÄRINGSTOPPEN - GRÖNSAKER 1. Gröna blad, t ex: spenat, grönkål, nässlor 2. Gröna bönor/haricots verts 3. Broccoli 4. Gröna ärter och sockerärter 5. Avokado 6. Vita bönor 7. Purjolök 8. Blomkål 9. Linser 10. Kikärter

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69 SKAPA EN BRA MATMILJÖ

70 GE MÅLTIDEN RIMLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Lagom hungriga barn saker barnet känner igen

71 ÄT TILLSAMMANS!

72 TÄNK PÅ ROLLFÖRDELNINGEN: Ni bestämmer och som serveras. Barnet bestämmer och hen vill ha.

73 EXPONERA, EXPONERA, EXPONERA

74

75 HA RIMLIGA FÖRVÄNTNINGAR

76 JÄMFÖR INTE SÅ MYCKET

77 STÄRK DET SOM FUNKAR

78 LÅT MATRESAN TA SIN TID

79 TACK OCH LYCKA TILL! Kontakt: