PROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Multiresistenta bakterier

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Neisseria meningitidis 2014

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Kommentarer till resistensläget 2012

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

TENTAMEN Mikrobiologi

Resistensrapport Västernorrland 2016

Altargo (retapamulin)

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Infektioner hos äldre

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Haemophilus influenzae: Ökande antibiotikaresistens

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Agenda möte Val av sekreterare för mötet. 2. Genomgång av protokoll från föregående möte

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

EQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Multiresistenta bakterier

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Samband mellan försäljning av antibiotika och Clostridium difficile

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö

Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Överdiagnostik av penicillinallergi

WHO:s arbete med antibiotikaresistens -vad händer?

Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Rationell antibiotikaanvändning

Transkript:

PROJEKTPLAN Kan vi fortfarande behandla Staphylococcus aureus i Sverige med bensylpenicillin? En kartläggning av känslighet för bensylpenicillin hos Staphylococcus aureus från Lund/Helsingborg/Kristianstad. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS Handledare: Lisa Påhlman PhD, MD, infektionskliniken, Institutionen för medicinsk mikrobiologi Lund, SUS 2015-02-27 Version 1:2 1

Inledning/Bakgrund Staphylococcus aureus (S.aureus) är en av våra vanligaste patogena bakterier som ger allvarliga infektioner hos oss människor. Den orsakar allt från sår- och hudinfektioner till blodförgiftning samt svåra infektioner på hjärtklaffarna eller i skelettet. Studier från Skaraborgs län visar på en årlig incidens på 33,9/100 000. Av dessa har ca 30% svår sepsis och 30 dagars mortaliteten är så hög som 19,1%. Av dem som drabbas är 5% tidigare friska och även om 30 dagars mortaliteten är lägre i denna grupp är 1 års mortaliteten för dessa 8%. 1 Det finns anledning att tro att dessa siffrorna även är applicerbara i resten av Sverige. När penicillinet upptäcktes på 40-talet var nästan alla S.aureus känsliga för denna behandling. Redan under första hälften av 40-talet kom dock de första rapporterna om resistensutvecklingen mot penicillin och man sökte efter alternativa antibiotika. Resistensutvecklingen var snabb och redan efter ett par decennier rapporterades resistensen till 70%. 2 Resistensen möjliggjordes med hjälp av ett betalaktamas, vilket är ett enzym som bryter ner det verksamma penicillinet. När genen för enzymet senare upptäcktes namngavs den till Bla Z. Idag behandlas de flesta S.aureus infektioner men ett betalaktamasstabilt penicillin, så som cloxacillin/dicloxacillin/ekvacillin/heracillin alternativt en cephalosporin. Dessa antibiotika som vi använder idag har flertal biverkningar, som alla mediciner, som man om möjligt skulle vilja minska. Bensylpenicillin däremot är ett smalspektrum penicillin, utan större och allvarliga biverkningar. Diarréer av Clostridium difficile samt leverbiverkan är bland de vanligaste men ack så tråkiga biverkningar hos cloxacillin/ekvacillin. Övriga egenskaper som gör att bensylpencillin är ett mer attraktivt antibiotika att använda är bland annat att proteinbindningsgraden är lägre, det vill säga, man kan använda lägre doser och det är mer tillgängligt i blodbanan för att bekämpa den aktuella infektionen. 3 Vi lever i en tid med utbredd antibiotikaresistens där det ofta är komplicerat och delikat att välja rätt antibiotika. Det är av yttersta vikt att man känner till resistensläget i sin region såväl som resistensutvecklingen och resistensläget i världen. Resistensen för bensylpenicillin hos S aureus varierar mycket globalt. I Sverige har vi nationella riktlinjer för laboratorier att automatiskt svara ut PcG som R för S aureus eftersom andelen resistenta stammar anses ligga på mellan 80-100 %. 5 Den aktuella andelen resistenta S aureus i Skåne är inte undersökt. Det har länge ansetts att det är för bakterien mindre gynnsamt att bära en gen för resistens. Detta skulle indikera att känsliga stammar är mer virulenta än resistenta stammar. 2

Syfte Syftet med studien är att kartlägga och jämföra andelen resistens för bensylpencillin, hos invasiva isolat av S. aureus, från 2015 och 2009 samt i hudsisolat från 2015. Vi vill också se om stammar utan Bla Z är mer virulenta och att det kostar att bära på resistensgener beroende på vilken lokal man dyker upp som patogen, hud vs blod. Vetenskapliga frågeställningar Hur många av dagens invasiva isolat av S aureus är fortfarande känsliga för bensylpencillin? Finns det skillnader i andel resistenta stammar mellan 2014/15 och 2008/2009? Finns det skillnader i andel resistenta isolat från blododlingar och hud/sårodlingar under samma tidsperiod 2014/2015? Är stammar som är resistenta mer virulenta och orsakar högre mortalitet? Material/metod: Studien är en tvärsnittsstudie där studiepopulationen är blodisolat av S aureus under 2014/2015 samt 2008/2009 samt hudisolat från 2015. Isolaten kommer från klinisk mikrobiologi Lund, som tar emot odlingar från Lunds del av SUS samt sjukhusen i Helsingborg och Kristianstad. Tidsperioden har valts dec-jan där vi konsekutivt samlar drygt 100 stammar för varje lokal/år. Stammar som odlas upp från 2008/2009 tar vi från samma tidsperiod på året som 2014/2015, det vill säga, mellan december och januari. Artbestämningen är gjord enligt laboratoriets metoder. Dessa omprövas inte om det inte uppenbart skett kontaminationer. Alla bakterieisolat testas med avseende på känslighet för bensylpenicillin. Metoder för att avgöra känslighet av penicillin för S aureus görs enligt Nordicast metodbeskrivningar. 4 Sammanfattningsvis görs resistensbestämningen med ett diffusionstest på Mueller- Hinton plattor. Både zondiameter och zonkantens utseende registreras. En zondiameter större än 26 mm tillsammans med oskarp zonkant anses vara känslig för bensylpenicillin. Det vill säga att stammen inte producerar betalaktamas. Känsligheten bekräftas med ett klöverbladstest. En skarp zonkant är alltid resistent oavsett zondiameter. På klöverbladstestet använder vi en penicillinkänslig Streptococcus pneumoniae som indikatorstam och penicillindiskar med en koncentration på 1 U. På klöverbladstestet har vi alltid en betalaktamasproducerande stam som positiv kontroll. 5 För att validera och kontrollera metoden görs PCR på samtliga stammar för ett undersöka förekomsten av Bla Z, dvs genen som kodar för betalaktamasproduktion. Som positiv kontroll för PCR används en S aureus specifik gen (nuc). Journaler från alla patienter med invasiva isolat kommer vi att registrera ålder, 30 dagars mortalitet och comorbiditet för att se indikationer på skillnader i virulens mellan känsliga och okänsliga stammar. 3

Data kommer att prövas statistiskt med Pearson Chi-square test för att se om det finns skillnader i resistens mellan grupperna. Etiska överväganden: Studien genomförs som ett arbete utifrån vetenskapliga principer. Bakteriestammar kan inte anses tillhöra de personer de drabbat och kräver därför ingen ansökan i etikprövningsnämnden. För att kunna koppla ihop resistensdata till ålder och mortalitet de haft behövs etikprövning. Ansökan till etikprövningsnämnden är godkänd. Alla isolat avidentifieras och presenteras i grupp och kommer inte kunna härledas till enskilda individer. Tidsplan och genomförbarhet: Projektet skall genomföras december 2014- jan 2015 med insamling av S aureus stammar på kliniska mikrobiologiska laboratoriet i Lund. Insamlingen av S aureus isolat samt resistensbestämningen beräknas ta ca 3 veckor och därefter kommer sammanställning och analys ta ca 2-4 veckor. Pengar för material och laboratorielokal tillhandahålls av handledaren MD, PhD, Lisa Påhlman, institutionen för kliniska vetenskaper Lund, avdelningen för infektionsmedicin, Lunds universitet. Betydelse: Resultatet skall kunna användas för initiering av ny-gamla behandlingsstrategier för S aureus infektioner. Vi kan minska oönskade biverkningar genom att ge ett antibiotikum med smalare spektrum och som är behäftat med färre biverkningar. Idag görs inte denna resistensbestämning i rutinlaboratoriet i Skåne men vi hoppas att med vårt projekt kunna belysa vikten av att detta bör göras. Vårt projekt validerar också den metod som föreslås av NordiCast. Vi hoppas också att vi inom en snar framtid åter skall kunna använda bensylpenicillin till känsliga S aureus infektioner. Referenser: 1 Jacobsson G, Nasic S. Long-term outcome of invasive Staphylococcus aureus infections. Scand J of Infec Dis, 2012; 44: 350 354 2 Barber M, Rozwaddowska-Dowzenko M. Infection by penicillin-resistent staphylococci. Lancet 1948;2:641-4. 3 Faden D 1, Faden HS. The high rate of adverse drug events in children receiving prolonged outpatient parenteral antibiotic therapy for osteomyelitis. Pediatr Infect Dis J. 2009 Jun;28(6):539-41. 4 Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (Nordicast) 2010. (Citerad 2015 feb 26) Available from http://www.nordicast.org/brytpunktstabeller 5 Peterson A,C, Eliasson I, Kamme C, Miörner H. Evaluation of four qualitative methods for detection of beta-lactamase production in Staphylococcus and Micrococcus species. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1989;8:962-7. 4

5