Plan mot diskriminering/trakasseri och/eller kränkande behandling Fornbyskolan Läsår 2016/2017 Verksamhetsformer som omfattas av planen är: grundskola år 1-6, förskoleklass och fritidshem. Ansvarig för att planen upprättas och utvärderas är: Lena Johansson Lundberg, rektor 070-3459917 Trygghetsteamet som elever och föräldrar kan vända sig till är: Linda Dahlenius, socialpedagog, 0156-52166 Eemelie Trinde, kurator, 070-5457850 Jenny Wiberg, lärare, 0156-52270 Peter Eriksson, lärare, 0156-52270 Vår vision för Fornbyskolan är att alla, både barn och vuxna, är trygga och känner sig lika mycket värda. Vi tar avstånd från alla former av kränkningar, diskrimineringar och trakasserier. Planen gäller från 2016-08-31 Planen gäller till 2017-09-01 1
Inledning Lika behandling, vad betyder det? Att alla barn är lika mycket värda. Du och alla andra ska respekteras. Ingen annan är som du. Det spelar ingen roll vilket land du kommer ifrån, hur din familj ser ut, vilket språk du pratar, vad du tror på, om du är kille eller tjej, om du har någon funktionsnedsättning, eller vem du blir kär i. Vad säger lagen? Att alla barn är lika mycket värda. Lagen gäller i Sverige och här på Fornbyskolan. Det finns två olika lagar 1. Diskrimineringslagen som ska skydda barn och elever mot diskriminering och trakasserier 2. Skollagen som ska skydda barn och elever mot kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling handlar om när någon uppträder på ett sådant sätt att det kränker en elevs värdighet, det kan vara: Fysiska slag (slag och knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn, könsord) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sociala medier, fotografier) Trakasserier är när någon uppträder på ett sådant sätt att det kränker en elevs värdighet och har samband med vilket land du kommer ifrån, vilket språk du pratar, vad du tror på, om du är kille eller tjej, om du har något funktionshinder, eller vem du är kär i. Fornbyskolan arbetar medvetet för att elever inte kränker eller trakasserar varandra. Händer det, måste skolan undersöka saken och snabbt sätta stopp för det. Så fort som möjligt ska du säga till om du känner dig orättvist behandlad. Prata med någon vuxen i skolan. Du kan även be en kamrat gå till en vuxen och berätta. Det räcker med att någon vuxen på skolan får höra att en elev blir illa behandlad, för att vi på Fornbyskolan ska stoppa det. 2
Förankring av planen Elevernas delaktighet På vår skola görs eleverna delaktiga genom att lärare, förskollärare och fritidspersonal kommunicerar värdegrunden i sitt dagliga arbete med eleverna. I början av läsåret får alla elever ta del av dokumentet så de får klart för sig vad som förväntas av de och vuxna på skolan. Elevernas synpunkter på planen tas tillvara genom elevrådet och diskussioner i klassrummen. Lärare och övrig personal ansvarar för att eleverna får information om och möjlighet att arbeta med likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarens delaktighet Alla föräldrar får ta del av vår likabehandlingsplan. På föräldramöten och i utvecklingssamtal belyser vi vikten av att arbeta tillsammans kring dessa frågor. Vi uppmanar alltid föräldrar att ta kontakt med skolan om oro finns. Via föräldrarådet i skolan tas föräldrarnas synpunkter tillvara. Dessa synpunkter blir en del av den kontinuerliga revideringen av planen. Vårdnadshavarna är även delaktiga genom klasslärarnas veckobrev. Personalens delaktighet Lärare och övrig personal får information om planen i början av läsåret och möjlighet att vara delaktiga vid revidering av planen från trygghetsgruppen. All personal förväntas kommunicera runt värdegrunden och arbetar för vår gemensamma plan. Likabehandlingsplanen revideras varje år, i det arbetet görs alla delaktiga genom gemensamma diskussioner. Utvärdering Fjolårets plan har utvärderats genom elevenkäter och APT. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var skolledning, lärare, förskollärare, fritidspersonal och elevrådet. Resultatet av utvärderingen av fjolårets plan är att vi har en välfungerande skola där elever/barn och personal känner sig trygga. Värdegrundsarbetet fungerar i praktiken men dokumentet är inte fullt ut känt för alla elever och föräldrar. Systematiken kring revidering av befintliga dokument behöver förbättras. Skriftliga rutiner behöver finnas och förtydligas. Årets plan ska utvärderas senast 2017-06-30 3
Årets plan ska utvärderas genom: resultat på elevenkäter gemensamma diskussioner på fritids och i arbetslagen där lärarnas, personalens observationer och erfarenheter ska tas tillvara. föräldrarådet där planen kommuniceras att vi tillsammans utvärderar hur föregående läsår har fungerat att vi identifierar förbättringsområden. Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor. Det främjande arbetet Det främjande arbetet går ut på att identifiera och stärka det som fungerar väl i verksamheten. Det utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Alla i personalen är ansvariga för det främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Det innebär att alla: Strävar efter att vara tydliga vuxna och goda förebilder. Uppmuntrar och förstärker positiva beteenden. Arbetar aktivt för att påverka attityder och förmågan att sätta sig in i hur andra känner. Är observanta och lyhörda vid övergångar mellan olika aktiviteter, rum och platser. Reagerar/agerar vid oönskat beteende. Arbetar efter våra ordningsregler. Lyssnar på varje enskild elev. Arbetar för att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Inkluderande anpassad verksamhet utifrån elevens behov, verksamheten planeras så alla kan vara med. Ansvarig är all personal på fritids och skola. Arbetet är pågående. 4
Ordningsregler arbetas fram av vuxna och elever både i skolan och på fritids. Temaveckor och aktivitetsdagar planeras in under läsåret. Under dessa dagar arbetar eleverna i skiftande grupper för att stärka möjligheten att bygga relationer. Klassråd och elevråd genomförs regelbundet. Organiserat firande vid Lucia och avslutningar förstärker vi-känslan på skolan. Fornbyskolans dag genomförs varje år där elever och vuxna tillsammans planerar och genomför detta. Fritidshemmens dag anordnas varje år där alla fritidsbarn, i olika åldrar, planerar och genomför olika aktiviteter. På fritids arbetar man ibland i olika temagrupper/ lekgrupper för att stärka jag/ vi känslan. Faddersystem finns i mindre utsträckning men ska utökas för att omfatta alla klasser. Sammansvetsad personal behövs. Gemensamma APT skola och fritids 2 gånger per termin. Utvärdering sker genom återkoppling till elevrådet och skolpersonalen. Ansvarig är all personal på skola och fritids. Arbetet är pågående. Kartläggning Kartläggningsmetoder elev- och föräldraenkäter samtal med barn, personal, föräldrar på individ- och gruppnivå observationer av vuxna, barn, föräldrar i klassrummet, på fritids och raster nära samarbete med föräldrar. Områden som berörs av kartläggningen kränkande behandling kön, könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning. Ålder 5
Eleverna har involverats i kartläggningen genom att: de har svarat på enkäter deltagit i olika typer av diskussioner tillsammans med lärare, förskollärare och personalen på fritids. Personalen har involverats i kartläggningen genom att: de kontinuerligt varit uppmärksamma och fört samtal med sina elever observera eleverna i klassrummet, på rasterna samt på fritids och dokumenterat detta haft ett nära samarbete med föräldrar Resultat och analys Resultatet av kartläggningen gav följande resultat på Fornbyskolan. Några elever känner sig otrygga när: de går till och från skolan de går till och från omklädningsrummen de är i omklädningsrummet de går ut och in från rasten de är ute på rast när de ska gå på toaletten De flesta elever upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan men inte alla. Eleverna på skolan påtalar i enkäten att de vill: ha hjälp av oss vuxna att förebygga konflikter ha fler vuxna omkring sig, både på raster och inne i skolan ha hjälp av vuxna att inte använda ett ovårdat språk 6
Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet går ut på att identifiera och minimera riskfaktorer. Rektor har ett övergripande ansvar för det förebyggande arbetet. All personal i verksamheten har skyldighet och ansvar för att arbeta förebyggande. Rastvakter Alla pedagoger på skolan har schemalagd rastvärdstid. Rastvärden uppehåller sig i de utrymmen där eleverna finns och verkar för att en lugn och trygg miljö upprätthålls. Ordningsregler Ordningsregler arbetas fram och revideras i början av varje läsår av personal, elever och ledning. Syftet är att skapa en lugn och trygg inlärningsmiljö för eleverna och att synliggöra goda förebilder. Klassråd/Elevråd Lärarna ansvarar för att klassråd genomförs regelbundet. Där har eleverna möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin skolsituation. Varje klass har 2 representanter i skolans elevråd. Förankring Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos personal, elever och vårdnadshavare. Kartläggning Skolan genomför kartläggning med analys av elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta görs i april varje läsår. 7
Det åtgärdande arbetet Principer för det åtgärdande arbetet Skolan ska säkerställa att alla medarbetare känner till de rutiner som regleras genom våra kommunala dokument kring diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder ska vidtas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Barnens/vårdnadshavares berättelser måste tas på allvar. Återkommande frånvaro kan vara signal på utsatthet. Ska följas upp. Kränkningar kan påverka den utsatta elevens skolsituation även om kränkningen skett på fritiden. Skolan måste agera. Samtal är det viktigaste verktyget. Enskilt med den utsatte och de som utsätter någon för diskriminering eller kränkande behandling. Strategin är att kunna förbättra och förändra beteenden. Andra tänkbara åtgärder kan vara ökade observationer, assistent eller resursperson för den som kränker. Ibland behövs hjälp av kurator eller skolpsykolog. Vårdnadshavare ska informeras muntligt/skriftligt Lagen kräver anmälan och utredning. Anmälan ska ske både till rektor och huvudman. Rutiner för akuta situationer Policy är att det ska råda nolltolerans mot diskriminering/trakasserier och/eller kränkande behandling på vår skola. Ansvarsförhållande som gäller är att all personal på skolan är ansvarig för att alla känner sig trygga på skolan. Barn som vuxna. Ingen kan blunda för något som händer utan är skyldig att agera. Man tar aktivt hjälp av kollegor och underrättar rektor. 8
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling är att: att alla är uppmärksamma på all typ av kränkande behandling har ett fungerande rastvärdsschema vi agerar när någon uppmärksammar något på raster, under lektionstid och på fritids vi för samtal med eleverna enskilt och i grupp, samt med vårdnadshavarna vid behov. personal rapporterar till klasslärare/trygghetsteamet när det gäller elever och till rektor när det gäller en vuxen. vi dokumenterar händelser och åtgärder som gjorts. Rutiner för att utreda och åtgärda om elev kränks av andra elever är att den som får kännedom om trakasserierna skyndsamt skall underrätta rektor eller annan person i trygghetsteamet, dokumentera vad som har hänt, tala med berörda elever för att få en tydlig bild av det inträffade. Sedan ska direkta åtgärder dokumenteras och vad man tror krävs framöver. Aktuella vårdnadshavare ska informeras om vad som hänt och hur vi arbetar vidare. Det gäller all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda om elev kränks av personal är att alla måste skyndsamt agera och underrätta rektor som utreder. Rutiner för dokumentation är att all personal på skolan är skyldiga att dokumentera ev. kränkningar och de åtgärder man vidtagit. Dokumentationen sker genom att man kartlägger vad som hänt, vilka som varit inblandade och vilka åtgärder man gjort. Rektor underrättas om vad som hänt och vad man gjort för att stoppa kränkningen. Rutiner för uppföljning är att genom dokumentationen se vilka åtgärder som vidtagits och följa upp om dessa varit lyckosamma. Handlingsplan vid misstanke om diskriminering/trakasserier och/eller kränkning 1. En anmälan om kännedom om kränkande behandling och beslut om utredning fylls i. 2. Rektor informeras och skickar anmälan till huvudman. 3. Samtal med berörda elever och vuxna. Alla samtal ska ske samma dag. 4. En i taget 9
5. Var noga med att se till att samtalet inte upplevs som kränkande. T ex kan en annan vuxen sitta med om det känns bättre för den som samtalet berör. 6. Kontakta och informera målsmän. Resonera om hur de ska delta i den fortsatta processen. 7. Uppföljning ska genomföras inom en vecka och dokumenteras på samma blankett. Om ärendet därmed är avslutat lämnas blanketten till rektor. Om ärendet inte kan anses avslutat ska LEH kopplas in. 8. Dokumentation sker på blanketten Utredning gällande kränkande behandling. LEH träder in när: en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. en elev upprepade gånger blir nämnd i fall där diskriminering och/eller kränkande behandling skett. parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. kränkningen är mycket allvarlig eller annat särskilt skäl föreligger. Rektor tar ställning vid anmälan. Utredning- och åtgärdsarbete LEH 1. LEH formerar en grupp med uppgift att utreda ärendet samt att besluta om och genomföra åtgärder med syfte att kränkningarna ska upphöra. I gruppen ska ingå minst en representant för LEH samt den utsatte elevens klasslärare och rektor. Övriga medlemmar utses beroende på ärendets art och komplexitet. LEH-representanten är sammankallande, dokumenterar på blankett Utredning gällande kränkande behandling och rapporterar till LEH. 2. Gruppen kallar berörda elever till samtal. Samtalen sker alltid med eleverna en och en. Alla samtal bör ske i följd, samma dag. 3. När bilden är tydlig av vad som har hänt görs det klart för den/ de utsättande eleven/ eleverna att beteendet inte är acceptabelt och att detta inte får upprepas. Återkoppling sker även till den utsatta eleven. 4. Vårdnadshavare informeras om händelsen och eventuella beslut. 10
5. Uppföljning sker inom en till två veckor och därefter efter överenskommelse. Vidare åtgärder för LEH om kränkningarna ej upphör 1. Om ingen förbättring sker, efter de akuta åtgärderna, kallas elev och vårdnadshavare till ett möte med rektor och klasslärare. 2. Åtgärdsplanen revideras och undertecknas av samtliga. Tid för uppföljning bokas. 3. Uppföljningsmöte och utvärdering av åtgärdsplanen. Har målen i åtgärdsplanen ej uppfyllts går ärendet vidare till skolans samlade EHG. 4. Rektor i samråd med EHG beslutar om vilka ytterligare åtgärder som bör sättas in. I vissa fall behöver socialtjänsten eller polis kontaktas. Sanktioner enligt skollagens 5 kap. kan också komma i fråga. 5. Huvudmannen informeras av rektor. Vuxen kränker elev 1. Problemet ska angripas skyndsamt. Ansvar: Den i personalen som ser eller blir informerad om diskriminering och/eller kränkning har skyldighet att anmäla detta till rektorn. Blanketten Utredning gällande kränkande behandling ska användas. Skulle rektor vara inblandad ska anmälan göras till skolchef. 2. Rektor har samtal med inblandade parter. Berörda vårdnadshavare kontaktas liksom facklig representant för den vuxne. Skolans huvudskyddsombud informeras. Ansvar: Rektor/skolchef 3. Uppföljning ska genomföras inom två veckor. 4. Steg 2-3 dokumenteras av den som hållit samtalen. Blanketten Utredning gällande kränkande behandling används. Rektor/ skolchef ansvarar för att dokumentationen diarieförs och förvaras på lämpligt sätt. Rektor informerar huvudmannen. 11
Vidare åtgärd Om kränkningarna inte upphör kopplas personalavdelningen och ev. personalhälsovården in. Ansvar: Rektor. Elev kränker vuxen 1. Problemet ska angripas skyndsamt. Ansvar: Den i personalen som ser eller blir informerad om diskriminering och/eller kränkning har skyldighet att agera. 2. Klasslärare och skolledning informeras. Enskilda samtal hålls med den/de som utsätter. Ansvar: Klasslärare 3. Klasslärare alternativt den vuxna pratar med elevens vårdnadshavare. Ansvar: Klasslärare/ den vuxne. 4. Händelserna dokumenteras. Ansvar: Den vuxne tillsammans med klasslärare. Blanketter som nämnts ovan kan användas. 5. Om kränkningarna upprepas informeras rektor om detta. Ansvar: klasslärare/ den vuxne 6. Rektor kallar elev och vårdnadshavare till ett möte där handlingsplan upprättas. I vissa fall behöver socialtjänst eller polis kontaktas. Ansvar: Rektor Rutin för hur elever och deras vårdnadshavare kan anmäla diskriminering och/eller kränkande behandling. 1. Elev/vårdnadshavare kontaktar klasslärare eller någon annan vuxen på skolan som sedan är skyldig att följa ovanstående handlingsplan. 2. Om diskriminering och/eller kränkande behandling inte upphör kontaktas rektor och LEH kopplas in. 12
Tidsplan och arbetsgång kring planen Åtgärd Ansvarig Uppföljning/utvärdering Aug/ Sep Aug/ Sep Aug/ Sep Sep Sep/okt Planen förankras i personalgruppen Arbetslagen formulerar sina mål Eleverna informeras om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans rutiner Planen förankras i Elevrådet Planen görs känd för föräldrar på föräldaråd, föräldamöte Rektor Arbetslagslagen Lärare Rektor April Kartläggning/enkät Trygghetsgruppen April Analys av kartläggning/enkät Trygghetsgruppen Juni Utvärdering av planen Trygghetsgruppen Juni/ Aug Ny plan Arbetslag, Tryggehtsgrupp, Rektor Aug/ Sep Aug/ Sep aug/sept 2017 Planen förankras i personalgruppen Eleverna informeras om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans rutiner Planen görs känd för föräldrar på föräldaråd, föräldamöte Rektor Lärare Lärare 13