Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Relevanta dokument
Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Centrala begrepp. Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling

Antaganden för förändring

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor

Professionellt lärande i aktionsforskning genererar ledarskap för kollegor. Karin Rönnerman 18 maj, 2015

Skollagen 2 kap. 5. Skollag (2010:600). 3. Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad Skolverkets allmänna råd Måluppfyllelse i förskolan.

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

UTVECKLINGSPLAN FÅGELSTIGENS FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Nätverksträff Förskoleklass

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Förskolan Optimus Nacka kommun

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Bakgrund och förutsättningar

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Utveckla förskolan i linje med läroplansmålen

Formativ Undervisning

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Lägesrapport delprojekt IV

Skolplan Med blick för lärande

HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE?

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Flerspråkighet en möjlighet!

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet. Sara Knöfel, undervisningsråd

Kriterier för mätområde Språkutveckling

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete

Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Utvecklas genom lärande samtal

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Dnr :6591 Beslut

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Kommentarer till kvalitetshjulet

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsarbetet i AcadeMedias förskolor

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Regionalt språk-, läs- och skrivnätverk. Halmstad 14 maj 2014

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Får alla barn det alla barn har rätt till?

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Skolplan Aspero Friskolor

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Skola Ansvarig Rektor:

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Transkript:

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal Karin Rönnerman Studiens utgångspunkter Kvalitetsarbete i förskolan Kollegialt lärande Möten för kommunikation och dialog 1

Mellanledarskap Placering - i mitten Filosofiskt leder jämsides med kollegor Praktiskt förstådd och utvecklad som en praktik (Grootenboer, Edwards Groves & Rönnerman, 2014) Placering av mellanledare 2

Ledning av kvalitetsarbete - från mitten 14 lärledare i ett distrikt som (hand)leder kollegor 2 av dem koordinerar möten med alla lärledare en gång per månad. Erfarenhetsutbyte och reflektioner samt rapport till styrgruppen De två koordinatorerna träffar alla lärledare två gånger per termin för utvärdering och planering. De två koordinatorerna deltar i styrgruppens möten Data Fältstudier och observationer från möten med alla lärledare och från möten när en lärledare (hand)leder kollegor Intervjuer med koordinator, lärledare och förskolechef 3

Praktik En praktik är en form av socialt etablerade samverkande mänskliga aktiviteter som innehåller: Former för förståelse (tal), Former för aktiviteter (görande), och Former för hur människor relaterar till varandra och till världen (relationer), Som hänger samman I ett distinkt projekt. Tal, aktiviteter och relationer i en praktik hänger samman i ett projekt* Tal Relationer Aktivitet Project Ledning av Förskolans kvalitetsarbete *Praktikens projekt är vad människor säger när de ärligt svarar på frågan Vad gör du? när de är engagerade i praktiken. 4

Teorin om praktikarkitekturer Praktikarkitekurer är de nödvändiga förutsättningar som skapar praktiker: som gör praktiker möjliga och håller dem på plats. De är sammansatta genom en kombination av : De kulturella- diskursiva en, förmedlade genom språket, som gör talet i praktiken möjligt; tillsammans med De materiella-ekonomiska en, förmedlade genom fysisk tid, som gör aktiviteter i praktiken möjliga; tillsammans med De sociala- politiska en, förmedlade genom makt och solidaritet (samhörighet), som gör relationer i praktiken möjliga. I det semantiska rummet förmedlade genom språket Kulturelladiskursiva Tal I det fysiska rummet förmedlade genom aktivitet och arbete Aktivite ter Project Materiella ekonomiska Relationer Sociala-politiska I det sociala rummet förmedlade genom solidaritet och makt Praktikarkitekturer= kuturella-diskursiva + Materiella- ekonomis+ social-political arrangements 5

Analys Exempel på tal i det semantiska rummet Lärledarna använder språket från läroplan och lokala riktlinjer för kvalitetsarbetet. Deltagande sker genom att gemensamt komma fram till konsensus, gemensam förståelse och inbördes överenskommelse. Kritiska aspekter lyfts mot hur begrepp ska förstås och användas. Språket som används tillhör uppgiften såsom mål, dokumentation, struktur, tid för reflektion, systematik Exempel på kulturella-diskursiva De speciella semantiska innehållet i mötena används i skollag, läroplan och lokala riktlinjer för kvalitetsarbetet, speciellt i de kriterier som lyfts för att nå målen. Men det finns också i det språk som används i de lokala riktlinjerna av hur handledning av kollegor ska genomföras Analys Exempel på aktiviteter i det fysiska rummet Regelbundna möten med all förskolepersonal. Regelbundna möten med alla lärledare. Utbyte av erfarenheter mellan lärledare i grupp. Presentation och diskussion om hur dokumentation görs i den egna praktiken Exempel på materiella-ekonomiska Lärledare skapar fysiska mötesplatser som möjliggör för lärare att delta i en rad aktiviteter. De materiella en skapar villkor för interaktion genom att lärare i möten sitter runt ett bord och förskolechefen tar minnesanteckningar. Samtliga deltagare har egna dokument framför sig som presenteras. Lärledaren håller i diskussionen och inbjuder till samtal, skriver på tavlan, sammanfattar diskussionen. Deltagare delas in i mindre grupper, par och i stor grupp 6

Analys Exempel på relationer i det sociala rummet Lärarna och lärledarna relaterar till läroplanen, skollagen och lokal riktlinjer och indirekt till styrgruppen. Lärarna relaterar till lärledarna och tvärtom. Lärarna har som mål att diskutera erfarenheter relaterade till läroplanen som handlar om att förbättra dokumentationen av kvalitetsarbetet. De som är involverade är relaterade till en gemenskap och utforska idéer tillsammans och lär av varandra. Deltagarna känner sig fria att samtycka eller inte. De relaterar till varandra på olika sätt beroende på syfte och mål Exempel på sociala-politiska Läroplan och skollag liksom lokala riktlinjer får inflytande på de aktiviteter som sker i grupperna och ska implementeras genom beslut tagna i styrgruppen. Koordinatorerna har planerat innehållet i lärledarnas möten. Inför varje möte finns en agenda vad som ska diskuteras. Denna kopplas också till de anteckningar som skickas tillbaka till styrgruppen varje månad Slutsatser De praktiker som skapas av att lärledarna öppnar upp utrymmen för nya former av diskurser, aktiviteter och relationer: Ett semantiskt rum som möjliggör för lärare att uppnå en gemensam förståelse Ett fysiskt rum och materiella villkor som möjliggör lärare att genuint arbeta (diskutera) tillsammans Ett socialt utrymme genom vilket lärare konfronteras och möjliggör agentskap, solidaritet och makt 7

Dialog för kollegialt utbyte handlar om Kollegor delar normen och värden Kollegialt fokus på elevers måluppfyllelse Lärares kollegiala utbyte Handledning av varandra (erfarenhetsutbyte) Dialog respons - reflektion (Ficher, 2013) Professionella lärandegemenskaper Kollaborativa strukturer och kultur Delade värden och visioner Delat ledarskap och beslutande Kollektivt ansvarstagande Professionella reflekterande dialoger Sökande efter ny kunskap Undersökande av egen praktik Fokus på undervisning och lärande (Stoll, Bolam, McMahon, Wallace & Thomas,2006; Nehring & Fitzsimmons, 2011) 8

bli SMART Stretcha längre än du kan nå Mät det som gör att du har kontroll Avtala med dig själv och andra om vad som ska göras Registrera framstegen Tid närma dig den tid som du kan råda över 9