SMART i skolan. Varför leder ADHD Bll skolsvårigheter och vad hjälper? SMART. Vi är alla olika en självklarhet? AD/HD. www.provivus.



Relevanta dokument
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

VIS - Verksamt i skolan

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Utagerande eller inåtvända barn hur kan vi hjälpa?

Pedagogiskt förhf till elever med ADHD - vad är det som fungerar?

Verksamt i skolan för elever med AD/HD och andra svårigheter

VIS- verksamt i skolan

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Utveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Arbete med barn och elever med autism

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Om autism information för föräldrar

Flygfärdig (en bok om att flytta hemifrån) Aspergers syndrom universum och allt annat. Gerland Gunilla Aspeflo Ulrika Barn som väcker funderingar

Värt att veta om ADHD

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Alla medlemmar äger tillsammans

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Koncentrationssvårigheter. Luckan , Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Verksamt i förskolan för barn som har svårt a4 styra sig själva

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Grundkurs om NPF för skolan

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Om adhd hos vuxna.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Neuropsykiatri i förskolan

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

FÖRskola förskola. Utmaningar i förskolan. Allt som kan automaaseras kommer a1 automaaseras. Förväntningar på eleverna

Att leva i en annorlunda värld

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Adhd och Autism i vardagen

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

En likvärdig utbildning för alla

Att förstå sin egen utredning

AD/HD självskattningsskala för flickor

Att gå från teoretisk kunskap till förankring av metoder i arbetslaget - hur gör du det?

Kursplan. Kurskod SAA405 Dnr 54/ Beslutsdatum Autismspektrum. Kursens benämning. Autistic disorder.

Klarar alla barn skolans mål?

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Att arbeta med unga som har adhd. Emma Sjöström Leg. psykolog

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Lindrig utvecklingsstörning

Autismspektrumtillstånd AST

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program Det här vill vi!

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Vad ökar risken för utbrott hos elever med NPsvårigheter?

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Att arbeta med barn och unga som har adhd. Emma Sjöström Leg. psykolog

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se

Handledning: Nu blev det KNAS

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Transkript:

SMART SMART i skolan E; projekt för a; träna exekubva funkboner för elever med ADHD som går på gymnasiet Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt leg psykologer www.provivus.se E; standardiserat material för a; träna exekubva funkboner Projekt i samarbete mellan Provivus och HjälpmedelsinsBtutet. SyNe: a; pröva om SMART skulle kunna vara e; användbart material, som man lä; och kostnadseffekbvt kan införliva i skolans vanliga verksamhet och som kan underlä;a för elever med ADHD och liknande svårigheter a; nå målen. Varför leder ADHD Bll skolsvårigheter och vad hjälper? Vi är alla olika en självklarhet? Musikalitet Syn och hörsel Grov-och finmotorik Impulsivitet Social förmåga Arbetsminne Läs- och skrivförmåga Tal och språk Aktivitetsreglering Aktivitetskontroll Händighet Organisationsförmåga Logiskt tänkande Uppmärksamhets- förmåga förmåga Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet Långsammare utveckling än jämnåriga Svårt med socialt samspel och kommunikation ADHD Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Autism Asperger syndrom Exekutiva funktioner, hämma impulser Teoretiskt tänkande Processhastighet Förstå andras Tankar mentalisering Förstå helhet Exekutiva funktioner AD/HD A;enBon Deficit HyperacBvity Disorder = Uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperakbvitet. ProblemaBken finns globalt Socialstyrelsens rapport 2002: 3 5% 1 av 3 är flickor www.provivus.se 1

Uppmärksamhet en portal mellan informabonsfloden och hjärnan Kontrollerad som vi bestämmer oss för a; rikta mot något SBmulusdriven där vi uppmärksammar sådant som händer omkring oss Uppmärksamhet Upprä;hålla uppmärksamheten Lä;störd Svårt hålla fokus på det som är väsentligt Svårt a; sortera bort det ovidkommande SkiNa fokus och fördela uppmärksamheten A; snabbt B;a upp och återvända Bll det man gör AkBvitetsnivå Svårt a; reglera akbvitetsnivån ÖverakBv Har svårt a; si;a sblla, är fariga och prabga, pillar på saker, klä;rar på väggarna ONa svårare a; se överakbviteten hos flickor: rör på sig men si;er kvar på stolen mer av pillande, skrivande, tuggande. Pratar mycket. Överreagerar I tonåren blir många mer rastlösa. UnderakBv (mindre vanligt) passiv, har svårt a; komma igång, frånvarande. En del växlar, särskilt tonåringar Impulsivitet Gör saker eller reagerar på andra utan a; tänka Bll en extra gång. Svårt låta bli a; reagera omedelbart på sinnesintryck eller impulser. Gör det svårt a; hinna stanna upp och tänka Bll reflektera Styr och reglersystemet försvagat Som a; köra bil: Styra Gasa Bromsa Växla Blinka Planera körningen Anpassa farten Störst problem vid AD/HD: BROMSA OCH TÄNKA EFTER www.provivus.se 2

A; minnas vid ADHD: 9 6 år 12 8 år 18 13 år När det gäller konsten a; styra sig själv Skillnader mellan flickor och pojkar Flickors symtom tolkas onare som familjerelabonsproblem än pojkarnas Flickor är onare äldre när det kommer Bll utredning I skolan märks ona inte svårigheterna förrän i högstadiet Färre flickor med ADHD diagnosbseras och får stöd och behandling ADD Jämförelser mellan ADHD och ADD ADD är inte en diagnosbsk term men används för de med uppmärksamhetsproblemabk utan hyperakbvitet Låg akbvitetsnivå, passiva, dagdrömmande, svårt komma igång, mer lä;störda ADD vanligare bland flickor (30%) än bland pojkar (ca 15%) Över hälnen kan ha läs och skrivsvårigheter ADHD Kvarhållen uppmärksamhet Avbryter, pratar impulsivt Utagerande beteende: impulsivitet, trots, aggressivitet ADD Fokuserad uppmärksamhet Långsam informationsbearbetning Lång svarslatens, tar tid innan svaret kommer Internaliserad problematik: oro, ångest, depression, slöhet, apati Social tillbakadragenhet ADHD i övre tonåren/vuxen ålder Delar av svårigheterna är kvar ÖverakBviteten och impulsiviteten avtar ona Problem med koncentrabon och uppmärksamhet finns ona kvar ONa inre rastlöshet OrganisaBon och planering mm är fornarande ona svårt (exekubva funkboner) Varför utreda och ge stöd och behandling? Större risk för: Avhopp från studier, byte av jobb Många relaboner, bränner relaboner Användning av nikobn, alkohol och narkobka Tidig sexuell debut och många sexuella kontakter fler tonårsgraviditeter Psykisk ohälsa Trafikolyckor Kriminalitet www.provivus.se 3

ExekuBva funkboner De hjärnfunkboner som organiserar individens handlande över Bd för a; uppnå e; mål Som gör det möjligt a; hålla fast vid målet upprä;hålla energi för a; genomföra, ta hänsyn Bll regler eller begränsningar hämma lockelsen a; göra sådant som inte hör Bll. Från: Socialstyrelsens kunskapsdokument om ADHD Förmågan a; styra sig själv Hur får vi koll på vår vardag? ExekuBva funkboner Tidsuppfa;ning KÄNSLAN för Bd Tiden inte så vikbg Anpassa sin Bd Bll andras Svårt a; planera själv kräver förmåga a; förhålla sig Bll Bden www.provivus.se 4

Kraven på arbetsminnet ökar InformaBonsflödet har ökat Mail, mobil, sociala forum, bloggar, gps etc Göra flera saker sambdigt: Köra bil och prata i mobilen Ti;a på nyheterna och läsa textremsan med andra nyheter Problem med arbetsminnet påverkar Förmågan a; hålla informabon, instrukboner kvar i huvudet: Glömsk : tappar bort saker Glömmer a; följa instrukboner. Svårt a; memorera fakta, stavning, datum etc Svårt a; göra beräkningar i huvudet Glömmer en del av e; problem medan man arbetar med e; annat Svårt a; sammanfa;a Kan ha svårt a; plocka fram minnen, har därför svårt a; lära sig av misstag En flaskhals i informabonsbearbetningen Svårigheter med exekubva funkboner kan se ut så här: Svårt a; hindra impulser och a; styra och kontrollera sin egen akbvitet: Reagerar för kranigt och impulsivt Hinner inte slunöra Väljer kortsikbga belöningar istället för långsikbga Kontrollerar inte a; varje steg genomförts, slarvfel Och så här: Svårigheter a; inibera, prioritera, organisera: Svårt a; komma igång, svårt a; avsluta Svårt a; idenbfiera det som är vikbgt, fastnar i detaljer OrealisBska planer Tappar bort vikbga saker, lyckas inte lämna in färdigt arbete Eller så här: Svårigheter a; skina fokus och slunöra Svårt för övergångar Svårt a; tåla förändringar Kan börja men inte slunöra När behövs det exekubva systemet? Nya situaboner där svaren inte är väl inlärda eller som innehåller nya handlingsmönster www.provivus.se 5

FunkBonshinder Vad kräver eget arbete? Personens funktionsnivå Krav i miljön Funktionshinder Förmåga a; överblicka, planera och på e; självgående sä; genomföra uppginer A; ha en inifrån kommande mobvabon Förmåga a; arbeta självständigt och koncentrerat Grupparbete vad kräver det? Förmåga a; bromsa och vara uppmärksam på andra Föreställa sig saker i huvudet (om jag... så du...) Komma överens, planera Bllsammans Hantera mycket informabon sambdigt Ändra sig smidigt Anpassa sin egen idé Bll andras VikBga funkboner för lärande Minne Arbetsminne TeoreBsk tänkande Intelligens Begåvning KoncentraBon Skolans krav elevernas förutsä;ningar? Målstyrning i skolan och i arbetslivet Alla skall nå målen Problembaserad inlärning Planera själv eget arbete ExekuBva funkboner www.provivus.se 6

du kan bara du vill! Jag vill bara jag kan Vad är det allra vikbgaste? RelaBonen Insatser på flera nivåer Till föräldrar Hjälp a; hi;a strategier föräldrautbildning I skolan Anpassa kraven, träna färdigheter och strategier, hjälp a; hålla sig på spåret, coacha Till eleven Hjälp a; förstå sig själv, a; kämpa på och inte ge upp Träna grundläggande svårigheter t ex arbetsminne Medicinering Utveckla elevens förmågan a; styra sig själv Planera i förväg steget före Förbered, förvarna och påminn Uppmuntra och förstärk posibvt beteende Ignorera i vissa fall negabvt beteende Först sedan Hjälp eleven med planering av både fria och fasta akbviteter (a; leka med andra ställer också krav på planeringsförmåga) Medvetenhet om de egna svårigheterna och styrkorna Vilka situaboner kan jag behöva hjälp i? Varför behöver just jag hjälp? Vad kan jag göra för a; hjälpa mig själv? Kunskap om grunden Bll svårigheterna: det är inte mi; fel, men jag måste spela så bra jag kan med mina kort Det blir lä;are a; ta emot hjälp om jag är medveten om varför Till barn och ungdomar i skolåldern Hjälp a; förstå sig själv Tips och tricks pröva Bllsammans med lärare eller föräldrar! Läs också: A; se möjligheter i svårigheterna: Bri; Inger och Kurt Olsson, Studentli;eratur 2007 www.provivus.se 7

Äldre barn/tonåringar Behov av en coach eller chefssekreterare Arbeta med a; hantera Bden, organisera och öka självmedvetandet Fokusera på individens exekubva förmågor och svårigheter Skapa struktur, stöd, utveckla förmågor och strategier för a; komma framåt mot målen Hjälp a; ta makt över den egna situabonen Vad ställer skolan för krav på exekubva funkboner hos eleverna? Vad har hjärnan med lärande a; göra? Bakomliggande idé Kan elever med ADHD tränas kognibvt för a; fungera bä;re i skolan Övergripande syne med SMART: Träning och ökad medvetenhet Eleven tränar på a; stegvis organisera och strukturera inlärningen Intensiteten är vikbg! Som a; träna upp muskler det krävs många repebboner Och det är tråkigt www.provivus.se 8

Li;eratur blandat Colin Cooper: Intelligens och andra förmågor Elkhonon Goldberg: Den civiliserade hjärnan. Frontalloberna och människans exekubva funkboner Lars H Gustafsson: Elevhälsa börjar i klassrummet Ross Green: Explosiva barn, Vilse i skolan Peter Gärdenfors: Lusten a; förstå James R Flynn: What is intelligence Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan KersBn Måhlberg & Maud Sjöblom: Lösningsinriktad pedagogik för en roligare skola Margareta Normell: Från lydnad Bll ansvar Steven Pinker: E; oskrivet blad och andra myter om människans natur Li;eratur om ADHD Vanna Beckman: ADHD/DAMP en uppdatering, Vuxna med ADHD Gunilla Carlsson Kendall och Bri; Inger Olsson: A; lyckas trots koncentrabonssvårigheter Björn Kadesjö: Barn med koncentrabonssvårigheter Kathleen Nadeau: Flickor med ADHD Bri; Inger Olsson och Kurt Olsson: A; se möjligheterna i svårigheterna Socialstyrelsen: ADHD hos barn och vuxna Socialstyrelsen: Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra problem, häne 57 s P A Teeter: Behandling av ADHD Li;eratur om aubsm Vanna Beckman mfl: Gång på gång pedagogik vid aubsm Simon B Cohen: Fokus på aubsm Uta Frith: AuBsm och Aspergers syndrom Gunilla Gerland: En rikbg människa, Arbeta med Aspergers syndrom hantverket och den professionella rollen Gunilla Gerland & Ulrika Aspeflo: Barn som väcker funderingar se, förstå och hjälpa förskolebarn men en annorlunda utveckling Theo Peeters: AuBsm Susanne Schäfer: Stjärnor, linser och äpplen Socialstyrelsen, Barn som tänker annorlunda barn med aubsm, Aspergers syndrom och andra aubsmspektrumbllstånd Ma; Winter: Aspergers syndrom vad lärare behöver veta Li;eratur, skriner SkriNer som beskriver funkbonella svårigheter: BarnNU teamet: Idébanken idéer för a; underlä;a förståelse och bemötande Ingrid Adolfsson och Elisabeth Fernell: Utvecklingsstörning hos förskolebarn Adolfsson/Fernell: AuBsm och utvecklingsstörning hos förskolebarn Beställs från: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, B 68, 141 86 Stockholm. Tel: 08 58566408 www.provivus.se 9