Datum 2011-05-10 Anette Falkenroth Uppföljningsrapport 2011:1, Psykiatrin Halland Sammanfattning År 2011 har för psykiatrins räkning startat med att fortsätta vårt arbete mot att vara ett konkurrenskraftigt alternativ i en framtida värld. Arbetet med att göra vår verksamhet mer transparant, standardiserad och behovsstyrd fortsätter. BUP har en egen kraftfull utmaning, att hantera den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar - med bibehållen kvalitet. Detta arbete är slitsamt och kräver förutom förändringar i vårt eget arbetssätt också en annan syn på ansvarstagandet för första linjens psykiatri, såväl i skolhälsovård som inom närsjukvården. Glädjande är att det arbetet nu fått en nystart. Arbetet med att förbättra/byta lokaler för flera av verksamhetens delar har också tagit energi under årets första månader. Men glädjande nog är nu renoveringen igång både för BUP:s heldygnsvård och två av vårdavdelningarna inom vuxenpsykiatrin i Halmstad. Vi har äntligen kunnat inviga vår lägenhetsvård för patienter med ätstörningsproblematik, och under maj inviger vi nya och mer funktionella öppenvårdslokaler för denna patientgrupp i Halmstad. Ekonomin är fortsatt under kontroll och vi räknar med en prognos på +1 mkr under förutsättning att regionvårdskostnaderna ligger på samma nivå som under senaste månaderna. Vi har under året gjort en del satsningar på BUP med starten av BUP-linjen och en mer anpassad medarbetarstyrka utifrån uppdraget med den förstärkta vårdgarantin. Den höga beläggningen inom vår heldygnsvård ger också ökade kostnader. Psykiatrin har med tanke på de utvidgade uppdragen senaste åren avropat de utvecklingspengar vi har som en buffert, dessa pengar har vi dock inte fått besked om ännu och ligger därför inte med i prognosen. Produktiviteten fortsätter att öka, nu såväl inom VUP som BUP. Vårt långsiktiga fokus på produktivitet ger fortsatt resultat och det gör att våra mottagningar inom vuxenpsykiatrin från mars klarat att uppfylla den nya nationella vårdgarantin att 80 % av patienterna ska få vård inom 60 dagar, under april låg den siffran på mellan 85-90 % för helheten. Vi har en fortsatt oro får två av våra patientgrupper, där vi ser att Region Halland, helst tillsammans med våra samarbetspartners kommunerna,
behöver utveckla ett bättre omhändertagande. Det gäller våra patienter med en beroendeproblematik och neuropsykiatriska funktionshinder, framför allt ADHD. Vi är gärna delaktiga i den fortsatta samverkan och ser fram emot att få ett gemensamt uppdrag att utveckla en fungerande vårdkedja för dessa patientgrupper. Ledning och styrning Psykiatriförvaltningens styrkort och medföljande handlingsplan fortsätter att vara det styrande måldokument det var tänkt att vara. Dock ser vi i Springlifeenkäten ett fortsatt behov att en delaktighet och acceptans i medarbetarled för det målorienterade arbetet. Vi befinner oss i en fas av styrning och ledning som i första hand inte innebär nyskapande utan snarare en uthållighet i de processer och kulturförändring vi startat de senaste åren. Patientperspektivet Mål: Nöjda och engagerade medborgare Framgångsfaktor 1: Trygg och kompetent bedömning, utredning och behandling I det balanserade styrkortet har psykiatrin som mål att alla besök ska vara diagnostiserade. Ifall diagnosen inte är fastställd så används en observationsdiagnos (Z-kod, ICD -10). Under första kvartalet är andelen besök med diagnoskod fastställd 87,8 % i heldygnsvården och 90,5 % i öppenvård. Det är en marginell skillnad mellan verksamhetsområdena. Att utse en fast vårdkontakt är en ny rutin och mäts sedan årsskiftet. Andelen patienter hittills i år med fast vårdkontakt är 6,3 %. Ett annat målområde är att alla aktiva patienter har en vårdplan. Datainsamlingsmetoder för att mäta vårdplaner är under utveckling - de är ännu ej helt optimala. Men det syns en ökning (+ 1 620) från föregående år, då det med samma mätmetoder visade 700 vårdplaner till det nuvarande för år 2011 första kvartalet 2 320. Andelen motsvarande 21,5 %, är trots ökningen betydligt lägre än målsättningen på 65 %. Framgångsfaktor 2: God tillgänglighet Alla inkommande remisser ska resultera i ett personligt möte. Även returnerade remisser ska inkluderas i detta mått. Totalt inkom under årets första månader 2 156 remisser till psykiatrin, vilket är en ökning (+ 38) från föregående års 2 118 remisser för samma period. Ett personligt möte definieras genom att mäta nybesök eller strukturerade telefonintervjuer (BCFPI). Andel som får 2 (31)
ett personligt möte är 68 %. Hela psykiatrin klarar vårdgarantins 90 dagar över 90 % och 60 dagar över 80 %. BUP klarar mer än 60 % inom 30 dagar, men behöver förbättra resultatet ytterligare för att nå målet för stimulansmedel (avstämning november för perioden september - oktober). Resultaten för behandling och fördjupad utredning inom 30 dagar ligger runt 50 % inom tiden, och behöver också förbättras för att nå mål för stimulansmedel. Framfångsfaktor 3: Vänligt, varmt och respektfullt bemötande Psykiatrin har valt att följa upp bemötande genom att systematiskt ta tillvara synpunkter - samt att ha fokus på patientsäkerhet. Bemötandet följs upp genom patientnämndsärenden, klagomål och avvikelser samt genom den nationella patientenkäten för vuxenpsykiatrin och genom uppföljning av den strukturerade telefonintervjun (BCFPI) för BUP. Förvaltningens patientsäkerhetsgrupp arbetar med bl a patientsäkerhetsbokslut och samordning av händelse- och riskanalyser. Psykiatrin har deltagit i patientsäkerhetssatsningen som nyligen genomförts och/eller pågår, t ex mätning av patientsäkerhetskultur, vårdrelaterade infektioner, trycksår och klädkod/hygien. Process-/utvecklingsperspektivet Mål: God vård och hälsa Framgångsfaktor 1: Förvaltningsövergripande evidensbaserade vårdprocesser och vårdprogram Psykiatrin har målsättningen att producera 1-2 vårdprogram per år. Under våren kommer vårdprogram för ätstörningsvård respektive neuropsykiatri att färdigställas. Vårt program för psykosvården revideras nu för att anpassas till nationella riktlinjer, och vårdprogrammet för suicidvård är planerat för förnyad revision. För patienter med psykos- eller bipolär sjukdom behöver fler livsstilsamtal genomföras än vad som görs idag. Datainsamlingen visade att 18,6 % fått livsstilsamtal och vårt mål är 90 %. Även möjligheten för närstående att vara med på patientens besök i psykiatrin behöver förbättras - resultatet visade på 3,6 % och vårt mål är 75 %. Framgångsfaktor 2: Information och utbildning till patienter och närstående Arbetet med utbildning och information till patienter och närstående fortsätter men kommer inte specifikt att redovisas i denna uppföljningsrapport. 3 (31)
Framgångsfaktor 3: Minimal miljöpåverkan Psykiatrin Halland har en grupp mycket aktiva miljöombud, som under ledning av en gemensam miljösamordnare anordnar möten, informationsblad och utvecklingsdagar. Miljörutinerna styr verksamheternas miljöarbete. Bl a har förvaltningen arbetat mycket för att minimera användandet av privata bilar i tjänsten, att använda miljöbränsle och inte vanlig bensin i våra leasingmiljöbilar samt en gemensam enhetlig körjournal, så att allt resande i tjänsten blir lättare att följa upp. Ekonomiperspektivet Mål: Stark ekonomi Framgångsfaktor 1: Ekonomin ska styras och följas upp Varje verksamhet har månatliga uppföljningar där man redovisar förutom uppföljning av styrkortet, ekonomi, verksamhet och personal. Avvikelsen mot periodiserad budget ack april är +2,4 mkr eller 1,5 % av nettobudgeten. Framgångsfaktor 2: Väl fungerande ekonomistyrning/stöd Andelen uppmätta GAF-värden var 27,2 %. Värdet kan användas som utgångsvärde för senare mätningar, då en utbildningssatsning kommer att genomföras under tidig höst i år. Andelen uppmätta KVÅ-koder i öppenvård är 82,1 %, väl i linje med vårt mål på 80 %. Heldygnsvårdens resultat visade på 9 %, och där behöver rutiner och vana vid att KVÅ-koda utvecklas och förbättras. Framgångsfaktor 3: Kostnadskontroll Ökad produktivitet 700 viktade besök per årsarbetare och år inom öppenvården är målet för ökad produktivitet. 700 viktade besök fördelat på 220 arbetsdagar ger att man presterar drygt 3 viktade besök per dag per behandlare. I redovisningen nedan ser man att verksamheten ligger i nivå med måltalet. Besök och viktade besök tom mars Klinik Besök/dag Viktade besök/dag Vux Norr 2,1 3,2 Vux Söder 2,3 3,3 BUP 1,9 2,8 Totalt Psykiatrin Halland 2,1 3,1 4 (31)
Kommentarer verksamhetsstatistik Läkarbesöken har minskat med knappt 4 % jämfört med samma period 2010. Minskningen ser man inom BUP, där man har haft läkarvakanser under perioden. Sjukvårdande behandlingar har ökat med drygt 7 %. Ökningen har både skett inom vuxenpsykiatrin + 6 % och BUP + 11 %. Ökningen förklaras av flera faktorer, bl a ökad produktivitet ( måltal i styrkortet på 700 viktade besök per behandlare) och fokus på att klara vårdgarantin. Dagsjukvårdsbesöken ligger på samma nivå som 2010, fler besök inom vuxenpsykiatrin (ECT-behandlingar) och färre inom BUP. Minskningen inom BUP förklaras delvis av flytt och ombyggnationer av verksamheter som bedriver dagsjukvård. Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin har minskat jämfört med 2010. Minskningen har skett vid kliniken i Halmstad, detta är en konsekvens av att kliniken har dragit ner på vårdplatserna pga ombyggnad. Kliniken i Varberg redovisade en medelbeläggning under perioden januari - april med 99 % (2010, 96 %) och kliniken i Halmstad 83 % (2010, 85 %). Kostnadsutvecklingen för personal är kontrollerad. Målet att hålla personalkostnaderna inom budget klarar alla verksamheter förutom vuxenpsykiatrin i norra länsdelen. Totalt är det en smärre avvikelse på 0,3 mkr eller 0,03 % jämfört med budget. Inkluderar man kostnader för hyrläkare så får man ett större underskott -1,8 mkr totalt för förvaltningen. Kommentarer till resultat 4 månader och årsprognos Psykiatrinämnden redovisar ett resultat för årets fyra första månader på -0,6 mkr och avvikelse mot budget med +2,4 mkr. Nettokostnad mot budget ger 5 (31)
Bilaga 1 Ekonomibilaga Psykiatri i Halland Resultat 4 månader och årsprognos Resultat (mnkr) Psykiatrin i Halland Resultat Resultat Period.budget Avvikelse månad apr apr apr apr 2010 2011 2011 2011 0,0-2,3-1,4-0,9 Resultat Resultat Period.budget Avvikelse ack. jan-apr jan-apr jan-apr jan-apr 2010 2011 2011 2011-0,5-0,6-3,0 2,4 Resultat Rullande Årsprognos Årsprognos helår bokslut 12 mån apr budg avvik 2010 resultat 2011 2011 4,8 4,6 1,0 1,0 Jämförelse med motsvarande period föregående år (%) (mnkr) Kostnadsökning Lönekostnad Lönekostnad Läkemedel Vårdgaranti jan-apr apr jan-apr jan-apr jan-apr 2011 2011 2011 2011 2011 (4-7) (40-43) (40-43) (50) 2,1% 4,7% 2,9% 8,3% 7 (31)
RESULTATPROGNOS: 2011 4 MÅN exkl förvaltningsinterna poster Psykiatrin i Halland Prognos Årsbudget Avvikelse Avvikelse (tkr) 2011 2011 2011 2010 Patientavgifter 7 654 6 654 1 000 758 Intäkter såld vård 487 722 488 422-700 718 Övriga intäkter 3 464 1 463 2 001 3 717 Verksamhetens intäkter 498 840 496 539 2 301 5 193 därav externt 15 445 15 944-499 1 600 därav internt LT 483 395 480 595 2 800 3 594 Personalkostnad -339 778-336 078-3 700-8 772 Material, varor -8 316-7 415-901 -633 Tjänster, material -75 298-74 698-600 -483 Ers/avg f köpta tjänster, bidrag -69 823-74 525 4 702 9 926 Avskrivningar -3 947-3 346-601 -515 Verksamhetens kostnader -497 162-496 062-1 100-477 därav externt -422 148-422 548 400-236 därav internt LT -74 014-73 514-500 -241 Verksamhetens nettokostnad 1 678 477 1 201 4 716 Finansiering intäkter 150 150 0 157 Finansiering kostnader -828-627 -201-99 Summa finansiering -678-477 -201 58 därav externt 0 0 0 35 därav internt LT -678-477 -201 23 Årets resultat 1 000 0 1 000 4 774 8 (31)
RESULTATRÄKNING 2011 exkl förvaltningsinterna poster 4 MÅN Psykiatrin i Halland 2010 2011 Utfall Utfall Budget * Avvikelse (tkr) 4 månader 4 månader 4 månader 4 månader Patientavgifter 2 507 2 590 2 282 309 Intäkter såld vård 160 455 163 213 162 840 373 Övriga intäkter 1 322 1 864 489 1 375 Verksamhetens intäkter 164 284 167 667 165 610 2 057 därav externt 5 766 6 258 5 342 916 därav internt LT 158 519 161 409 160 268 1 141 Personalkostnad -112 368-115 463-115 098-365 Material, varor -3 043-2 955-2 480-475 Tjänster, material -24 598-25 369-24 912-457 Ers/avg f köpta tjänster, bidrag -23 397-22 921-24 843 1 922 Avskrivningar -1 181-1 336-1 117-219 Verksamhetens kostnader -164 587-168 044-168 450 405 därav externt -140 076-142 978-143 937 959 därav internt LT -24 512-25 067-24 512-554 Verksamhetens nettokostnad -303-377 -2 839 2 462 Finansiering intäkter 71 56 50 6 Finansiering kostnader -222-282 -209-73 Summa finansiering -151-226 -159-67 därav externt -5-18 0-18 därav internt LT -146-208 -159-49 Resultat -454-604 -2 998 2 395 * Periodiserad budget, januari-april. 9 (31)
BALANSRÄKNING 2011-04-30 (TKR) Utfall Utfall TILLGÅNGAR 2010-04-30 2011-04-30 Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 15 622 900,6 18 236 287,3 2 613 386,7 Summa 15 622 900,6 18 236 287,3 2 613 386,7 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton 71 779 579,4 73 427 757,7 1 648 178,3 Kundfordringar 2 507 639,1 2 828 598,8 320 959,7 Övriga kortfristiga fordringar 99 841,3 143 566,7 43 725,4 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 475 023,9 3 150 492,9-324 531,1 Kassa och bank 48 658,0 42 060,0-6 598,0 Summa 77 910 741,7 79 592 476,1 1 681 734,4 SUMMA TILLGÅNGAR 93 533 642,3 97 828 763,3 4 295 121,1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 14 625 100,0 14 625 100,0 0,0 Årets förändring av eget kapital -454 005,7-603 574,9 149 569,2 Summa 14 171 094,3 14 021 525,1 149 569,2 Långfristiga skulder Långfristiga skulder 15 622 900,6 16 280 869,9-657 969,3 Summa 15 622 900,6 16 280 869,9-657 969,3 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 7 236 598,5 8 718 629,2-1 482 030,7 Genomgångs- och avräkningskonton 17 885 070,5 18 902 602,0-1 017 531,5 Moms och särskilda punktskatter 3 061,0 6 467,0-3 406,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,0 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder 1 267 089,7 1 720 456,3-453 366,7 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 37 347 827,8 38 178 213,9-830 386,1 Summa 63 739 647,4 67 526 368,4-3 786 721,0 SUMMA EGET KAPITAL 93 533 642,3 97 828 763,3-4 295 121,1 10 (31)
Verksamhetsstatistik Psykiatrin Halland Prestationer 2010-2011 jan-april VUXENPSYKIATRI Utfall Utfall % förändring Måltal 2010 2011 2010-2011 jan-apr Diff Antal intagningar 810 756-6,7 % 783-27 Norra Halland 486 431-11,3 % 450-19 Södra Halland 324 325 0,3 % 333-8 Antal vårddagar (exkl permission) 9 253 8 737-5,6 % 8 067 670 Norra Halland 5 997 6 164 2,8 % 5 378 786 Södra Halland 3 256 2 573-21,0 % 2 689-116 Medelbeläggning (exkl permission) 92 % 93 % 1,6 % Norra Halland exkl avd 21 97 % 102 % 4,7 % Avd 21 92 % 88 % -4,1 % Norra Halland totalt 96 % 99 % 2,7 % Södra Halland 85 % 83 % -2,7 % Antal läkarbesök 5 675 5 830 2,7 % 5 867-37 Norra Halland 3 225 3 469 7,6 % 3 333 136 Södra Halland 2 450 2 361-3,6 % 2 533-172 Antal sjukvårdande behandlingar 18 993 20 089 5,8 % 19 467 622 Norra Halland 9 732 10 568 8,6 % 9 967 601 Södra Halland 9 261 9 521 2,8 % 9 500 21 Dagsjukvård 439 685 56,0% 500 185 Norra Halland 239 488 104,2 % 333 155 Södra Halland 200 197-1,5 % 167 30 Totalt antal besök 25 107 26 604 6,0 % 25 833 771 Norra Halland 13 196 14 525 10,1 % 13 633 892 Södra Halland 11 911 12 079 1,4 % 12 200-121 11 (31)
BUP Antal intagningar 19 38 100,0 % 19 19 Antal vårddagar 596 337-43,5 % 400-63 Medelbeläggning (avd 25) 96,3% 42,7% -55,7 % Dagsjukvård, besök 1 082 834-22,9 % 933-99 Antal läkarbesök 1 778 1 342-24,5 % 1 833-491 Antal sjukvårdande behandlingar 7 644 8 484 11,0 % 7 433 1 051 Totalt antal besök 10 504 10 660 1,5 % 10 200 460 Förvaltning totalt Antal intagningar 829 794-4,2 % 802-8 Antal vårddagar 9 849 9 074-7,9 % 8 467 607 Dagsjukvård, besök 1 521 1 519-0,1 % 1 433 86 Antal läkarbesök 7 453 7 172-3,8 % 7 700-528 Antal sjukvårdande behandlingar 26 637 28 573 7,3 % 26 900 1 673 Totalt antal besök 35 611 37 264 4,6 % 36 033 1 231 12 (31)
Bilaga 2 Personal Antal anställda Den minskning som skedde under 2009 och under delar av 2010 av tillsvidareanställda, visar vid första kvartalet en fortsatt ökning. Även visstidsanställda har under första kvartalet ökat medan timanställda har minskat i arbetad tid. Timanställda har under perioden arbetat timmar som motsvarar 4,6 tjänster. Tjänstgöringen har skett framförallt inom skötargruppen. Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Tillsvidare Administration-Ledning 47 HoS sjuksköterskor m fl 185 HoS undersköterskor m fl 152 Läkare 54 Läkarsekreterare 56 Rehab/Paramed 106 Teknisk personal 1 Övrig personal 13 Tillsvidare Sum: 614 Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Viss tid Administration-Ledning 2 HoS sjuksköterskor m fl 19 HoS undersköterskor m fl 4 Läkare 4 Läkarsekreterare 2 Rehab/Paramed 10 Övrig personal 5 Tillsvidare Sum: 46 13 (31)
Diagrammet nedan visar tydligt hur antalet anställda efter föregående års minskning återigen har ökat under de tre första månaderna 2011. Antal anställningar under beräkningsperioden 670 660 650 640 630 620 610 jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 2010 2011 Åldersstruktur Åldersfördelning är inom psykiatrin som i övriga landstinget ett problem. Vi kommer att ha betydande rekryteringar när stora grupper går i pension under en tioårsperiod. -29 30-39 40-49 50-59 60- Tillsvidare Administration-Ledning 1 6 15 14 11 47 HoS sjuksköterskor m fl 8 44 50 54 29 185 HoS undersköterskor m fl 10 24 41 41 36 152 Läkare 10 18 19 7 54 Läkarsekreterare 1 10 22 12 11 56 Rehab/Paramed 3 21 41 24 17 106 Teknisk personal 1 1 Övrig personal 3 3 4 3 13 Tillsvidare Sum: 23 118 191 168 114 614-29 30-39 40-49 50-59 60 Visstid Administration - Ledning 1 1 2 HoS sjuksköterskor m fl 8 6 2 3 19 HoS undersköterskor m fl 1 1 2 4 Läkare 1 2 1 4 Läkarsekreterare 1 1 4 Rehab/Paramed 4 1 3 2 10 Övrig personal 5 1 Visstid Sum: 15 16 9 6 39 14 (31)
Antal anställda fördelat på kvinnor/män samt heltid/deltid Fördelningen är densamma som redovisades i årsbokslutet 2010. Av samtliga tillsvidareanställda är de största grupperna sjuksköterskor (30 %), skötare (25 %) och paramedicin (17 %). Männens andel uppgår till 26 %. Inom de grupper där män finns representerade är andel män högst inom läkargruppen (46 %) medan sjuksköterskegruppen har lägst andel (23 %). En jämförelsestor andel av medarbetarna arbetar heltid (85 %). Av kvinnor arbetar 89 % heltid och av männen 94 %. Heltid Heltid Deltid Deltid K M K M Tot Tillsvidare Administration 26 16 5 47 Hälso- och sjukvård ssk m fl 131 38 12 4 185 Hälso- och sjukvård usk m fl 78 42 28 4 152 Läkare 28 21 3 2 54 Läkarsekreterare 40 16 56 Paramedicin 64 21 20 1 106 Teknisk personal 1 1 Övrig personal 5 7 1 13 Tillsvidare Sum: 372 146 85 11 614 Heltid K Heltid M Heltid K Heltid M Tot Visstid HoS sjuksköterskor m fl 10 3 5 1 19 HoS undersköterskor m fl 3 1 4 Läkare 2 1 1 4 Läkarsekreterare 1 1 2 Rehab/Paramed 9 2 4 15 Övrig personal 1 1 2 Visstid Sum: 26 7 11 2 46 Medelålder Medelåldern för tillsvidareanställda inom psykiatrin ligger på ungefär samma nivå som vid årsskiftet (48,06). Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder Administration-Ledning 47 50,11 HoS sjuksköterskor m fl 185 47,24 HoS undersköterskor m fl 152 48,91 Läkare 54 49,65 Läkarsekreterare 56 48,21 Rehab/Paramed 106 47,49 Teknisk personal 1 45,00 Övrig personal 13 49,85 Tillsvidare 614 48,58 15 (31)
Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder HoS sjuksköterskor m fl 19 34,53 HoS undersköterskor m fl 4 34,75 Läkare 4 37,00 Läkarsekreterare 2 33,00 Rehab/Paramed 15 36,53 Övrig personal 2 42,50 Visstid 46 35,70 Snittanställda Under första kvartalet har snittanställda fortsatt att öka. I bilden nedan redovisas förändringen per månad under de senaste åren. 2011-03-31 Snittanställda Snittanställdax Ssgr Psykiatrin i Halland 653,66 623,24 Tidsanvändning Den arbetade tiden i procent ligger under första kvartalet på samma nivå som föregående år. Frånvarotid är av förklarliga skäl inte stort under detta kvartal, eftersom semesteruttaget är lågt. Den låga sjukfrånvaron påverkar också frånvarotiden. Tidsanvändning Timmar Procent Närvarotid 261 267 81,4 % Arbetad tid 240 647 Mertid/Övertid 5 207 Kompetensutveckling 8 001 Timlön 7 412 Frånvarotid 59 636 18,6 % Lagstadgad ledighet 14 040 Semester 14 490 Sjukfrånvaro 15 369 Förtidspension/Sjukers tv 123 Övrigt 15 614 Totalt 320 903 100 % 16 (31)
Diagrammet nedan visar den arbetade tiden per månad. Arbetad tid i procent av den totala tiden 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 2010 2011 Timanställda Under föregående år hade verksamheten stort fokus på timanställda och arbetade medvetet för att minska denna grupp. Det går att utläsa ur bilden nedan att det har skett en stor minskning av tiden som görs av timanställda. Antal timmar - timanställda 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 2010 2011 Mer- och övertid I redovisningen av mer- och övertid kan man utläsa att det finns en följsamhet i kurvan för timanställda. När tiden för timanställda minskar ökar mer- och övertid och det får andra konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Bemanningspool har inrättats men ännu inte kommit igång på allvar, så vidare analys för göras i kommande uppföljning. 17 (31)
Mer- och övertid 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2010 2011 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron befinner sig på en fortsatt låg nivå med små förändringar mellan månaderna. Den största sjukfrånvaron finns i perioden 2-14 dagar, vilket syns i den ekonomiska redovisningen eftersom arbetsgivaren under den tiden står för sjuklönen. Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 6,6 % 6,5 % 5,7 % 5,4 % 5,8 % 5,3 % 4,7 % 5,6 % 5,9 % 6,1 % 5,7 % 5,3 % 2010 5,19 % 5,5 % 4,50 % 5,06 % 4,06 % 4,40 % 3,71 % 3,82 % 4,60 % 4,23 % 4,10 % 4,91 % 2011 4,69 % 5,17 % 4,78 % Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 2010 2011 Inhyrd personal Under första kvartalet har kostanden för inhyrd personal ökat från 1 369 tkr till 2 274 tkr i jämförelse med motsvarande period 2010. Den inhyrda personalen är enbart läkare. Fördelningen är följande: 18 (31)
BUP läkare Norr läkare Söder läkare 455 tkr 1 064 tkr 756 tkr Kostnader för bemanningsläkare 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2009 2010 2011 19 (31)
20 (31) Bilaga 3
Datum 2011-05-10 Anette Falkenroth 21 (31)
Bilaga 4 Psykiatrin Halland Uppföljning 2011 2011-03-21 22 (31)
Patient Mål: Nöjda och engagerade medborgare Framgångsfaktor Trygg och kompetent bedömning, utredning och behandling 1: Mått Uppföljning 1 Uppföljning 2 Årsrapport 1. Alla besök/inläggningar är diagnostiserade, inkluderat observationsdiagnoser Kostnadsersatt mål Jan - mars Heldygnsvård 81,2 % Öppenvård läkare: 93,5 % Öppenvård övriga: 83,8 % Jan - April Heldygnsvård 87,8 % Öppenvård läkare: 93,5 % Öppenvård övriga: 86,9 % Mål: 95 % 2 Aktiva patienter har en fast vårdkontakt 110125 ( Rutin Fast vårdkontakt) Mål: 90 % 3 Patienterna har en aktiv vårdplan som uppdateras och revideras minst årligen Rutin 100812 Jan - april Antal patienter : 7145 Patienter med fast vårdkontakt : 452 Andel i procent: 6,3 % Maj 2010 - april 2011 Antal patienter: 10767 Antal pat med registrering på journaltypen vårdplan /utvärdering vårdplan 2320 2011-03-21 23 (31)
Kostnadsersatt mål Prioriterat mål Mål: 2011, 65% 2012, 80 % Framgångsfaktor God tillgänglighet Andel i procent: 21,55% 2: Mått Hur När Vem 1 Inkomna remisser (exklusive konsultremisser) resulterar i ett personligt möte Jan - april Inkomna remisser 2156 Konsultremisser - 153 Summa: 2003 remisser Nybesök 874 Telefonintervju 493 Summa: 1367 Procent personligt möte: 68% Mål: 100 % 2 Alla nybesök inom vuxenpsykiatrin görs inom 60 dagar, inom BUP 30 dagar Kostnadsersatt mål Mål: 2011 VUP 80 %, BUP 100% 2012 100 % alla 3. Alla patienter inom vuxenpsykiatrin får påbörjad behandling/fördjupad utredning inom 60 dagar, inom BUP 30 dagar Redovisas separat Redovisas separat 2011-03-21 24 (31)
Kostnadsersatt mål för BUP Mål: 2011 VUP 80 %, BUP 100% 2012 100 % alla Framgångsfaktor Vänligt varmt och respektfullt bemötande 3: Mått 1. Patienterna är nöjda med bemötandet inom psykiatrin Mål: Öka svarsfrekvensen till 65 % på nationella enkäten genom aktiviteter i samband med svarsperiod 2. Alla synpunkter på psykiatrin tillvaratas systematiskt (klagomål, avvikelser, patientnämndsärenden) Mål: Framgångsfaktor Patientsäkerhetsbokslut med minst tre identifierade problemområden och genomförda aktiviteter för förbättrat patientomhändertagande Delaktigt (medvetet) medarbetarskap Redovisas i årsrapport Redovisas på nämndsammanträde och ledningsgrupper Lämnas i samband med årsrapport 1: Mått 1. All personal har erbjudits lönesamtal Prioriterat mål Redovisas i årsrapport 2011-03-21 25 (31)
Mål 100 % 2. All personal har personlig utvecklingsplan Redovisas i årsrapport Mål 100 % 3. Springlifepoäng Redovisas i årsrapport Mål Dynamiskt fokustal 70 vid nästa mätning Framgångsfaktor Rätt kompetens som används på ett ändamålsenligt sätt 2: Mått 1. Avsatta medel till utbildning och kompetensutveckling Mål 3 procent av den totala budgeten 2. Avsatt tid till utbildning och kompetensutveckling Mål 3 procent av den totala tidsanvändningen 3. Patientnära klinisk forskning och utveckling Mål Respektive verksamhetschefområde nominerar minst två bidrag till kvalitetspriset Framgångsfaktor God arbetsmiljö Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport 3: Mått 2011-03-21 26 (31)
1. Låg sjukfrånvaro Redovisas i årsrapport Mål Mindre än 4 % 2. Varje verksamhet har utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet identifierat riskområden. Arbetet genomförs tillsammans med samverkansgrupp Mål Tre prioriterade riskområden identifieras i handlingsplan och åtgärder följs upp Redovisas i årsrapport Framgångsfaktor Förvaltningsövergripande evidensbaserade vårdprocesser och -program 1: Mått 1 PLG initierar och inför vårdprogram Redovisas i årsrapport Mål Minst 1 vårdprogram införs 2. Patienter med psykos och bipolär sjukdom ska erbjudas livsstilsamtal Mål 90 % 3. Alla patienter ska registreras i relevanta nationella kvalitetsregister Jan - april Antal patienter :1148 Antal livsstilssamtal: 214 Andel i procent: 18,6 % Redovisas i uppföljning 2 2011-03-21 27 (31)
Mål Framgångsfaktor 2011 : 60 % av alla nya patienter registreras i kvalitetsregister 2012: 80% av alla patienter Information och utbildning till patienter och närstående 2: Mått 1. Patienter med psykos- eller bipolär sjukdom har under det senaste året haft närstående med på besök Mål 75 % 2. Skriftlig information erbjuds patienter och närstående vid psykiatrisk diagnos/funktionshinder Mål 2011: fem diagnoser 2012: sju diagnoser 3. Patienter och närstående får en systematisk och strukturerad utbildning om sjukdom /funktionshinder Prioriterat mål Jan - april Antal patienter 1148 Antal familjebesök: 41 Andel i procent: 3,6 Redovisas i uppföljning 2 Redovisas i uppföljning 2 Mål Två grupper per termin och mottagning, totalt minst 50 patienter och 50 närstående per verksamhetsområde 2011-03-21 28 (31)
Framgångsfaktor Minimal miljöpåverkan 3: Mått 1. Videokonferenser och telefonkonferenser hålls inom psykiatrin Mål Minst fem ordinarie möten per termin och verksamhetschefområde ersätts med video- eller telefonkonferens 2. Minska användandet av privata bilar i tjänsten Mål 10 % minskning årligen Framgångsfaktor Ekonomin ska styras och följas upp 1: Mått 1 Verksamhetsplanering och uppföljning görs på alla nivåer (styrkortsperspektiven planeras och följs upp på APT, ledningsgrupper och samverkansgrupper) Mål Förvaltningens månadsrapport ska vara en stående punkt på APT Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i årsrapport Redovisas i uppföljning 2 2. Förvaltningen har en budget i balans Redovisas i ekonomiavsnitt Mål Avvikelse mindre än 1 % 2011-03-21 29 (31)
Framgångfaktor Väl fungerande ekonomistyrning/stöd 2: Mått 1 Alla patienters funktionsnivå bedöms regelbundet (se definition) med GAF eller C- GAS Prioriterat mål Mål 2011: 80 % 2012: 100 % 2. Alla besök/inläggningar KVÅ registreras på ett ändamålsenligt sätt Mål 2011: 80 % 2012: 100 % Kostnadsersatt mål VAS rutiner: 100415, 110216 Framgångfaktor Kostnadskontroll Jan - april Antal patienter: 7145 GAF: 1947 Andel i procent: 27,2 % Jan - mars Öppenvård 82,1 % Heldygnsvård 9,0 % Jan - April Öppenvård 80,3 % Heldygnsvård 8,2 % Öppenvård 1-3 besök heldygnsvård minst 1 registrering per vårdtillfälle 3: Mått 1. Ökad produktivitet Redovisas i ekonomiavsnitt Mål 700 viktade patientbesök per heltidsarbetande och år inom öppenvården 2011-03-21 30 (31)
2. Kostnadsutveckling för personal är kontrollerad Mål Alla enheter håller tilldelad budget Redovisas i ekonomiavsnitt 2011-03-21 31 (31)