Diarienummer: DN PS Psykiatrin Halland. Preliminär rapport till RK UPPFÖLJNINGSRAPPORT 1, Nämnd: Driftnämnd Psykiatri

Transkript

1 UPPFÖLJNINGSRAPPORT 1, 2015 Diarienummer: DN PS Preliminär rapport till RK Nämnd: Driftnämnd Psykiatri Period: januari s 2015 Kort sammanfattning Förvaltningen redovisar personalkostnader som totalt sett är ginellt lägre jämfört med föregående år och samma period, efter att hänsyn tagits till utfallet för lönerevision mellan åren. Den största orsaken till detta trendbrott är mängden vakanser med tillhörande problem såsom återbesättning inom både öppen- och heldygnsvård för flertalet personalkategorier. För heldygnsvården har detta, sammantaget med hög vårdtyngd hos patienterna och hög sjukfrånvaro hos medarbetarna, drivit upp kostnaderna för timanställda samt för mer- och övertid. För öppenvården har rekryteringsproblemen medfört en minskning i produktion. Fler läkare har kunnat rekryteras till vuxenpsykiatrin vilket inneburit att behovet av hyrläkare har varit betydligt lägre i år jämfört med Kostnaderna för köpt rättspsykiatrisk vård är betydligt lägre än 2014 vilket har sin förklaring i att patienter tagits hem och nu vårdas i egen regi. Inom vårdvalsverksamheten har intäkterna minskat på grund av att tomma episoder från 2014 nu genererar avdrag Som en konsekvens av den ansträngda personalsituationen har även möjligheterna att uppnå tillgänglighetsmålen påverkats negativt. Periodens resultat Budgetavvikelsen efter tre månader är -3,8 mkr vilket kan jämföras med motsvarande period 2014 då avvikelsen var -5,7 mkr, men orsakerna till avvikelserna är inte jämförbara. Årets avvikelse beror till största delen på ett intäktstapp i vårdvalet (-5,4 mkr). Föregående år låg denna intäkt i paritet med budget. Avvikelsen 2014 bestod till största delen av avvikelser för personalkostnader -2,5 mkr (2015, ±0) och hyrläkare -3,4 mkr (2015, -0,9 mkr). När det gäller köpt vård har det restriktiva förhållningssättet till delfinansiering av behandlingshemsplaceringar genererat en total kostnadsminskning mellan åren på 3 mkr (3,3 mkr 2014 och 0,3 mkr 2015). Även den köpta rättspsykiatriska vården visar samma utveckling med en kostnadsminskning på 1,3 mkr (8,1 mkr 2014 jämfört med 6,8 mkr 2015) men denna kostnadsminskning genererar i sin tur ökade kostnader i egenregin då dessa patienter numer vårdas inom Psykiatrin Halland. Prognos Den totala avvikelsen för 2015 prognosticeras till -7 mkr. I beräkningen finns förväntade ramtillskott för satsningarna inom psykosvård, missbruksvård och PRIO. Den största orsaken till intäktsavvikelsen återfinns i vårdvalsverksamheten och beror på att tomma episoder ifrån 2014 genererar stora avdrag på årets utbetalningar och att det är osäkert hur länge detta kommer att pågå och i vilken omfattning det kommer att påverka, (-7 mkr). 1

2 Köpt rättspsykiatrisk vård prognosticeras hålla en konstant nivå under resten av året då antalet patienter inte fluktuerar nämnvärt, (+7,5 mkr). Uppdraget som innefattar all övrig psykiatriverksamhet prognosticeras generera ett underskott som totalt sett inte beskriver alla de problem som verksamheterna i förvaltningen möter i form av problem med rekryteringar som i sin tur bland annat leder till intäktsbortfall från både patienter och projektpartners, höga kostnader för övertid, högre sjuklönekostnader men också ökade kostnader för bemanningspersonal. Underskottet inom uppdraget återfinns främst inom heldygnsvården vilket kompenseras av överskott inom uppdraget för köpt rättspsykiatrisk vård. Idag vårdas patienter i egen regi som tidigare vårdades externt och belastade uppdraget köpt rättspsykiatrisk vård, (-7,5 mkr). Fördjupad analys av förändring, avvikelser och planerade åtgärder Vuxenpsykiatrins heldygnsvård har ökat antalet vårdtillfällen med 4 % jämfört med 2014 och 7 % jämfört med Antalet vårddagar har ökat med 9 % jämfört med Detta har lett till en högre medelbeläggning jämfört med föregående år och är 94 % i år jämfört med 87 % under Den ökade vårdproduktionen tillsammans med hemtagningen av vårdtunga patienter har medfört ökade personalkostnader vilka står för större delen av underskottet i verksamheten. För att möta det befarade underskottet finns en åtgärdsplan som fastställdes i driftnämnden i ember 2014 och som utgör grund för anpassningsarbetet. Vårdval Halland Plus har stor påverkan på 2015 års utfall. Dels har vuxenpsykiatrins öppenvård anpassat sin bemanning till en mindre budgetram för den verksamhet som möter vårdvalspatienter, skillnaden är de 5 mkr som reducerades från ram genom ett extrabeslut under hösten Därefter uppdagades ett stort problem som visar på att intäkterna varit starkt missvisande under 2014 beroende på episoder som påbörjats, och som sedan genererat månatliga utbetalningar i upp till tolv månader, för att sedan generera stora avdrag då patienterna av olika anledningar inte fortsatt påbörjad episod (det är detta som kallas för tomma episoder ). Detta problem följer oss in i 2015 genom stora avdrag som egentligen hör hemma i utfallet Omfattningen är svår att prognosticera men med det senaste halvåret som facit verkar beslutet om en ramminskning för resterande psykiatriverksamhet, för att finansiera vårdvalet, vara ett beslut taget på felaktiga grunder. Vad har hänt sedan förra månadsrapporteringen? Problemet med tomma episoder i vårdvalet har totalt sett ökat i omfattning vilket gör att prognosavvikelsen har höjts med ytterligare -2 mkr, då tidigare prognos med nuvarande trend var för optimistisk. Överskottet för den köpta rättspsykiatriska vården prognosticeras bli ytterligare något bättre och har höjts med 0,5 mkr och den övriga psykiatriverksamheten har en ökad negativ prognosavvikelse på -0,5 mkr som indirekt beror på överskottet i köpt rättspsykiatrisk vård, då skillnaden mellan åren är hemtagningen av vårdtunga patienter som tidigare belastade just den köpta rättspsykiatriska vården. 2

3 Ekonomi Psykiatrin Halland Resultaträkning RESULTATRAPPORT (mkr) Ack utfall fg år Ack utfall i år Ack avv i år Prognosavv Prognos PER KONTOKLASS Summa Verksamhetens intäkter 528,7 127,2-6,0-6,7 526,0 4 - Kostnader för personal och förtroendevalda -383,0-98,5 0,1-3,8-383,2 5 - Kostnader för köpt verksamhet, inköp av material och varor samt bidrag -67,7-12,7 2,0 2,6-56,1 6 - Övriga verksamhetskostnader -54,9-13,4-0,4-0,5-52,7 Övriga verksamhetskostnader -38,4-9,0 0,5 1,4-40,4 7 - Summa Verksamhetens kostnader -544,0-133,6 2,1-0,3-532,4 8 - Intäkter och kostnader utanför verksamheten -0,5-0,1 0,0 0,0-0,6 PERIODENS RESULTAT/NETTOKOSTNAD -15,9-6,6-3,8-7,0-7,0 Resultat per uppdragsgrupp RESULTATRAPPORT (mkr) Ack utfall fg år Ack utfall i år Ack avv i år Prognosavv Prognos PER UPPDRAGSGRUPP Psykiatriverksamhet -17,7-3,3-1,0-7,5-7,5 Rättspsykiatrisk vård 3,4 1,9 1,9 7,5 7,5 Vårdval -1,5-5,2-4,7-7,0-7,0 PERIODENS RESULTAT/NETTOKOSTNAD -15,9-6,6-3,8-7,0-7,0 3

4 Personaluppföljning Genomsnittligt antal anställda 2015 Org Anst Förvaltning Totalt * * * * Psykiatri Halland Totalt: Aid Grupp * Administration-Ledning HoS sjuksköterskor m fl HoS undersköterskor m fl Läkare Medicinsk sekreterare Rehab/Paramed Teknisk personal 1 1 Övrig personal Totalt: Totalt * * * * Psykiatri Halland Totalt: Aid Grupp * Administration-Ledning HoS sjuksköterskor m fl HoS undersköterskor m fl Läkare Medicinsk sekreterare Rehab/Paramed Teknisk personal 1 1 Övrig personal Totalt:

5 Kommentar: Antalet snittanställda har minskat 2015 men minskningen av snittanställningar omvandlat till heltider inte är fullt lika stor. Det indikerar att fler medarbetare har ökat sin sysselsättningsgrad något som är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är små förändringar av antalet snittanställda mellan de två tidsperioderna dock är det glädjande att antalet läkare ökat. Svårigheter att rekrytera är en orsak till att antalet sjuksköterskor minskat inom heldygnsvården där det nu finns vakanta tjänster. I vuxenpsykiatrins öppenvård har bemanningen anpassats till effekterna av Vårdval Halland Plus, vilket inneburit en viss minskning av antalet medarbetare liksom viss förändring av kompetens med förskjutning mot fler psykologer. Jämfört med föregående år är bristen på kompetens särskilt utmärkande. Flera uppdrag och tjänster kan inte utföras/tillsättas till följd av att personer med efterfrågad kompetens saknas eller inte kan rekryteras till följd av Region Hallands löneläge i förhållande till andra arbetsgivare (t.ex. sjuksköterskor). Till följd av brist på sjuksköterskor har åtta vårdplatser tillfälligt reducerats under slutet av s. Det är oklart när dessa kan öppna igen. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av den totala arbetstiden Sjukfrånvaro av total tid (tim) för samtliga anställda 2015: januari ruari Total tid: Sjukfrånvaro: (7 %) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 4 - Kostnader för personal och förtroendevalda Summa: : januari ruari Total tid: Sjukfrånvaro: (5,5 %) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 4 - Kostnader för personal och förtroendevalda Summa:

6 Kort sjukfrånvaro, mellanlång- och långtidssjukfrånvaro 2015 Redovisningen avser sjukfrånvaro för månadsanställda Typ av tid Total Tim % Tim % Tim % Sjukfrånvaro och sjukersättning tim ,3 % ,6 % Övrig tid ,7 % ,4 % ,4 % ,6 % Totalt: % % % Sjukskrivningslängd Sjukfrånvaro tim Procentandel av sjukfrånvaro tid Kort (-14 dgr) ,9 % Mellan (15-90 dgr) ,0 % Lång (91- dgr) ,1 % Totalt: % Kön Sjukfrånvaro tim Procentandel av sjukfrånvaro tid K ,3 % M ,8 % Totalt: ,4 % 2014 Redovisningen avser sjukfrånvaro för månadsanställda Typ av tid Total Tim % Tim % Tim % Sjukfrånvaro och sjukersättning tim ,3 % ,1 % Övrig tid ,7 % ,9 % ,6 % ,4 % Totalt: % % % Sjukskrivningslängd Sjukfrånvaro tim Procentandel av sjukfrånvaro tid Kort (-14 dgr) ,2 % Mellan (15-90 dgr) ,8 % Lång (91- dgr) ,9 % Totalt: % Kön Sjukfrånvaro tim Procentandel av sjukfrånvaro tid K ,9 % M ,0 % Totalt: ,6 % 6

7 Kommentar: Sjukfrånvaron har sedan usti 2014 ökat kant. Under 2014 vidtogs åtgärder för att analysera och åtgärda den längsta sjukfrånvaron (> 91 dagar). Arbetet fortsätter genom aktiviteter för att reducera frånvaron i denna grupp. Det finns idag en god kunskap om orsaker till den långa frånvaron. Den korta och medellånga frånvaron har däremot ökat. Redan under somen 2014 och därefter under hösten var uppfattningen att många drabbades av olika infektioner och förkylningar. Samtidigt hade medarbetare upplevt en hög arbetsbelastning somen 2014 som fortsatte under hela hösten och vintern. Många har drabbats av förkylningar, influensa och även vinterkräksjuka men detta kan inte förklara den kraftiga ökningen av ohälsa. De interna granskningar som gjorts i syfte att få grepp om orsaker till ohälsan ger inte någon entydig bild varför företagshälsovården kommer att bistå förvaltningen i arbetet med att analysera orsaker och lämpliga åtgärder. En faktor som kan bidra är den upplevda tunga arbetsbelastningen i såväl öppen- som slutenvård där brist på personal har medfört att befintlig personal arbetat mycket övertid och mertid samt haft begränsade möjligheter att vara lediga för återhämtning. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det särskilt allvarligt att det är inom kvinnogruppen sjukfrånvaron ökar. Tidsanvändning Arbetad tid avser närvarotid för alla anställda samt studier med lön 2015: januari och ruari Tim: Tidlön Intjänande av semester Sjuklön Övriga kostnader ej arbetad tid Summa: : januari och ruari Tim: Tidlön Intjänande av semester Sjuklön Övriga kostnader ej arbetad tid Summa:

8 Timavlönade Totalt Tim % Tim % Tim % LAGSTADGAD LEDIGHET 67 1,5 % 66 1,4 % 133 1,4 % NÄRVARO ,5 % ,6 % ,0 % SJUKFRÅNVARO 52 1,1 % 52 0,6 % Totalt: % % % NÄRVARO SEMESTER SJUKFRÅNVARO ÖVRIG LEDIGHET/KOMP Totalt Tim % Tim % Tim % ,8 % ,3 % ,5 % 97 2,7 % 157 3,9 % 254 3,3 % 24 0,6 % 5 0,1 % 28 0,4 % 33 0,9 % 30 0,7 % 62 0,8 % Totalt: % % % Kommentar: Den arbetade tiden minskar i takt med att sjukfrånvaron ökar. Det ses såväl i utfall av tid som i kostnader för lön respektive sjuklön. Sjukfrånvaro liksom vård av barn är oplanerad frånvaro som ofta löses med anställning av timavlönade, mertid eller övertid. En ökning av timavlönade ses också. I jämförelse med föregående år är det svårare att anställa personal med timlön. I stort sett är det endast möjligt inom gruppen skötare och också här blir det allt svårare att kunna rekrytera vid behov. För övriga yrkesgrupper saknas i princip möjligheten att använda timavlönade för tillfälliga vakanser. Inhyrd personal Kostnaderna för bemanningsläkare har minskat, från 3,7 mkr jan-s 2014 till 1,7 mkr jan-s Det beror framför allt på att fler läkare anställts under Medarbetarundersökning I arbetsmiljöplan 2015 har förvaltningen lagt in aktiviteter som är utifrån resultatet i medarbetarenkäten. De frågor som kommer hanteras förvaltningsövrgripande är frågor som avser enkätens resultat avseende utsatthet. Förvaltningens olika arbetsplatser har lämnat in sina respektive handlingsplaner på arbetsplatsnivå till personalavdelningen. Dessa kommer att följas löpande enligt den uppföljningsplan som förvaltningen fastsällde i samband med att det regiongenensamma resultatet redovisades. Uppföljningsplanen sträcker sig fram till och med usti

9 jan jan jan Vård Psykiatrin Halland Tillgänglighet enligt lagstadgad vårdgaranti Vuxenpsykiatri, 90 dagar (faktisk väntetid) Nybesök >90dagar 61-90dagar 15-60dagar 0-14dagar Behandling >90dagar 61-90dagar 0-60dagar Utredning >90dagar 61-90dagar 0-60dagar

10 jan jan jan Psykiatrin Halland Barn- och ungdomspsykiatri, 30 dagar (faktisk väntetid) Nybesök >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P Behandling >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P Utredning >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P Totalt antal utfärdade vårdgarantisedlar, nybesök, behandling/åtgärd För behandling jan S:a VPM Halmstad VPM Kungsbacka VPM Varberg VPM Falkenberg

11 Produktion Psykiatrin Halland Vårdprestationer januari s 2015 Utfall Utfall Utfall % föränd % föränd Antal vårdtillfällen % 5 % Antal vårddagar (exkl permissioner) % 6 % Antal läkarbesök % 6 % Dagsjukvård % -40 % Antal sjukvårdande behandlingar % -3 % Totalt antal besök % -1 % Kvalitetsredovisning Kvalitetsarbete inom Psykiatrin Halland under första kvartalet Kunskapsstyrning: Riktlinjer har reviderats för att vara i linje med kunskapsbaserad vård. Detta kan exemplifieras med reviderade riktlinjer för ADHD inom vuxenpsykiatrin, arbete med depressionsriktlinjer och följsamhet till dessa inom BUP. Patientsäkerhet: - Riskbedömning och värdering av åtgärder för att upprätthålla rätt nivå och öppethållande i slutenvården samt tillgänglighet i öppenvården under somen har bedrivits. - Planering och säkerställande av patientsäkerhetsronder vid varje mottagning och vårdavdelning har tidssatts och genomförs under Nationella patientsäkerhetssatsningen, alla enheter rapporterar utifrån uppställda riktlinjer för basala hygienrutiner och rätt klädd i jobbet. Åtgärder för att iaktta att alla enheter följer rekommendationer och uppställda krav. - Fortlöpande förbättringsarbete och planering för att minska vårdskador sker i styrgrupp för patientsäkerhet och kvalitet inom förvaltningen och resulterar i aktiviteter i verksamhetsområdena. - Psykiatri Halland har under ett år utvecklat ett ledningssystem för vårdkvalitet, vårdriktlinjer, informationssäkerhet, arbetsmiljö och miljö. Systemet bedöms vara klart för extern certifiering under hösten PRIO-satsningen med dess tillhörande prestationskrav inom psykiatrin och i samverkan med Hallands kommuner genomförs och följs enligt plan. Avseende angivna kvalitetsindikatorer för uppföljning krävs ett arbete för att säkerställa utdata från befintliga system, före redovisning enligt nuvarande uppföljningsplan. 11