USA efter valet: Stor risk för finanspolitiskt vakuum

Swedbank Analys Nr 7 3 november 2010 USA efter valet: Stor risk för finanspolitiskt vakuum Delad makt i kongressen innebär att finanspolitiken kan bli mer avvaktande fram till presidentvalet 2012: Inga nya större stimulanspaket, men heller inga tydliga besked om den medelfristiga budget- och skuldsaneringen. Det innebär att ansvaret vilar tungt på Federal Reserve att undvika ny recession och deflation. Svårigheten blir att balansera storleken på de kvantitativa lättnaderna, att förstå effekterna och dra tillbaka dem när så krävs. Politikernas walk-over riskerar att bidra till en överdriven omfattning på kvantitativa lättnader med risker för både USA och omvärlden. Mer effektivt hade i detta läge varit att genomföra finanspolitiska, välriktade åtgärder som stärker arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och inte minst underlättar de små och medelstora företagens situation. Ett starkt politiskt ledarskap krävs för att förbättra framtidstron och minska osäkerheten. Efter valet finns möjlighet att skapa partiöverskridande reformlösningar, men risken är istället stor att litet sker före presidentvalet 2012 vilket skulle kunna innebära två förlorade år. Svårare att fatta politiska beslut Amerikaners tillit till sina politiker har gradvis minskat sedan presidentvalet 2008. Den svaga ekonomin, motståndet mot hälsoreformen och den politiska osämjan är några förklaringar. För närvarande har endast 45 % av tillfrågade amerikaner förtroende för president Barack Obamas sätt att sköta sitt ämbete. 1 Ungefär 30 % av de tillfrågade tycker att demokraterna Förtroendet för politikerna har sjunkit 1 Gallup-undersökning från september 2010. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 7740 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-7730

gör ett bra jobb i kongressen, medan motsvarande andel för hur republikanerna sköter sitt jobb är 24 %. 2 Bland företagen är uppgivenheten stor på grund av bristen på ledarskap i politiken. För vissa företagsledare är osäkerheten om den ekonomiska politiken den viktigaste faktorn till varför lågkonjunkturen kommer att dröja sig kvar länge. Ett exempel är ovissheten kring skattepolitiken. Ett annat exempel är risken för ny osäkerhet ifall republikanerna vill riva upp hälsoreformen. Preliminära valresultat visar att republikanerna tar makten i representanthuset, medan demokraterna behåller kontrollen över senaten. Den starkt kritiska Tea Party rörelsen fick in kandidater i kongressen. Nu måste presidenten hitta kompromisser och lösningar över partigränserna, vilket hittills visat sig vara svårt. Delad makt i kongressen ökar kraven på kompromisser Att makten är delad mellan kongressens båda kamrar är ingenting nytt i amerikansk politisk historia. Det som gör det särskilt besvärligt just nu är att ett eventuellt dödläge i politiken försvårar möjligheterna att dra USA upp ur lågkonjunkturen. På lite sikt blir det också svårare att fatta nödvändiga beslut om att konsolidera den federala budgeten. Sannolikt kommer något förenklat republikaner att motsätta sig höjda skatter, medan demokrater motsätter sig utgiftssänkningar. När finanspolitiken är handlingsförlamad står politikernas, befolkningens och finansmarknadens hopp till centralbanken, Federal Reserve. Med hjälp av sedelpressar och köp av statsobligationer kan ytterligare stimulanser åstadkommas. Det finns dock en övertro på vad dessa åtgärder kan göra för ekonomin. Dollarförsvagning, högre inflationsförväntningar, något lägre räntor och högre förmögenhetsvärden kan ge ett visst positivt tillskott till BNP, men det är sannolikt litet. Riskerna för nya obalanser är istället överhängande, främst i omvärlden men även i USA. Ränteläget är redan lågt, och det finns god likviditet i företag och banker. Däremot saknas politisk handlingskraft kring åtgärder som mer direkt skulle kunna påverka utvecklingen åt rätt håll på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och kreditmarknaden. Det är bristen på konstruktiv finanspolitik som driver penningpolitiken till att bli mer riskfylld. Allt hopp har förflyttats till Federal Reserve Bristen på konstruktiv finanspolitik driver penningpolitiken att bli mer riskfylld Ekonomin behöver politisk handlingskraft Det råder inga tvivel om att den amerikanska ekonomin fortsätter att vara svag, trots att recessionen officiellt avslutades sommaren 2009. I maj i år prognosticerade OECD en BNPtillväxt på 3,2 % per år för 2010 och 2011 i den amerikanska ekonomin. Den starka återhämtningen i slutet av 2009 och början av 2010 drog upp förväntningarna. I september hade OECD:s prognos reviderats ned till 2,6 % för båda åren. Det är samma bedömning som ekonomerna i medlemsorganisationen National Association of Business Economics (Nabe) gör. BNP-prognoserna har reviderats ned av många organ 2 Pew-Research Center, september-oktober 2010. 2 Swedbank Analys Nr 7 3 november 2010

Även vår mer försiktiga prognos från april och september på 2,8 % respektive 2,2 % kan behöva revideras ned ett par, tre tiondelar per år. Vi förutsåg redan i våras att andra halvåret skulle bli svagare än inledningen, men den senaste statistiken tyder på en ännu svagare tillväxttakt. Även vi kan behöva dra ned prognosen Visserligen blev BNP-tillväxten i uppräknad årstakt lite högre tredje kvartalet på 2 % än andra kvartalets 1,7 % enligt de första preliminära beräkningarna. Positivt var också att den privata konsumtionen växte något snabbare, med 2,6 % jämfört med 2,2 % kvartalet innan. Medan tjänstekonsumtionen ökar snabbare, har varukonsumtionen dämpats något. Emellertid var lagerbidraget mycket större med 1,44 jämfört med 0,82 procentenheter. Räknar vi bort lagren visade den inhemska efterfrågan en uppgång på endast 0,6 %. Dessutom synes inte privatkonsumtionens uppgång vara uthållig eftersom disponibelinkomsten knappt ökade i reala termer. Såväl export som import och investeringar växer, men inte lika snabbt som under andra kvartalet. Nettoexporten ger till och med ett negativt bidrag, vilket inte alls borde vara fallet för en ekonomi med stora obalanser och ett starkt behov av att ställa om till en tillväxtmodell mer driven av utrikeshandel och produktiva investeringar. Den inhemska efterfrågan stärks marginellt De svagaste komponenterna i den amerikanska ekonomin är arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och situationen för små och medelstora företag. Även kreditmarknaden är dämpad. Sysselsättningen har börjat stiga även i årstakt efter en ovanligt lång nedgång, men förbättringarna är beskedliga och efterfrågan i den privata sektorn växer inte tillräckligt snabbt för att generera många nya jobb. När befolkningsräkningen nu är över och många delstater måste göra neddragningar, riskerar arbetslösheten öka ytterligare från nuvarande officiella 9,6 % och det bredare arbetslöshetsmåttet på närmare 20 %. och få nya jobb skapas Arbetsmarknadens utveckling 1980-2010 (%) 12.5 1 Arbetslöshet 7.5 Procent 5.0 2.5-2.5 Arbetskraftsutbud Sysselsättning -5.0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Source: Reuters EcoWin Swedbank Analys Nr 7 3 november 2010 3

Centralbankens kvantitativa lättnader kommer inte att väsentligt kunna förbättra arbetsmarknadens situation. Här behövs istället finanspolitiska satsningar. Något som också gäller bostadsmarknaden. Tidigare lyckades lättnaderna sänka bolåneräntorna, vilket tillsammans med skatterabatter kunde hjälpa upp tillståndet på bostadsmarknaden i alla fall tillfälligt. Efter att dessa har fasats ut har försäljningen kommit ned igen. Att utmätningarna stoppats till följd av oklara juridiska förhållanden kommer att öka de ordinarie försäljningarna tillfälligt, men de kommer sedan att falla tillbaka när utmätningarna kommer igång igen. Bostadsmarknadens uppgång var inte uthållig utan stimulanser Bostadsmarknaden (antal miljoner sålda och byggda hem) 8 7 6 Antal (millions) 5 4 3 Försäljning av nya hem Försäljning av befintliga hem 2 1 Husbyggnation 0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Source: Reuters EcoWin Kvantitativa lättnader kommer heller inte att kunna sänka räntenivån lika mycket denna gång. Skälet till att inte fler köper hus, trots att de är billiga, är istället att det saknas insatskapital och att det är svårt att få tillgång till krediter. Huspriserna har ökat under vissa månader ifjol och i år, men någon robust utveckling kan knappast skönjas. Husprisutveckling per månad i procent (enligt Case-Shillers husprisindex i 20 storstadsregioner) 2.0 1.5 1.0 0.5 Procent -0.5-1.0-1.5-2.0-2.5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Source: Reuters EcoWin 4 Swedbank Analys Nr 7 3 november 2010

Ett tydligt tecken på svagheten i den inhemska efterfrågan, är tillståndet för landets små- och medelstora företag. NFIB-undersökningen visar att optimismen var nere på de nivåer som syntes i början av 1980-talet, men att både ned- och uppgång torde ta längre tid nu. Det är även en bra bit kvar till ett historiskt genomsnitt för småföretagens anställningsplaner. Fortfarande är det fler som drar ned antalet anställda än som börjar rekrytera igen. Varför är detta så allvarligt? Det är här de nya jobben brukar skapas. Det finns risk för en ond cirkel av låg efterfrågan på arbetskraft och låg inhemsk efterfrågan på varor och tjänster. Småföretagen kämpar med svag efterfrågan Små- och medelstora företags optimism inför framtiden samt deras anställningsplaner 115 Anställningsplaner --> 110 105 25 20 15 Index 100 95 10 5 Procent 90 85 80 <-- Småföretagaroptimism 80 90 00 10 0-5 -10 Source: Reuters EcoW in Den svaga efterfrågan leder också till en ökad oro för deflation. För närvarande är inflationen den lägsta sedan 1960-talet. Det är i ljuset av denna oro som Federal Reserves planerade nya köp av statsobligationer bör ses. Trots att det inte är det mest effektiva, tar centralbanken helt och hållet över ansvaret för konjunkturen när de nödvändiga finanspolitiska besluten inte längre fattas. Inflationen är historiskt låg och risken för deflation har ökat Inflation utifrån privatkonsumtionsdeflator och konsumentprisindex, båda rensade från livsmedel och energi (årstakt, %) 15.0 12.5 Privatkonsumtionsdeflator exkl. livsmedel och energi 1 Procent 7.5 5.0 2.5 KPI exkl livsmedel och energi 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 Source: Reuters EcoWin Swedbank Analys Nr 7 3 november 2010 5

Vilka är utmaningarna efter valet? USA är en dynamisk ekonomi med hög attraktivitet i fråga om exempelvis idéer, utländskt kapital och humankapital. Det gäller nu att undvika att landet hamnar i en spiral av fallande efterfrågan och priser. Det gäller också att den potentiella tillväxten inte varaktigt blir lägre, t ex genom en högre strukturarbetslöshet i spåren av den brustna bostadsbubblan. Att förlänga arbetslöshetsersättningen, öka arbetsmarknadsutbildningen, subventionera korttidsveckor och ge skatterabatter till företag som anställer är några metoder för att undvika en högre strukturell arbetslöshet eller en långtidsarbetslöshet som biter sig fast. Med andra ord: Europeisk arbetsmarknadspolitik skulle kunna vara en utväg när inget annat hjälper. Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer aktiv Huruvida återhämtningen fortsätter och hur stark den blir beror mycket på den privata efterfrågan, framtidstron och hur stora strukturella skift i ekonomin som krävs samt hur den ekonomiska politiken förs. USA behöver definitivt en bättre tillväxtmodell som inte enbart bygger på bostäder, finanssektor och konsumtion. Eftersom många hushåll sett sina löner stagnera de senaste decennierna, har levnadsstandarden stärkts med hjälp av kredit- och bostadsmarknaden. Detta kommer inte att fortsätta, vilket innebär att hushållens inkomstförbättringar måste ske utifrån den reala ekonomins möjligheter att höja produktiviteten. Vinster måste också generera bättre löner så att efterfrågan kan stiga utan högre skuldsättning. Medelklassens inkomstutveckling har vilat på hus- och kreditmarknaden Hushållens sparande och skuldsättning i relation till disponibelinkomst (%) respektive (andel) Sparande i procent av disponibelinkomst 2 17.5 15.0 12.5 1 7.5 5.0 2.5 < ---- S p a rkvo t S ku ld kvo t ----> 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 Skuld som andel av disponibel inkomst 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 Source: Reuters EcoW in Det är sannolikt att sparkvoten behöver öka något mer, och i en typisk overshooting kan den komma upp på en högre nivå än genomsnittet innan den hittar tillbaka till någon sorts ny jämvikt. Detsamma gäller för skuldkvoten som måste komma ned, och kanske gör den det mer än förväntat. Därmed kan vi inte räkna med att konsumtionen kommer att driva amerikansk ekonomi de närmaste åren. Istället måste det finnas en större tilltro till investeringar och nettoexport som drivkrafter. Hushållen kommer inte att kunna agera tillväxtmotor som tidigare 6 Swedbank Analys Nr 7 3 november 2010

En annan viktig utmaning är att ta tag i budgetkonsolideringen, först stabilisera och sedan börja reducera den offentliga skulden. Det är till och med så att eventuella nya stimulanser som nu ter sig alltmer osannolika med republikansk majoritet i representanthuset måste kopplas samman med ett medelfristigt åtgärds- och skuldsaneringspaket för att de i nuläget överhuvudtaget ska kunna få förtroende bland befolkningen och på finansmarknaden. De långsiktiga budgetutmaningarna påverkar dagens finanspolitik Budgetbalans 1980-2010, tusen miljarder US-dollar 0.25 0 USD (thousand billions) -0.25-0.50-0.75-1.00-1.25-1.50 80 85 90 95 00 05 10 Source: Reuters EcoW in Redan innan finanskrisen och recessionen hade det federala budgetunderskottet försämrats, särskilt mellan 2001 och 2007. Några orsaker var IT-bubblan som sprack, de åtgärder som sattes in vid terrorattackerna men framför allt skattesänkningar som permanentades och ymniga utgiftsökningar relaterade till krig, ålderdom och hälsa. Under 2009 och 2010 har underskotten vuxit kraftigt och överstiger 1000 miljarder US-dollar. Nedgången i ekonomin förklarar en stor del av försämringen, men även de diskretionära åtgärder som togs, t ex i samband med stöd till bolånejättarna Fannie Mae och Freddie Mac, the Troubled Assets and Relief Programme (TARP) samt the American Recovery and Reinvestment Act (ARRA). Det gäller att stabilisera den offentliga skulden som andel av BNP. Det är vad administrationen avser att göra fram till 2015, då budgetunderskottets andel av BNP ska ha kommit ned till 3 %. I ett mer långsiktigt perspektiv behövs också reformer för att stävja en klart högre skuldutveckling. Skatter måste kunna höjas, t ex miljöskatter och moms. Federala utgifter måste kunna sänkas. Det är inte troligt att så sker före nästa presidentval, vilket innebär att nästa mandatperiod 2012-2016 blir klart åtstramande. Risken eller möjligheten beroende på hur man ser det är att finansmarknaden tappar tålamodet innan dess, och att även USA pressas att strama åt när inte politikerna själva tar ansvaret. Rekordhöga underskott kan förklaras av ekonomins nedgång och åtgärdspaketen Målet är att få ned underskottet till 3 % av BNP 2015 Räkna med en åtstramande mandatperiod 2012-2016 Swedbank Analys Nr 7 3 november 2010 7

Slutsatser Utan det finanspolitiska stimulanspaketet, nollräntepolitiken och de kvantitativa lättnaderna samt åtgärder för att stabilisera den finansiella sektorn, hade den amerikanska ekonomin varit i ett klart sämre skick än vad den är nu. Åtgärderna har hittills varit motiverade. USA har även förmånen som många andra länder saknar att arbeta med exitstrategierna i ett lugnare tempo. Nollräntepolitiken blir kvar ännu en tid, men det är viktigt att inte överdriva magnituden av de kvantitativa lättnaderna och det skulle också vara effektivt med välriktade finanspolitiska stimulanser för att underlätta arbets- och bostadsmarknaders återhämtning. Därutöver krävs ytterligare reformer på en rad områden, t ex skatter, bostadsfinansiering, den finansiella sektorn, miljö och klimatanpassning, hälsosektorn och socialförsäkringssystemet. Åtgärderna har hittills behövts men inriktningen är inte längre effektiv välriktad finanspolitik behövs Det finns sannolikt inget eller alltför litet politiskt momentum för nya finanspolitiska stimulanser, vilket kan leda till en riskabel och överdrivet stor satsning på kvantitativa lättnader. Det finns sannolikt heller inget politiskt ansvarstagande för budgetsituationen på medellång och lång sikt, vilket kan medföra att det även i USA:s fall blir finansmarknaden som via högre långräntor så småningom kommer att pressa fram en skuldsanering. men fram till presidentvalet finns risk för finanspolitiskt vakuum Det finns också en risk att reformprocessen stannar av fram till presidentvalet 2012, vilket innebär två förlorade år i en tid när USA skulle behöva öka takten. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1000 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 8 Swedbank Analys Nr 7 3 november 2010