Svar lämnade av bjornfleischmann@hotmail.com 2016-08-14 11:34:30 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Institutionens namn: Stadens namn: Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Minsk statliga lingvistiska universitet Institutionen för engelska som andraspråk Minsk Björn Fleischmann bjornfleischmann@hotmail.com 2. Land Land: Vitryssland 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen: 2015-09-01 till 2016-01-03 Vårterminen: 2016-02-01 till 2016-06-03 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast siffror) 114 Vilken typ av kurser i svenska/sverigestudier erbjuder din Biämne institution?du kan välja fler alternativ Antal lärare i svenska och Sverigestudier. (Endast siffror) Ange lärarnas namn: 4 Anna Bobrova Maria Sakovets Lena Lukashevich Björn Fleischmann (svensk lektor) 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk Rent generellt är intresset för svenska i Minsk mycket stort om man ser på exempelvis de aktiviteter som Centret gör eller när ambassaden ordnar svensk filmfestival. På MSLU (Minsk statliga lingvistiska universitet) har vi tyvärr sett en nedgång i antal studenter jämfört med föregående läsår. Denna negativa trend ser ut att fortsätta nästa läsår med resultat att det inte blir någon nybörjargrupp på
litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Fakulteten för interkulturell kommunikation. Studenterna på denna fakultet verkar tappat intresset för svenska, kanske beroende på att de studenter som har som mål att arbeta med pr, reklam och internet har större nytta av engelska. Intresset för svenska tycks vara större bland studenterna på Fakulteten för översättning där det kommer att starta en nybörjargrupp nästa läsår, det kommer även att starta en nybörjargrupp på Fakulteten för engelska. Varför läser Många ser det som en fördel att lära sig ett mindre språk som svenska, det är "bra studenterna svenska att ha på cv:t när man söker jobb". Många är också intresserade av Sverige och de vad är deras nordiska länderna. motivation? Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Om ja, på vilket sätt? Beroende på vilken fakultet de går på så kan de ha interkulturell kommunikation, engelska eller översättningsmetodik som huvudämne. Eftersom svenskundervisning finns på flera ställen i Minsk kan man i framtiden komma att arbeta som lärare på t.ex. MSLU eller Centret, antingen på heltid som extrajobb. Man kan också arbeta med tolkning eller olika översättningsuppdrag. Sedan ser många det som en fördel att ha en extra kompetens på sitt Cv när man söker jobb och då kan svenska vara en merit. Nej Som jag förstår det görs ingen regelbunden undersökning men jag har ändå uppfattningen att man lär känna studenter som "dyker upp" i olika sammanhang i Minsk där svenska är på tapeten, kanske på Centret, eller på svenska filmfestivalen etc vilket gör att man kan få en uppfattning om hur det går för studenterna när de är klara med sina studier. 7. Undervisningens uppdelning Man börjar läsa svenska antingen i årskurs 2 eller årskurs 3 beroende på vilken fakultet man tillhör. Detta gör att när man träffar en del studenter i årskurs 5 så kan man först bli förvånad att kunskaperna i svenska inte är vad man förväntar sig, men en förklaring kan då vara att de egentligen bara läst svenska i 2-3 år. Här är en sammanställning över hur undervisningen är uppdelad på årskurser: Fakulteten för engelska språket: Årskurs 3: grammatik, fonetik, muntlig och skriftlig svenska Årskurs 4: muntlig och skriftlig svenska, grammatik, språkrealia Årskurs 5: muntlig och skriftlig svenska Fakulteten för interkulturella förhållanden Årskurs 2: fonetik, grammatik, muntlig och skriftlig svenska Årskurs 3: muntlig och skriftlig svenska, grammatik Årskurs 4: kommunikativ svenska, översättning, realia Årskurs 5: kommunikativ svenska, översättning Översättarfakulteten Årskurs 2: fonetik, grammatik, muntlig och skriftlig svenska Årskurs 3: muntlig och skriftlig svenska, grammatik, språkrealia Årskurs 4: kommunikativ svenska, översättning Årskurs 5: kommunikativ svenska, översättning 8. Undervisningens innehåll Det undervisas i en rad olika ämnen och kurser med anknytning till svenska, exempelvis fonetik, grammatik, muntlig och skriftlig framställlning, realia, svensk och nordisk språkhistoria, översättning mellan svenska och ryska alt. vitryska. Det finns
en stor variation när det gäller läromedel. Svenska utifrån, På tapeten, På svenska är bara ett urval av de böcker som används. Under det här läsåret fick vi genom Si hjälp att köpa in klassuppsättningar av Rivstart vilket har använts i stor grad och uppskattats av såväl lärare som studenter. Det finns även rikligt med skönlitteratur på biblioteket, tyvärr verkar detta inte ha utnyttjats i någon större grad, kanske för att det handlar om ganska traditionell ålderdomlig litteratur, "klassiker", vilket kan göra att det blir för svårt för studenter som inte läser svenska som huvudämne och i vissa fall börjar med svenska först i årskurs 3. En annan anledning kan vara att det inte finns någon separat kurs med inriktning mot svensk litteratur utan svensk litteratur brukar endast ingå som mindre moment i realiakurser om Sverige eller som extraträning. Till nästa läsår har vi köpt in böcker av enklare karaktär, t.ex. deckare och även en del så kallade lättlästa böcker och det är min förhoppning att vi ska få upp intresset för läsning under kommande läsår. Redan under det här läsåret 2015/16 så genomförde vi under vårterminen ett mindre läsprojekt som extra frivilligt projekt och resultatet blev mycket positivt, studenterna verkade uppskatta detta. 9. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden. Vi som arbetar med svenska har inga egna lokaler vilket på många sätt är synd, samtidigt är det förstås också trevligt att träffa våra kollegor som undervisar i engelska. Alla samsas om ett rum med plats för kanske tio personer. Det finns en dator man kan låna, tyvärr ingen skrivare eller kopiator men man kan be någon av sekreterarna att skriva ut eller kopiera. Man har alltså ingen egen arbetsplats utan alla anställda har ett skåp där man kan förvara det man behöver. Med andra ord en form av "flexibel arbetsplats" som lär vara modernt på flera svenska arbetsplatser numera! 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Ja (om ja, skriv en kommentar) Det kan vara möjligt att få bidrag för vissa saker men i praktiken så är det mycket svårt och det handlar i så fall om väldigt små belopp. 11. Arrangemang Under höstterminen fick vi besök och föredrag av fonetiken Olle Kjellin som höll ett mycket uppskattat föredrag om svensk prosodi. Lite senare i december fick en klass även träffa Lars Bergman från Riksföreningen Sverigekontakt. I början av vårterminen medverkade en grupp studenter samt jag själv på en rekryteringsdag Beskriv föredrag, på universitetet. Senare under året fick vi besök av dramapedagogen och regissören kulturevenemang m.m. Leif Olsson som höll en mycket lyckad framställning om Tomas Tranströmer. I slutet som institutionen haft av maj besökte Markus Boman från Svenska institutet oss och berättade om det nya under året. stipendieprogrammet. Utöver detta så har Maria Sakovets arbetat mycket förträffligt med en svensk förening på universitetet som under läsåret haft olika teman som svensk film, svenska traditioner och liknande. Jag själv som svensk lektor har också
deltagit i den här verksamheten. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med Lite kontakt svensk ambassad eller svenskt konsulat? Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Vi brukar inte ha någon direktkontakt med ambassaden, det är väl egentligen bara i samband med ambassadens Luciafirande där alla lärare bjuds in. Jag kontaktade därför ambassadören Martin Åberg som är mycket positiv till att besöka oss och han har nu kontaktat universitetets rektor och föreslagit ett sådant möte vilket vi hoppas kan bli av under kommande läsår. Nej Det finns tyvärr inte så många svenska företag eller organisationer i Minsk men det här är säkert något som vi kan titta igenom inför nästa läsår och försöka leta upp sådana företag. 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har samarbete med. Inga utbyten med universitet/högskolor i Sverige Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som Det ska ha funnits ett samarbete med Mälardalens högskola men detta samarbete sker. Är det t.ex. verkar tyvärr inte längre vara aktuellt. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Nej, det finns tyvärr inget sådant i dagsläget. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Vi har inte haft några publikationer men hoppas att det kommer under nästa läsår. 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Det är förstås oerhört värdefullt att Si kan stödja oss med läromedel och material, liksom möjlighet att bjuda in föreläsare. För studenterna är det förstås väldigt viktigt att de får möjlighet att besöka Sverige genom stipendieplatser till svenska universitet och folkhögskolor. Det har länge förts diskussioner om att införa ett slags "Sverigerum" för den frivilliga svenskföreningen och det vore förstås ypperligt om Si kunde hjälpa till att stödja detta.
17. Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Som tidigare nämnts så är det förstås tråkigt att det inte blir någon nybörjargrupp vid den ena fakulteten. Samtidigt tycker jag att det finns ett stort intresse och engagemang hos många andra studenter, inte minst de som var nybörjare under förra läsåret och det ska bli mycket spännande att följa deras utveckling! Det finns också många spännande saker som vi har på gång, exempelvis satsning på svensk litteratur, samarbete med den svenska ambassaden. Vi hoppas också att vi äntligen ska kunna få en egen lokal till den frivilliga svenskklubben som Maria ansvarar för. Det är också mycket positivt att vår institutionschef Natalia vill satsa på svenskundervisningen genom att erbjuda studeterna i årskurs fem en möjlighet att skriva en magisteruppsats med inriktning mot svenska. Vi har även pratat om att ordna någon större aktivitet på universitetet, kanske låta studenterna ordna ett svenskt luciafirande! 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja