Raffiga rätter av inhemska rötter 1
Läckert av inhemska rötter Förmånligt, fräscht och fiberrikt! Utbudet av rotsaker är stort och spännande och flertalet av dem finns året om. Moroten är den i särklass populäraste rotsaken. Med tanke på de övriga rotsakernas goda smak och tillgänglighet är det överraskande att de inte används i större utsträckning i dagens matlagning. Ekologiskt sett är det vettigt att äta rotsaker eftersom de vanligtvis är inhemska. Handla gärna närproducerat. Vegetarisk mat belastar miljön mindre än animalisk föda. Rotsakernas smak och konsistens skiftar och de är goda var för sig eller blandade. Under vinterhalvåret, då grönsaker som tomat och gurka är mycket dyra och sällan smakar något vidare, är rotsakerna ett ypperligt alternativ. De smakar såväl råa som tillredda i olika maträtter. Rädisa Allmänt Traditionellt har rotsakerna använts till god husmanskost. Rotsaker hörde tidigare till basråvarorna i hemmen. Eftersom hållbarheten är god hade man tillgång till rotsaker året om. Rotsakerna gav färg och variation i matlagningen. Vi kunde gärna ha det lika idag. Kryddning och smaksättning Med prima råvaror, rätt kryddning och smaksättning kan vi nå kulinariska höjder. Detta gäller även vid tillredning av våra inhemska rotsaker. Örtkryddor som dragon, körvel och persilja hör till dem som bäst framhäver rotsakernas egen smak. Vid kokning av buljong är det pepparkorn, lagerblad och sopprötterna som ger smaken åt själva rätten. Salt i små mängder förhöjer smaken. Till dagens anda hör ju att minimera saltintaget och rotsakerna smakar bra också osaltade eller med endast lite salt. Socker bryter smaken på ett angenämt sätt. Exempelvis den brynta kålroten blir extra god med några droppar sirap, likaså rostade palsternackor som stänks med honungsvatten under tillredningen. Rotsakerna skyr inte heller de mera exotiska kryddorna. Tvärtom blir matlagningen extra spännande då vi kombinerar våra inhemska rotsaker med kryddor som spiskummin, chili och ingefära. Förvaring/hållbarhet Mycket hållbara vid rätt förvaring, +2 5 grader och en fuktprocent på 90 100. Bäst förvaras rotsakerna i källare och då sparar man också på el. Konsumtionen kunde vara högre med tanke på tillgängligheten och användbarheten. Tyvärr används inte rotsakerna på långt när i den utsträckning som de borde och skulle vara värda. Den allmänna rekommendationen är minst 1 2 kilo om dagen av grönsaker, bär och frukt. Tillredningsmetoder Alla har vi ätit rårivna morötter och rotsaksdipp. De flesta rotsaker smakar ändå bäst som tillredda, men det är viktigt att inte överkoka dem. Som ångkokta bibehåller de såväl vitaminer som färg och utseende. Lämna rotsakerna al dente (tuggmotstånd), då smakar de bäst. De flesta kan ätas råa, med undantag för jordärtskockor och svartrötter, men också användas på ett flertal sätt, t.ex. i gryträtter, soppor, lådrätter, vid bakning och naturligtvis som naturella. Finstrimlade är de utmärkta att woka. I vår receptdel hittar du olika typer av maträtter. Vi hoppas att du låter dig inspireras av receptens mångfald. 2 3
Jordärtskocka Kålrot Rova Palsternacka Rotselleri Jordärtskocka Jordärtskockor är näringsrika, ätliga jordstamknölar. De innehåller inulin, en sockerart som kallas odigererbar (= icke smältbar) polysackarid och som är uppbyggd av fruktsocker, vilket gör dem lämpliga för diabetiker. Jordärtskockor är mer eller mindre knöliga. Skalet är tunt, fruktköttet är vitt och saftigt. Det mörknar något vid kokning. Jordärtskockor kommer till sin rätt som tillagade. Skockorna skalas och läggs genast i kallt vatten för att inte mörkna. De kokas mjuka i lätt saltat vatten och serveras varma med smör. De kan gratineras med t.ex. ostsås, passeras och användas i soppa eller puré. Jordärtskockan är flerårig och utvecklar ätliga knölar. Den har lång växttid och skördas sent på hösten. Kålrot Kålrotens fruktkött är fast och gulorange. Kålroten kallades tidigare för Nordens apelsin tack vare sin höga C-vitaminhalt. Den kan rivas eller skäras i stavar och serveras som råkost eller dipp. Större exemplar används bl.a. till rotmos eller brynta till kött eller korv. Kålroten är en gammal kulturväxt och man är osäker på om den härstammar från Sibirien eller Nordeuropa. Den skall inte förvaras i plastpåse, eftersom det kan bli alltför lufttätt, vilket kan orsaka röta. Rotselleri Rotsellerin kommer ursprungligen från länderna runt Medelhavet. Man har funnit rester av rotselleri i egyptiska gravar från omkring år 1100 f. Kr. Den är känd i Norden sedan 1300-talet och hade från början betydelse som medicinalväxt. Rotsellerin har en mycket aromatisk smak med en sötaktig nyans. Den kan bli för stark i råkost och lämpar sig bäst för användning i soppor och grytor. Den kan också skäras i skivor, förvällas och stekas och serveras som vegetariska biffar med t.ex. svampsås. Fruktköttet är vitt-gulvitt, fast och torrt. Rädisa Rädisan härstammar från Kina. Den kom till Nordeuropa i början av 1600-talet och blev känd under 1800-talet. Det man äter är den uppsvällda delen av stammen, alltså inte roten. Rädisor kan variera i storlek, form och färg. Allra vanligast är den runda, röda rädisan. Rädisor har frisk, litet stark smak, vilket beror på att de innehåller senapsolja. De är goda att äta naturella. Rädisorna skivas i sallader och på smörgås men kan också kokas lätt och ätas varma, gärna med lite skirat smör. Vi köper rädisor i knippen med blast på våren och sommaren. Resten av året brukar rädisorna säljas avblastade, förpackade i plaststrutar. Rova Rovan är likaså en gammal kulturväxt som var känd redan i det gamla Grekland. Den är inte särskilt värmekrävande och kan odlas t.o.m. på Grönland. Rovan har en mild smak. Den sommarsöta rovan smakar bra som mellanmål och gillas speciellt av barn. Rovan skalas och skärs i lämpliga munsbitar och äts naturell. Under vinterhalvåret lämpar den sig som stuvad eller som fylld. Palsternacka Palsternackan är släkt med moroten. Den ser ut som en gulvit morot men ibland har den klumpigare form. Palsternackan har karakteristisk smak och doft och används såväl rå som kokt eller stekt. Den är en mycket gammal kulturväxt, känd och odlad av de gamla grekerna och romarna. Palsternackan spreds till Nordeuropa på medeltiden. Den bör inte läggas i plastpåse, eftersom det ofta blir lufttätt, vilket kan ge upphov till röta. VISSTE DU ATT: Många rotsaker finns att köpa också som ekologiskt odlade. De är eko-märkta. Inhemska rotsaker håller god kvalitet från säsong till säsong. Svartroten också kallas för fattigmans sparris. Såväl svartroten som jordärtskockan ska förvaras i kallt citronvatten eller i vetemjölvatten direkt efter att den skalats, ty den mörknar fort. Morötter blir godast om du kokar dem nätt och jämnt mjuka, al dente= tuggmotstånd. För att riktigt förgylla smaken kan du hälla över en liten skvätt grädde, smält smör, citronsaft eller apelsinsaft. Kryddgrönt passar bra, speciellt bra passar dragon, persilja men också rosmarin. Pröva också på att fräsa moroten med lite fett och smaksätt med ingefära och muskovadosocker. Rädisan är god som sådan, men pröva någon gång på att snabbt koka den al dente och sedan klicka över lite persiljesmör. 4 5
TILL ALLT DET HÄR KAN DU ANVÄNDA ROTSAKERNA! Bröd med rivna rotsaker blanda riven palsternacka eller morot i din bröddeg. Ta tillvara blasten från färska rotsaker och använd till wok, soppa, stuvningar och klipp med i salladen. Vitamin- och mineralrika. Rårivet blanda med apelsinbitar, russin, riven squash eller gurka, rädisa. Rättika Bryn lätt i ugn eller panna, det förhöjer smaken på rotsakerna. Buljong koka kålrot, palsternacka, selleri och morot + lök och några pepparkorn så får du den godaste smaken. Här behövs inga buljongtärningar eller pulver. Rättika Rättikan anses vara en av de äldsta kulturväxterna och man antar att den ursprungligen kommit från Medelhavsområdet och Mindre Asien, varifrån den spridits till Kina och Japan. Det har efterhand utvecklats en europeisk, en kinesisk och en japansk typ. Längden på rättikan varierar. Den japanska typen kan bli upp till 1 2 meter lång men det finns även mycket mindre sorter, t.ex. Istapp, som säljs med blast och endast är ca 10 cm lång. Rättikan används rå i sallader, som pålägg och dekoration. Kokt är den god i grytor. Den speciella smaken hos alla typer av rättika och rädisa beror på att de innehåller senapsoljor. Mängden och därmed smaken kan variera beroende på sort och odlingsbetingelser. Trendiga babymoroten morot i strut har blivit en hit bland såväl unga kvinnor som män. Den trendiga påsen är ett bra alternativ till godis. Vi vill påminna om att det också går att skala moroten själv, vilket gör mellanmålet såväl billigare som mera ekologiskt. Morotsmarmeladen är söt men ger oss både karoten och fibrer. I bakverk såsom morotskaka och palsternackamuffins. Vegetarisk julskinka koka kålroten eller rotsellerin hel, täck med senap+skorpmjöl och griljera i het ugn. Svartrot Svartrot kallas också för fattigmans sparris. Smaken är mild och fin och påminner om sparris. Rötterna blir upp till 30 cm långa, de är smala med svart skal. Fruktköttet är ljust och innehåller en mjölksaft som mörknar mycket snabbt om man inte genast efter skalning lägger roten i kallt vatten med litet mjöl eller citronsaft. Svartrot innehåller inulin, en stärkelseart som är uppbyggd av fruktsocker, vilket gör den lämplig för diabetiker. Rötterna kokas tills de är jämnt mjuka, i ca 15 minuter. De äts varma eller kalla t.ex. med smör eller hollandässås. NÄRINGSFAKTA Rotsakernas näringsinnehåll. Näringsinnehållet i 100 g ätbart. Rotsakerna är råa skalade.rotsaker. NAMN kj kcal Protein = g Fett g Kolhydrat g Fiber g C-vit. A-vit. RE µg K-vit. ug Folsyra µg B1- vit. B2- vit. Niacin NE Kalium Magnesium Kalsium Järn Rotselleri 107 25 1,3 0,2 0,2 3,1 20 0-51 0,10 0,10 0,8 470 16 36 0,4 Kålrot 106 25 1,0 0,3 0,3 1,8 40 0 2,0 50 0,06 0,06 1,4 310 14 35 0,3 Jordärtskocka 169 40 1,3 0,2 0,2 4,0 5 1 1,0 13 0,20 0,05 0,5 560 16 25 3,4 Svartrot 215 51 1,3 0,4 0,4 7,3 4 1 1,0 31 0,11 0,04 0,0 320 23 53 3,3 Rova 100 24 1,0 0,3 0,3 1,9 40 12 2,1 14 0,06 0,06 1,4 300 20 35 0,3 Palsternacka 148 35 1,3 0,4 0,4 4,5 20 1 1,0 87 0,13 0,09 1,3 590 29 47 0,7 Morot 116 28 0,6 0,2 0,2 2,6 7 1318 19,0 16 0,07 0,07 0,8 390 14 29 0,5 Rädisa 61 15 1,4 0,1 0,1 1,6 24 2 0,4 38 0,04 0,04 0,4 490 19 41 0,8 Svartrot Källa: Folkhälsoinstitutet, enheten för nutrition 6 7
Recept 1. Trädgårdssoppa 2. Täppans paj 3. Salviabakade palsternackor 4. Trendigt råkostfat 5. Stuvad rova 6. Brynta kålrötter 7. Rotmos 8. Palsternacksraka 9. Svampfyllda rovor 10. Marinerade grönsaker 11. Svartrötter med körvelsås 12. Rotsakswok 13. Soppa med svamp och jordärtskocka 14. Selleri-äppelbiff 15. Ungsbakade jordärtskockor och vitlök 16. Fylld kålrot 17. Palsternacksmuffins 2. Täppans paj 1. Trädgårdssoppa (5 liter) 2 l vatten 1 1 2 2 msk salt 1 2 kg kålrot 2 kg morot 1 2 kg purjolök 1 kg potatis (mjölig sort) 1 2 kg palsternacka 250 g rotselleri persiljestjälkar, libstickakvistar Tvätta, ansa och skär alla ingredienser i mindre bitar. Koka upp vattnet och tillsätt saltet. Lägg grönsakerna i kastrullen i den ordning de står för att allt ska bli färdigkokt samtidigt. Det tar ca 20 minuter beroende på storleken. Koka gärna med en valfri mängd persiljestjälkar. Några kvistar libsticka i soppan förhöjer smaken. Plocka bort kryddstjälkarna då allt är mjukt. Mixa alltihop till en slät soppa. Den får vara rätt tjock. Kyl av och frys in soppan i lämpliga portioner. Då du tinar upp soppan kan den smaksättas och avrundas på varierande sätt, t.ex. med matlagningsgrädde, smältost, färskost, apelsinsaft, ingefära, chili, spiskummin, örter o.s.v. Billigt och bra att ha på lager i frysen! Observera att rotsakerna kan bytas ut mot det som du råkar ha hemma. 100 g bakmargarin 100 g kvark 1 1 2 dl spelt- eller grahamsmjöl 1 dl vetemjöl Fyllning: 1 liten purjolök 1 2 vitlöksklyftor 300 g morot 100 g palsternacka 100 g selleri 2 msk olja 1 dl vatten 1 tsk örtsalt 1 msk torkad dragon 1 tsk torkad timjan 100 g riven ost, gärna mager Blanda ihop alla ingredienser till pajdegen, gärna i en matberedare. Tryck ut degen i en pajform (ca 27 cm i diameter). Ansa vegetabilierna, hacka löken och riv rotsakerna grovt på rivjärn eller med rivbettet i matberedaren. Fräs löken lätt i oljan. Tillsätt rotsakerna, låt fräsa en stund under omrörning. Tillsätt vattnet och låt småkoka under lock i 5 10 minuter. Blanda i kryddor och hälften av osten med grönsakerna. Häll blandningen i pajformen och strö över resten av osten. Grädda pajen i 200 graders ugnsvärme på nedersta falsen i ca 20 30 minuter. Servera med en fräsch grönsallad och vinägrett. 8 9
3. Salviabakade palsternackor (som tillbehör för 4 personer) 3 4 st palsternackor 20 färska salviablad 2 msk olja 1 krm salt Dela palsternackorna på längden, gärna i fyra delar om de är stora. Strimla salviabladen. Lägg palsternackorna i en ugnsfast form. Pensla med olja och salta lätt, klipp över hälften av salviabladen. Stek i 225 graders ugnsvärme i ca 30 minuter. Skaka om några gånger under tillredningen. Om du tillreder en större mängd lönar det sig att sätta palsternackorna och oljan i en stor plastpåse så att oljan fördelas jämnt, då sparar du dessutom in på fettet! Om du däremot vill tillreda rätten för bara 1 2 personer, kan det löna sig att bryna palsternackorna i en stekpanna. Rostade rotsaker börjar bli ett begrepp och det är inte så konstigt. Som regel kan man säga att alla rotsaker kan tillredas på detta sätt. Ansa och skär i lämpliga bitar, olja i påse, häll i en ugnsfast form (gärna ugnsplåt beklädd med bakplåtspapper), salta försiktigt. Tillred i 225 graders ugnsvärme i ca 30 minuter. Efter halva tiden kan man tillsätta vitlöks- och rödlöksklyftor, eller varför inte någon örtkrydda? Då härligheten är klar kan man förhöja smaken med vit balsamvinäger eller citronskal och -saft. Rätten passar som ensamrätt serverad med en god yoghurt- eller gräddfilssås. 4. Trendigt råkostfat Rivna rotsaker, vackert uppsatta. Förslag på rotsaker till råkostfat: Rova, kålrot, rädisa och morot. Kombinera dessa med andra grönsaker efter smak och tycke. Som tillbehör kan man med fördel ha dressingar av olika slag, grynost, rostade pinjenötter eller solrosfrön. Torkade aprikoser och dadlar ger en spännande smakkombination. Låt fantasin flöda! 10 11
5. Stuvad rova (6 personer) 1 kg rovor ca 1 l vatten 1 tsk salt 2 msk smör eller margarin 4 msk mjöl 6 dl kokspad 1 krm socker 1 krm vitpeppar 1 knippe persilja Rovorna skalas, skärs i små tärningar och kokas halvmjuka i lättsaltat vatten. Fräs fett och mjöl i en gryta och späd med kokspadet. Låt koka några minuter och tillsätt de tärnade rovorna, låt koka en stund och smaka av med socker och peppar. Strö över finhackad persilja. Pröva också på att stuva andra rotsaker. Smakar gott som tillbehör till köttbullar. 6. Brynta kålrötter (6 personer) 1 kålrot 50 g smör eller olja 1 msk sirap 1 tsk salt ca 1 dl vatten Skär kålroten i små tärningar. Fräs dem lätt i fett i en gryta. Tillsätt vatten och smaksätt. Låt badda under lock i ca 40 minuter. Strö över finhackad persilja. Gott tillbehör till kötträtter av gris och färsrätter. 12 13
7. Rotmos 1 2 kg potatis, av mjölig sort 300 g morot 150 g kålrot 150 g rotselleri ca 1 l vatten 1 tsk salt (mjölk) 2 msk smör 1 2 tsk muskot Ansa rotsakerna och skär dem i mindre bitar. Koka dem mjuka i kort spad. Ta tillvara kokvattnet. Mosa rotsakerna, först med potatisstöt och sedan med elvisp. Tillsätt vätskan lite åt gången och vispa kraftigt däremellan för att få rotmoset fluffigt. Smaka av med smör och muskot. Rotmoset smakar gott till biff à la Lindström, köttbullar och strömmingsflundra. Märk att du också här kan variera rotsakerna och proportionerna. Genom att bryna smöret ger du en extra krydda åt rotmoset. Vill man ha ett magrare alternativ kan smöret lämnas bort. Det är också en smaksak om du använder mjölk istället för kokspad. 8. Palsternacksraka (1 panna) 1 stor palsternacka 2 potatisar (mjölig sort) 1 bit purjolök 2 ägg 1 krm salt matfett till stekningen timjan Skala rotsakerna, riv dem grovt på rivjärn. Hacka purjolöken fint. Tillsätt salt och ägg, blanda ihop alla ingredienser. Hetta upp en välsmord gjutjärnspanna. Platta till en raka och stek på medelstark värme i ca 5 6 minuter per sida. Använd ett stort, lättsmort kastrullock till hjälp då du vänder rakan. Servera med grynost och/eller knaperstekt bacon. 14 15
9. Svampfyllda rovor 6 små rovor ca 1 l vatten 1 tsk salt Svampstuvning: ca 1 2 1 l färsk shiitake eller skogssvamp 2 msk olja 4 msk vetemjöl 100 g finhackad purjolök 2 1 2 dl matlagningsgrädde 2 1 2 dl fettfri mjölk salt vitpeppar gräslök Koka rovorna i ca 20 minuter i lättsaltat vatten tills de blir halvmjuka. Tillred under tiden svampsåsen. Skär svampen i små tärningar. Fräs utan fett i en panna tills vätskan avdunstat. Tillsätt fettet, löken och vetemjölet. Späd med vätskan och låt småkoka tills såsen blir tjock som en stuvning. Lyft upp de kokta rovorna med hålslev för att rinna av. Skär av hatten och gröp ur med sked. Fyll med den goda svampstuvningen. Dekorera med gräslök. Man kan förbereda rätten genom att tillreda svampstuvningen i förväg och koka rovorna klara. Lägg sedan de kokta rovorna på ett ugnssäkert fat och gratinera de fyllda rovorna med lite ost i het ugn strax före servering. Tips: en skvätt konjak eller sherry kronar såsen. 16 17
10. Marinerade grönsaker 3 morötter 1 rättika 100 g gröna bönor Marinad: saften av 1 lime 2 msk rypsolja 2 st vitlöksklyftor 1 tsk paprikapulver 1 krm salt 1 2 msk honung 1 krm svartpeppar Skala och skär morötterna och rättikan i stavar eller tunna skivor. Förväll rotsakerna och bönorna i några minuter. Häll bort vattnet och låt kallna. Blanda ihop marinaden. Placera alla grönsaker i en glasburk. Slå över marinaden så att den nätt och jämnt täcker grönsakerna. Lägg på locket och låt stå kallt, gärna till följande dag. Håller ca 5 dygn i kyl. 11. Svartrötter med körvelsås (4 portioner) 1 kg svartrötter Körvelsås: 3 finhackade schalottenlökar 1 msk rypsolja 5 dl god grönsaksbuljong, gärna ekologisk saften (och skalet) av en citron salt och peppar 2 dl finhackad körvel 50 g smör Skala svartrötterna och skär dem i ca 7 cm långa stänger. Lägg dem efter hand i kallt citron- eller mjölvatten, annars missfärgas de lätt. Koka svartrötterna mjuka i lättsaltat vatten i ca 15 minuter. Till skillnad från många andra vegetabilier så lämnas inte svartroten al dente, utan kokas mjuk. Fräs schalottenlöken i olja och slå på buljongen. Låt koka ihop tills hälften återstår. Pressa i citronen och smaka av med salt och peppar. Mixa buljongen slät med körvel. Tillsätt smöret och mixa ytterligare till en fluffig sås. Servera till den nykokta svartroten. Toppa gärna med lite rostade pinjenötter och finhackad körvel. 18 19
12. Rotsakswok (5 6 portioner) 1 2 kinakål en bit purjolök, den gröna delen 2 vitlöksklyftor, pressade en liten bit selleri 2 morötter 1 palsternacka 15 cm rättika 3 msk olja 3 dl kokta kikärter 1 2 l svamp, t.ex. shiitake, champinjon eller skogssvamp, t.ex. kantarell eller karljohanssvamp 100 g gröna bönor 200 g nudlar, kokta 1 msk grönsaksfond 1 msk sojasås 1 tsk honung färsk koriander svartpeppar (ingefära) Ansa alla vegetabilier. Strimla kinakålen tunt. Strimla rotsakerna, gärna i matberedaren. Hetta upp lite olja i wokpannan. Stek löken och svampen. Tillsätt rotsakerna och kinakålen. Rör om med två trägafflar. Häll i soja, grönsaksfonden, honung, vatten och kryddorna. Blanda ordentligt. Låt koka en stund och tillsätt slutligen de kokta nudlarna. Klipp över av den färska koriandern och smaka av med svartpeppar och eventuellt ingefära. 20 21
13. Soppa med svamp och jordärtskocka (4 portioner) 500 g jordärtskockor 2 potatisar (mjölig sort) 3 4 l grönsaksbuljong 1 2 dl citronsaft 1 dl matlagningsgrädde salt, vitpeppar 1 tsk vitvinsvinäger 1 msk smör 1 2 dl äppelcider Tillbehör: 1 2 liter svamp, t.ex. kantarell, champinjon eller karljohanssvamp 1 schalottenlök 1 msk smör färsk timjan (tärnat äpple) Skala jordärtskockorna (om skockorna är tunnskaliga räcker det oftast att man skrapar dem med en rotsaksborste). Dela skockorna i mindre bitar och låt dem koka mjuka i buljong och citronsaft. Mixa soppan slät och tillsätt grädden. Smaksätt och avrunda med en klick smör och cider. Medan soppan kokar steker man den putsade svampen och den finhackade löken, saltar och pepprar. Repa slutligen färska timjanblad i och tillsätt eventuellt det tärnade äpplet. Fördela tillbehöret i varma skålar och slå över den heta soppan. 22 23
14. Selleri-äppelbiff (20 små biffar) 500 g rotselleri 2 medelstora potatisar, av mjölig sort 1 äpple 1 liten lök 70 g valnötter 3 ägg 1 2 dl matlagningsgrädde 4 msk maizenamjöl 1 2 dl timjanblad salt och svartpeppar rypsolja till stekningen Skala och riv sellerin, potatisen och äpplet. Blanda ihop dem med de övriga ingredienserna till en jämn massa och stek till små biffar i en välsmord plättpanna. Passar både som ensamrätt med en fräsch sallad och som tillbehör till gåsen. Servera gärna en pigg chutney till. Biffen är ett bra alternativ till köttfärsbiffen i hamburgaren. 15. Ugnsbakade jordärtskockor och vitlök skalet av 1 citron, rivet 1 nypa salt 2 msk finhackad persilja 8 st jordärtskockor 2 msk rypsolja 1 msk skorpsmulor 4 hela vitlökar Sätt ugnen på ca 200 grader. Skala och dela jordärtskockorna på längden. Halvera vitlöken på bredden och lägg skockor och vitlök i en ugnsfast form, ringla eller pensla olivoljan över och avsluta med lite flingsalt. Ugnsbaka i ca 15 20 minuter, skockorna och vitlöken ska vara genombakade och gyllenbruna. Fräs under tiden skorpsmulor, vitlök, persilja och rivet citronskal i en stekpanna på svag värme i ca 2 minuter tillsammans med 1 tsk olivolja. Smaka av med lite salt och häll upp i en skål till garnering. 24 25
16. Fylld kålrot (4 personer) 4 kålrötter ca 1 l vatten 1 tsk salt Färs: 250 g lammfärs 1 msk skorpsmulor 1 2 dl vatten 1 ägg 1 finhackad lök 2 vitlöksklyftor, pressade 1 tsk salt 1 krm svartpeppar 1 dl hackad persilja 1 tsk torkad timjan eller rosmarin köttbuljong, honung Kålroten skalas, sköljs och kokas i lättsaltat vatten i ca 45 minuter tills den känns precis mjuk. Kokvattnet skall täcka kålroten. Skär av locket och gröp ur kålroten. Fyll med den välkryddade färsen. Lägg på locket, placera i en ugnssäker form och grädda i 200 grader i ca 35 minuter. Späd under stektiden med lite köttbuljong och lite honung. Servera som lunchrätt tillsammans med någon ättiksinläggning och grönsallad. Eftersom denna maträtt tar relativt lång tid att tillreda, lönar det sig att koka kålroten föregående dag. Man kan med fördel byta ut kålroten mot kålrabbi eller rova. Värd att pröva på! 17. Palsternacksmuffins (12 st) 50 g smör eller bakmargarin 100 g kvark 1 dl råsocker eller finsocker 2 ägg 1 1 2 dl finriven palsternacka 1 1 2 dl vetemjöl 1 2 dl potatismjöl 2 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker 2 tsk finriven ingefära några saltkorn Glasyr: 1 dl florsocker 2 msk kvark 1 tsk finriven ingefära Vispa det rumsvarma fettet och sockret till skum. Tillsätt kvarken och äggen ett i taget under fortsatt vispning. Tillsätt den finrivna palsternackan. Blanda ihop de torra ingredienserna och ingefäran. Blanda ihop allt till en jämn smet. Fördela smeten jämnt i små muffinsformar och grädda i 200 graders ugnsvärme i ca 15 minuter. Låt muffinsen svalna och gör under tiden glasyren. Tillsätt droppvis citronsaften i florsockret och tillsätt kvarken till önskad konsistens. Ringla glasyren över muffinsen och dekorera ännu med torkad palsternacka. 26 27
Text: Elisabeth Eriksson Foto: Leif Rosas Layout: Pia Pettersson Rotsaksbilder sid. 4, 5,16, 20: Inhemska trädgårdsprodukter rf./ Sanna Peurakoski, Studio Klikki Kärl: Iittala Oy Ab Broschyren har getts ut med stöd av: Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd Föreningen för främjande av huslig utbildning SFV Kontaktuppgifter: Finlands svenska Marthaförbund r.f. Lönnrotsgatan 3 A 7, 00120 Helsingfors Tfn 09-696 2250, fax 09-680 1188, e-post: martha@martha.fi 28 www.martha.fi