Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) 8 Inernaionell konjunkuruveckling FÖRDJUPNING Diagram 5 BNP Årlig procenuell förändring, fasa priser 8 - - 7 75 8 85 Euroområde Trend euroområde USA Trend USA Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och he Conferenec Board. Diagram 5 Arbesprodukivie Årlig procenuell förändring, fasa priser 5-7 75 8 85 Euroområde Trend euroområde USA Trend USA Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och he Conferenec Board. 9 9 5 5 8 - - 5 - Fallande produkiviesillväx i euroområde BNP-illväxen vänas i år bli högre i euroområde än i USA. Efersom dea bara har hän vid vå illfällen av de senase femon åren är dea en ämligen ovanlig händelse. De flesa bedömare ror a illväxen redan från näsa år åerigen blir högre i USA, bl.a. ill följd av den högre rendmässiga, eller poeniella, BNP-illväxaken i USA. Medan den rendmässiga illväxaken i USA är ungefär densamma i dag som 97, dvs omkring procen, har de ske en ydlig nedgång i euroområde (se diagram 5). BNP-illväxen kan beräknas som summan av illväxen i arbesprodukivieen och illväxen i anale arbeade immar. Tillväxen i anale arbeade immar i euroområde har sigi någo sedan 97-ale och i sälle är de en gradvis minskning av produkiviesillväxen som ligger bakom den rendmässiga nedgången i BNP-illväxen (se diagram 5). Efer andra världskrige främjades produkiviesillväxen i Europa av a produkiviesnivån var väsenlig högre i USA. Därmed var de förhållandevis enkel a öka produkivieen genom a imporera bäre eknologi. Decennier av s.k. caching up har emellerid reducera skillnaden i produkiviesnivåer markan, vilke gradvis har minska möjligheerna i euroområde a imporera ny eknologi. De finns dock även andra förklaringar ill den fallande produkiviesillväxen i euroområde och av diagram 5 framgår de a skillnaderna i produkiviesnivå åer har öka de senase io åren. Medan produkiviesillväxen i euroområde har forsa sin nedågående rend, ycks de ha ske e rendbro i USA i mien av 99-ale då produkiviesillväxen började siga. Syfe med denna fördjupningsrua är a översiklig sudera de senase decenniernas produkiviesuveckling i euroområde, med fokus på de senase io åren. Bland anna diskueras den nya IKT-eknologins roll. För a få perspekiv på uvecklingen i euroområde visas resula också för USA. TILLVÄXTBOKFÖRING E sä a analysera produkiviesuvecklingen i en ekonomi är med hjälp av s.k. illväxbokföring. Vid illväxbokföring ugår man ifrån en produkionsfunkion, dvs. e anage maemaisk samband mellan insasen av produkionsfakorer och produkion eller förädlingsvärde. Denna funkion kan ransformeras så a den förklarar arbesprodukivie, dvs. produkion per arbead
Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling 9 imme. Tillväxen i arbesprodukivie beror på hur mängden kapial per arbead imme uvecklas, sam på illväxen i oal fakorprodukivie (TFP). Med TFP avses eknologiska och organisaoriska framseg eller andra innovaioner som medför en ökad produkion vid en given insas av produkionsfakorer. En ökning av mängden kapial per arbea imme kallas kapialfördjupning. De senase decennies produkiviesökningar illskrivs ofa de ökande inveseringarna i informaions- och kommunikaionseknologi (IKT). De kan därför vara lämplig a dela upp kapiale i vå yper, nämligen IKT-kapial och övrig kapial. Groningen Growh and Developmen Cenre (GGDC) har agi fram harmoniserade daa över BNP, anale arbeade immar, kapialsockar och kapiales respekive arbees andelar av förädlingsvärde för e anal länder under perioden 98. Kapialsocken är i daabasen uppdelad i IKT-kapial och övrig kapial. 5 Nedan analyseras uvecklingen i euroområde och USA med hjälp av denna saisik. STIGANDE PRODUKTIVITETSTILLVÄXT I USA SEDAN MITTEN AV 99-TALET För a få perspekiv på uvecklingen i euroområde visas förs resulaen från illväxbokföringen för USA i abell 5. Den analy- Ofa ugår man ifrån en s.k. Cobb-Douglas produkionsfunkion med konsan skalavkasning under perfek konkurrens. Lå Y så för förädlingsvärde,.ex. BNP, och lå K och L så för flöde av kapialjänser respekive jänser från arbeskrafen. I prakiken mäs dock K ofas som kapialsocken och L som anale arbeade immar. Teknologiska framseg eller andra innovaioner som medför en ökad produkion vid en given insas av produkionsfakorerna arbee och kapial beecknas som oal fakorprodukivie (TFP). Produkionsfunkionen har då formen: Y = TFP α L α K α mosvarar kapiales ersäning som andel av förädlingsvärde och (- α ) är arbeskosnadens andel av förädlingsvärde. Om båda sidor divideras med L erhålls y = TFP K L α där y är arbesprodukivieen och K/L är kapialinensieen. För a förbära precisionen i beräkningarna delas kapiale upp i IKT-kapial och övrig kapial, dvs. y β K ik K ovr = TFP L L α ( β ). där β mosvarar IKT-kapiales andel av de oala kapiale och (-β) mosvarar övrig kapials andel av de oala kapiale. Efer logarimering och differeniering erhålls Δ log y = Δ log TFP + ik γ Δ log K ik L + γ ovr Δ log K ovr L där α β= γ ik är IKT-kapiales andel av förädlingsvärde och α (-β)= γ ovr är övrig kapials andel av förädlingsvärde. Termen kapialinensie beecknar mängden kapial av en viss yp per arbead imme i hela ekonomin, snarare än mängden kapial per arbead imme i en viss bransch. En ökad kapialinensie, dvs. x, kallas kapialfördjupning. K Δ log L 5 IKT-kapial definieras som summan av IT equipmen, Communicaion equipmen och Sofware.
Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling Diagram 55 Produkivie i USA Årlig procenuell förändring, fasa priser, -års glidande medelvärde - - 8 8 85 87 89 9 9 Arbesprodukivie TFP-illväx Bidrag IKT-kapial Bidrag övrig kapial Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och Konjunkurinsiue. 97 99 - - serade perioden är 98 och siffrorna i abellen anger respekive fakors bidrag ill produkiviesillväxen. Under perioden som helhe var den genomsniliga årliga produkiviesillväxen i USA,8 procen. Efer en genomsnilig årlig illväxak på,5 procen under 98-ale och den försa halvan av 99-ale, ökade produkiviesillväxen markan från mien av 99-ale. De var framför all e ökande bidrag från IKT-kapialfördjupning som drog upp produkiviesillväxen under den andra halvan av 99-ale (se diagram 55). Ökningen i TFP-illväx var under dessa år ganska marginell (se abell 5). Under perioden - föll bidrage från IKTkapial illbaka, och de var i sälle en krafig acceleraion av bidrage från TFP som låg bakom den forsa sigande produkiviesillväxen. 7 Tabell 5 Arbesprodukivie i hela ekonomin i USA Årlig procenuell förändring 8-8-89 9-9 -99 - Arbesprodukivie,8,5,,8,7 Bidrag från kapialfördjupning,9,89,7,99, IKT-kapial,7,7,5,88,5 Övrig kapial,,,,,8 TFP,89,,7,8, Anm. Logarimisk approximaion för procenuell förändring har använs. Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och Konjunkurinsiue. En möjlig olkning är a de krävdes organisaoriska och ubildningsmässiga förändringar i ekonomin för a den nya eknologi som inroducerades av de sora inveseringar och den kapialfördjupning som genomfördes i IKT under den andra halvan av 99-ale skulle unyjas på e effekiv sä. När dessa förändringar väl hade ske i illräcklig sor usräckning ökade TFPillväxen i hela ekonomin. I prakiken mäs TFP som en residual och speglar därmed ine enbar eknologiska och andra innovaioners inverkan på produkion och arbesprodukivie, uan även all annan variaion som ine kan hänföras ill observerade kvaniaiva förändringar i kapial eller arbee. Exempelvis inkluderas cykliska variaioner i inensieen med vilken kapialsocken och/eller arbeskrafen unyjas, sam förändringar i kapiales och arbeskrafens kvalie, sam olika mäfel. Resulaen i sudier för euroområde som korrigerar för förändringar i arbeskrafens kvalie yder på a illväxen i denna har sjunki under senare år, dvs. a e må uan denna jusering enderar a i minskande grad överskoa TFP-illväxen och i så fall kan förklara åminsone en del av nedgången i TFP-illväx. Dock visas a även den korrigerade TFP-illväxen har falli, om än i mindre grad. 7 Konjunkurcykeln kan framkalla flukuaioner i såväl bidrage från kapialfördjupning som den uppmäa TFP-illväxen. Även om cykliska variaioner sannolik har spela roll för uvecklingen så som den redovisas i abell 5, alar de fakum a bidrage från IKT respekive övrig kapial sinsemellan uppvisar väldig olika uveckling emo a de skulle vara den dominerande drivkrafen. Dessuom är resursunyjande för de olika perioderna relaiv likara. De är.o.m så a resursunyjande, dvs då TFP-illväxen seg markan, enlig OECD var lägre än 9 999. Desamma gäller i sor se för euoområde.
Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling LÅG TFP-TILLVÄXT I EUROOMRÅDET I euroområde var den genomsniliga årliga produkiviesillväxen under perioden 98, procen. I abell visas a produkiviesillväxen föll från, procen per år under 8-ale ill, procen under de försa åren av -ale. Från mien av 99-ale accelererade nedgången, vilke innebär en sor skillnad i jämförelse med uvecklingen i USA. Borse från en ganska krafig ökning under den försa halvan av 99-ale, minskade bidrage från kapialfördjupning under perioden, framför all i slue av perioden. Nedgången har vari sörre för övrig kapial än för IKT-kapial (se diagram 5). Bidrage från IKT-kapial har vari relaiv konsan under perioden, samidig som de har vari beydlig lägre än i USA. Även om man kan skönja en viss ökning i bidrage från IKT-kapial under den andra hälfen av 9-ale och en viss illbakagång under de försa åren av -ale, skedde svängningarna på en lägre nivå än i USA. Även TFP-illväxen har falli rendmässig, framför all i slue av perioden. De är också här den sörsa skillnaden genemo uvecklingen i USA sår a finna. Även om en del av nedgången roligvis kan förklaras av konjunkurcykeln, är falle så sor a de även bör finnas andra förklaringar. Diagram 5 Produkivie i euroområde Årlig procenuell förändring, fasa priser, -års glidande medelvärde...5..5..5. -.5 8 8 85 87 89 9 9 Arbesprodukivie TFP-illväx Bidrag IKT-kapial Bidrag övrig kapial Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och Konjunkurinsiue. 97 99.5..5..5. -.5 Tabell Arbesprodukivie i hela ekonomin i euroområde Årlig procenuell förändring 8-8-89 9-9 -99 - Arbesprodukivie,,9,,8,8 Bidrag från kapialfördjupning,,9,,8,78 IKT-kapial,8,,,, Övrig kapial,,8,99,9, TFP,99,,,, Anm. Logarimisk approximaion för procenuell förändring har använs. Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och Konjunkurinsiue. LITEN IKT-KAPITALSTOCK I EUROOMRÅDET En rolig anledning ill avsaknaden av en amerikansk uveckling under senare år är a IKT-kapialsocken i euroområde är relaiv lien. Enlig GGDC är ersäningen ill IKT-kapial som andel av BNP i euroområde ungefär hälfen så sor som i USA ( procen av BNP, a jämföras med procen i USA). Så även om IKT-kapialfördjupningen under perioden 9 enlig GGDC var lika hög i euroområde som i USA, gav den e väsenlig mindre bidrag ill arbesprodukiviesillväxen. I den mån de finns posiiva exernalieer i informaions- och kom-
Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling munikaionseknologi som har en posiiv inverkan på den oala TFP-illväxen var också denna effek mindre. HAR DEN STARKA UTVECKLINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN DÄMPAT PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN Diagram 57 Arbesprodukivie och anal arbeade immar i euroområde Årlig procenuell förändring - - 7 Diagram 58 Anal arbeade immar Årlig procenuell förändring 75 8 85 9 Arbesprodukivie Trend arbesprodukivie Arbeade immar Trend arbeade immar Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och he Conferenec Board. 5 - - De relaiv se låga inveseringarna i den nya IKT-eknologin i euroområde skulle kunna förklara avsaknaden av en ökning av produkiviesillväxen lik den som ske i USA. Däremo kan de knappas full u förklara a produkiviesillväxen har forsa a falla. Möjligen finns en del av förklaringen i uvecklingen på arbesmarknaden. Den svaga produkiviesuvecklingen i euroområde under senare år har ske samidig som uvecklingen på arbesmarknaden har vari förhållandevis posiiv (se diagram 57). Arbesmarknadsreformer har medför en ökad sysselsäning och illväxen i anale arbeade immar var under högre än i USA (se diagram 58), ros en svagare uveckling av anale personer i arbesför ålder. Vissa bedömare menar a reformerna har öka konkurrensen på arbesmarknaden och medför en beydande sänkning av relaivprise på arbee. 8 Dea har i sin ur medför en subsiuering från kapial mo arbee under senare år, vilke i sin ur har bromsa produkiviesillväxen. Förändringen är då i princip av engångskarakär. När ekonomin har anpassa sig ill relaivprisförändringen och lönerna åer siger i normal ak, kommer kapialfördjupningen - och därmed produkiviesillväxen - a åergå ill sin långsikiga/rendmässiga ak. De finns också sammansäningseffeker som har dämpa produkiviesillväxen. Under senare år har vissa jänsesekorer,.ex. ranspor, hoell- och resaurang - som präglas av förhållandevis låg produkiviesnivå successiv öka sin andel av ekonomin, vilke har dragi ner den genomsniliga produkiviesillväxen. Dea är en uveckling som kan vänas forsäa e bra ag framöver (jänsesekorn ugör forfarande en beydlig mindre andel av ekonomin än i.ex. USA), vilke alar för en mer udragen period av svag produkiviesillväx. - - 7 75 8 85 Euroområde Trend euroområde USA Trend USA Källor: Groningen Growh and Developmen Cener och he Conferenec Board. 9 5 - - ELLER BEROR NEDGÅNGEN I PRODUKTIVITETSTILLVÄXT PÅ MARKNADSREGLERINGAR OCH ANDRA STRUKTURELLA HINDER? Andra bedömare ser yerligare skäl ill a nedgången i produkiviesillväx kan bli mer långvarig. Ifall den nyillkomna arbes- 8 Se.ex. Gomes-Salvador, Musso, Socker & Turunen () Labour Produciviy Developmens in he Euro Area, ECB Occasional Papers No. 5.
Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling krafen i genomsni har en lägre produkivie än den eablerade arbeskrafen, 9 har ine falle i föreagens reella arbeskrafskosnader vari så sor som enlig olkningen ovan. Enlig en alernaiv olkning beror ine den minskade kapialfördjupningen på lägre arbeskrafskosnader, uan på en svag kapialavkasning i euroområde. Dea kan i sin ur bero på en svikande ubildningsnivå, regleringar av olika marknader sam andra srukurella svagheer. Samidig har de öppnas nya inveseringsmöjligheer i Öseuropa, Kina och Indien, vilke kan ha drivi upp kapialavkasningskrave. Srukurella problem skulle också kunna förklara den låga TFP-illväxen under senare år. De är möjlig a marknadsregleringar och andra srukurella svagheer har begränsa anpassningen ill den nya IKT-eknologin i euroområde. Sudier yder på a den i USA relaiv euroområde gynnsamma produkiviesuvecklingen under senare år framför all beror på en sarkare TFP-illväx i branscher som är inensiva i användande av IKT. Dea ycks framför all gälla vissa jänsebranscher, såsom grossis- och dealjhandel sam finansiella jänser. Marknadsregleringar, relaiv måliga sasningar på forskning och uveckling och en inflexibel indusrisrukur skulle dessuom kunna förklara a den IKT-producerande sekorn, som karakeriseras av en beydlig högre TFP-illväx än övriga branscher, ine alls har vuxi sig lika sor i euroområde som i USA. AVSLUTANDE KOMMENTARER Den rendmässiga BNP-illväxen i euroområde har falli under senare år då en posiiv uveckling av anale arbeade immar mer än väl har moverkas av en fallande produkiviesillväx. Nedgången i produkiviesillväx gäller såväl illväxen i bidrage från kapialfördjupning som från TFP-illväxen. 9 Den successiv lägre illväxen i arbeskrafens kvalie skulle i så fall ren beräkningseknisk ha dragi ner den uppmäa TFP-illväxen i abell. De finns dock indikaioner på a TFP-illväxen verkligen har falli under senare år, även om man konrollerar för kvalieen hos arbeskrafen (se Gomes-Salvador e al ECB). Exempelvis finns de sudier som pekar på hög grad av komplemenärie mellan högre ubildning och IKT-inveseringar. Se.ex. Van Ark, b., Inklaar, R. & McGuckian, R. () Changing Gear: Produciviy, ICT and Service Indusries in Europe and he US, i Chrisensen, J. & Maskell, P. (eds), The Indusrial Dynamics of he New Digial Economy, Edward Elgar, pp 5-99. Se.ex. Inklaar, R., Timmer, M. & Ark, B. van (5) ICT and Europe s Produciviy Performance: Indusry-level Growh Accoun Comparisons wih he Unied Saes, Review of Income and Wealh, Vol. 5. De är dock en öppen fråga i vilken usräckning dea beror på en sörre IKTkapialsock i ekonomin eller en bäre anpassning ill den nya eknologin i resen av ekonomin än i euroområde. Dessuom hänger naurligvis dessa vå fenomen ihop.
Fördjupning i Konjunkurläge augusi 7 (Konjunkurinsiue) Inernaionell konjunkuruveckling De är dock oklar vad som ligger bakom nedgången och implikaionerna om uvecklingen de närmase åren skiljer sig å mellan de olika olkningarna av saisiken. Om den svaga uvecklingen under de senase åren har bero på pågående sammansäningseffeker på arbesmarknaden sam srukurella hinder och en sel indusrisrukur, finns de ine någon sörre anledning a väna sig en snar åerhämning av produkiviesillväxen. Men om de senase årens svaga produkiviesillväx i sälle främs är e resula av a arbesmarknadsreformer har medför en sänkning av relaivprise på arbee i kvaliesjuserade ermer, är de sannolik a produkiviesillväxen åer ar far framöver. Troligen förklaras uvecklingen av en kombinaion av de nämnda fakorerna.