NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala univrsi Examnsarb C Förfaar: Joakim Lannrgård och Mikal Larsson Handldar: Annika Alxius VT 2005 Hur sor bydls har bakåblickand rspkiv framåblickand förvänningar i Phillipskurvan? -En mpirisk sudi på svnska daa
Sammanfaning Enlig dn vanligas förkommand orin är inflaionsförvänningarna i Phillipskurvan nbar framåblickand. Md ugångspunk från orin är modlln bra, frsom dn kan härldas uifrån opimringsproblm där föragn agrar raionll och maximrar vinsn. Sudir har dock påvisa röghr i inflaionn, som in nbar kan förklaras av dn framåblickand komponnn. Därför har d blivi all vanligar a använda n hybridmodll av Phillipskurvan (Dupuis 2004, Jondau&L Bihan 2001, Robrs 2001, Hallsn 2000, Gali,Grlr &Lopz-Salido 2001). Dn inkludrar ävn n bakåblickand komponn, som dirk ar hänsyn ill röghr i inflaionn. I dnna uppsas skaas n hybridmodll, för a undrsöka hur sor bydls bakåblickand rspkiv framåblickand förvänningar har i Phillipskurvan. Till skillnad från idigar sudir på svnska daa av Hallsn (2000) och Inflaionsrapporn (1999:3) kommr vi fram ill rsula a dn bakåblickand komponnn har sörs bydls i Phillipskurvan. D indikrar a röghn i inflaionn är sörr i dn svnska konomin än vad som idigar har vari kän. Nycklord: Phillipskurvan, röghr, kvaralsinflaion, bakåblickand och framåblickand förvänningar. 2
Innhållsförckning 1. Inldning... 4 2. Tidigar sudir... 5 2.1 Ekonomiskhisorisk bakgrund ill Phillipskurvan... 6 2:2 Inrnaionlla och svnska sudir... 8 3. Tori... 9 4. Empiri... 13 4.1 Daa... 13 4.2 Saionäri... 15 4.3 Modll och rsula... 17 5. Analys av rsula... 19 5.1 Analys av huvudmodll... 20 5.2 Jämförls md idigar sudir... 21 5.3 Vilkn undrsökning är a fördra?... 24 6. Slusas... 25 Rfrnslisa... 27 Appndix A... 28 Appndix B... 28 3
1. Inldning D är vikig a klargöra samband mllan makrokonomiska variablr i konomin, då d fungrar som undrlag för konomiska analysr. Phillipskurvan är av d ms kända makrokonomiska sambandn och bskrivr rlaionn mllan inflaion och rsursunyand. Torin bakom Phillipskurvan uvcklas sändig och sor arb har gnom årn lags nd för a fassälla hur samband sr u. D finns vå huvudmodllr vad gällr förklaringn av konunkurcyklr, nämlign nykynsianska modllr och rala konunkurcyklmodllr. Vid frfråg- och ubudschockr kasas konomin ur långsikig ämvik. Finns d röghr i konomin ill föld av sla prisr och lönr kommr anpassningn mo ny ämvik a fördröas. D innbär a chockrna in bara ldr ill n mporär avvikls från ponill produkionsnivå, uan orsakar udragna priodr som avvikr från långsikig ämvik, d.v.s. konunkurflukuaionr. Da är dn nykynsianska förklaringn (Inflaionsrapporn 1999:3). Om d in finns röghr i anpassningn av prisr och lönr är d fakisk uppmäa konunkurcyklrna ämviksfnomn d.v.s. rala konunkurcyklr. Flukuaionrna bror då ndas på rala fakorr, xmplvis produkionsknologin (Eichnbaum 1991). D sisnämnda skull innbära a cnralbankrna in kan påvrka svängningarna i konomin, då pnningpoliikn blir vrkningslös (Mankiw 1989). Vi kommr a ugå från dn nykynsianska ansasn, frsom vi anar prisröghr i Phillipskurvan. Inom dn nykynsianska orin har röghr i anpassningn av prisr och lönr n avgörand bydls vid uvärdring av pnningpoliiska sragir. Tröghrna gör d mölig a syra akivin i konomin. Därignom ökar mölighrna a påvrka frfrågan, vilk i sin ur ökar sannolikhn a hålla inflaionn sabil (Clarida, Gali& Grlr 1999). En av d vikigas mkanismrna för a förklara röghr i konomin är Phillipskurvan, som gör d mölig a kvanifira röghrna. Enlig dn vanligas förkommand orin är inflaionsförvänningarna i Phillipskurvan nbar framåblickand. Dn framåblickand Phillipskurvan härlds gnom a ana linära prisusringskosnadr, vilk rsulrar i rögrörliga prisr. Torin har dock få kriik, då nbar prisrna anas rögrörliga mdan inflaionn är hl flxibl (Fuhrr&Moor (1995), Mankiw&Ris (2001). Flra sudir har därför, föruom anagand om röghr i prisr och lönr, ävn inkludra n bakåblickand rm i Phillipskurvan som dirk ar hänsyn ill röghr i inflaionn 4
(Dupuis (2004), Jondau&L Bihan (2001), Robrs (2001), Gali,Grlr&Lopz-Salido (2001), Lind (2001). Md andra ord kan d uryckas som a n viss andl av marknadns akörr har bakåblickand förvänningar, alrnaiv a inflaionn ill viss dl är rögrörlig. Därmd uppsår frågan hur bydlsfull dn bakåblickand rspkiv framåblickand komponnn är i Phillipskurvan, vilk vi kommr a blysa i vår uppsas. Syf md uppsasn är a simra hur sor andl av inflaionsförvänningarna som är bakåblickand rspkiv framåblickand. Därignom sas ävn orin som härlds i uppsasn, vilkn nbar anar framåblickand förvänningar. I avsni 2 prsnras Phillipskurvans hisoriska uvckling. Rsula från idigar sudir kommr ävn a rdovisas. Dn ori som används i avsni 3 för a härlda dn framåblickand Phillipskurvan är snarlik dn ori som används av Hallsn (2000), vilkn i sin ur byggr på Rombrg (1982). För a bsvara vår frågsällning skaas n hybridmodll av Phillipskurvan md OLS. Hybridmodlln innhållr båd bakåblickand och framåblickand förvänningar och rsula av skaningn rdovisas i avsni 4. För a simra modlln används svnska kvaralsdaa från priodn 1980-2004. Tidspriodn bsäms i huvudsak av illgångn på daa. I avsni 5 analysras rsulan och ämförs md idigar gnomförda sudir på svnska daa. Våra rsula skilr sig krafig från d andra svnska sudirna, där dn framåblickand komponnn är dn dominrand (Hallsn 2000 och Inflaionsrapporn 1999:3). Gnom a använda kvaralsinflaionsdaa isäll för årsinflaionsdaa undvikr vi problm md övrlappand daa och auokorrlaion, vilk kan vara n förklaring ill skillnadrna i rsula. I avsni 6 rdovisas slusasrna, där vi konsarar a 63 % av förvänningarna i Phillipskurvan är bakåblickand och 37 % framåblickand. Vår sudi finnr md andra ord n högr grad av rögh i inflaionn än andra sudir på svnska daa. 2. Tidigar sudir I da avsni kommr vi förs a rdovisa dn konomiskhisoriska bakgrundn ill Phillipskurvan, för a snar i avsni prsnra rsula från anal inrnaionlla och svnska sudir. 5
2.1 Ekonomiskhisorisk bakgrund ill Phillipskurvan Ävn om samband mllan inflaion och arbslösh had uppäcks idigar var d in förrän 1958 d fick si sora gnombro. Da år publicrads n arikl där A.W Phillips prsnrad saisisk samband mllan procnull lönförändring och arbslösh i Sorbriannin. Samband, som bnämnds Phillipskurvan, var ngaiv och förklarads md a n hög arbslösh mdför a lönagarna in har lika sor möligh a förhandla om lönn. För a göra orin mr applicrbar på makronivå förändrads Phillipskurvan ill a gälla samband mllan inflaion och arbslösh (Mankiw 1997). Torin var myck populär bland anna för a dn posulrad a poliikrna fakisk kund väla n viss arbslösh och inflaion. Enlig orin var d ävn omölig a åsadkomma båd låg inflaion och låg arbslösh, vilk många poliikr idigar had blivi kriisrad för a ha misslyckas md (Humphry 1985). I böran på 1970-al had många ins a d ursprungliga samband mllan inflaion och arbslösh in längr gälld. Därför vidaruvcklads orin bakom Phillipskurvan. Förvänningar inroducrads och samband kallads dn förvänningsuvidgad Phillipskurvan. Till n böran används adapiva förvänningar, som i sin nklas form innbär a inflaionsförvänningarna är lika md inflaionn förgånd idspriod. Dn förklarand variabln arbslösh dfinirads ävn om ill skillnadn mllan arbslösh och dn naurliga arbslöshn. Dn förvänningsuvidgad Phillipskurvan (1) md adapiva förvänningar innbär a d är förändringn i inflaion som påvrkas av arbslöshsläg (Humphry 1985). I dnna uppsas används rmn bakåblickand komponn och in adapiva förvänningar. D bror på a bakåblickand förvänningar kan olkas båd som adapiva förvänningar och röghr i inflaionn. I mpiriska sudir är d vanlig a någon form av produkionsgap används isäll för skillnadn mllan arbslösh och dn naurliga arbslöshn. = β u u ), (1) ( n där är inflaionn i idpunk, är förvänad inflaion och u u ) är skillnadn mllan ( n dn fakiska arbslöshn och dn naurlig arbslöshn. På lång sik då dn förvänad inflaionn sammanfallr md dn fakiska inflaionn xisrar ing samband mllan arbslösh och inflaion. Arbslöshn kommr då a sammanfalla md dn naurliga 6
arbslöshn och är in mölig a påvrka md var sig pnning- llr finanspoliik (Humphry 1985). Md idn uvcklads nya orir om hur människor formar sina förvänningar. Dn ori som årign förändrad Phillipskurvan var orin om raionlla förvänningar. Enlig dnna ori unyar individr all illgänglig informaion om inflaionsprocssn för a forma sina förvänningar (Mankiw 1997). D adapiva förvänningarna i dn förvänningsuvidgad Phillipskurvan (1) rsas sålds md raionlla förvänningar. Då raionlla förvänningar kombinrads md anagandn om nominlla röghr, möliggords härldningn av n förvänningsuvidgad Phillipskurva md raionlla förvänningar (Hallsn 2000). D raionlla förvänningarna kallas i dnna uppsas för framåblickand förvänningar. Anldningn ill da är a ävn adapiva förvänningar kan vara raionlla undr vissa anagandn om hur konomin fungrar. D är av sor bydls för konomins funkionssä om förvänningarna nbar är framåblickand, llr om n viss andl av marknadns akörr har bakåblickand förvänningar. Om förvänningarna nbar är framåblickand kan Riksbankn in ns på kor sik påvrka konomin gnom rglföland pnningpoliik, frsom akionn rdan är förvänad av marknadns akörr. Därmo, om n viss andl av marknadns akörr har bakåblickand förvänningar kommr d på kor sik a vara mölig a påvrka konomin md pnningpoliik (Humphry 1985). En annan vikig aspk om förvänningar nbar är framåblickand, är mölighn a minska inflaionn uan a bhöva gå ignom n priod md hög arbslösh. Om cnralbankn lyckas övryga marknadn om a dn kommr a hålla inflaionn vid viss inflaionsmål, kommr förvänningarna dirk a korrigras ill mål. Md n viss andl bakåblickand förvänningar, llr md andra ord röghr i inflaionn, kommr d a vara mr kossam a minska inflaionsakn (Clarida, Gali och Grlr 1999). Robrs (1996) hänvisar ill flral sudir som påvisar a d krävs högr arbslösh för a minska inflaionsakn i n konomi. D ydr på a d finns röghr i inflaionn. D är ävn n gängs uppfaning a d på kor sik är mölig a syra konomin md pnningpoliik, mn in på lång sik (Hiknsn 1999). 7
2:2 Inrnaionlla och svnska sudir E flral inrnaionlla och svnska sudir har på snar år gnomförs, för a förklara inflaionsuvcklingn inom ramn av dn nykynsianska ansasn. D sudir vi har granska närmar, inkludrar båd n bakåblickand och framåblickand komponn i Phillipskurvan. Dssa modllr brukar bnämnas hybridmodllr. Dn simrad andln bakåblickand rspkiv framåblickand förvänningar varirar krafig mllan sudirna. Enlig n sudi av Robrs (2001) på amrikanska daa är dn bakåblickand komponnn klar dominrand. En sudi av Jondau& L Bihan (2001), som uförs på ländr i Europa sam USA visar a andln bakåblickand förvänningar är ungfär 50 %. E liknand rsula rdovisas ävn av Dupuis (2004) på amrikanska daa. E rsula i mosa rikning har rdovisas av Gali, Grlr&Lopz-Salido (2001). D poängrar a dn framåblickand rmn är dn klar dominrand för Europa och USA. Skillnadrna i rsula kan bro på a olika idspriodr, variablspcifikaionr och saisiska modr används. Vi har val a närmar granska vå sudir på svnska daa. Båda sudirna är uarbad på Riksbankn och kommr fram ill a dn framåblickand rmn är dn klar dominrand. I Inflaionsrapporn (1999:3) prsnras modll (2), som är simrad på svnska kvaralsdaa för priodn 1980:1-1992:4 sam 1980:1-1999:2. = α + β ( r + ε, (2) 1 y + β + β + β + β 2 1 + 4 2 ) 4 4 3 4 där är dn årliga inflaionsakn, y -4 är produkionsgap i idpunk -4, + 4 förvänad inflaion år framå i idpunk, är uländsk inflaion i idpunk och r är olprisförändringar i idpunk. Likhn md vår huvudmodll (17), som vi snar prsnrar är framförall a dn bakåblickand och framåblickand komponnn summrar ill 1. Rsulan som rdovisas pkar på a 86 % av förvänningarna är framåblickand undr priodn 1980:1-1992:4. Då d rkursiva siman granskas, framgår d a andln framåblickand förvänningar är rlaiv konsan fram ill 1999:2. En annan sudi är gnomförd av Hallsn (2000). Modll (3) som hon användr är anpassad för n lin öppn konomi och är simrad på svnska kvaralsdaa för priodn 1979-1998. Hallsn simrar yrligar n modll där hon ävn ar hänsyn ill produkivis- och 8
olprischockr. Rsula från modllrna är a 77 % rspkiv 67 % av förvänningarna är framåblickand. α β β β β β β β y β q + ε = + 1 + + + + + + + 1 2 2 3 3 4 4 5 + 4 6 + 2 2 7 4 8 4, (3) där bckningarna i modlln fölr idigar dfiniionr. En skillnad är a Hallsns modll ävn innhållr d rala växlkursgap (q) i idpunk -4, som förklarand variabl. Sammanfaningsvis kan sägas a d inrnaionlla sudirna kommr fram ill olika rsula angånd vilkn av dn bakåblickand rspkiv framåblickand komponnn som har sörs bydls i Phillipskurvan. D sudir på svnska daa som rdovisas, kommr båda fram ill a dn framåblickand komponnn är dn dominrand. 3. Tori I da avsni härlds n framåblickand Phillipskurva uifrån produkionssidan. Härldningn byggr på n modll för n lin öppn konomi som uvcklas av Hallsn (2000), vilkn i sin ur byggr på Rombrg (1982). Torin ugår från syckn monopolisiska förag. Monopolisn producrar och prissär n gn spcifik vara och brakar rsrand varuprisr sam fakorprisr som givna. Opimringsproblm för monopolisn liggr i a hia d opimala pris i idpunk, för a maximra vinsn giv frfrågan, produkionskosnad och kosnadn för prisusringar. Efrfrågan anas vara givn och för var producrad vara finns n frfrågfunkion, som kan uryckas nlig (4): θ P Y = Y = 1,...,n (4) P där Y är frfrågan för vara, vilkn bsäms av rlaivpris mllan pris på vara ( P ) och prisindx (P ). Efrfrågan bror ävn på konsann θ, som är sörr än och är må på subsiuionslasicin. Y är dn aggrgrad frfrågan. 9
Kosnadsfunkionn för var monopolis rhålls av (5): ( Y ) W V ( Y ) C =, (5) där W är fakorprisrna, som är givna för monopolisn. ( ) kombinaionn av insasvarorna för a uppnå n givn produkionsnivå. V är n funkion som bskrivr Y Monopolisn maximrar vinsn gnom a bsämma opimal pris ( P ) undr anagand a frfrågan är obsrvrbar. Kosnadn för a producra varan är givn gnom kosnadsfunkionn. Vinsmaximringsproblm ugår ifrån (6): θ P max P Y ( ) W V Y p P (6) Från försa ordningns villkor rhålls (7): 1 ( Y ) = ςw V ( Y ) θ P = WV θ 1, (7) där θ ς = och θ 1 P är d opimala pris i idpunk då monopolisn maximrar sin vins. ς är n så kallad mark-up komponn, som visar hur sor prispåslag är på monopolisns marginalkosnad. Sorlkn bror på prfrnsrna hos individrna som frfrågar varan. Vid n log-linärisring av försa ordningns villkor rhålls (8): 1 P 1 ω ωθ = w + y + p, (8) 1+ ωθ 1+ ωθ 1+ ωθ 1 För yrligar dalr s Hallsn (2000) appndix A 10
där variablrna w, y och p visar procnulla avviklsr från ämviksläg. ω är lasicin av V md avsnd på Y och är sörr än noll. Sdan anas a dn procnulla avviklsn från ämviksläg är dnsamma för insasvarorna och lands prisnivå (9). Till skillnad från Hallsn (2000) särskils in inhmsk och uländsk prisnivå i dnna härldning. w = p (9) Gnom a subsiura in (9) i (8) rhålls (10): p * = p + α y, (10) y där α ω = 1+ ωθ y. I idigar härldning as in hänsyn ill kosnadr (c) som uppkommr vid prisförändringar, d.v.s. monopolisn kan uan kosnad usra pris då d avvikr från d opimala. När ävn dssa kosnadr inkludras i opimringsproblm, mör monopolisn n kosnad för a usra varupris sam n kosnad om d fakiska pris avvikr från d opimala. Dnna uvidgning av orin gnomförs för a d ska vara mölig a härlda dn framåblickand komponnn i Phillipskurvan. För a minimra dn oala kosnadn löss kosnadsminimringsproblm nlig (11). 2 2 [( pτ pτ ) + c( pτ pτ 1 ) ] τ min E δ, (11) pτ τ = där δ är förags diskonringsfakor, som är sörr än noll. Diskonringsfakorn vägr in kosnadn för framida prisavviklsr och prisförändringar. τ dfinirar idspriodr framå i idn. Från försa ordningns villkor rhålls (12). 11
( p p ) c ( p p ) 0 p δ (12) p + c 1 = + 1 Lösningn ill p (10) subsiuras in i (12) undr anagand a alla producnr är n homogn grupp och därför sär och samma pris. Därav fölr a Gnom dnna subsiuion rhålls dn framåblickand Phillipskurvan (13). 2 p = p och p = p. = δ + β ( y ), (13) y + 1 y α y där β y =, ( y y ) är produkionsgap i idpunk och övriga bckningarna fölr c idigar dfiniionr. Förvänad inflaion ingår då monopolisn sär dagns prisr uifrån dn framida förvänad prisuvcklingn. Därignom kan föragn minimra kosnadrna och sålds maximra vinsn. D är dn så kallad framåblickand komponnn. Produkionsgap mär rsursunyand i konomin. Vid hög frfrågryck kommr rsursunyand a vara hög och produkionsgap posiiv. Phillipskurvan som härlds i uppsasn innhållr nbar n framåblickand komponn. Torin har dock få kriik för a dn anar rögrörliga prisr mn oal flxibl inflaion (Fuhrr&Moor 1995). Torin har därför uvcklas ill a ävn inkludra n bakåblickand komponn, som dirk ar hänsyn ill röghn i inflaionn. Uvidgningn av modlln kan gnomföras på olika sä. Vissa inkludrar uan orisk förklaring n bakåblickand komponn i dn kvaion som rhålls gnom a lösa opimringsproblm. Fuhrr och Moor (1995) ugår från n annan ori än Rombrg (1982) och anar a marknadns akörr ar hänsyn ill rala rlaivlönr. En nackdl md Fuhrr och Moor s härldning är a dn in ugår från opimringsproblm. Hallsn (2000) uvidgar därmo Rombrgs modll gnom a införa prisusringskosnadr av högr ordning i opimringsproblm. Hon förklarar d md a kosnadrna för a ändra pris är rlara ill kosnadrna a hia d opimala pris. Om inflaionsakn är hög kommr d därmd a mdföra högr kosnadr a hia d opimala pris. 2 För yrligar dalr s Hallsn (2000) appndix B 12
D finns olika sä a härlda dn bakåblickand komponnn i Phillipskurvan, mn ännu har ingn ori accpras som sandard. Därför välr vi a ugå ifrån dn idigar härldningn av dn framåblickand Phillipskurvan. Sdan läggr vi ill n bakåblickand komponn för a sa om dn bör inkludras i Phillipskurvan. 4. Empiri I mpiridln prsnras dn huvudmodll som används sam rsula av skaningn. Avsni innhållr ävn n närmar prsnaion av våra daa. Vidar kommr d problm som uppsår vid skaning av modlln a bhandlas. 4.1 Daa Daamarial bsår av svnska kvaralsdaa för priodn 1980:1-2004:4. För n grafisk prsnaion av daamarial s figur 1. Inflaionsförvänningarna Föragns inflaionsförvänningar approximras md vad hushålln uppskaar a inflaionn kommr a vara om fyra kvaral ( ). Informaionn är insamlad gnom + 4 nkäundrsökningn hushållns inköpsplanr (HIP) och är rnsad för xrmvärdn. Undrsökningn gnomförs av Konunkurinsiu, som ävn illhandahålli saisikn. D må på inflaionsförvänningarna som används kan vara förknippa md problm. För d försa används hushållns inflaionsförvänningar, ros a orin ugår ifrån föragns inflaionsförvänningar. För d andra används ( + 4 ), ros a orin fasslår a ska ingå i Phillipskurvan. För d rd kan hushållns inciamn och mölighr a göra n korrk prognos övr inflaionsuvcklingn ifrågasäas. Hushållns inflaionsförvänningar är dock d bäsa må vi hia för a approximra föragns inflaionsförvänningar undr dn idspriod som undrsöks. + 1 Inflaion Variabln inflaion ( ) är kvaralsinflaion i procn, som är bräknad uifrån SCB:s KPI. Inflaionssrin är bräknad nlig (14). 13
( P P 1 ) = *100, (14) P 1 där P är prisnivån i idpunk och P -1 är prisnivån förgånd kvaral. Vi välr a mäa inflaionsakn från kvaral ill kvaral d.v.s. inflaionn mllan mars - uni, uni spmbr, spmbr dcmbr sam dcmbr- mars. Anldningn ill da förfarand är a problm md övrlappand obsrvaionr undviks. Om inflaionsakn mäs på årsdaa, xmplvis från mars-mars llr uni-uni, övrlappar obsrvaionrna och kommr upp ill 75 % a innhålla samma informaion. D visar sig sdan som auokorrlrad rsidualr. D ngaiva md a använda kvaralsinflaion är a inflaionsförvänningarna mäs för år framå i idn och därmd in machar inflaionssrin. Variabln förvänad inflaion är dock högr korrlrad md dn brond variabln ( ) än md laggad llr ladad inflaion (s abll 1). D innbär a inflaionsförvänningarna i högr grad säs uifrån dagns inflaion och a dn spcifikaionn som används i vår modll är a fördra framför a använda någo av d andra kvaraln som brond variabl. + 4 Tabll 1: Korrlaion mllan och olika laggar/ladar av + 4 1 2 3 4 0,65 0,61 0,61 0,62 0,61 + 4 +1 + 2 + 3 + 4 0,62 0,61 0,58 0,60 Produkionsgap Produkionsgap, ( y ), bräknas gnom produkionsfunkionsansasn och är y framräkna av Konunkurinsiu. Produkionsgap bsår av vå komponnr, arbsmarknadsgap sam produkivisgap. Arbsmarknadsgap dfiniras som procnull avvikls mllan fakisk anal arbad immar i förhålland ill ponill anal arbad immar. Produkivisgap dfiniras som dn procnulla skillnadn mllan 14
fakisk och rndmässig produkivi. Summras arbsmarknadsgap och produkivisgap rhålls produkionsgap (Konunkurläg 2005). 3 4.2 Saionäri Då n variabl rör sig run konsan mdlvärd är dn saionär. Om flra variablr i n modll är ick-saionära kan rgrssionn visa på sark samband, ros a variablrna in bör uppvisa någo samband. D brukar bnämnas spuriösa nonsns-rgrssionr (Guarai 2003). Då idssrirna som ingår i vår modll undrsöks grafisk vrkar varkn inflaion llr förvänad inflaion vara saionära undr idspriodn. Därmo sr produkionsgap u a vara n saionär idssri (s figur 1). Figur 1 7 INFLATION 10 FORVANTADINFLATION 2 PRODUKTIONSGAP 6 5 4 8 6 1 0 3-1 2 1 0 4 2-2 -3-1 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04-4 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 E formll saionäriss är Augmnd-Dicky Fullr-s (ADF-s). Nollhyposn som sas är a δ i (15) är lika md 0. Om nollhyposn in kan förkasas ydr d på a variabln är ick-saionär. Om variabln varirar run mdlvärd noll inkludras ing inrcp i skvaion (15). Anal laggad försadiffrnsr av dn brond variabln bsäms gnom a införa flra laggar, så läng auokorrlaion finns kvar i rsidualrna. Därför rdovisas ävn ssaisikan för Lung Box Q-s i abll 2. Som framgår av abll 2 är varkn inflaion llr förvänad inflaion saionära på 5 % signifikansnivå. Produkionsgap är pr konsrukion saionär, vilk ävn syrks av ADF-s. Y m 1 + β Y i + ε i= 1 = α + δ Y (15) 3 Vi har ävn agi dl av Konunkurinsius inrna dokumnaion för bräkning av produkionsgap. 15
Tabll 2: ADF-s Variabl Spcifikaion Lags -sa Förkaslsgräns 5% Lung Box Q(32) (p-värd) Inflaion inrcp 3-2,48-2,89 28,8 (0,63) Förvänad inflaion inrcp 1-1,05-2,89 39,6(0,17) Produkionsgap ingn 0-2,28-1,94 21,8(0,91) Tidspriod: kvaralsdaa 1980:1-2004:4 Problm md ick-saionära idssrir kan hanras på flra olika sä. E alrnaiv är a diffrnira idssrirna ( ). Enlig dn härldda orin är d dock inflaionn som påvrkas av d förklarand variablrna och in förändringn i inflaion. En diffrniring av idssrirna skull därmd srida mo dn härldda orin, vilk in är önskvär. E anna alrnaiv är a koingrra variablrna. Koingraion innbär a d långsikiga samband mllan d koingrrad variablrna skaas (Guarai 2003). A inflaionn är lika md dn laggad inflaionn i långsikig ämvik gör dock da problmaisk. För a koingraion ska vara mölig mås ävn alla r variablrna vara ick-saionära, vilk in är fall frsom produkionsgap är saionär. D är svår a avgöra om n idssri är ick-saionär llr saionär giv så kalla rgimskif i inrcp. D rd alrnaiv är sålds a sa hyposn a idssrirna är saionära giv inrcpskif. Om idssrirna inflaion och förvänad inflaion årign sudras grafisk kan urskilas a d bör vara saionära giv inrcpskif omkring 1991. E inrcpskif illförs (15) gnom a inkludra n dummyvariabl, som anar värd 0 för obsrvaionr för inrcpskif och 1 fr. D är mölig a göra båda idssrirna saionära gnom a väla a inrcpskif ska äga rum 1991:1. Tros da välr vi av vå anldningar idpunkn 1993:1. Undr slu av 1992 och böran av 1993 övrgavs dn fasa växlkursn och d bsluads a Riksbankn skull ha inflaionsmål (Hiknsn&Vrdin 2002). Dn försa anldningn är sålds a idssrin dlas upp i n dl för och n dl fr rgimskif och krisn 1992. Dn andra anldningn är a vår mpiriska modll fungrar bär md dn snar dummyvariabln. Nackdln är dock a idssrin md förvänad inflaion in är hl saionär nlig ADFs, ros a inrcpskif illås. Inflaionssrin är dock saionär giv inrcpskif (s abll 3). 16
Tabll 3: ADF-s md inrcpskifsdummy från 1993:1 Variabl Spcifikaion Lags -sa Förkaslsgräns 5% Lung Box Q(32) (p-värd) Inflaion inrcp 3-3,15-2,89 31,7 (0,48) Förvänad inflaion inrcp 1-0,68-2,89 40,4 (0,15) Tidspriod: kvaralsdaa 1980:1-2004:4, Inrcpskifsdummy = 1 för priodn 1993:1 2004:4, 0 för övrig. 4.3 Modll och rsula För a d ska vara mölig a undrsöka hur sor andl av förvänningarna som är bakåblickand rspkiv framåblickand, mås n bakåblickand komponn illföras dn härldda oriska modlln. För a räkna u andln införs n rsrikion i modlln som innbär a d bakåblickand och dn framåblickand rmn mås summra ill 1. Därmd kommr ävn frågan huruvida bakåblickand förvänningar övrhuvudag ska ingå i Phillipskurvan a kunna bsvaras. Ugångspunkn för modlln fölr i (16), som sdan simras md OLS på svnska kvaralsdaa undr priodn 1980:1-2004:4. ( + ε, (16) = α + β1 y y ) + β 2 1 + (1 β 2 ) + 4 där bckningarna i modlln fölr idigar dfiniionr. I vår modll finns d n laggad brond variabln som förklarand variabl. D uppsår problm då dnna yp av modll uppvisar auokorrlrad rsidualr. Problm är a auokorrlaionn in bara påvrkar sandardfln uan ävn gr flvisand skaningar av punksiman. D är därmd in mölig a usra sandardfln md Nwy-Ws, uan auokorrlaionn mås avlägsnas för a rhålla illförliliga rsula (Guarai 2003). Olika sä a avlägsna auokorrlaionn är a lägga ill säsongsdummis, inrcpskifsdummis och/llr flra laggar av dn brond variabln. En inrcpskifsdummy illförs modll (16), för a göra inflaion och förvänad inflaion saionära. För a avlägsna auokorrlaionn används dummyn där inrcpskif ägr rum 1993:1. D innbär dock a variabln förvänad inflaion in är hl saionär. Då inflaionssrin sr u a ha säsongsmönsr läggs ävn säsongsdummis ill modlln. Försa kvarals säsongsdummy är signifikan skild från noll och bhålls därför i modlln. Yrligar n lag av dn brond variabln illförs sdan som förklarand variabl. Md dnna spcifikaion lyckads vi avlägsna auokorrlaionn på 5 % signifikansnivå, nlig 17
Lung Box Q-s och LM-s (s abll 6). Dn slugiliga modllspcifikaionn rdovisas i (17). Rsula av skaningn framgår av abll 4. ( + β D + β D + ε, (17) = α + β1 y y ) + β 2 1 + β 3 2 + (1 β 2 β 3) + 4 4 in rcp 5 Q1 där D inrcp är n inrcpskifsdummy som anar värd 1 för alla obsrvaionr fr 1993:1 och 0 för övrig. D Q1 är n dummyvariabl, som anar värd 1 för obsrvaionr undr kvaral 1 och 0 för övrig. Övriga bckningar fölr idigar dfiniionr. Tabll 4: Rsula av skaad huvudmodll (17) Obrond variabl kofficin P-värd (sandardfl) Konsan -1,904 0,00 (0,405) Produkionsgap 0,005 0,96 (0,094) Inflaion -1 0,171 0,03 (0,078) Inflaion -2 0,462 0,00 (0,074) Förvänad inflaion 0,367 - - Inrcpskifsdummy 1,092 0,00 (0,321) Säsongsdummy kvaral 1 0,928 0,00 (0,232) R 2 0,45 Obsrvaionr 97 Tidspriod: kvaralsdaa 1980:1-2004:4, Inrcpskifsdummy = 1 för priodn 1993:1 2004:4, 0 för övrig, Säsongsdummy = 1 för kvaral 1, 0 för övrig. Nora a srck(-) är rsula av a sima är uräkna uifrån rsrikionn som används i modlln. Huvudmodll (17): α + β ( y y ) + β + β + (1 β β + β D + β D + ε. = 1 2 1 3 2 2 3) + 4 4 inrcp 5 Q1 Esima för produkionsgap är ndas marginll posiiv. D är ävn lång ifrån signifikan skil från noll på 5 % signifikansnivå. Båda dummyvariablrna är signifikan skilda från noll. E vikig rsula är a båd sima för -1 och -2 är signifikan skilda från noll på 5 % signifikansnivå. Därmd kan båda siman md säkrh användas för a räkna u hur sor dl av förvänningarna som är bakåblickand rspkiv framåblickand. 18
Som framgår av abll 5 är andln bakåblickand förvänningar 63 %, mdan andln framåblickand förvänningar är 37 %. Tabll 5: Andl bakåblickand rspkiv framåblickand förvänningar i huvudmodll (17) Bakåblickand Framåblickand 0,17+0,46=0,63 1-0,17-0,46=0,37 Huvudmodll (17): ( + β D + β D + ε. = α + β1 y y ) + β2 1 + β3 2 + (1 β2 β3) + 4 4 inrcp 5 Q1 Vid s för auokorrlaion används Lung-Box Q-s och Brusch-Godfrys LM-s. A vå olika s används bror på a Lung-Box-s konrollrar för auokorrlaion av högr ordning och LM-s för lägr ordning. För a undrsöka huruvida rsidualrna är homoskdasiska används Whi s s. Enlig d s som uförs finns d ing som ydr på auokorrlaion, hroskdasici llr någon ARCH(1)-srukur (s abll 6). Normaliss Jarqu-Bra ydr på a rsidualrna in är normalfördlad. Tros da är - och F-sn approximaiv giliga och OLS-siman är forfarand BLUE. Då grafrna övr d rkursiva siman granskas är siman för -1 och -2 rlaiv sabila övr id. Produkionsgap är också rlaiv sabil, ävn om sima sunki någo fr 1992 (s Appndix A). Tabll 6: Rsiduals av huvudmodll (17) ssaisika p-värd Lung-Box Q(32) Q=36,80 0,26 LM(1) F=2,15 0,15 LM(4) F=1,85 0,13 ARCH(1) F=0,83 0,36 Whi s s F=1,13 0,33 Jarqu-Bra JB=53,98 0,00 Huvudmodll (17): ( + β D + β D + ε. = α + β1 y y ) + β2 1 + β3 2 + (1 β2 β3) + 4 4 inrcp 5 Q1 5. Analys av rsula I da avsni kommr vi a analysra d rsula som idigar rdovisas och ävn ämföra dm md rsula från idigar sudir. Då rsulan in övrnssämmr kommr vi a undrsöka anldningn ill skillnadrna. 19
5.1 Analys av huvudmodll A bakåblickand förvänningar har sörr bydls i Phillipskurvan än framåblickand förvänningar är någo förvånand då rsula skilr sig från idigar sudir på svnska daa. Vår rsula innbär sålds a dn framåblickand Phillipskurvan kan ifrågasäas. D är ydlig a ävn n bakåblickand komponn ska inkludras i kvaion (13). D innbär a röghrna i inflaionn in nbar kan förklaras av dn framåblickand rmn. D är rsula som många sudir kommi fram ill på snar år (Dupuis 2004, Gali, Grlr&Lopz- Salido 2001, Inflaionsrapporn 1999:3, Hallsn 2000). D kan vara n anldning ill a många orisk försökr a härlda n hybridmodll av Phillipskurvan. Enlig orin ska sima för produkionsgap vara posiiv, vilk in är mölig a fassälla i vår huvudmodll (17) då sima är lång ifrån signifikan. Varför sima in är signifikan är svår a avgöra. Vi har gnrra andra må på produkionsgap, gnom a HP-filrra n BNP-sri. Då dssa må används i huvudmodlln blir punksima någo högr, mn är forfarand in signifikan skil från noll. Därför välr vi a bhålla produkionsgap som är framräkna av Konunkurinsiu. Anldningn ill a produkionsgap in är signifikan kan vara flra. En änkbar förklaring är a samband mllan inflaion och produkionsgap kan ha minska i bydls på snar år. En ökad globalisring och avrglrad marknadr har skapa konkurrns och därmd prssa prisrna. Därmd har inflaionn vari rlaiv sabil md n viss prss ndå oavs om produkionsgap vari posiiv llr ngaiv. En annan invrkand fakor kan vara Riksbankns inflaionsmål, som på samma sä bidrar ill a samband mllan produkionsgap och inflaionn försvagas fr 1992. En annan änkbar förklaring ill a produkionsgap in är signifikan är mölighn a Riksbankn fakisk har lyckas a parra frfrågchockrna i konomin. Om d lyckas a förus n posiiv frfrågchock och hör syrränan kan d lda ill a chockn in får någon ffk på var sig inflaion llr frfrågan. Om d därmo skr n ngaiv ubudschock sigr prisrna samidig som produkionsgap blir ngaiv. Riksbankn kan då in nuralisra chockn, uan mås inväna dn naurliga anpassningsmkanismn. I d fall blir samband mllan inflaion och produkionsgap fakisk ngaiv (s figur 2). Uifrån dnna ori skull vi bhöva skaa n simulan rgrssion där hänsyn as ill båd ubud- och frfrågsidan. D är dock ovanlig i liraurn om Phillipskurvan, som ndas brukar ugå från ubudssidan. 20
Figur 2: AS-AD-diagram P Efrfrågchock P Ubudschock LRAS LRAS AS' AS AS AD AD Y AD Y En annan anldning är nlig Gali, Grlr&Lopz-Salido (2001) a produkionsgap är dålig må på rsursunyand. Vidar mnar d a d ruinmässiga modrna för a a fram produkionsgap in är illfrdsälland. E alrnaiv må skull nlig dm vara a använda föragns marginalkosnad då dn bär fångar inflaionns upp- och ndgångar. 5.2 Jämförls md idigar sudir Vår rsula kommr framförall a ämföras md rsula från Inflaionsrapporn (1999:3). För a förklara skillnadrna i rsula skaas n modll på årsinflaionsdaa, som är n blandning mllan vår huvudmodll (17) och modlln som prsnras i Inflaionsrapporn (1999:3) (2). Sudin av Hallsn (2000) kommr också a bhandlas, mn mr korfaa. Då rsula från vår skaning av huvudmodlln (17) ämförs md rsula från Inflaionsrapporn (1999:3) är skillnadn myck sor. Andln framåblickand förvänningar är 86 % i Inflaionsrapporn (1999:3) mdan andln är 37 % i vår huvudmodll (s abll 8). Skillnadn i rsula kan in nbar bro på a olika variablr används i modllrna, uan mås ävn ha andra förklaringar. Då vår huvudmodll skaas används kvaralsinflaion isäll för årsinflaion. Anldningn ill a modlln basras på kvaralsinflaionsdaa är problm md övrlappand obsrvaionr vid användning av årsinflaionsdaa. Som idigar nämns ldr övrlappningn i sig ill auokorrlaion, vilk in bhövr vara någo sor problm om dn ndas påvrkar sandardfln. Då n laggad brond variabl används som förklarand variabl påvrkas ävn punksiman och därmd mås auokorrlaionn avlägsnas. E bra illvägagångssä för a avlägsna auokorrlaionn är, som idigar nämns, a lägga ill laggar av dn brond variabln som 21
förklarand variabl. Vid d förfarand sör vi isäll på anna problm md övrlappand obsrvaionr. Då inflaionsobsrvaionrna ill 75 % övrlappar kommr rsulan a bli missvisand om -1 läggs ill modlln. Md andra ord kommr andln bakåblickand förvänningar pr konsrukion a vara 75 %, nbar gnom a lägga ill -1. Da ror vi är anldningn ill a -4 används i Inflaionsrapporns (1999:3) modll (2). Vi simrar n blandning av vår huvudmodll (17) och modlln i Inflaionsrapporn (1999:3) (2). Anldningn ill da är a vi vill undrsöka ffkn på andln bakåblickand och framåblickand förvänningar av a använda årsinflaionsdaa och -4 som förklarand inflaionsvariabl. Ävn säsongsdummyvariablr illförds modlln, mn ingn var signifikan skild från noll och xkludrads därför. Dn modll vi skaar rdovisas i (18). Rsula från skaningn av modll (18) framgår av abll 7. ( + β D + ε, (18) = α + β1 y y ) + β 2 4 + (1 β 2 ) + 4 4 in rcp där bckningarna fölr idigar dfiniionr. Tabll 7: Rsula av skaad modll (18) Obrond variabl kofficin P-värd (sandardfl) Konsan 0,769 0,01 (0,305) Produkionsgap -4 0,265 0,13 (0,176) Inflaion -4 0,224 0,02 (0,093) Förvänad inflaion 0,776 - - Inrcpskifsdummy -0,702 0,07 (0,384) R 2 0,82 Obsrvaionr 96 Tidspriod: kvaralsdaa 1980:1-2004:4, Inrcpdummy = 1 för priodn 1993:1 2004:4, 0 för övrig, kvaral 1. Sandardfl är usrad för hroskdasici. Nora a srck(-) är rsula av a sima är uräkna uifrån rsrikionn som används i modlln. Modll (18): α + β ( y y ) + β + (1 β + β D + ε, där inflaionn är bräknad på årsbasis. = 1 2 4 2 ) + 4 4 in rcp 22
Andln bakåblickand förvänningar minskar krafig och andln framåblickand förvänningar ökar ämför md rsula från vår huvudmodll (17). D finns sora likhr mllan rsula från skaningn av modll (18) och d som rdovisas i Inflaionsrapporn (1999:3). Esima för produkionsgap är rlaiv hög ävn i dras modll, där d ävn är signifikan skil från noll. Dn sora likhn är dock andln bakåblickand rspkiv framåblickand förvänningar i modllrna (s abll 8). D finns sora skillnadr mllan vår huvudmodll (17) och modllrna som Hallsn (2000) användr. En skillnad är a vi användr oss av n rsrikion på laggad inflaion och förvänad inflaion, vilk Hallsn (2000) in gör. En annan skillnad är a Hallsn (2000) användr båd flra laggar av inflaionn och förvänad inflaion i sina modllr. För a möliggöra n ämförls mllan modllrna har vi räkna om d sima Hallsn rhålli för d bakåblickand rspkiv framåblickand förvänningarna gnom a i frhand införa rsrikionn a d ska summra ill 1. D bör ävn illäggas a ävn d ick-signifikana siman används i uräkningn (s Appndix B). D sandardisrad rsulan från Hallsns vå modllr framgår av abll 8. Oavs skillnadr i modllr är dn vikigas iakaglsn a rsula i rmr av andlar bakåblickand rspkiv framåblickand förvänningarna övrnssämmr väl md d vi rhålli i modll (18) på årsinflaionsdaa. Tabll 8 : Andl bakåblickand rspkiv framåblickand förvänningar Bakåblickand Framåblickand Huvudmodll (17) 0,63 0,37 Modll (18) 0,22 0,78 Inflaionsrappor (2) 0,14 0,86 Hallsn (3) 0,23 0,77 Hallsn md ubudschockr 0,33 0,67 Huvudmodll (17): + β D + β D + ε = α + β1 ( y y ) + β2 1 + β3 2 + (1 β2 β3) + 4 Modll (18): + β D + ε Inflaionsrappor (2): Hallsn (3): = α + β1 ( y y ) + β 2 4 + (1 β 2 ) + 4 4 in rcp = α + β + ε 1 y + β + β + β + β r 2 ( 1 + 4 2 ) 4 4 3 4 4 inrcp + ε = α + β1 + β + β + β + β + β + β y + β q 1 2 2 3 3 4 4 5 + 4 6 2 + 2 7 4 8 4 Hallsn md ubudschockr: En varian av Hallsn (3) där modlln yrligar förklaras av produkivis- och olprischockr. 5 Q1 23
5.3 Vilkn undrsökning är a fördra? Esiman av modll (18), som är skaad på årsinflaionsdaa, kan krafig ifrågasäas. Rsidualrna uppvisar sarka ckn på auokorrlaion och ävn ARCH(1)-srukur (s abll 9). Vi har på olika sä försök a korrigra modlln för a avlägsna auokorrlaionn. Dn nda mölighn var a lägga ill -1 och -2 som förklarand variablr. I d fall ydr Lung-Box Q-s på a auokorrlaionn är bora. Problm som uppsår då -1 och -2 läggs ill modlln är övrlappningn, som vi idigar bskrivi. D bör ävn påpkas a rsidualrna är hroskdasiska, vilk är lä a korrigra för gnom a använda Whi s hroskdasiciskonsisna sandardfl. Tabll 9: Rsiduals av modll (18) variabl ssaisika p-värd Lung-Box Q(32) Q=105,88 0,00 LM(1) F=191,49 0,00 LM(4) F=75,13 0,00 ARCH(1) F=32,47 0,00 Whi s s F=2,94 0,00 J-B JB=3,86 0,15 modll (18): + β D + ε = α + β1 ( y y ) + β 2 4 + (1 β 2 ) + 4 4 in rcp Som idigar nämns lyckads vi in på illfrdssälland sä usra för auokorrlaionn i modll (18) på årsinflaionsdaa. Rsula i Inflaionsrapporn (1999:3) övrnssämmr väl md andln framåblickand och bakåblickand förvänningar vi rhålli i modll (18). D finns därmd risk a d ävn förkommr auokorrlaion i rsula som är rdovisa i Inflaionsrapporn (1999:3). D är dock ing vi kan fassälla md säkrh då d in finns några srsula rdovisad. D bör ävn påpkas a idspriodn och modllrna skilr sig å mllan vår undrsökning och dn i Inflaionsrapporn (1999:3). D som md säkrh går a kriisra i dras modll är a övrlappand daa vingar dm ill hål i lagsrukurn. Då -4 används som förklarand variabl i modlln borsr d från röghn som finns i -1, -2 och -3. D innbär a andln framåblickand förvänningar övrskaas. D sämmr ävn övrns md dn lägr andln framåblickand förvänningar som vi rhållr i huvudmodlln (17). Uifrån da rsonmang ansr vi a vår huvudmodll basrad på kvaralsinflaion är a fördra framför modlln i Inflaionsrapporn (1999:3). Ävn d rsula Hallsn (2000) prsnrar övrnssämmr väl md d rsula vi rhålli i modll (18) basrad på årsinflaionsdaa. Hallsn (2000) har hål i lagsrukurn för variabln 24
förvänad inflaion. Hon har ävn övrlappand daa, vilk bör sndvrida rsulan. Problmn innbär a andln bakåblickand förvänningar skull övrskaas i Hallsns modllr. D är förundrlig, då d skull göra a Hallsns rsula skilr sig ännu mr från rsula i vår huvudmodll (17). Skillnadn i rsula kan möligvis förklaras av a vi användr olika modllspcifikaionr och idspriodr. Dn vikigas fakorn för a förklara skillnadn i rsula bör ändå vara a vi användr kvaralsinflaionsdaa mdan Hallsn (2000) användr årsinflaionsdaa. Vår huvudmodll (17) bör fördras framför modllrna som är skaad av Hallsn (2000), frsom hon har övrlappand daa och hål i lagsrukurn. D är dock svår a md säkrh avgöra vilkn modll som är a fördra, då d är osannolik a hia n prfk modll uan svaghr. En svagh i vår huvudmodll (17) är a variabln förvänad inflaion in är saionär nlig ADF-s, ävn om inrcpskifsdummyn illförs modlln. D bör dock påpkas a d är svår a md säkrh avgöra huruvida n variabl är hl saionär llr dlvis saionär. En annan svagh i vår huvudmodll är a vi användr kvaralsinflaion och samidig förvänad inflaion på årsdaa. Anldningn ill a kvaralsinflaion används är dock a undvika övrlappand daa, vilk vi ansr vara sörr problm. 6. Slusas Dn framåblickand Phillipskurvan som idigar har härls är md ugångspunk från orin n bra modll, frsom dn kan härldas uifrån opimringsproblm där föragn agrar raionll och maximrar vinsn. Sudir har dock visa a röghn i inflaionn in kan förklaras av nbar dn framåblickand rmn. D har därför blivi populär a ävn inkludra n bakåblickand rm, som vanligvis olkas som röghr i prisbildningn. Hur sor bydls dn bakåblickand komponnn har i Phillipskurvan, skilr sig mllan olika sudir. D kan möligvis bro på a olika idspriodr, variablspcifikaionr och saisiska modr används. D sudir vi funni på svnska daa ydr på a dn framåblickand rmn skull vara klar dominrand (Hallsn 2000, Inflaionsrapporn 1999:3). Ugångspunkn för vår undrsökning är dn framåblickand Phillipskurvan. Dn uvidgas sdan md n bakåblickand komponn, för a a hänsyn ill röghr i inflaionn. I huvudmodlln förklaras inflaionn av produkionsgap, förvänad inflaion och laggad 25
inflaion. För a förbära modlln illförs ävn n säsongsdummy och n inrcpskifsdummy, som ar hänsyn ill rgimskif och krisn 1992. I modlln används ävn n rsrikion, som innbär a förvänningskomponnrna mås summra ill. Jämför md idigar sudir på svnska daa har vi skaa Phillipskurvan md n annan modllspcifikaion och undr n längr idspriod. Dn ms inrssana skillnadn är a vi välr a använda kvaralsinflaionsdaa isäll för årsinflaionsdaa. Anldningn ill da är a vi vill undvika problm md övrlappand obsrvaionr. För d försa skapar övrlappand obsrvaionr auokorrlaion och för d andra finns d risk a dn bakåblickand komponnns bydls övrskaas i Phillipskurvan. Enlig våra rsula är andln bakåblickand förvänningar 63 % i Phillipskurvan och andln framåblickand förvänningar är sålds 37 %. D innbär a dn bakåblickand rmn ska ingå i Phillipskurvan, vilk mosägr dn framåblickand Phillipskurvan som orisk härlds i uppsasn. Rsula är ävn inrssan ur pnningpoliisk synvinkl. Md n sörr andl bakåblickand förvänningar är d läar för Riksbankn a syra konomin, mn samidig mr kossam a bkämpa inflaionn. I vår skaning av huvudmodlln är produkionsgap in signifikan, vilk innbär a samband mllan inflaion och rsursunyand in kan fassällas md säkrh. D kan bro på a globalisring, ökad konkurrns och Riksbankns inflaionsmål har prssa inflaionn ndå oavs konunkurläg. D kan ävn bro på a Riksbankn ill sor dl har lyckas a parra frfrågchockr i konomin. D ms inrssana rsula från vår uppsas är a andln bakåblickand förvänningar är dominrand i Phillipskurvan, vilk skilr sig från idigar sudir på svnska daa. Som idigar nämns är dn vikigas skillnadn a vi användr kvaralsinflaionsdaa isäll för årsinflaionsdaa. Vi skaar ävn n modll på årsinflaionsdaa, som är n blandning mllan vår huvudmodll och modlln i Inflaionsrapporn (1999:3). Då rhålls, i likh md idigar sudir på svnska daa, rsula a framåblickand förvänningar är dominrand i Phillipskurvan. Vi ansr dock a vår huvudmodll är a fördra då dn andra modlln användr övrlappand daa och har hål i lagsrukurn. Vi hållr därför fas vid vår huvudmodll skaad på kvaralsinflaionsdaa, som indikrar a röghn i inflaionn är sörr i dn svnska konomin än vad som idigar har vari kän. 26
Rfrnslisa Clarida, Richard, Gali, Jordi och Grlr, Mark (1999), Th scinc of monary policy: A nw Kynsian prspciv,c.v Sarr cnr för applid conomics. Dupuis, David (2004), Th Nw Kynsian Hybrid Phillips Curv: An assssmn of Comping Spcificaions for h Unid Sas, Working Papr 2004-31, Bank of Canada. Eichnbaum, Marin (1991), Wisdom or whimsy?, Journal of Economic Dynamics and conrol, volum 15, 1991 sid. 607-626. Norh-Holland. Fuhrr, Jff, Moor Gorg (1995), Inflaion prsisnc, Th Quarrly Journal of Economics, vol. 110, No.1, Fb. 1995 sid. 127-159. Gali, Jordi., Grlr, Mark och Lopz-Salido, J.David (2001), Europan inflaion dynamics, Working Papr, 8218. Guarai, Damodar N (2003), Basic Economrics, fourh diion. Hallsn, Krsin (2000), An Expcaions-Augmnd Phillips curv in an opn Economy, Svrigs Riksbank Working Pappr Sris, No. 108. Hiknsn, Lars (1999), Riksbankns inflaionsmål förydligandn och uvärdring, Arikl i Pnning- och valuapoliik, 1999:1. Hiknsn, Lars, och Vrdin, Andrs (2002), Th ar of arging inflaion, Arikl i Pnning- och Valuapoliik, 2002:4 Humphry, Thomas M (1985), Th voluion and policy implicaions of Phillips curv analysis, Economic rviw March/April, 1985, i bokn Mony, Banking and Inflaion, Humphry, Thomas M, 1993. Inflaionsrapporn (1999:3), Kapil 3, Svrigs Riksbank. Jondau, Eric, L Bihan Hrvé (2001), Tsing for a Forward-Looking Phillips Curv. Addiional Evidnc from Europan and US daa, Univrsi Paris XII Val d Marn. Konunkurläg (2005), mars, Konunkurinsiu Lind, Jspr (2001), Esimaing Nw-Kynsian Phillips Curv : A full Informaion Maximum Liklihood Approach, Svrigs Riksbank Working Pappr Sris, No. 129. Mankiw, N.Grgory (1989), Ral Businss Cycls: A Nw Kynsian Prspciv, Journal of Economic Prspcivs Volum 3, Numbr 3, Summr 1989 sid. 79-90. Mankiw, N.Grgory, Ris, Ricardo (2001), Sicky informaion vrsus sicky prics: A proposal o rplac h nw Kynsian Phillips curv, Working Papr 8290, Naional burau of conomic rsarch. 27
Mankiw, N.Grgory (1997), Macroconomics hird diion, Nw York: worh Robrs, M John (2001), How Wll Dos h Nw Kynsian Sicky-Pric Modl Fi h Daa?, Board of Govrnors of h Fdral Rsrv Sysm. Robrs, M John (1996) Is inflaion sicky, Journal of monary conomics 39, 1997 sid. 173-196. Rombrg, J, Julio (1982), Monopolisic Pric Adusmn and Aggrga Oupu, Th Rviw of Economic Sudis, Vol. 49, No.4, Oc. 1982 sid. 517-531. Appndix A Rkursiva sima (y-y * ) -1-2.3.2.1.0 -.1 -.2 -.3 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04.3.2.1.0 -.1 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04.64.60.56.52.48.44.40.36.32.28 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 Rcursiv C(2) Esimas ± 2 S.E. Rcursiv C(3) Esimas ± 2 S.E. Rcursiv C( 4) Esimas ± 2 S.E. Appndix B Tabll B1: Sandardisrad rsula Hallsn (3) Laggad inflaion Förvänad inflaion 1 0,20 1,77 + 4 2 0,15-0,81 + 2 2 3 0,14 4-0,21 Summa: 0,28 Summa: 0,96 Toalsumma: 1,24 Andl bakåblickand: 0,28/1,24 0,23 Andl framåblickand: 0,96/1,24 0,77 Hallsn (3): + ε = α + β1 + β + β + β + β + β + β y + β q 1 2 2 3 3 4 4 5 + 4 6 2 + 2 7 4 8 4 28
Tabll B2: Sandardisrad rsula Hallsn (3) md ubudschockr Laggad inflaion Förvänad inflaion 1 0,16 1,86 + 4 2 0,03-1,04 +1 3 3 0,15 4-0,23 5 0,29 Summa: 0,40 Summa: 0,82 Toalsumma: 1,22 Andl bakåblickand: 0,40/1,22 0,33 Andl framåblickand: 0,82/1,22 0,67 Hallsn md ubudschockr: En varian av Hallsn (3) där modlln yrligar förklaras av produkivis- och olprischockr. 29