Reviderad juni 2012 LIKABEHANDLINGSPLAN På Fredriksbergs fritidshem Ludvika kommun Läsåret 2012-2013 1
Inledning Lag Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans/förskolans/fritidshemmets/förskoleklassens ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan/förskolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörlighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola samt vuxenutbildningen. Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan/fritidshemmet/förskoleklassen kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Skollagen /SFS 1985:1100) 1 Kap. 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886) 2
Definitioner Vad är kränkande behandling? Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, så kallad annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbara och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Arbetet med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, twitter, SMS och MMS) Förbudet för personal i skolan och på fritidshem att utsätta elever (barn) för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillsägelser som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Vad är diskriminering? Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av elever och personal eller grupper av elever och personal utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder 3
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja på arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever/barn inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av elever/barn som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbudet mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om hon/han anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen. Vad är trakasserier? Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever. Vad är annan kränkande behandling? Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som ett barn/elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbing, men även enstaka händelser som inte är mobbing. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på Facebook och andar sociala medier. 4
Vad är mobbing? En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Vad är rasism? En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Vad är främlingsfientlighet? Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysisk, kulturell/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Vad är homofobi? En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark negativ syn på homo- och bisexualitet och homo_ eller bisexuella personer. Vad är sexism? Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för person vid födseln. 5
Mål Ingen form av kränkande behandling skall förekomma i Fredriksbergs förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola och fritidsgårdsverksamhet. Ansvar Skolhuvudmannen eller den huvudmannen utser, har ansvaret för att lagen följs. Social- och utbildningsnämnden har gett rektor i uppdrag att efterse att lagen följs. I LPfö 98 och LPo 94 uttrycks att rektor ansvarar för arbetet med att upprätta handlingsplaner, att förankra dessa och göra alla berörda delaktiga. Pedagoger, barn, föräldrar, elevhälsa liksom övrig skolpersonal skall involveras. I Lpo 94 uttrycks att rektor har ett särskilt ansvar för: att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. (s 19 Lpo 94) I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) talas i 3 om huvudmannen/rektors ansvar för att anställda följer de skyldigheter när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget, dvs. att upprätta en Likabehandlingsplan som utvärderas årligen i förskolans/skolans kvalitetsarbete. att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. att motverka direkt och indirekt diskriminering enligt kriterier som fastställts i lagen. att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Bilagor: 1. Tillbudsrapport 2. Utredningsformulär vid kränkande behandling 3. Åtgärdsprogram vid kränkande behandling 4. Uppföljning av Åtgärdsprogram vid kränkande behandling 5. Delaktighet och inflytande av elever 6. Kartläggning utifrån elevers synpunkt 6
Rättigheter och skyldigheter Både elever, barn och personal inom Fredriksbergs rektorsområde har rätt till en bra arbetsmiljö. I detta samverkar skola, elever och vårdnadshavare på olika sätt och vi har där ett gemensamt ansvar. Det innebär att bl a att alla som arbetar på rektorsområdet skall aktivt motverka alla former av kränkningar och diskriminering. Grundskolan har ingen laglig rätt att stänga av elev från undervisning. Alla anställda på skolan är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. Brottsbalkens lagar och förordningar som gäller i samhället i övrigt gäller också på fritidshemmet. Det finns dock ingen tvingande skyldighet, som inom socialtjänsten, att göra en anmälan. Delaktighet och ansvar Barnen på Fredriksbergs fritidshem får information av rektor vid varje skolstart. Som elev förutsätts att man visar ett gott omdöme och handlar utifrån värdegrunden bl a genom att respektera och visa hänsyn mot andra. Samtliga föräldrar ska årligen informeras om fritidshemmets värdegrund enligt LPO 94 och likabehandlingsplan. Rektor eller den rektor utser är ansvarig. Föräldrarna ska också informeras om sitt ansvar att kontakta fritidshemmet vid misstanke om kränkande behandling som de får vetskap om. Föräldrar uppmanas att informera fritidshemmet om sitt barns behov så att fritidshemmet kan möta alla barn på bästa sätt. Personal arbetar aktivt i sina arbetslag med värdegrunden/likabehandlingsplanen. Som personal har man ansvar för att dokumentera samt rapportera till rektor om varje kränkande behandling. Rektor har ansvar för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs och årligen utvärderas och revideras. Rektor har ansvar för att personalen får aktuell och relevant fortbildning. Rektor har ansvar att organisera verksamheten utifrån elevers behov med särskilt beaktande på kön, etnisk tillhörlighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder. Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. 7
En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna. Kränkningar kan vara fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t ex att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Förebyggande På Fredriksbergs fritidshemmet arbetar vi förebyggande på olika sätt. Varje vår görs en skriftlig enkät som tillsammans med föräldrarna och barnet görs hemma. Vi arbetar med demokratifrågor genom strukturerade fritidsråd. Varje barn har möjlighet att tillsammans med sina föräldrar få individuella utvecklingssamtal där det diskuteras barnets beteende, trivsel mm. Tillsammans med fritidspersonalen. Detta sker varje termin med klassens utvecklingssamtal. Fritidshemmet har utarbetade ordningsregler tillsammans med barnen. Genomgång varje läsårsstart av fritidspedagog. Under fritids tid cirkulerar vuxna både inom- och utomhus. Information om regler för utevistelse ges till föräldrar varje år vid första föräldramötet på höstterminen. Varje termin görs en arbetsmiljörond som rör den psykosociala arbetsmiljön samt två säkerhetsronder som rör den fysiska arbetsmiljön tillika brandsäkerheten. Utrymnings övningar sker varje termin på fritids. Elevvård och trivselfrågor berörs vid varje arbetslagskonferens. Skolans elevvårdsteam träffas varannan vecka i frågor som tagits upp via arbetslagen. Vårt mobbning team har regelbundna möten. Fritids har minst ett föräldramöte varje termin. Tillsammans med F-2. Kompetensutveckling All personal ska fortbildas kontinuerligt i samlevnadsfrågor. All personal utbildas kontinuerligt och minst 0,5 dag/vartannat år kring mobbning, värdegrunder, metoder i förebyggande arbete och liknande. 8
Mobbning teamet har särskild utbildning i samtalsmetodik kring mobbning frågor. Dessutom ska teamet att varje år delta i en gemensam kompetensdag. En gemensam fortbildning/genomgång av likabehandlingsplanen för all personal planeras under läsåret 12/13. Då en händelse inträffat: Identifiering Varje hösttermin genomförs en trivselenkät i alla klasser som sedan analyseras av mobbning teamet. Vårdnadshavare och elever kallas varje termin till utvecklingssamtal av ansvarig mentor/klassföreståndare och har möjlighet att ha samtal med fritidspersonal. Tillbudsrapport innehållande sådant som skulle kunna bedömas som diskriminering/kränkning men inte ha uppfattats som det ska fyllas i med jämna mellanrum av personal för att påtala att saker sker för mobbning teamet. Tillbudsrapporten hanteras av expeditionen och rektor för vidare åtgärder. (se bilaga 1) Kontakt med skolhälsovården ex kuratorssamtal, hälsosamtal hos skolsköterska eller skolläkare sker utifrån behov När en vuxen kränker en elev utreds ärendet av rektor och skyddsombud kopplas in. Åtgärder 1. Samtal med den kränkte sker snarast möjligt, helst samma dag, av mentor eller berörd vuxen. Den vuxne ska för den/de som utfört markera genom att säga ifrån. 2. Samtal med den/de som utsatt. Överenskommelser görs så att kränkningen upphör. Dokumenteras. 3. Uppföljning av vuxen som dokumenterat ska ske efter två veckor. 4. Vid allvarligare form av kränkning lämnas ärendet till mobbning teamet som då gör en utredning och uppföljning enligt bilaga 2. 5. Vårdnadshavare till såväl den utsatte eleven som den/de som utfört diskrimineringen/kränkningen kontaktas. 6. Samtal sker med den eller de som utfört mobbningen och överenskommelse görs. Vårdnadshavare kontaktas. 7. Uppföljning sker efter cirka en vecka och vårdnadshavare kontaktas. 9
8. Har mobbningen upphört sker ytterligare ett uppföljningssamtal efter en tid innan ärendet avslutas. 9. Om mobbningen ej upphör kallas mobbaren/mobbarna till elevvårdskonferens där åtgärdsprogram upprättas och uppföljning beskrivs för varje ärende. Kallelse till elevvårdskonferens sker av rektor. (bilaga 3 & 4) 10. En åtgärd som kan komma ifråga är ART (Aggression Replacement Training). Anmälan till socialtjänst kan göras i vilket skede som helst under utredningens gång. Kvalitetssäkring Uppföljning och revidering av Likabehandlingsplanen sker årligen i samband med personalens övriga utvärdering i juni. Uppföljning sker även med elever och föräldrar i samband med läsårsavslutning. Information om planen till föräldrar sker av mentor i samband med första föräldramötet på hösten. Dokumentation av utredning och åtgärder förvaras i elev akt. Planen är framtagen av rektor i samråd med pedagogisk personal. Planen har presenterats för elever samt elevråd, för personal på APT, för föräldrar i verksamhetsrådet och på föräldramöten för fastställande att gälla ett år i taget. Ordlista: Evt Evk ART Lpo 94 Lpfö 98 APT Elevvårdsteam - elevvårdsansvariga som regelbundet träffas. Elevvårdskonferens - möte där skolan med rektor möter. vårdnadshavare och elev för eventuella beslut som inverkar på skolsituationen. Utbildning för enskild elev för att bättre hantera konflikter. Läroplan för grundskolan läroplan för förskolan. Arbetsplatsträff. 10