Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder

Relevanta dokument
Utfodringsintensitetens inverkan på slaktsvinens produktionsresultat

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Delrapport från projekt Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär, 2010.

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Cikoria (Cichorium intybus L) till växande grisar

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

100% ekologiskt foder från 2012

Slutrapport för projektet

Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries

Internetförsäljning av graviditetstester

Månadsrapport september Individ- och familjeomsorg

Strategisk halmning i grisningsboxar praktisk utvärdering

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

Diskreta stokastiska variabler

Avel för hållbarhet och produktiv livslängd hos de svenska köttraserna

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Sfärisk trigonometri

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Protein från vallen hur gör man?

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Sammanfattning, Dag 9

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

Optimering av ekologiska foder till fjäderfä Bakgrund Försök 1

Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram

Exponentiella förändringar

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr

Månadsrapport maj Individ- och familjeomsorg

Behandling av utsädesburna sjukdomar i vårkorn

Behandling av utsädesburna sjukdomar på vårkorn

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

Campingpolicy för Tanums kommun

Snabbare uppkomst och knölutveckling i ekologisk potatisodling genom en utvecklad förgroningsteknik

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Repetitionsuppgifter i matematik

Tandvård i Skandinavien så olika är bidragssystemen

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Kan det vara möjligt att med endast

Potentiella egenskaper för avelsvärdering av honlig fruktsamhet hos svenska köttraser

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt


Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Produktionsrapport - förklaringar

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA

MATEMATISK STATISTIK I FORTSÄTTNINGSKURS. Tentamen måndagen den 17 oktober 2016 kl 8 12

Månadsrapport juni Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Svensk djurhållning utan soja?

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Materiens Struktur. Lösningar

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

Produktionsuppföljning och nyckeltal

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

Integraler och statistik

Potatisbladmögel 2017

Allmän information (1 av 1)

Grundläggande matematisk statistik

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: E-post: lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Sparar energi och ökar säkerheten. Rörskål för isolering av varma och kalla rör

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018

Det energieffektiva kylbatteriet

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Hjälpreda. Lathunden 1. Dimensionering Virkeskvaliteter Fuktkvotsklasser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Tabeller. Lathunden Virkesåtgång

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Leif Göransson

9. Vektorrum (linjära rum)

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Tentamen i Databasteknik

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2016

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Under 2018 startades en ny försöksserie i

Finaltävling den 20 november 2010

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Transkript:

Borcilc, en vssleserd foderkomponent i smågrisfoder Smmnfttning - Tillsts v,5% Borcilc i ett konventionellt smågrisfoder ökde den dglig tillväxten under två veckor efter vvänjningen med melln 50 och 00 grm per dg - En höjning v fodrets energi- och proteinhlter gv ingen ytterligre tillväxtökning från vvänjning frm till och med två veckor efter vvänjning - I en esättning där kontroll- och försöksfoder utfodrdes frm till och med fyr veckor efter vvänjning, noterdes en ökd dglig tillväxt med 50 grm per dg under perioden två till fyr veckor efter vvänjning för försöksfoder med högre energi- och proteininnehåll jämfört med försöksfoder - Dirreförekomst och smågrisdödlighet efter vvänjning vr i huvudsk relterd till esättning och inte till foder - med tillsts v,5% Borcilc hde ett mervärde på melln 0,30 och 0,60 kr per kg foder jämfört med kontrollfodrets pris under perioden från vvänjning till och med fyr veckor efter vvänjning Inledning Svensk grisr hr vid en interntionell jämförelse högre vvänjnings- och förmedlingsålder smt högre dödlighet efter vvänjning. Ett vällnsert smågrisfoder ökr smågrisrns möjlighet tt klr den stressitution som vvänjning inneär. I Sverige nvänds oftst smm foder från strt frm till förmedling. Dett är inte optimlt med hänsyn tget till grisrns näringsehov vid olik åldrr. Utomlnds nvänds oft mjölkprodukter i smågrisfoder på grund v ders god egenskper eträffnde smklighet och näringsinnehåll. Borcilc är ett lktosreducert vsslepulver med tillsts v slkterifett och surgörnde komponenter. Enligt deklrtionsvärden innehåller Borcilc 3,5% lktos, 9,8% råprotein, och 7,3 MJ omsättr energi per kg foder. Målsättningen med försöken vr tt: - undersök hur en tillsts v Borcilc till ett konventionellt smmnstt svenskt smågrisfoder påverkr viktsutveckling och häls efter vvänjning - studer viktsutveckling och häls efter vvänjningen vid utfodring med ett smågrisfoder med högre energi- och proteininnehåll jämfört med det konventionellt smmnstt svensk smågrisfodret, men när åd innehåller,5% Borcilc.

I jämförelsen ingick ett kontrollfoder och två försöksfoder. Kontrollfodret vr ett konventionellt smmnstt svenskt smågrisfoder med fettillsts för tt höj energiinehållet till motsvrnde nivå som i försöksfoder. utgjordes v ett smågrisfoder med motsvrnde näringsinnehåll som kontrollfodret, med tillsts v,5% Borcilc. utgjordes v ett smågrisfoder med högre energi- och proteininnehåll jämfört med kontrollfoder och försöksfoder, med tillsts v,5% Borcilc. Deklrtionsvärden frmgår v tell. Tell. Deklrtionsvärden för kontroll- och försöksfoder, per kg foderprov Borcilc, % -,5,5 Energi, MJ,7,7 3,7 Råprotein 6, 5,8 9,0 Lysin,04,03,30 Metionin 0,4 0,39 0,5 Metionin+cystein 0,65 0,65 0,79 Treonin 0,66 0,66 0,85 Tryptofn 0,8 0,8 0,5 Råfett, 5,83 5,57 7,6 Växttråd 5,38 4,99 3,37 Kontroll- och försöksfoder tillverkdes v Vänfor i Lidköping. Fodret levererdes till försöksvärdrn i säckr som vr kodde med olik färg. Koden vr okänd för försöksvärdrn. Genomförnde Försöken genomfördes i tre smågrisproducernde esättningr. I vrje esättning indeldes kullrn slumpmässigt i tre grupper. Grisrn tilldeldes kullvis kontroll- eller försöksfoder från - veckors ålder. Smågrisrn vvndes vid c fem veckors ålder. Besättning A: Besättning B: Smågrisrn flyttdes till ett slktsvinsstll vid veckors ålder Kontroll- och försöksfoder utfodrdes frm till och med 4 veckor efter vvänjning. Smågrisrn flyttdes på vvänjningsdgen kullvis till en tillväxtvdelning med konventionell tillväxtoxr. Kontroll- och försöksfoder utfodrdes frm till och med veckor efter vvänjning, därefter skedde en övergång till lötfoder.

Besättning C: Smågrisrn flyttdes på vvänjningsdgen till tre storoxr med djupströ, kullr per ox. En storox per foderslg. Kontroll- och försöksfoder utfodrdes frm till och med veckor efter vvänjning, därefter skedde en övergång till lötfoder. Smtlig esättningr tillämpde kullutjämning under de först dygnen. Smågrisrn vägdes individuellt vid vvänjning smt vid två och fyr veckor efter vvänjning. Död grisr smt grisr med dirre någon gång under perioden vvänjning till och med fyr veckor efter vvänjning registrerdes. Kullresultt från de tre försöksesättningrn frmgår v tell. Tell. Kullresultt från försöksesättningrn Besättning A B C Antl kullr 7 5 5 Levnde född per kull 0,4,,,,6 0,6 0,9 9,3 0,5 Kullstorlek efter kullutjämning,,,3,,4 0,7 0, 0, 0,5 Kullstorlek vid vvänjning 0, 0, 9,8 0, 0,7 0, 9,8 9,0 9, Ålder vid vvänjning, dgr 33, 33,0 3,8 33,0 33,3 34,0 33,5 33, 33,4 Resultt och diskussion Viktsutveckling Vid vvänjning fnns ing signifiknt skillnder i grisrns medelvikter melln kontrolled och försöksleden inom esättningr (tell 3). Melln esättningr fnns däremot en signifiknt skillnd för vvänjningsvikt. Medelvikter vid vvänjning smt vid två- och fyr veckor efter vvänjning frmgår v tell 3. I nlysern hr inkluderts effektern v vrition melln suggor inom försöksled för lnd nnt esättning, foder och smspel melln foder och esättning.

Tell 3. Medelvikter per gris vid vvänjning smt vid två- och fyr veckor efter vvänjning Besättning A B C Antl kullr 7 5 5 Vikt vid vvänjning, kg 9, 8,6 9,4 9,7 9,3 0, 8,3 8,7 8,4 Vikt två veckor efter vvänjning, kg,6,4,5,0,5, 0,, 0,8 Vikt fyr veckor efter vvänjning, kg 6,5 8, 8,9 4,9 7, 6,5 4,4 4,7 5,7 Medelvikter inom esättning vid smm ålder med olik okstv skiljer sig signifiknt I esättningrn A (p<0,0)och B (p<0,00) vr medelviktern vid två- och fyr veckor efter vvänjning signifiknt högre för de grisr som ätit de åd försöksfoderlndningrn jämfört med de som ätit kontrollfoder. I esättning C vr medelvikten två veckor efter vvänjning signifiknt högre för de grisr som ätit försöksfoder jämfört med kontrollfoder (p<0,0) och medelvikten vid fyr veckor efter vvänjning signifiknt högre för de grisr som ätit försöksfoder jämfört med kontrollfoder (p<0,05). Genomsnittlig dglig tillväxt från vvänjning till och med två veckor efter vvänjning i de tre esättningrn frmgår v figur och från vvänjning till och med fyr veckor efter vvänjning v figur. Skillndern i dglig tillväxt melln esättningr vr större än skillndern inom esättning melln de tre olik foderlndningrn. Generellt konstterdes tt i esättningrn A och B växte under hel försöksperioden grisrn som ätit försöksfoder signifiknt ättre än de som ätit kontrollfoder. g/dg 50 00 50 00 50 0 A B C Figur. Genomsnittlig dglig tillväxt (grm per dg) från vvänjning till och med två veckor efter vvänjning i esättningrn A, B och C. Angivn okstäver nger signifikns inom esättning.

g/dg 350 300 50 00 50 00 50 0 A B C Figur. Genomsnittlig dglig tillväxt (grm per dg) från vvänjning till och med fyr veckor efter vvänjning i esättningrn A, B och C. Angivn okstäver nger signifikns inom esättning. Besättning A vr den end esättning som utfodrde kontroll- respektive försöksfoder frm till och med fyr veckor efter vvänjning. I denn esättning konstterdes i intervllet - 4 veckor efter vvänjning en signifiknt skillnd i dglig viktökning melln grisr som fått de åd försöksfoderlndningrn. Denn vr till fördel för fodret med hög energi- och proteinnivå (försöksfoder ). Grisr som utfodrdes med försöksfoder växte 459 grm per dg medn grisr som åt försöksfoder växte 409 grm per dg (p<0,05). Grisr som åt kontrollfodret växte under motsvrnde period 35 grm per dg. Även i esättning C fnns en signifiknt skillnd i dglig viktökning i perioden melln två och fyr veckor efter vvänjning till fördel för grisr som åt försöksfoder. Grisr som utfodrdes med försöksfoder växte 343 grm per dg medn de grisr som åt v försöksfoder växte 54 grm per dg (p<0,00). Smtlig kullr i kontrollfodergruppen i esättning C medicinerdes mot dirre i tre dgr under perioden, och en jämförelse är därför svår tt värder. Dirreförekomst och dödlighet I esättning A dog tre grisr i kontrolledet. Ingen ntiiotikehndling förekom. Det vr dessutom den esättning där smågrisrn totlt växte äst. I esättning B dog tre grisr i kontrolledet smt två som fick försöksfoder. I ll tre försöksled ehndldes en tredjedel v kullrn mot dirre. I esättning C dog sex grisr i kontrolledet, två grisr som åt försöksfoder och två grisr som åt försöksfoder. I esättning C hölls de vvnd smågrisrn i tre storoxr med djupströ, en ox för vrje försöksled. Det vr prktiskt omöjligt med riktd ehndling v enskild individer, så därför lev smtlig grisr ntiiotikehndlde mot dirre i tre dgr under ndr veckn efter vvänjning. Behovet v ntiiotikinsts vr störst i storoxen med grisr som åt kontrollfoder. Under tredje veckn efter vvänjning fick grisrn med kontrollfoder åter dirre, och ytterligre en tredgrs ntiiotikehndling utfördes v kontrolledet. Smågrisdödlighet från vvänjning till och med fyr veckor efter vvänjning frmgår v tell 4.

Tell 4. Dödlighet från vvänjning till och med två respektive fyr veckor efter vvänjning Besättning A B C Antl grisr vid vvänjning 9 7 7 58 53 7 07 Dödlighet från vv.till och med veckor efter vv. %,6 - - 0,6, - - 0,9 - Dödlighet från vv. till och med 4 veckor efter vv. %,5 - -,7, - 5,,9,8 Inom esättning fnns ing signifiknt skillnder i dödlighet. Vid tolkning v dödligheten i esättning C sk hänsyn ts till tt grisr med dirre hr ntiiotikehndlts. förrukningen melln vvänjning frm till och med fyr veckor efter vvänjning i esättningrn A och B frmgår v tell 5. förrukningen registrerdes inte i esättning C. förrukning är justerde för död grisr. Tell 5. förrukning i esättningrn A och B Besättning A B åtgång: Kg foder per kg tillväxt,4,08,85,7,06,3 MJ per kg tillväxt 30,6 6,4 5,3 34,4 6, 30,6 Mervärde för försöksfodren jämfört med kontrollfodret, kr per kg - +0,30 +0,60 - +0,60 +0,40 Med hänsyn tget till priset på kontrollfodret, dglig viktökning smt foderåtgång kn de två olik försöksfodren värders i esättning A och B (tell 5). Kontrollfodret kostde,0 kr per kg och försöksfodrens mervärde vrierde melln 0,30 och 0,60 kr per kg foder.