Strategisk halmning i grisningsboxar praktisk utvärdering

Transkript

1 Nr 41. Juni 28 Strtegisk hlmning i grisningsoxr prktisk utvärdering Reeck Westin, Institutionen för husdjurens miljö och häls, Box 234, Skr Gunnr Lundin, JBT, Box 733, 75 7 Uppsl Nils Holmgren, Svensk Djurhälsovården, Skr Brro Mttsson, Svensk Pig, Skr Smmnfttning Två dgr före eräknd grisning tilldeldes försöksmässigt 15 kg hlm som engångsgiv. Genom tt npss hlmens strålängd i förhållnde till spltgolvets mteril och dimension dränerdes merprten v hlmen ut genom splten under de fyr först dgrn efter grisning. I oxr med spltöppningr, 2 mm (gjutjärnssplt), dränerdes engångsgivn med eller hlm ut lltför snt. I sådn oxr ör därför kompletternde hlmning utförs efter grisning. Strtegisk tillförsel v stor mängder hlm under grisning och de fyr först levndsdgrn medförde positiv effekter på spädgrisrs klöv- och enhäls. Dödligheten under de 7-1 först levndsdgrn vr högre i kullr i oxr med hlm. 1

2 Bkgrund Spädgrisdödligheten hr enligt PigWin ökt från 14,9 % år 25 till 16,2 % år 27 och är högre än i de flest europeisk länder. Att minsk spädgrisdödligheten är en v de viktigste möjlighetern tt förättr lönsmheten i svensk grisproduktion. Ett flertl studier med fixeringsgrindr hr inte vist önskvärd resultt, utn miljön i grisningsoxen måste vr optiml för åde sugg och smågrisr under grisnings- och nyföddhetsperioden. Grisningsoxr som numer yggs känneteckns v tt upp till c hlv oxytn estår v splt som hr upp till 5 % öppen yt. Splten, som kn estå v plst- eller gjutjärn, hr 1-11 mm red stvr och 1-11 mm red öppningr. Den stor ndelen spltyt efrämjr hygienen, vilket i sin tur förättrr häls och tillväxt under diperioden. Denn typ v grisningsoxr är väl fungernde under de sist fyr veckorn under digivningen då suggn och smågrisrn tillsmmns producerr stor mängder gödsel och urin. Aretsinstsen i form v gödselskrpning kn hålls på en låg nivå. Under grisnings- och nyföddhetsperioden, fr.o.m. 2 dgr före grisning t.o.m. 4 dgr efter grisning, hr sugg och spädgrisr ndr krv på oxfunktionen. Suggns foderkonsumtion och därmed den hygienisk elstningen är liten. Under denn tid kn därför stor hlmmängder tillförs strtegiskt. Suggn kn förered grisningen genom tt ädd/o vilket även är ett krv i de nu gällnde djurskyddsföreskriftern. Dett tillsmmns med mjukt underlg vid grisning förvänts ge re grisningstid, lugnre suggor under förlossningen, ättre digivning och minskd risk för grisningsfeer. För smågrisrns del förvänts snre återgång till norml kroppstempertur efter den nerkylning som sker direkt efter grisningen. Dett ör ge vitlre smågrisr med färre infektioner och lägre dödlighet. De nyfödd grisrn hr hög vttenhlt i klövr och hud. En hlmerikd miljö med- för tt färre friktionsskdor uppstår i de späd grisrns klövr och hud. Dett resulterr i färre ntiiotikehndlingr, vilk under denn tidsperiod kn utgör en icke oetydlig del v retstiden. Ett heltäcknde lger v hlm kn minsk risken för överföring v infektionsämnen (coccidier, rotvirus, clostridier) på oxgolven från föregående grupper till efterföljnde grupps nyfödd grisr. Generellt förvänts jämnre grupper med högre vvänjningsvikter. En grundförutsättning är dock tt den prktisk skötseln v grisningsoxen, frmför llt vd gäller utgödsling v hlmen, fungerr. Målsättning Syftet med dett projekt vr tt undersök hur engångsgivor hlm med olik strålängd självmnt dräners ut genom splten i grisningsoxr med stor ndel (c 5 %) spltyt med (plstsplt) eller (gjutjärnssplt) spltöppningr. Mteril och metod Inventering och vl v hlm Under sommren 27 kontktdes 34 grisproducenter per telefon där frågor ställdes om vilken typ v hlm som nvändes på respektive gård med vseende på sädesslg och eretning. Kontkt togs även med mskinsttioner. Beroende på eretningssätt deldes gårdrn därefter in i 3 ktegorier efter förväntd strålängd enligt följnde: 1: Lång hlm pressd i fyrkntsl, c 6 cm vstånd melln knivrn i pressen 2: Medel hlm pressd i fyrkntsl, c 2-4 cm vstånd melln knivrn i pressen 3: Kort hlm - hckd på fält i ensilgevgn eller i sttionär hck. Från 9 v de 34 gårdrn, 3 ur vrder ktegori, togs hlmprover. Smtlig estod v vetehlm. Dess skickdes till Institutet för jordruks- och miljöteknik (JTI) i Uppsl där vrje prov genomgick en strålängdsnlys. Vid denn nlys undersöktes en provvolym på c 1 liter i en stråsorteringsmskin som fördelde provmterilet i 1 olik strålängder 2

3 (-4,5mm, 4,5-8mm, 8-12mm, 12-2mm, 2-33mm, 33-54mm, 54-9mm, 9-15mm, 15-25mm smt 25-4mm). Mängden strån i vrje längdklss vägdes efter sortering vr för sig. Därefter eräkndes hur stor ndel v hlmen som utgjordes v respektive strålängd och den s.k. hlvviktslängden eräkndes. Denn nger den strålängd som utgör hlv det sorterde provets vikt. Med vägledning v strålängdsnlysern vldes härefter tre hlmtyper ut tt representer, respektive hlm. Dess tre hr sedn nvänts i de fortstt prktisk försöken De hlmprover som skickdes för nlys vr eretde på följnde sätt: Gård 1 Cls qudrntpress 22, knivr, c 6 cm vstånd melln knivrn Gård 2 Cls qudrntpress 22, 2 knivr, c 6 cm mellnrum Gård 3 pressd, c 4 cm melln knivrn i pressen Gård 4 Cls qudrnt press 22, 36 knivr, c 3 cm melln knivrn Gård 5 New Hollnd BB95, 33 knivr, 3 cm melln knivrn Gård 6 Cls qudrnt press Fine cut, 49 knivr, 2 cm melln knivrn Gård 7 hckd med ensilgevgn på åkern Gård 8 hckd från rundl i sttionär hck Gårdsförsök De prktisk försöken genomfördes i två smågrisproducernde esättningr. Båd esättningrn hde grisningsoxr där spltytn utgjorde c 5% v den totl oxytn. På försöksgård 1 estod den dränernde splten v plst med spltlängdern 84 mm respektive 36 mm. På försöksgård 2 estod den dränernde splten v gjutjärn med spltlängden 2 mm (figur 1). På vrje gård fördeldes suggorn i en grisningsomgång i 3 försöksled (, och hlm). Dett inner tt 15, 15 respektive 16 suggor ingick i respektive försöksled på gård 1 och 17, 18 respektive 18 suggor på gård 2. Indelningen serdes på kullnummer för tt få så homogen grupper som möjligt. Suggor i smm försöksled plcerdes intill vrndr i grisningsvdelningen. Två dgr före eräknd grisning tilldeldes vrje sugg c 15 kg hlm. Mängden estämdes innn försökets strt genom tt 15 kg hlm från respektive hlmprti vägdes upp med våg. I gårdrns ordinrie strövgnr omsttes sedn vikten till volym med mrkeringr för respektive hlmsort. Efter tt hlm tillförts i oxen uppskttde och registrerde gårdrns personl vrje morgon hur stor del v suggns tillgänglig golvyt som vr täckt v hlm. Därefter jämndes hlmädden till så tt golvytn täcktes v hlm. Den totl tillgänglig golvytn för suggn vr i åd esättningrn 4,5 m 2, vrv 3, m 2 utgjordes v spltgolv. Utöver hlmtäckt golvyt edömde och registrerde gårdens personl även hygienen i den del v oxen som utgjordes v fst golvyt, smågrishörnn inkluderd. Hygienen edömdes efter skln -3 där =hel ytn torr och ren, 1=1/3 v ytn löt och/eller smutsig, 2=2/3 v ytn löt och/eller smutsig, 3=hel ytn löt och/eller smutsig. I de fll någon hlm fnns kvr 4 dgr efter grisning togs denn ut för hnd och vägdes. Gård 9 hckd från rundl i sttionär hck, Akronhck 3

4 Kort hlm-hlvviktslängd 39 mm Fördelning, % Strålängd, mm Medel hlm-hlvviktsläng 7 mm Fördelning, % Strålängd, mm Lång hlm-hlvviktslängd 13 mm Figur 1. Plstsplt på försöksgård 1 (övre) gjutjärnssplt på försöksgård 2 (undre). Fördelning, % Strålängd, mm Vid 7-1 dgrs ålder undersöktes smtlig smågrisr v veterinär med vseende på skdor på klövr och en. Perforerde klöv- och hudskdor registrerdes. För vrje dignostiserd skd registrerdes även plcering (sul, lle, lättklöv, kronrnd, kot, knä, hs). Smtidigt registrerdes grisningsresultt, kullutjämning smt ntl grisr vid undersökningstillfället. Resultt Strålängdsnlyser Den hlm som vldes tt ingå i gårdsförsöken kom från esättning 1, 4 och 6. Skillnder i strålängdsfördelning melln gårdrns hlm viss i figur 2. Figur 2. Fördelning v strålängder i, och hlm. Dränering v hlm vi spltgolvet Resultten v hur hlmen dränerdes ut viss i tell 1 och 2 smt i figur 3. På gård 2 missförstod gårdens personl instruktionern på så sätt tt de r registrerde hur mång kvdrtmeter v den dränernde golvytn som vr täkt v hlm vrför den mximl ytn på denn gård är 3, m 2 mot 4,5 m 2 på gård 1. På åde plstsplt och gjutjärnsplt dränerdes åde den och den hlmen ut mycket effektivt (figur 3). Vid utgödsling 4 dgr efter grisning täcktes 2 % respektive 11 % v suggns tillgänglig golvyt v hlm i oxr med plstsplt (tell 1). I oxr med gjutjärnssplt täcktes 3 % respektive 7 % v spltytn v hlm vid utgödslingen (tell 2). Hlmen dränerdes dock ut i snre tkt på gjutjärnssplten (figur 3). I oxr med hlm vr 56 % v den edömd ytn täckt v hlm vid utgödsling i oxr med plstsplt jämfört med 23 % i oxr med gjutjärnssplt. 4

5 Tell 1: Andel v suggns tillgänglig golvyt som vr täckt med hlm i oxr med plstsplt vid olik tidpunkter Plstsplt Strålängd 1 dg efter inhlmning Grisningsdgen 4 dgr efter inhlmning* 4,5 m 2 studerd oxyt Vid utgödsling Kort 3,9 m² (87 %) 3,6 m² (8 %) 1, m² (22 %),1 m² (2 %) Medel 4,2 m² (93 %) 3,7 m² (82 %) 1,6 m² (36 %),5 m² (11 %) Lång 4,1 m² (91 %) 3,8 m² (84 %) 2,9 m² (64 %) 2,5 m² (56 %) * i genomsnitt dg 2 efter grisning Tell 2: Andel v dränernde golv som vr täckt med hlm i oxr med gjutjärnsplt vid olik tidpunkter Gjutjärnssplt Strålängd 1 dg efter inhlmning Grisningsdgen 4 dgr efter inhlmning* Vid utgödsling 3 m 2 studerd Kort 1,9 m² (63 %),3 m² (1 %),4 m² (13 %),1 m² (3 %) spltyt Medel 2,4 m² (8 %) 1,3 m² (43 %),3 m² (1 %),2 m² (7 %) Lång 2,7 m² (9 %) 2,5 m² (83 %) 1,7 m² (57 %),7 m² (23 %) *i genomsnitt dg 2 efter grisning Plstsplt Golvyt med hlm, m 2 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, grisn Dg i förhållnde till grisning Gjutjärnssplt Kort Medel Lång 3 Spltyt med hlm, m 2 2,5 2 1,5 1,5 Kort Medel Lång grisn Dgr i förhållnde till grisning Figur 3. Kvrvrnde hlm med olik strålängd i förhållnde till grisning, dg. 5

6 Vid grisning vr mer än hlv spltytn (>1,5 m 2 ) fri från hlm i oxr med gjutjärnsplt då eller hlm hde nvänts (figur 3). I oxr med plstsplt vr det i stort sett lik stor yt som vr fri från hlm på grisningsdgen (,7-,9 m 2 ) ovsett vilken hlm som nvändes (figur 3). En dg senre hde dock en större ndel v hlmen försvunnit i oxrn med och hlm. Föroreningsgrd 2, 1,5 1,,5, Föroreningsgrd i oxr med gjutgjärnsplt -2-1 grisn Dg i förhållnde till grisning Mängd hlm kvr vid utgödsling Resultten v hur stor mängd hlm som fnns kvr i oxrn vid utgödsling viss i tell 3. Endst i ett fåtl oxr fnns någon eller hlm kvr 4 dgr efter grisning då oxrn gödsldes ut. Även i de oxr som hde någon hlm kvr vr mängdern i regel små. Där hlm nvänts fnns det ingen ox med mer än 5 kg hlm vid utgödslingen ovsett splttyp. Av den hlmen fnns det mer än 5 kg hlm kvr i 2 oxr. Båd dess hde spltgolv v plst. Den hlmen fnns kvr vid utgödsling i 14 v 15 oxr med plstsplt och i 16 v 18 oxr med gjutjärnssplt. Medelvikten v kvrvrnde hlm i dess oxr vr lägre i oxr med splt v gjutjärn jämfört med plst (4,9 kg mot 1,4 kg). I oxr där stor mängder hlm fnns kvr, vr denn i regel löt och upplndd med mycket gödsel vilket gör tt viktern i viss oxr t.o.m. översteg de 15 kg hlm som ldes in vid försökets örjn. Föroreningspoäng 2, 1,5 1,,5, Föroreningspoäng i oxr med plstsplt -2-1 grisn Dg i förhållnde till grisning Figur 4. Föroreningsgrd på fst golvytn i oxr med hlm med olik strålängd. Ju högre poäng desto smutsigre ox, nger helt rent i oxen. Strålängdens etydelse för smågrisrns klöv- och enhäls Andelen frisk grisr utn någon nmärkning på klövr och en vr generellt sett högre i esättningen med plstsplt. I åd esättningrn vr det signifiknt fler smågrisr som inte hde någon nmärkning om de gått i oxr med hlm (figur 5). Tell 3. Antl oxr med hlm kvr 4 dgr efter grisning Strålängd Antl oxr Antl oxr med hlm kvr (vikt) Antl oxr med >5 kg hlm kvr (vikt) Antl oxr med >1 kg hlm kvr (vikt) Plstsplt Kort 15 3 (1,3 kg) Medel 15 3 (8 kg) 2 (11,4 kg) 1 (15 kg) Lång (1,4 kg) 12 (11,4 kg) 6 (15 kg) Gjutjärnsplt Kort 9 1 (3 kg) Medel 17 3 (4,7 kg) Lång (4,9 kg) 7 (9,7 kg) 1 (16 kg) Hygien Hygienen i smtlig oxr vr god under hel försöksperioden med undntget då hlm nvändes i oxr med plstsplt. I dess oxr kunde en generell försämring v hygienen ses frm till och med utgödslingsdgen (figur 4). 6

7 Andel smågrisr 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Smågrisrs klöv- och enhäls i oxr med plstsplt Utn nmärkning Klövskd Benskd Klöv+enskd Typ v skd Andel smågrisr 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Smågrisrs klöv- och enhäls i oxr med gjutjärnssplt Utn nmärkning Klövskd Benskd Klöv+enskd Typ v skd Figur 5. Andelr smågrisr med eller utn perforernde klöv- och enskdor vid 7-1 dgrs ålder i oxr med hlm v olik strålängder. Stplr med olik okstäver skiljer sig åt sttistiskt (p<,5). Skdor på frmknän vr den vnligst förekommnde skdn i åd esättningrn. Förekomsten v knäskdor i esättningen med gjutjärnssplt nästn hlverdes när smågrisrn gick i oxr med hlm jämfört med eller hlm (figur 6). Näst vnligst vr skdor på llrn. Andel skdor 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Klinisk fynd hos smågrisr vid 7-1 dgrs ålder i oxr med plstsplt c Sul Blle Kronrnd Lättklöv Kot Knä Hs Typ v skd Andel skdor 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Klinisk fynd hos smågrisr vid 7-1 dgrs ålder i oxr med gjutjärnssplt Figur 6. Klinisk fynd hos smågrisr vid 7-1 dgrs ålder i oxr med hlm v olik strålängder. Stplr med olik okstäver skiljer sig åt sttistiskt (p<,5). Kullresultt Fördelningen v suggor till respektive försöksled utföll så tt suggorn som grisde i oxr med hlm fick fler levnde född grisr jämfört med suggor som grisde i oxr med eller hlm (tell 4). Dödligheten däremot vr signifiknt högre i kullrn som fnns i oxr med hlm. Ingen skillnd fnns melln splttypern. Tell 4. Antl levnde född grisr per kull och vid undersökningstillfället smt dödlighet Strålängd Antl kullr Antl levnde född grisr/kull Antl grisr/kull vid undersökningstillfället Dödlighet, ntl grisr/kull Kort 24 11,7 1,5 1,6 Medel 32 13,6 11,5 1,9 Lång 33 12,2 9,8 2,9 och inom smm kolumner nger signifiknt skillnd p<,5 Sul Blle Kronrnd Lättklöv Kot Knä Hs Typ v skd 7

8 Slutstser Resultten v den teknisk utvärderingen visr tt vetehlm med åde (hlvviktslängd 39 mm) och strålängd (hlvviktslängd 7 mm) dränerdes ut ovsett om det dränernde golvet estod v gjutjärn eller plst. Hlmen med strålängd (hlvviktslängd 13 mm) dränerdes ut smmre i åd systemen, men i plstspltoxrn fnns en etydligt större ndel v hlmen kvr vid utgödsling än i gjutjärnsoxrn. Dett medförde tt hygienen vr något sämre i oxr med hlm och plstsplt. Beroende på vilken typ v splt mn hr i sin grisningsox ör mn således npss strålängden på hlmen för tt underlätt den spontn dräneringen v hlmen. Den effektiv dräneringen v den och hlmen medförde tt en reltivt stor ndel v oxgolvet inte täcktes v hlm vid grisning och först dygnet därefter. Dett resulterde i tt en större ndel klöv- och enskdor påvisdes hos smågrisrn som gått i oxr där re strålängder nvänds. Ur denn sypunkt skulle den hlmen vr tt föredr i åd systemen. Under norml driftsförhållnden är det dock fullt möjligt och önskvärt tt fyll på med mer hlm vid ehov om en re strållängd nvänds så tt hel golvytn kn hålls täckt under denn för klövhälsn kritisk period. Spädgrisdödligheten, frm till dgen för undersökning v klövr och en som vr 7 11 dgr efter grisning, vr högst i oxr med hlm. Orsken är inte känd men ikttgelsen stämmer väl överens med eprövd kunskp. Från en gård nlyserdes åde fjolårets och årets hlmskörd vilk vr eretde och pressde på smm sätt. Svren från nlysern visde tt strålängdfördelning vr mycket likvärdig i de två hlmprtiern. Genom tt styr eretningen v hlmen med vseende på ntl knivr och vstånd melln knivrn i lpressen, torde det därför vr fullt möjligt tt år från år få frm önskd strålängd på hlmen, npssd till den typ v splt mn hr i grisningsoxrn. Vi riktr ett tck till de åd uppfödre som ställt sin grisr och stllr till vårt förfognde. Vi tckr också Stiftelsen Svensk Grisforskning som hr finnsiert studien. Senste puliktionern i serien: No Aretstidsåtgång i svensk grisproduktion No Värme till vvänjningsgrisr No Tvättning, desinfektion och tomtid i tillväxtstllr No Inverkr vlet v utslktningsmodell på ekonomin i slktgrisproduktionen? No Hmpshire (homozygot ärre v RN - genen, Qulity Genetics) eller Duroc (DnAvl) som fderrs. En jämförelse v produktionsresultt och köttkvlitet No Betydelsen v grisningsoxens utformning för häls och eteende hos sugg och smågrisr under grisning och digivning en litterturstudie No Bättre fosforutnyttjnde vid lötutfodring v grisr No Pltsehov för tillväxtgrisr No Konkurrensförmåg och trender i svensk grisproduktion, No 4 27 Inverkn v grisningsoxrs golv på klöv- och enskdor hos spädgrisr Sveriges Grisproducenter Scn AB Avelspoolen KLS Lntmännen Svensk Foder LRF LRF Konsult SLU Svensk Djurhälsovården AGROVÄST Postdress: Svensk Pig, Skr Tel Fx Hemsid: Ågerups Grfisk AB, Eskilstun, 28 8