1(9) Kommunstyrelsens budgetberedning Inför budgetavstämningen hösten 2003 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden har förståelse för den kärva ekonomin i kommunen, och vidtar därför en mängd åtgärder för att lindra effekterna och klara budgetkravet. I delårsrapporten för perioden januari-mars 2003 prognostiserades en nettokostnad på 895 miljoner kronor, dvs. ett budgetöverskridande på 17 miljoner kronor. I månadsrapport tom juli månad 2003 låg den prognosen kvar. Prognosen har för 2003, efter augusti månads siffor, spruckit och pekar nu på ett överskridande på drygt 40 miljoner kronor. Detta förväntade överskridande, om det visar sig riktigt, kan hänföras till allt väsentligt till utomlänsvårdskostnaderna. Prognosen på dessa kostnader lyder nu på 136 miljoner kronor dvs 39 miljoner kronor över budget. Tidigare prognos var ca 120 miljoner kronor. Denna nivå bedömdes som trolig ända till i slutet av augusti då fakturor från Huddinge och Karolinska sjukhuset på sammanlagt över 20 miljoner avseende vård utförd under maj-augusti inkom. Den ökade kostnaden kan inte i någon större utsträckning hänföras till ökande remittering utan på att allt fler mycket dyra vårdåtgärder vidtas. Under 2003 har exempelvis det hittills enskilt dyraste vårdtillfället slutfakturerats med totalt 5,1 miljoner kronor varav 3,4 faller på 2003. En annan kostnadsdrivande faktor ligger i att reglerna om valfrihet medger patienter att få vård i annat landsting efter remiss, vilket hittills kostat 2,2 miljoner, dels i att fritt sökande för mindre kostnadskrävande åtgärder inneburit en ökad kostnad med cirka 5 miljoner jämfört med 2002. Verksamheterna visar på en totalt sett nästan ekonomisk balans. Arbetet som genomfördes 2002 inför 2003 har visat sig i allt väsentligt hålla. Vissa verksamheter visar överskott och några underskott, men totalt är hälso- och sjukvårdsförvaltningen i balans, utom vad avser utomlänsvården. Budgetarbetet inom hälso- och sjukvården inför 2004, och även framåt, mot bakgrund av den extrema utvecklingen av utomlänsvårdskostnaderna är mycket besvärligt. De besparings-/åtgärdsförslag som nedan redovisas räcker inte för att åstadkomma balans i budgeten för 2004 eller längre fram. Utomlänsvården
2(9) urholkar nämndens ekonomi och tvingar därför till en underbudgetering av dessa kostnader för att kunna säkra balans i verksamheternas ekonomi. Under hösten planerar vi för att ytterligare en gång gå igenom samtliga verksamheters budgetar i syfte att få ned dessa till en absolut miniminivå inför slutliga budgeteringen 2004. Som läget är nu när åtgärderna räknats in krävs ytterligare ca 2 procent nedskärning/verksamhet för att balansera ekonomin. Då har ändå utomlänsvården underbudgeterats med 15 miljoner kronor. Vi kan i dagsläget inte hitta tillräckliga/möjliga besparingar utan drastiska försämringar av sjukvården på Gotland. Dessa nödvändiga förändringar måste bli föremål för politiska diskussioner och prioriteringar i vårdutbudet för den gotländska befolkningen. På nationellt plan diskuteras att införa vårdgaranti för väntetider även till behandling. Detta kommer att kunna slå hårt ekonomiskt mot Gotlands kommun, då vi lider brist på delar av specialistkompetenser på lasarettet. Gotlänningar kommer sannolikt i än större utsträckning söka sig vård på fastlandet. Kostnadsökningarna utöver normala index och de extremt dyra behandlingarna inom den högspecialiserade vården (delar av utomlänsvården) måste finansieras på annat sätt än idag. I annat fall kan inte Gotlands kommun i framtiden ge en vård till sin befolkning i nivå med vad man kan i övriga landet. Bakgrund Till budgetberedningen i maj skickade hälso- och sjukvårdsförvaltningen in underlag enligt då gällande inriktning av strukturella besparingar för perioden 2004 2006, totalt 26 miljoner. I budgetberedningen togs senare beslut om årsvisa besparingar för hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 8 miljoner kronor för 2004 och 9 miljoner kronor för vardera 2005 och 2006. Tidigare överväganden Inför 2003 fick verksamheterna i uppdrag att räkna fram en realistisk budget för det åtagande som, uttalat eller underförstått gäller. Som förutsättning gällde bemanning enligt personalbudget med ordinarie anställda (dvs. ej vakanser eller hyrpersonal) och drift av samtliga enheter (vårdavdelningar etc.). Resultatet av denna beräkning slutade i en kostnadsberäkning på 885 miljoner kronor. HSF tilldelades en ram på 877 miljoner kronor. I denna ram lades utomlänsvårdskostnaderna på 97 miljoner kronor. I den ramen låg en ambition att sänka kostnaderna med ca 5 miljoner i förhållande till utfallet 2002. Vi vet att revisionen detta år tvingar oss till att ta in en 13: e månad av utomlänskostnaderna för att balansera så att rätt kostnader faller på rätt år. Detta motsvarar en kostnad på cirka 10 miljoner kronor. Vi har också tidigare anmält ett tekniskt fel på redovisningen den 8/1 2003 då 3,7 miljoner kronor har bokförts på 2003 som rätteligen skulle vara kostnader 2002. Återstår dock ca 25 miljoner kronor i rena ökningar. Vissa enskilda extremt dyra fall har
3(9) uppträtt detta år som förklarar en del, analys pågår. Vi kommer att redovisa ett bättre underlag till budgetberedningen den 1 oktober. Varför redovisar hälso- och sjukvårdsförvaltningen detta till budgetberedningen för 2004? Orsaken är självklart att nämnden och förvaltningen i princip har ett omöjligt uppdrag att parera dessa kostnadsökningar inom utomlänsvården. Enskilda kliniker som är orsak till remisserna kan inte belastas av dessa extrema kostnader som man i princip inte kan planera för fullt ut eller påverka i efterhand samtidigt kan inte heller förvaltningsledningen göra särskilt mycket åt detta. Det vi kan göra och gör är att granska och följa upp klinikernas remitteringar, kontrollera fakturering, göra upphandlingar mm men detta kommer inte att räcka för att klara ökningstakten som den ser ut just nu. Budget 2004 Budgetramen 2003 är 877 078 tusen kronor. Ramen för 2004 är 880 965 tusen kronor, ca 4 miljoner kronor mer men inklusive en förstärkning genom Nationella Handlingsplanen på 5 miljoner kronor, uppräkningar enligt normala index (utom personal) och ett sparbeting på 8 miljoner kronor. Arbetet med budgeten 2004 har följt samma principer som inför 2003. Vi har tagit fram realistiska budgetförslag och därefter gått igenom möjliga besparingar/kostnadsminskningar för att om möjligt kunna komma i ram. Den realistiska budget som verksamheterna presenterade är 906 miljoner kronor exklusive utfall av lönerevision 2004. Underskottet i planeringen för nästa år är alltså ca 25 miljoner kronor. I budgeten är då räknat med 120 miljoner kronor i utomlänsvård, som motsvarar nettoutfallet i prognosen för 2003. Investeringar Investeringsnivån för hälso- och sjukvården ligger enligt nämndens uppfattning på en extremt låg nivå. Ny- och reinvesteringar på Visby lasarett blir mer och mer nödvändiga. Maskinparken börjar bli sliten och tekniskt hamnar vi på efterkälken om vi inte klarar investeringsbehoven. Vi tvingas lösa en del investeringar med i längden dyra leasingavtal, begränsa till YTTERLIGT nödvändiga investeringar och ta stora haveririsker. Se nedan. Beslutade/förslag till besparingar 2004-2006 Nedanstående besparingar är delvis möjliga förvaltningsbeslut och andra är förslag som måste beslutas av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Besparingsförslag som inte direkt påverkar åtagandet: Minskning av läkemedelskostnaderna 2004; 3 miljoner kronor, 2005-2006; ytterligare 3 miljoner kronor. Avveckling av kostnader för personalrörlighetsfunktionen 2004; 1 miljon kronor, 2005-2006; ytterligare 1 miljon kronor.
4(9) Minskning av personal inom löne- och ekonomienheten 2004; 300 tusen kronor. Effektivisering av patientadministrativa resurser i samband med införandet av Take Care 2004-2006; sammanlagt 3 miljoner kronor. Vaktmästarna avlastar vårdpersonalen med patienttransporter osäker besparing. Minskade laboratoriekostnader på infektionskliniken 2004; osäker kostnadsminskning Primärvården skall anpassa bemanningen efter basåtagandet, ca 3 miljoner kronor Lokalkostnader vuxenhab 2004; 110 tusen kronor Besparingsförslag som kan påverka åtagandet: Glasögonbidrag till barn begränsas 2004, kostnadsminskning osäker. Minskning av sjukskötersketjänst 70 procent HabRehab 2004; 245 tusen kronor Minskning bemanning via hyrföretag 2004; 5 miljoner kronor (20 procent) Minskning av jourkompsaldot genom ledighet utan vikarier på medicinrehabkliniken 2004. Omstrukturering av vårdavdelningarna. Minska jouråtagandet för psykiatrin genom ett närmare samarbete med primärvården2004. Minskade kostnader för utbildningar och handledning på psykiatrin 2004; 250 tusen kronor Indragning av vakant avdelningschefstjänst på psykiatrin 2004; 350 tusen kronor Minska utomlänskostnaderna för psykiatrin 2004; 2 miljoner kronor Minskning av kostnader för hyrläkare och förändrade riktlinjer för starroperationer för att minska kostnaderna för valfrihetsvården på ögonkliniken osäker kostnads minskning Ökad kostnadstäckning inom tandvården 2004; 0,5 miljoner kronor, 2005 ytterligare 1 miljoner kronor, 2006 ytterligare 1,5 miljoner kronor Höjd avgift för mammografi Förslag som kräver utredning: Integrering barnklinik/barnhälsovård/skolhälsovård Besparing i kronor/kvalitet för lokalförändringar på barnkliniken efter 2005 Samordning av primärvårdens verksamheter beroende på nämndsbeslut Samordning av psykiatrins verksamheter Samordning av tandvårdens verksamheter utöver redan beslutade Övrigt Konsult gör översyn av utomlänsvårdskostnader Översyn av kostnader för ortopedtekniska hjälpmedel Joursamordning, schablonisering av jourersättning
5(9) Andra åtgärder som vidtas för att få kontroll över delar av ekonomin. Fortlöpande redovisning till ledningsgruppen Antalet utfärdade specialistvårdsremisser/månad fördelat på klinik. Valfrihetsremisser redovisas separat Läkemedelsförskrivning/verksamhet för av läkemedelskommittén föreslagna läkemedel Intjänad jour under månaden och aktuellt jourkompsaldo i timmar/verksamhet Ekonomiredovisning Se bilaga 1 som är utgångspunkt för budgetfördelning 2004. Eventuella förändringar av inriktningsmål Bedöms inte kunna genomföras i närtid, men måste politiskt diskuteras under kommande vinter för att skapa ett underlag för nödvändiga prioriteringar. Specificerat underlag för bedömning av lokalförändringar Vårdcentralen Söderväg Tekniska nämnden har på uppdrag från kommunstyrelsen ( KS 214, 2002) givit tekniska förvaltningen i uppdrag(tn 112, 2003) att försälja fastigheten Järnvägen 2(Söderväg) och Borgen 26(Bredgatan) som bland annat inrymmer två av Hälso- och sjukvårdsnämndens vårdcentraler inom Visbyområdet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har på grund av ovanstående undersökt olika alternativ att inrymma nuvarande verksamhet på Söderväg och Bredgatan i andra lokaler. Lokalerna skall in rymma sex-sju vårdlag och BVC-mottagningar som beräknas erfordra en yta på 1200-1400m 2. Ungdomsmottagningen som lokaliseras på Bredgatan kan också påverkas vid en försäljning av fastigheten Borgen 26. Lasarettet Byggnad av en ny utökad Dialysmottagning möjliggör vissa omflyttningar inom lasarettet vilket medför att ytor blir tomställda. För att inrymma en vårdcentral av ovanstående storlek krävs antingen en utbyggnad eller utflyttning av annan verksamhet som exempelvis mödravårdscentral. Förändringar beräknas vara genomförda i slutet av 2006 om de begärda medel för anpassningar beviljas för de på lasarettet interna omflyttningarna. Det nyligen genomförda familjeläkarsystemet inom primärvården bygger på individens val och ett likvärdigt basåtagande. Detta kan vara svårt att effektuera på en eventuell vårdcentral på lasarettet. Möjligheterna/konsekvenserna skall analyseras vidare.
6(9) Artilleriet Möjligheten att förlägga en vårdcentral på A7-området undersöks. Fastighetsägare GE Real Estate har svarat positivt på att tillsammans med verksamheten projektera och investera i anpassning av befintlig byggnad s.k. Ridhuset. Förprojektering har startat för att ta fram underlag till fastställande av hyreskostnad. Alternativa förslag beroende på hyrestidens längd kommer att presenteras till HSN: s oktobersammanträde. Beräknad tid för projektet är 1-1, 5 år. Det centrala läget med goda parkeringsmöjligheter samt närheten till SÄBO med ca 180 boende är fördelar som bör beaktas. Nackdelen är en bunden avtalstid med extern fastighetsägare. Gråbo vårdcentral Hälso- och sjukvårdsnämnden har fattat beslut (HSN 75,2003) om att en vårdcentral skall ligga i Gråbo. Lokalerna för den nuvarande vårdcentralen med tre vårdlag är ett provisorium och förvaltningen har ett tidsbegränsat byggnadstillstånd. Lokalerna inte ändamålsenliga för verksamheten. Inriktningen av beslutet i hälso- och sjukvårdsnämnden innebär att vårdcentralen skall inrymmas i folktandvårdens lokaler på Gråbo samt utökas till sex-sju vårdlag. Folktandvården ska flytta enligt tandvårdsutredningens förslag till Korpen. Tidplanen är helt beroende av samordningen av specialisttandvården på lasarettet och anpassning av lokalerna på Korpen för folktandvården Gråbo. Beräknad kostnad för lokalanpassningen har framtagits tillsammans med Byggoch projektavdelningen på Tekniska förvaltningen. Mun- och käkcentrum I utredningen Ny organisation för tandvården beskrivs bakgrund och fördelar med att fysiskt samla tandvårdens specialfunktioner. Eftersom lokalerna som inrymt Syncentralen tomställs när denna verksamhet flyttar till Korpen december 2003 finns fysisk möjlighet att samordna specialisttandvården på Visby lasarett. Detta möjliggör i sin tur samordning av folktandvården i Visby på Korpen. Ett uppskjutande av detta innebär dels att samordningsvinsterna för Mun- och käkcentrum inte uppnås samt att problemet med provisorielösningen av lokalerna för Gråbo vårdcentral kvarstår. Beräknad kostnad för lokalanpassningen har framtagits i en förprojektering tillsammans med Bygg- och projektavdelningen på Tekniska förvaltningen. Lokalanpassningar inom Visby lasarett På grund av det utökade lokalbehovet för dialysverksamheten på Visby lasarett har möjligheten att integrera mottagningsverksamhet i slutenvårdsverksamhet givits. Detta ger ett bättre utnyttjande av personella och tekniska resurser samt samordningsvinster för de administrativa ledningarna för respektive klinik. I nuläget kan inte en ekonomisk vinst beskrivas men behovet av utökade resurser och risker för utbrändhet minskar då dessa specialistdelar samordnas rent fysiskt. De beräknade kostnaderna för ovanstående lokalförändringar är inte när-
7(9) mare specificerade eftersom medel för förprojektering inte längre finns inom förvaltningens budget. Översiktsplan lokalanpassning 2003-2006 Underlag för äskande till budgetberedningen 2003 2003 2004 2005 2006 Mun- och käkcentrum projektering 200 byggfas 4 200 Inredning/utrustning 2 000 Folktandv till Korpen projektering 300 byggfas 4 000 inredning/utrustning 2 000 Gråbo VC projektering 300 byggfas 5 000 inredning/utrustning 1.000 Dialysen/med.mott projektering 500 byggfas 15 000 10 000 inredning/utrustning 2 000 Med.mott.anpassn.hus 01-02 3 000 inredning/utrustning 2 000 Barnmott.anpassn.hus 24 500 inredning/utrustning 300 Inf.mott.anpassn.hus 01 3 000 inredning/utrustning 300 Summa 500 28 000 18 000 9 100 Summa 500 28 000 18 000 9 100 Anpassning till givna investeringsmedel 2004 De beviljade investeringsmedlen för 2004 är långt under de äskade och inom förvaltningen prioriterade investeringsbehoven på 41,9 miljoner kronor. Bakgrunden till det höga behovet av medel för utbyte av avancerad teknisk utrustning, på främst lasarettet, kan lätt förklaras i att det är sju år sedan den tyngsta investeringen lades inom lasarettsprojektet. Den snabba tekniska utvecklingen kan delvis också förklara en del av behoven. En allt mer förfinad diagnostisk undersökningsmöjlighet inom flera områden som till exempel radiologin ger vetskap om att säkrare och snabbare bedömningar kan göras. Ti-
8(9) derna för vissa undersökningar kan därmed förkortas och upprepade undersökningar kan förhindras. Lagstiftning och lagar för medicin tekniska produkter ger direktiv om en livslängd av sju-tio år för ett flertal av dessa produkter. Den beviljade investeringsbudgen på 15 miljoner kronor för 2004 har utifrån en ytterligare prioritering fördelats enligt följande; Benämning Kostnad Prioritet 1 tusen kronor Take Care, datoriserad patientjournal 5 500 Nätövervakning 550 TMC-studio-utrustning 450 Microfilmnings-utrustning 1 600 Sesam, program för logistik-ny version 450 Summa 8 550 Anpassning -2 550 Summa 6 000 Prioritet1:1 Digital RTG till Folktandvården 2 200 Transportventilator 150 Gastroskop 250 Optiker titthålskirurgi 150 Urologistapel 250 Spirometriapparat 400 Ljuskälla och processor till skopistapel 500 Summa 3 900 Haveririsk Diskmaskin för endoskopi 200 Sömnregistreringsutrustning 150 C-båge, genomlysning, operation 1 200 Mobilett-röntgen, IVA 150 RTG-apparat, operation 1 400 Ej specificerade haverier 900 Summa 4 000 Om- tillbyggnader 1 100 Summa investeringar 2004 15 000 I de fall ytterligare haverier befaras får dessa tas upp och diskuteras utifrån de konsekvenser det innebär för driften. Konsekvenser som direkt förorsakas av att viss mycket dyr medicin teknisk utrustning inte ersättas är att viss leasing av apparatur. Detta gäller främst analysapparat på Klin. Kemiska laboratoriet (investeringskostnad 550 tusen kronor), Datortomograf till Röntgen (inv.kostnad 9 000 tusen kronor) och bilar(inv.kostnad 3 400 tusen kronor).
9(9) Det skall tilläggas att det är inte endast den stora investeringskostnaden som avgör att just dessa apparater leasas. Det är även den snabba tekniska utvecklingen vilket ger verksamheten den senast uppgraderade versionen inom leasingkontrakten. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Jan-Olof Henriksson Hälso- och sjukvårdsdirektör Sändlista Hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom Ledningsgruppen HSF Samtliga verksamhetschefer HSF Samtliga fackföreningar
Bilaga 1 Sammanfattning ekonomiska läget 2004 Nettobudget Realistisk Begärda Tillgänglighets Besparing Hyr personal Generell besparing 2003 budget tillägg NHP pengar Avseende 2004 2004 Nynetto 2005 2006 2004-2006 Staben 79,0 79,1 0 3,2 patförs -5,3 0,0 77,0-2,5-2,5-10,3 Barnklin 20,5 21,5 0-0,4 21,1 0,0 Försörjning 129,0 134,2 0,2-3 0,0 131,3 0,0 0,0-3,0 HabRehab 61,5 61,5 0,8-0,355-1,2 60,7-0,4 Infektion 21,2 21,6 0,6 0-0,4 21,7 0,0 Mun-Käk 26,1 25,0 0-0,5 24,5-1,0-1,0-2,0 Medicin 89,7 93,2 0,6 0-1 -1,9 90,9 0,0 0,0 0,0 Akutmott 13,7 14,0 0-0,3 13,7 0,0 Steril 4,195 4,4 0-0,1 4,3 0,0 Kvinno 33,2 34,2 0-0,7 33,5 0,0 Op/IVA 56,0 56,5 0,5 0-1 -1,1 54,9 0,0 Kir/Uro/vårdavd 60,3 60,9 0 2,0 palliativ avd 0-1,2 61,7 0,0 Öron 5,9 6,5 2 öronhuddinge -2-0,1 6,4-2,0 Psyk 54,4 55,3 2,5 0,4-0,6-1 0,0 56,5-0,6 PV 80,7 82,0 2,5-1 -1 0,0 82,5-1,0 Röntgen 27,8 28,2 0,13 0,4 0-0,5-0,6 27,7 0,0 Ögon 8,0 8,2 0-0,5-0,2 7,5 0,0 Regionvård 97,2 120,0-15 0,0 105,0-15,0 Summa 868,508 906,1 2,13 5 8,6-27,255-5 -8,7 880,8624-34,255 Tillgpengar 8,570 Budgetram 877,078 880,965