Direktiv Struktur 2015 översyn av hälso- och sjukvården på Gotland

Transkript

1 Jan-Åke Björklund Direktiv Struktur 2015 översyn av hälso- och sjukvården på Gotland Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 12 juni att ge förvaltningen i uppdrag att föreslå hur ett arbete med att ta fram den framtida organisationsstrukturen för hälso- och sjukvården ska bedrivas. Förslaget ska redovisas till nämnden i november. Gotlands hälso- och sjukvård Situationen för den gotländska hälso- och sjukvården är naturligtvis väl känt hos hälso- och sjukvårdsnämnden och på många håll internt i hälso- och sjukvården. Utanför dessa inre kretsar är kännedomen inte alltid lika stor. Nationella jämförelser såsom Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effekter, Nysam ett nätverk för nyckeltalssamverkan inom vård och omsorg, Socialdepartementets redovisningar för olika stimulansmedel, rapporter från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting samt olika kvalitetsregister ställer den gotländska hälso- och sjukvården i relation till övriga landsting och regioner. Gotlands egna bokslut, rapporter och analyser fördjupar kunskapen om hälso- och sjukvården på Gotland. I dessa dokument finns alla siffror och andra konkreta uppgifter. Här följer en mycket summarisk beskrivning av Gotlands hälso- och sjukvård. Det är en god kvalitet i den gotländska hälso- och sjukvården. Några delar ligger i topp medan andra visar sämre resultat. Detta kan variera över tid och är förklarligt med tanke på alla faktorer som påverkar. Man kan uttrycka det som att Gotland sticker inte ut när det gäller kvalitet. Gotlänningarna får en bra hälso- och sjukvård. Det ges mycket hälso- och sjukvård på Gotland. Specialistsjukvården har en volym som är större än jämförda landsting. Med ett eget länssjukhus, åtta vårdcentraler, psykiatri, habilitering, hemsjukvård mm finns det mycket hälso- och sjukvård på Gotland. Primärvården är väl utbyggd. Regionsjukvården är också jämförelsevis omfattande. Cirka 10 % av vården köps från fastlandet. Tillgängligheten till hälso- och sjukvården är bland de bästa i landet. Ofta bäst när det gäller väntetider till besök och behandling. De få studier som gjorts av olika sjukdomars epidemiologi i Sverige talar för att gotlänningarna har en högre incidens av flera sjukdomstillstånd än den svenska genomsnittsbefolkningen. Om detta stämmer, skulle det finnas en översjuklighet som inte bara är betingad av socioekonomiska och logistiska faktorer. Produktiviteten ( prestationer i förhållande till resurser) är bra. Gotlands hälso- och sjukvård visar bättre produktivitet än riksgenomsnittet. Så långt är allt gott och väl men pengarna räcker inte till all denna fina hälso- och sjukvård. Gotland har högst kostnader per invånare för hälso- och sjukvården.

2 Bra produktivitet låg kostnad per åtgärd ställd mot högst kostnad per invånare tyder på att det är stor volym hälso- och sjukvård som är en bidragande orsak till obalansen mellan verksamhet och ekonomi. Gotlands hälso- och sjukvårdsförvaltning är den minsta i landet. Detta ger begränsade möjligheter att möta ökande krav i hälso- och sjukvårdens utveckling till exempel inom områdena medicinsk kvalitet och kunskapsstyrning. Strukturell obalans mellan verksamhet och ekonomi Hälso- och sjukvården på Gotland har en strukturell obalans som beräknas till mkr eller 4-5 %. Detta beskrivs senast i tjänsteskrivelse från hälso- och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen inför årets budgetavstämning (dnr ). Obalans mellan verksamhet och ekonomi har funnits sedan decennier tillbaka i den gotländska hälsooch sjukvården. Ofta är obalansen mkr eller cirka 3 % av budgeten. Besparingar, ramtillskott och fram för allt extra intäkter i form av tillfälliga statliga stimulansmedel håller ner underskotten. Sjukvården får i budget ett årligt tillskott på 16 mkr för medicinsk-teknisk utveckling. Det ges mer sjukvård än de anslag Regionfullmäktige beviljar. År efter år har Regionfullmäktige täckt underskotten i bokslut. Den strukturella obalansen har tagits upp i olika sammanhang. Utredningar har försökt beräkna hur stor ö-faktorn är och vad litenheten kostar, men detta är svårt att precisera i kronor. Den nu aktuella statliga utredningen om utjämning av intäkter och kostnader beräknar att den gotländska hälso- och sjukvården är underkompenserad med 47 mkr i statsbidrag för vårdtyngd, som är en del av bilden. Diskussioner om utbudet av sjukvården på Gotland har förts under många år. Det gäller både avvägningen mellan specialistvård och primärvård på Gotland och vad som ska utföras på fastlandet. Olika handlingsplaner har tagits fram under åren avlämnades och beslutades om Framtidsutredningen Utredning om hälso- och sjukvårdens åtaganden och inriktning.

3 I år görs ett strategiarbete inom hälso- och sjukvården med cirka 60 stora och små åtgärder och stort engagemang hos chefer och medarbetare. Dessa inre effektiviseringar ger goda resultat men räcker dock inte för att klara den strukturella obalansen. Ökande tryck på hälso- och sjukvården i hela landet och i omvärlden Sedan 1980-talet har kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård stigit mer än den ekonomiska tillväxten. Hälso- och sjukvårdens medicinska och tekniska möjligheter ökar i snabb takt. Nya möjligheter för diagnostik och behandling tillkommer. En äldre befolkning behöver mer vård. Värderingsförskjutningar och fritt vårdval ger nya förutsättningar. Kraven på rätt kompetens och brist på personal ökar konkurrensen om personalen. En liten sjukvårdshuvudman som Gotland får allt svårare att klara det ökade trycket. Stora landsting och regioner kan samla kompetens, fördela och samverka mellan flera egna sjukhus och tillvarata en rad andra skalfördelar. Uppdraget Gotlänningarna ska ha en bra och integrerad hälso- och sjukvård i nivå med riket. Patientperspektivet är utgångspunkten. Uppdraget att ta fram den framtida organisationsstrukturen för hälso- och sjukvården på Gotland innebär att det ska uppnås långsiktig balans mellan verksamhet och ekonomi. Följande ska tas med antingen ingående eller beröras mer översiktligt. Avstämning sker löpande under processen. 1. Sammanfatta utgångsläget för hälso- och sjukvården på Gotland. Det kan hämtas från nationella rapporter om jämförelser och regionens egna dokument. Det blir en beskrivning av utbud, kvalitet, tillgänglighet och ekonomi. Processen underlättas om det finns en gemensam bild av hur det är i dag. 2. En allmän och kortfattad sammanställning av hälso- och sjukvårdens utveckling åren framöver av betydelse för Gotland. Befolkning, hälsoläge, framtidens patienter, lagregleringar om fritt vårdval, medicinsk-teknisk utveckling och personal. Kunskapsseminariet den 16 oktober är en del i detta. 3. Vilken sjukvård ska ges var? Detta är den största och viktigaste delen i strukturutredningen kärnan. Vad klarar sjukvården på Gotland och vad bör utföras på fastlandet hos Stockholms läns landsting/karolinska eller på annat håll? Nivåstruktureringen inom cancersjukvården med RCC är ett exempel. Vad ska Visby lasarett ha för sjukvård? Vad ska primärvården ansvara för? Här finns som exempel ett inspel från Svenska Distriktsläkarföreningen: Nyttan med allmänmedicin. Hur får vi effektiva vårdkedjor? Vilken är lägsta effektiva omhändertagandenivå? Nivåstruktureringsarbetet kan även gälla enkla vårdinsatser till exempel i anslutning till äldreboende där det finns sjuksköterskekompetens, egenvård, sjukvårdsupplysning och telefontillgänglighet. 4. Utbudsställena för hälso- och sjukvården ska övervägas. Kan vi ha både ett fullvärdigt länssjukhus och åtta vårdcentraler? Kan vi räkna med fler privata alternativ?

4 Tillgängligheten till undersökning och behandling ska beaktas. Geografisk närhet kan i många fall vara viktig för barn och äldre och för patienter som ofta behöver sjukvård. För vårdinsatser vid enstaka tillfällen ska kvalitet och kortast möjliga väntetid prioriteras, även om det medför resor till Visby eller till fastlandet. Geografiska överväganden ska i denna utredning utgå från sjukvårdens kvalitet och ekonomi. 5. Ekonomiska beräkningar av olika alternativ ska göras. De politiska besluten om den framtida strukturen på Gotlands hälso- och sjukvård blir en avvägning av vilken hälso- och sjukvård som ska finnas för gotlänningarna mot vilka ekonomiska medel som hälso- och sjukvården ges. Nuvarande ordning sedan många år tillbaka med underfinansiering och täckning i bokslut kan inte fortgå. Hälso- och sjukvården måste hålla budget, men alla tycks vara införstådda med att pengarna inte räcker. Hur skulle det bli med vård och arbetsmiljö om sjukvården skulle hålla budget? Detta förhållningssätt är respektlöst både mot Regionfullmäktige och mot personal och ledarskap. Ordningen måste bli att budget gäller och att den är möjlig att hålla. 6. Möjligheterna att i olika alternativ kunna få rätt kompetens för att bemanna hälso- och sjukvården på Gotland ska beaktas. En beräkning av personalbehoven åren framöver ska göras. 7. Lokalfrågor och logistik kommer till i slutet av utredningen. 8. Områden som direkt eller indirekt kan beröras av utredningen är ambulanssjukvården, folkhälsoarbetet, folktandvården, hemsjukvården, socialtjänsten, skolhälsovården, forskning och utveckling och möjligheterna till alternativa driftsformer. Organisation och arbetssätt En ny struktur av hälso- och sjukvården på Gotland ska beslutas av Regionfullmäktige. Ärendet bereds av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen. Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och ledningskontorets folkhälso - och välfärdsenhet ska få utredningen på remiss. Arbetet med översynen ska styras av Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott. Under arbetsutskottet leder hälso- och sjukvårdsdirektören arbetet och formar en mindre strukturarbetsgrupp. Avstämning sker löpande i Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp och med de fackliga organisationerna. En kontaktperson från Stockholms läns landsting bör delta i arbetet. En informationsplan ska tas fram. Medborgarna måste ha möjligheter att följa arbetet och de politiska partierna äger ytterst frågan. Erfarenheter från andra landsting och regioner kan inhämtas och kanske även från Åland och Bornholm. Pågående effektiviseringsarbete och andra förändringar får inte avstanna i avvaktan på strukturutredningen, om det inte är uppenbart att strukturarbetet skulle försvåras.

5 Till strukturutredningen ska fogas en genomförandeplan med aktiviteter, ansvariga och tider. Tidplan 22 november 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om direktiv för strukturöversynen. November 2013 juni 2014 Strukturarbetet bedrivs och avslutas med en rapport före sommaren. Hösten 2014 Beredning i Hälso- och sjukvårdsnämnden, remiss till övriga berörda nämnder och beredning i Regionstyrelsen. Beslut av nyvalda Regionfullmäktige. Avgörande för resultatet av denna strukturutredning är förmågan att fatta beslut och att förankra och genomföra dessa.